Academic literature on the topic 'Anaerobt arbete'

ZusammenfassungGutachterliche bzw. bewertende Aussagen zur physischen Leistungsfähigkeit müssen sich zum einen an der (Dauer-) Leistungsfähigkeit des Probanden/des Patienten orientieren, zum andern sind sie in ein Verhältnis zu der erwarteten Last (Arbeit, Sport, operativer Stress) zu setzen. Dieses „Last-Kapazitäts-Konzept“ war bisher zweifellos schon Teil der ärztlichen Gesamtschau, wobei deren Grundlage mehr auf der Erfahrung und persönlichen Einschätzung und weniger auf abrufbaren Daten beruhte. Die Einschätzung der Arbeitsschwere in der sozialmedizinischen Begutachtung („leicht – leicht bis mittel – mittelschwer – schwer“ – siehe Begutachtungsempfehlungen zur sozialmedizinischen Beurteilung der Deutschen Rentenversicherung, REFA-Klassifikation) kann jetzt durch gut verfügbare und valide Daten aus lebens- und tätigkeitsnahen Messungen ergänzt werden. Auch der Anteil der Dauerleistung in Bezug auf die maximale Leistung (VO2peak) und die Leistung im Bereich des aerob-anaeroben Übergangs (VO2@VT1) ist gut etabliert. Diese Informationen sind über eine Spiroergometrie zu erreichen. Im Zentrum der Betrachtung steht der O2-Verbrauch (V’O2), der sich als isolierter Messwert (V’O2 in L/min) präsentiert oder in einem komplexen Parameter wie „MET“ oder „kcal“.Aktuelle Studien profitieren vom technischen Fortschritt bei der Sensorik von Messdaten und deren Präsentation in Grafiken und Tabellen, letztere unter Bezug zu Erwartungswerten/Normwerten. Unbenommen davon findet sich in der Literatur eine große Zahl älterer Daten zu Leistungsanforderungen bei diversen Verrichtungen (siehe Ainsworth et al.). Diese Informationen aus früheren Jahrzehnten sind zur Orientierung geeignet, sie müssten aber nach Möglichkeit mittels der jetzt verfügbaren Techniken (siehe portable Spiroergometrie) validiert werden. Die Spiroergometrie hat sich bereits in den Empfehlungen bei der Begutachtung im Unfallrecht etabliert. Ihre Möglichkeiten sollten aber auch auf den anderen Rechtsebenen (Rentenrecht u. a.) genutzt werden. Positive Erfahrungen dazu werden aus einer eigenen Studie zu „Arbeitsbelastung bei hauswirtschaftlicher Tätigkeit in Kliniken“ berichtet.

Syfte, hypoteser och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka hur kostsammansättning påverkar prestation, upplevelse och fysiologiska parametrar hos unga män, i samband med högintensiv fysisk aktivitet.  H1 Fysisk prestation, här definierat som total producerad energi under testtiden (J), maximal kraftutveckling (W) samt ett medelvärde på kraftutveckling (W), på hög intensitet är lägre efter intag enligt LCHF-kost jämfört med SNR. H2 Upplevd ansträngning under fysisk prestation skattas högre vid LCHF-kost jämfört med SNR. H3 RER (Respiratory Exchange Ratio) är lägre vid LCHF-kost jämfört med SNR. H4 Laktatnivån i blodet är lägre vid LCHF-kost jämfört med SNR. F Hur påverkas sinnesstämningen av en kosthållning enligt LCHF jämför med SNR? Metod: En experimentell crossover-studie utfördes på nio friska, träningsvana män i åldern 22-25 år. Samtliga deltagare genomgick en kostintervention under två femdagars-perioder på kosthållning enligt LCHF och Svenska Näringsrekommendationer (SNR), separerade med en nio dagars washout-period. Efter respektive kostperiod utfördes tester bestående av RER- mätning på ergometercykel samt upprepade Wingate-test (2 st) då de fick skatta upplevd ansträngning enligt CR100-skalan. I samband med testerna mättes även vikt, fettprocent och laktatvärden. Deltagarna skattade sin sinnestämning med POMS-test. Resultat: Varken maximal kraftutveckling, medelvärdet på kraftutveckling, total producerad energi, upplevd ansträngning eller uppmätta laktatvärden skiljde sig mellan kosthållningarna. Uppmätt RER-värde var signifikant lägre vid LCHF jämfört med SNR. Vid analys av POMS- testet sågs att kraftfullhet/vigör skattades signifikant högre vid SNR och att övriga kategorier inte skiljde sig åt. Slutsats: Högintensiv fysisk prestation, upplevelse och fysiologiska parametrar verkar inte skilja sig avsevärt åt beroende av kostsammansättning med fokus på fördelning av andel kolhydrater och fett i kosten.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om man kan öka hopphöjd och förbättra sprinttid med hjälp av postaktiveringspotential (PAP) där träning med svänghjulsprincipen används som preaktivering. Metod                                                           Totalt deltog 8 personer i denna studie. Medelvärde ± standardavvikelser för ålder, vikt, och längd var 23,6  ± 1,4 år, 69,9 ± 13 kg, 167,8 ± 9,2 cm. Försökspersonerna (fp) rekryterades under förutsättningarna att de bedrev styrketräning minst 4 dagar i veckan samt att de inte hade några skador. Utöver detta skulle fp ha tillräcklig erfarenhet för att kunna utföra övningen knäböj korrekt. Träningsapparaturen som användes var kBox och trögheten i svänghjulet (0,025 kgm2, 0,05 kgm2 och 0,07 kgm2) användes som belastning. Varje försöksperson genomförde fyra tester totalt vid två olika tillfällen. Vid första tillfället genomfördes endast sprint- och hopptest med 15 min vila mellan testerna. Vid testtillfälle 2 genomfördes 4 repetitioner knäböj i kBox 8min före både sprint- och hopptest. Mellan knäböj-sprinten och knäböj-counter movement jump (CMJ) vilade fp 30min. Resultat Vid den första testomgången hoppade fp 37,5 cm ± 4,7. Vid den andra testomgången, som även innehöll knäböj innan hoppen, hoppade de 36,4cm ± 5,4. Skillnaden i medelvärdet var här 1,1 cm. Det fanns ingen signifikant skillnad (p ≤ 0,05) mellan de olika testtillfällena. Det fanns signifikant skillnad vid 10 m sprint. Även vid 30 m sprint visade resultatet på en signifikant skillnad (p≤0,05) p=0,026. Vid testtillfälle 1 var resultatet för 30 m sprint 4,76 sekunder respektive 4,68 sekunder för tillfälle 2. Vid testtillfälle 1 var resultatet för 10 m sprint 1,98 sekunder respektive 1,92 sekunder för tillfälle 2 Slutsats Denna studie visar på att genom tung träning med svänghjulsprincipen som belastning kan en viss PAP uppnås på sprintförmågan. Dock visade studien inte på någon signifikant skillnad gällande tung träning med svänghjulsprincipen före CMJ.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag. Vår diskussion visar att ett kritiskt förhållningssätt är viktigt i en diskussion om alternativa upplägg av undervisning.