Academic literature on the topic 'Analoga tavlor'

Celem artykułu jest analiza porównawcza tablic koniugacyjnych czasowników włoskich wydanych w Polsce. Omówione zostały: a) struktura tablic, b) uproszczona gramatyka przedstawiona we wstępie, c) wybrane alternacje fonetyczne/ortograficzne czasowników włoskich, d) czasowniki trzeciego paradygmatu fleksyjnego, które wymagają infiksu -isc- przed morfemem gramatycznym, e) czasowniki mające równoważne formy fleksyjne czasowniki defektywne, g) czasowniki z prefiksem.

Los apógrafos renacentistas B y V conservan un conjunto de cinco cantigas de amigo y una cantiga de amor que son atribuidas, a la luz de las rúbricas atributivas y de la Tavola colocciana, al clérigo Sancho Sanchez. En este trabajo se analiza la posible existencia de una secuencia narrativa entre esas seis composiciones, tras una lectura y un atento análisis de los textos.

Quando Mário Krüger mostrava numa aula o cartaz Vient de paraître, pensei substituir naquela imagem a capa do livro de Le Corbusier pela capa d’O Problema da Casa Portuguesa de Fernando Távora. A dedicatória que Távora escrevera no meu exemplar de 1947: “com simpatia e parabéns pela aquisição destes pequenos ‘Lusíadas’”, parecia reforçar a analogia. O Corporema da Casa Portuguesa de 2004 repensa o texto de Fernando Távora a partir da noção de corporema de Paulo Cunha e Silva, indagando sobre a hipótese de existirem teorias em Arquitectura que, apesar de concisas, seriam estruturantes numa determinada identidade complexa. O Corporema da Casa Portuguesa tem ainda em conta que entre 2002 e 2003 o ciclo de exposições Influx, Arquitectura portuguesa recente, tinha dado alguns motes para o confronto da capacidade teórica do texto de Távora com a contemporaneidade, e que, uma vez transformado em Metaflux, mostrava Duas gerações na arquitectura portuguesa recente à 9ª Bienal de Veneza de 2004, parecendo querer reivindicar que “identidades nacionais” deveriam ser substituídas por uma espécie de supra “identidade urbana europeia”. Esta separação entre identidade nacional e europeia tornava legítima a ainda-curiosidade: Qual é afinal o embate do texto de Távora com a consciência de uma vontade de internacionalização, de uma “identidade europeia”? _ When Mário Krüger showed, during his class, the poster Vient de paraître, I thought of replacing, in that image, the cover of Le Corbusier's book by the cover of O Problema da Casa Portuguesa of Fernando Távora. The dedication that Távora wrote in my copy of 1947: "with sympathy and congratulations on your purchase of these little 'Lusíadas'", seemed to reinforce the analogy. O Corporema da Casa Portuguesa of 2004, rethinks Távora’s text from the notion of corporema by Paulo Cunha e Silva, searching for the existence of theories in architecture, that, although small, would be structural in a certain complex identity. O Corporema da Casa Portuguesa also takes into account that between 2002 and 2003 the cycle of exhibitions Influx, Recent portuguese architecture, had given some arguments for the confrontation of the theoretical capacity of Távora's text with the contemporaneity; and that, once turned into Metaflux, showing two generations in Portuguese architecture to the 9th Venice Biennale in 2004, seemed to claim that "national identities" should be replaced by a kind of supra "european urban identity." This separation between national and European identity legitimized the still-curiosity: What is the clash between the text of Tavora and the awareness of a will for internationalization, for an "European identity"?

Digitaliseringen utgör en allt större del av vår vardag och ett område som digitaliseringen har växt inom är den tillverkande industrin som ständigt strävar efter att förbättras. En filosofi som bland annat bygger på ständiga förbättringar är lean, där syftet med förbättringarna är att minska slöserier. Maskinstopp är en typ av slöseri och är en potentiell förbättringskälla i produktioner runt om i världen. En annan viktig komponent är synlighet och att göra information tillgänglig och synlig vid rätt tid, på rätt plats och till rätt målgrupp genom hela fabriken. Ett sätt att synliggöra nödvändig information på är via tavlor och med Industri 4.0 i åtanke och den digitalisering som sker är digitala tavlor ett aktuellt alternativ. Detta motiveras speciellt i skrivande stund då pandemier som covid-19 tvingar industrier till att snabbt ställa om till ett nytt arbetssätt med distansarbete.  Ovanstående motiverar till syftet med detta arbete som är att undersöka för- och nackdelar med digitala respektive analoga tavlor för att visualisera nyckeltal och rådande status i produktion. Utöver detta ska en digital tavla som kan användas vid förbättringsarbete kring stopporsaker utformas. För att kunna uppfylla arbetets syfte har information hämtats från litteratur och de intervjuer som utförts med de medverkande företagen. Detta för att undersöka hur förbättringsarbetet kring stopporsaker ser ut i praktiken samt undersöka vilka erfarenheter de har kring analoga och digitala tavlor.  Angående digitala och analoga tavlor i allmänhet har det i litteraturen och genom intervjuerna påträffats både för- och nackdelar. Några fördelar är att en digital tavla uppdateras automatiskt och inte är knuten till en fysisk plats. Några nackdelar är att en digital tavla är mer kostsam än en analog och att de anställda kan identifiera sig mindre med informationen och bli kritiskt inställda till den. Det har framkommit att arbetssättet kring stopporsaker skiljer sig bland de intervjuade, men att det finns en röd tråd i deras förbättringsarbete. De intervjuade använder datorprogram som analyserar de stopporsaker som uppstår och får därefter framföra förbättringsförslag om hur dessa kan åtgärdas.  Slutsatsen är att det både finns för- och nackdelar med digitala jämfört med analoga tavlor. Däremot är antalet fördelar som påträffats i detta arbete fler och att det dessutom är fler fördelar än nackdelar som återfinns i både litteratur och praktik. När det kommer till utformandet av den digitala tavlan har en röd tråd i förbättringsarbetet observerats genom intervjuerna. Denna röda tråd har motiverat till att bland annat följande exempel bör synliggöras på en digital tavla: inkomna förbättringsförslag i samband med tänkta åtgärder, ansvarsfördelning bland de anställda och en översikt över aktuella stopporsaker.
Digitalization constitutes a larger part of our everyday lives and one area where digitalization has grown is within the manufacturing industry that is constantly striving to improve. Lean is a philosophy that among other things, is based on continuous improvements and the purpose of the improvements is to reduce waste. Machine stoppage is a type of waste and a potential source of improvement in productions around the world. Another important component is visibility and making information accessible and visible at the right time, in the right place, and to the right target group throughout the factory. One way to make the necessary information visible is through boards. Considering Industry 4.0 and the digitalization that is taking place, digital boards are a current alternative. This is especially motivated currently when pandemics such as covid-19 force industries to quickly transition to a new way of working from different places. The above motivates the purpose of this work, which is to investigate the advantages and disadvantages of digital and analog boards in order to visualize key performance indicators and current status in production. In addition to this, a digital board that can be used in improvement work around stoppage causes will be designed. To fulfil the purpose of the work, information has been obtained from literature and through interviews with the participating companies. This is to investigate what the improvement work on stoppage causes looks like in practice and to investigate what experiences they have regarding analog and digital boards. Regarding digital versus analog boards in general, both advantages and disadvantages have been found in the literature and through interviews. Some advantages are that digital boards are updated automatically and not tied to a physical location. Some disadvantages are that digital boards are more costly than analog boards and that employees can identify less with the information and be critical of it. It has emerged that the process of working with stoppage causes differs among those interviewed, but that there is a connection in their improvement work. The interviewees use computer systems that analyze the stoppage causes that emerge and are then able to present improvement suggestions on how they can be managed. The conclusion is that there are both advantages and disadvantages to digital boards in comparison to analog boards, although the advantages, discovered in both literature and interviews, outweigh the disadvantages. When it comes to designing the digital board, a connection has been discovered throughout the interviews. This connection has justified that the following examples, among others, should be made visible on a digital board: received improvement proposals in conjunction with planned measures, division of responsibilities among employees, and an overview of current stoppage causes.