Academic literature on the topic 'Andra generationens invandrare och rotlöshet'

The purpose of this paper is to investigate and gain an understanding of the second-generation immigrant's ethnic identity. To carry out our survey, we used the qualitative approach, more specifically interrogations. In total, 6 people were interviewed between the ages of 18–29 years. All participants were born and raised in Sweden with one or both of the parents born abroad. The theoretical basis of the essay is socialbehaviorism and social constructivism. Previous research, also our results show that the mother tongue, parents, residential area and social circle are recurring aspects that are important for the design of the ethnic identity. Our result, unlike previous research, shows that the appearance is also an important factor for the design of the ethnic identity. Our conclusion is that there is an ambivalence and rootlessness among the respondents, which is due to the lack of being part of a larger whole.
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och få en förståelse för andra generationens invandrares etniska identitet. För att genomföra vår undersökning använde vi oss av den kvalitativa ansatsen, närmare bestämt interjuver. Sammanlagd intervjuades 6 personer i åldrarna 18–29 år. Samtliga deltagare var födda och uppväxta i Sverige med en eller både föräldrarna födda utomlands. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är socialbehaviorismen och socialkonstruktionivsmen. Tidigare forskning och även vårt resultat visar att modersmålet, föräldrarna, bostadsområde och umgängeskrets är återkommande aspekter som har betydelse för konstruerandet av den etniska identiteten. Vårt resultat till skillnad från tidigare forskning visar att även utseendet är en viktig faktor för skapandet av den etniska identiteten. Vår slutsats är att det finns en ambivalens och rotlöshet hos respondenterna som beror på avsaknaden av att vara en del av en större helhet.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad mellan första och andra generationens invandrare och hur de upplevde olika ackulturationsstrategier. Studiens struktur är uppbyggd med en kvantitativ ansats. De nyckelbegrepp som har används genom studien och som utgör grunden är integration, assimilation, separation och marginalisering. Tidigare forskning har visat på att andra generationens invandrare föredrar ackulturationsstrategin integration mer än första generationens invandrare. Det ingick 117 respondenter där första generationen bestod av 57 respondenter och andra generationen bestod av 60 respondenter. Respondenterna kom från länder spridda över hela världen och var även bosatta i flertalet städer runt om i Sverige. Resultatet stämmer i stort sätt överens med vad den tidigare forskningen sagt. Andra generationens invandrare föredrar ackulturationsstrategin integration mer än första generationen invandrare. Dock så visade denna studies resultat att denna skillnad inte var så stor. Det visades även att marginalisering är den ackulturationsstrategi som respondenterna föredrog minst, oavsett vilken generation de tillhör.
The aim of this study was to investigate whether there was a difference between first and second-generation immigrants and how they experienced different acculturation strategies. The structure of the study is structured with a quantitative approach. The key concepts used, which are the foundation of the study, are integration, assimilation, separation and marginalization. Previous research has shown that second-generation immigrants prefer the acculturation strategy integration more than first-generation immigrants. There was a total of 117 respondents where the first generation consisted of 57 respondents and the second generation consisted of 60 respondents. Respondents came from countries spread all over the world and were also resident in cities from all over Sweden. The result is broadly in line with what the previous research said. Second generation immigrants prefer the acculturation strategy integration more than the first generation of immigrants. However, this study showed that this difference was not so great. It was also shown that marginalization is the acculturation strategy that respondents preferred least, no matter what generation they belong to.

Barjosef, Rebecka (2005). Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan [ Second generation immigrants and their comprehension about thier school situation]. Malmö: Lärarutbildningen Denna uppsats behandlar ämnet andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan. Området som denna uppsats skrivs inom är ungdom och mångfald. I Lpo 94 står följande; Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I denna uppsats ska jag undersöka om och i vilken utsträckning Lpo 94 genomsyrar skolvardagen. I centrum för undersökningen befinner sig andra generationens invandrare. Uppsatsens syfte är att beskriva och förstå hur andra generationens invandrare uppfattar sin skolvardag. Hur uppfattar andra generationens invandrare sin vardag i den svenska skolan? För att skapa det material som ska ligga till grund för detta examensarbete blev mitt metodval kvalitativa intervjuer. Som urval har jag valt att intervjua elva ungdomar med invandrarbakgrund i åldrarna 13-18 år på tre olika skolor i en medelstor stad i Skåne. Resultaten av intervjuerna blev olika. Olika ämnen berördes i intervjuerna. Intervjun på mellanstadiet handlade om elevernas uppfattning av ”vi och dem” det vill säga svenskar och invandrare. Intervjun på högstadiet handlade mycket om hur eleverna uppfattade lärares tillsägelser och agerande mot de svenska eleverna och de eleverna med invandrarbakgrund. Eleverna jag intervjuade på gymnasiet uppfattade inte att de hade problem med sin vardag i skolan.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.

Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas ’att festa’, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad.

De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör frihet, skam, respekt och heder. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur rykten sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar.

Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.

 

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan barn till invandrare och barn till svenskfödda vad gäller deras studieambitioner. Har barn till invandrare för avsikt att studera längre än sina helsvenska kamrater och förstärks detta när vi jämför barn med samma bakgrund och utbildningsprestation? Kan detta i sådana fall förklaras av att dessa barn har en ambition att erhålla en högre yrkesstatus än sina föräldrar? De teoretiska ramverken som används i denna undersökning är primära och sekundära effekter. De primära effekterna består av studentens skolprestation och de sekundära effekterna av de utbildningsval som studenten gör, givet deras prestation. Det kommer i denna studie att fokuseras på de sekundära effekterna. Tidigare forskning visar övergripande att barn till invandrare har sämre prestation (primära effekter) men högre ambition vad gäller sina utbildningsval (sekundära effekter). Datamaterialet som används kommer från PISA-undersökningen 2015. Urvalet består av totalt 4.706 flickor och pojkar, födda i Sverige år 1999, som går i nionde klass på grundskolenivå. Studiens beroende variabler är antalet år som studenten avser studera. De kontrollvariabler som används är; kön, antal böcker i hemmet, föräldrarnas utbildningsår, föräldrarnas yrkesstatus, prestation på test samt skillnaden mellan föräldrarnas yrkesstatus och yrkesstatusen som barn vill uppnå. Dessa analyserades vidare med hjälp av multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visade att barn till invandrare, i Sverige, i genomsnitt har för avsikt att studera längre än barn till infödda svenskar. Vår studie kunde visserligen inte helt redogöra för orsakerna, men viljan att öka sin status tycks vara en starkt bidragande orsak.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.

Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.

In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce.

Denna undersökning är skriven i syfte att analysera och få en inblick i hur ungdomar av "andra generationens invandrare" identifierar sig själva i ett samhälle där de ses som invandrare av omgivningen med tanke på benämningen. Även hur de identifierar sig under resor till deras hem/ursprungsland är av relevans för att se om de påverkas i sin egen identifiering beroende på hur de tror att dem betraktas utifrån.

Genom en enkätundersökning så har statistik tagits fram som fungerar som ett förstadie till den större delen av undersökningen där sex individer intervjuats i syftet att ge djupare svar på de frågor som sökts. De svar som framkommit har sedan analyserats i förhållande till utvalda teorier.

I samband med undersökningen så har det framkommit att ungdomarna i fråga oftast identifierar sig på så sätt som de tror att omgivningen ser på dem. Det är alltså i förhållande till hur andra ser på dem som de uppfattar sig själva, vilket skapar ett avstånd mellan omgivningen och dem själva. Med ökad kunskap på bägge sidor så skulle dock detta avstånd mellan omgivningen och ungdomarna kunna minska.

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?

This essay concerns identity making and social belonging with three second-generation immigrants in Östergötland. The purpose of this essay is to see how their identity making is influenced by the fact that they all have another culture than the Swedish affecting them in their domestic environment. The interviews I have used to collect the empiric data I need for this essay are both meetings where I and the informant sat down to do the interview but also when the informant did not have the time to meet me we solved it by doing them on the Internet. The questions I have worked with during this essay are: If, and in that case how, is the informant affected by having one or both parents with a non-Swedish origin? and How does the informant percept himself concerning social belonging and identity?

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar. Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003. Som teoretisk utgångspunkt använder jag mig av humankapital och socialtkapital samt primära och sekundära effekter. Denna kvantitativa uppsats tillvägagångssätt har varit en deduktiv ansats. Den valda metoden för att analysera variablerna har varit frekvenstabeller, enkla korstabeller och korstabeller med flera variabler samt logistisk regressionsanalys, både med och utan interaktion. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan infödda svenskar och utrikesfödda gällande utbildningsförväntningar att ha intentioner att studera vidare på högskolan, där första generationens invandrare har högsta utbildningsförväntningar, följt av andra generationens invandrare. Dessa effekter blir starkare när man inkluderar social bakgrund och testresultat i matematik och läsning.

Den här studien handlar om universitetsstudenters av andra generationens invandrare och deras upplevelser av tillhörighet. Det övergripande syftet är att beskriva upplevelser av tillhörighet hos universitetsstudenter av andra generationens invandrare med ursprung från Mellanöstern och Somalia, detta görs genom beskrivning av studenters upplevelser av olika relationer och emotioner i interaktionen med olika grupper på universitetet. För att besvara syftet kommer jag ta hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever studenterna interaktionen tillsammans med kurskamrater i olika sammanhang/situationer, hur upplever studenterna sitt emotionella agerande i relationerna till de studenter med utländsk bakgrund och till de etnisk svenska studenterna. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem universitetsstudenter av andra generationens invandrare som läser ett program på Karlstad Universitet. Informanternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen jag använt mig av. Jag har utgått från emotionssociologi och det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att informanterna upplever tillhörighet genom sina sociala roller och emotioner i relationerna och interaktionerna tillsammans med etniskt svenska studenter och studenter med utländsk bakgrund. Studenterna intar olika roller i interaktionerna beroende på vilken etnicitet kurskamraterna har och beroende på vilken plats de befinner sig. Studenterna använde sig även av specifika emotionella agerande i relationerna gentemot respektive grupp, där det lärt sig vilka emotioner som är acceptabla. Studenterna både visar, håller tillbaka, dämpar och kontrollerar sina känslor. Rollerna och emotionerna blir en del av tillhörigheten.

Denna studie är utformad med syfte att med hjälp av teorier som orientalism, identitet och föreställd gemenskap undersöka hur andra generationens invandrare med ursprung från mellanöstern använder sig av humorsketcher publicerade på sociala medier i relation till deras identitet. Frågeställningen grundar i hur intervjupersonerna förhåller sig till humorsketcher som driver med situationen att tillhöra två/flera olika kulturer samt hur intervjupersonerna upplever sin identitet relaterat till innehållet. Frågeställningen besvarades med kvalitativa intervjuer och resultatet visade att intervjupersonerna fann humorsketcherna betydelsefulla och fungerade som hanteringsform mot kulturkrockar. Trots olika länder som bakgrund var deras resonemang slående likt och visade att med hjälp av humorsketcher fann de en förstärkt gemenskap till andra som upplever sig vara i mellanförskap.
This study was conducted with the purpose to investigate how second-generation immigrants with origins from the Middle East use humor sketches published on social media in relation to their identity. The study is analyzed based on postcolonial perspectives and theories such as orientalism, identity and imagined community. The aim is based on how the interviewees experience their identity related to the content shown is the sketches. The method used was qualitative interviews where the results showed that the interviewees found the humor sketches important and meaningful as they functioned as a form of defense mechanism against cultural clashes. Their reasoning was strikingly similar and showed that with the help of the humorsketches, they found a strengthened community and a connection to others who feel as if they are in an ”in-betweenness” as well.