Dissertations / Theses on the topic 'Andra generationens invandrare och rotlöshet'

The purpose of this paper is to investigate and gain an understanding of the second-generation immigrant's ethnic identity. To carry out our survey, we used the qualitative approach, more specifically interrogations. In total, 6 people were interviewed between the ages of 18–29 years. All participants were born and raised in Sweden with one or both of the parents born abroad. The theoretical basis of the essay is socialbehaviorism and social constructivism. Previous research, also our results show that the mother tongue, parents, residential area and social circle are recurring aspects that are important for the design of the ethnic identity. Our result, unlike previous research, shows that the appearance is also an important factor for the design of the ethnic identity. Our conclusion is that there is an ambivalence and rootlessness among the respondents, which is due to the lack of being part of a larger whole.
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och få en förståelse för andra generationens invandrares etniska identitet. För att genomföra vår undersökning använde vi oss av den kvalitativa ansatsen, närmare bestämt interjuver. Sammanlagd intervjuades 6 personer i åldrarna 18–29 år. Samtliga deltagare var födda och uppväxta i Sverige med en eller både föräldrarna födda utomlands. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är socialbehaviorismen och socialkonstruktionivsmen. Tidigare forskning och även vårt resultat visar att modersmålet, föräldrarna, bostadsområde och umgängeskrets är återkommande aspekter som har betydelse för konstruerandet av den etniska identiteten. Vårt resultat till skillnad från tidigare forskning visar att även utseendet är en viktig faktor för skapandet av den etniska identiteten. Vår slutsats är att det finns en ambivalens och rotlöshet hos respondenterna som beror på avsaknaden av att vara en del av en större helhet.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad mellan första och andra generationens invandrare och hur de upplevde olika ackulturationsstrategier. Studiens struktur är uppbyggd med en kvantitativ ansats. De nyckelbegrepp som har används genom studien och som utgör grunden är integration, assimilation, separation och marginalisering. Tidigare forskning har visat på att andra generationens invandrare föredrar ackulturationsstrategin integration mer än första generationens invandrare. Det ingick 117 respondenter där första generationen bestod av 57 respondenter och andra generationen bestod av 60 respondenter. Respondenterna kom från länder spridda över hela världen och var även bosatta i flertalet städer runt om i Sverige. Resultatet stämmer i stort sätt överens med vad den tidigare forskningen sagt. Andra generationens invandrare föredrar ackulturationsstrategin integration mer än första generationen invandrare. Dock så visade denna studies resultat att denna skillnad inte var så stor. Det visades även att marginalisering är den ackulturationsstrategi som respondenterna föredrog minst, oavsett vilken generation de tillhör.
The aim of this study was to investigate whether there was a difference between first and second-generation immigrants and how they experienced different acculturation strategies. The structure of the study is structured with a quantitative approach. The key concepts used, which are the foundation of the study, are integration, assimilation, separation and marginalization. Previous research has shown that second-generation immigrants prefer the acculturation strategy integration more than first-generation immigrants. There was a total of 117 respondents where the first generation consisted of 57 respondents and the second generation consisted of 60 respondents. Respondents came from countries spread all over the world and were also resident in cities from all over Sweden. The result is broadly in line with what the previous research said. Second generation immigrants prefer the acculturation strategy integration more than the first generation of immigrants. However, this study showed that this difference was not so great. It was also shown that marginalization is the acculturation strategy that respondents preferred least, no matter what generation they belong to.

Barjosef, Rebecka (2005). Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan [ Second generation immigrants and their comprehension about thier school situation]. Malmö: Lärarutbildningen Denna uppsats behandlar ämnet andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan. Området som denna uppsats skrivs inom är ungdom och mångfald. I Lpo 94 står följande; Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I denna uppsats ska jag undersöka om och i vilken utsträckning Lpo 94 genomsyrar skolvardagen. I centrum för undersökningen befinner sig andra generationens invandrare. Uppsatsens syfte är att beskriva och förstå hur andra generationens invandrare uppfattar sin skolvardag. Hur uppfattar andra generationens invandrare sin vardag i den svenska skolan? För att skapa det material som ska ligga till grund för detta examensarbete blev mitt metodval kvalitativa intervjuer. Som urval har jag valt att intervjua elva ungdomar med invandrarbakgrund i åldrarna 13-18 år på tre olika skolor i en medelstor stad i Skåne. Resultaten av intervjuerna blev olika. Olika ämnen berördes i intervjuerna. Intervjun på mellanstadiet handlade om elevernas uppfattning av ”vi och dem” det vill säga svenskar och invandrare. Intervjun på högstadiet handlade mycket om hur eleverna uppfattade lärares tillsägelser och agerande mot de svenska eleverna och de eleverna med invandrarbakgrund. Eleverna jag intervjuade på gymnasiet uppfattade inte att de hade problem med sin vardag i skolan.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.

Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas ’att festa’, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad.

De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör frihet, skam, respekt och heder. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur rykten sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar.

Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.

 

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan barn till invandrare och barn till svenskfödda vad gäller deras studieambitioner. Har barn till invandrare för avsikt att studera längre än sina helsvenska kamrater och förstärks detta när vi jämför barn med samma bakgrund och utbildningsprestation? Kan detta i sådana fall förklaras av att dessa barn har en ambition att erhålla en högre yrkesstatus än sina föräldrar? De teoretiska ramverken som används i denna undersökning är primära och sekundära effekter. De primära effekterna består av studentens skolprestation och de sekundära effekterna av de utbildningsval som studenten gör, givet deras prestation. Det kommer i denna studie att fokuseras på de sekundära effekterna. Tidigare forskning visar övergripande att barn till invandrare har sämre prestation (primära effekter) men högre ambition vad gäller sina utbildningsval (sekundära effekter). Datamaterialet som används kommer från PISA-undersökningen 2015. Urvalet består av totalt 4.706 flickor och pojkar, födda i Sverige år 1999, som går i nionde klass på grundskolenivå. Studiens beroende variabler är antalet år som studenten avser studera. De kontrollvariabler som används är; kön, antal böcker i hemmet, föräldrarnas utbildningsår, föräldrarnas yrkesstatus, prestation på test samt skillnaden mellan föräldrarnas yrkesstatus och yrkesstatusen som barn vill uppnå. Dessa analyserades vidare med hjälp av multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visade att barn till invandrare, i Sverige, i genomsnitt har för avsikt att studera längre än barn till infödda svenskar. Vår studie kunde visserligen inte helt redogöra för orsakerna, men viljan att öka sin status tycks vara en starkt bidragande orsak.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.

Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.

In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce.

Denna undersökning är skriven i syfte att analysera och få en inblick i hur ungdomar av "andra generationens invandrare" identifierar sig själva i ett samhälle där de ses som invandrare av omgivningen med tanke på benämningen. Även hur de identifierar sig under resor till deras hem/ursprungsland är av relevans för att se om de påverkas i sin egen identifiering beroende på hur de tror att dem betraktas utifrån.

Genom en enkätundersökning så har statistik tagits fram som fungerar som ett förstadie till den större delen av undersökningen där sex individer intervjuats i syftet att ge djupare svar på de frågor som sökts. De svar som framkommit har sedan analyserats i förhållande till utvalda teorier.

I samband med undersökningen så har det framkommit att ungdomarna i fråga oftast identifierar sig på så sätt som de tror att omgivningen ser på dem. Det är alltså i förhållande till hur andra ser på dem som de uppfattar sig själva, vilket skapar ett avstånd mellan omgivningen och dem själva. Med ökad kunskap på bägge sidor så skulle dock detta avstånd mellan omgivningen och ungdomarna kunna minska.

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?

This essay concerns identity making and social belonging with three second-generation immigrants in Östergötland. The purpose of this essay is to see how their identity making is influenced by the fact that they all have another culture than the Swedish affecting them in their domestic environment. The interviews I have used to collect the empiric data I need for this essay are both meetings where I and the informant sat down to do the interview but also when the informant did not have the time to meet me we solved it by doing them on the Internet. The questions I have worked with during this essay are: If, and in that case how, is the informant affected by having one or both parents with a non-Swedish origin? and How does the informant percept himself concerning social belonging and identity?

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar. Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003. Som teoretisk utgångspunkt använder jag mig av humankapital och socialtkapital samt primära och sekundära effekter. Denna kvantitativa uppsats tillvägagångssätt har varit en deduktiv ansats. Den valda metoden för att analysera variablerna har varit frekvenstabeller, enkla korstabeller och korstabeller med flera variabler samt logistisk regressionsanalys, både med och utan interaktion. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan infödda svenskar och utrikesfödda gällande utbildningsförväntningar att ha intentioner att studera vidare på högskolan, där första generationens invandrare har högsta utbildningsförväntningar, följt av andra generationens invandrare. Dessa effekter blir starkare när man inkluderar social bakgrund och testresultat i matematik och läsning.

Den här studien handlar om universitetsstudenters av andra generationens invandrare och deras upplevelser av tillhörighet. Det övergripande syftet är att beskriva upplevelser av tillhörighet hos universitetsstudenter av andra generationens invandrare med ursprung från Mellanöstern och Somalia, detta görs genom beskrivning av studenters upplevelser av olika relationer och emotioner i interaktionen med olika grupper på universitetet. För att besvara syftet kommer jag ta hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever studenterna interaktionen tillsammans med kurskamrater i olika sammanhang/situationer, hur upplever studenterna sitt emotionella agerande i relationerna till de studenter med utländsk bakgrund och till de etnisk svenska studenterna. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem universitetsstudenter av andra generationens invandrare som läser ett program på Karlstad Universitet. Informanternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen jag använt mig av. Jag har utgått från emotionssociologi och det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att informanterna upplever tillhörighet genom sina sociala roller och emotioner i relationerna och interaktionerna tillsammans med etniskt svenska studenter och studenter med utländsk bakgrund. Studenterna intar olika roller i interaktionerna beroende på vilken etnicitet kurskamraterna har och beroende på vilken plats de befinner sig. Studenterna använde sig även av specifika emotionella agerande i relationerna gentemot respektive grupp, där det lärt sig vilka emotioner som är acceptabla. Studenterna både visar, håller tillbaka, dämpar och kontrollerar sina känslor. Rollerna och emotionerna blir en del av tillhörigheten.

Denna studie är utformad med syfte att med hjälp av teorier som orientalism, identitet och föreställd gemenskap undersöka hur andra generationens invandrare med ursprung från mellanöstern använder sig av humorsketcher publicerade på sociala medier i relation till deras identitet. Frågeställningen grundar i hur intervjupersonerna förhåller sig till humorsketcher som driver med situationen att tillhöra två/flera olika kulturer samt hur intervjupersonerna upplever sin identitet relaterat till innehållet. Frågeställningen besvarades med kvalitativa intervjuer och resultatet visade att intervjupersonerna fann humorsketcherna betydelsefulla och fungerade som hanteringsform mot kulturkrockar. Trots olika länder som bakgrund var deras resonemang slående likt och visade att med hjälp av humorsketcher fann de en förstärkt gemenskap till andra som upplever sig vara i mellanförskap.
This study was conducted with the purpose to investigate how second-generation immigrants with origins from the Middle East use humor sketches published on social media in relation to their identity. The study is analyzed based on postcolonial perspectives and theories such as orientalism, identity and imagined community. The aim is based on how the interviewees experience their identity related to the content shown is the sketches. The method used was qualitative interviews where the results showed that the interviewees found the humor sketches important and meaningful as they functioned as a form of defense mechanism against cultural clashes. Their reasoning was strikingly similar and showed that with the help of the humorsketches, they found a strengthened community and a connection to others who feel as if they are in an ”in-betweenness” as well.

Syftet med studien har varit att undersöka hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet samt hur deras livsvillkor påverkas av att bo i ett stigmatiserat område. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats där fem semistrukturerade intervjuer har utförts. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffman och Loic Waquants stigmateorier och Thomas Scheffs teori om sociala band. Resultatet visar att informanterna känner sig stigmatiserade dels för att de har utländsk bakgrund och dels för att det finns en territoriell stigmatisering genom deras bostadsområde. Informanternas föräldrar har inte alltid lyckats bli integrerade i Sverige, vilket även påverkar informanterna. Föräldrarna behöver ha en tillhörighet som då främst har blivit hemlandets kultur, som informanterna i olika grad tar efter. De flesta känner därför tillhörighet till sina föräldrars kultur och hemland, vilket också påverkar att informanterna föredrar umgänge med personer som har en liknande bakgrund.
This research addresses the understanding of how second generation immigrants perceive their sense of belonging and how their living conditions are affected by living in a stigmatized area. The study has been done with a qualitative method, where five semi-structured interviews have been conducted. The collected material has been analyzed with the help of Vanessa May’s theory of belonging, Erving Goffman and Loic Waquant’s stigma theories and Thomas Scheff’s theory of social ties. This research presents that the informants in some ways feel discriminated and stigmatized, partly because of their foreign background and partly because there is a territorial stigma through their residential area. The parents of the informants have not always managed to become integrated in Sweden, which affects the young people. As a result of this, the parents retain more of the culture of their home country, which the informants then have inherited. The majority of the informants feel that they belong to their parents culture an homeland, they then prefers to interact with people with similar background.

The group known as “non-religious” have in recent time received attention in sociology of religion due to the need of presenting a more accurate and nuanced image of these individuals.  In the following study, young adults who ascribe themselves as religious to a low degree are investigated through quantitative analysis on previously collected survey material from the project Religion som resurs? (2008).  The study examines what reasons the respondents have stated for assigning themselves a religious affiliation, and to what degree they value the importance of religious tradition in their lives. Furthermore, the study includes a comparative analysis of two non-religious groups which were ethnic Swedes and Swedish born second-generation immigrants whose parents originate from outside of Scandinavia. The purpose of this comparison is to detect whether non-religiosity is expressed differently depending on ethnic background. Finally, the study also examines how the two groups differ in the degree of religious socialisation during their childhood years. Due to restrictions in method and material, this study can only show correlation or lack thereof in regard to the respondents’ answers, rather than explain what the causes behind the differences between the two non-religious groups are. The results were constructed through cross-tabulation of the two groups and six questions from the mentioned survey. In analysing the results, the theories used are socialisation theory as it is expressed by Berger & Luckman, but more so theories developed by Day (2011) from her qualitative study. The analysis uses Days categorisation of nominalist identities, belief orientations and the term which she calls performative belonging. The results of this essay show that the majority of both groups did not grow up exposed to religious socialisation, however a larger share of the second-generation immigrants than the ethnic Swedes stated that they did. Furthermore, almost twice as many second-generation immigrants than ethnic Swedes ascribe themselves a religious affiliation to a high degree. As for why the respondents ascribe themselves a religious affiliation, the reasons, and the degree of which the respondents agree to these reasons, differ slightly between the two groups. The biggest differences which can be seen is that the second-generation immigrants ascribe themselves a religion based on their relationships with family. Finally, regarding the respondents’ opinions on tradition, the results show that they have varied opinions on the question of how important traditions are, but that religious tradition largely does not affect their life-view.

Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som “andra generationens invandrare” har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter. Det vi funnit är att det genom ett aktivt skillnadsskapande hos respondenterna konstrueras ett delat samhälle där en tolkningsrepertoar kring “vi” och “dem” används aktivt. Detta diskursiva sammanhang gör vissa subjektspositioner möjliga och andra omöjliga. De mest framträdande subjektspositionerna som framkommer av vår analys är “den stolta invandraren”, “den problemtyngda invandrartjejen” och den dubbla positionen som “svensk” och “icke-svensk”.

“Här kommer våra svenskar!” är en turismvetenskaplig studie som undersöker hur andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien beskriver sina motiv till diasporaresor samt hur diasporaresorna påverkar andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien identitetsupplevelser. Studien har hållit en kvalitativ ansats där nio informanter intervjuades om deras erfarenheter av diasporaturism. Den tidigare forskning om diasporaturism har legat till grund för vår studie. Majoriteten av den tidigare forskningen om diasporaturism fokuserar på första generationens invandrare. Forskning om andra generationens invandrare i allmänhet och andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien i synnerhet är bristfällig. Denna studie påvisar att det finns indikationer på att diasporaturism har en påverkan på identitetsupplevelsen hos andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien. Utöver att studiens informanter bekräftar den tidigare forskningens resonemang om diasporaturisters resemotiv kan studien även presentera ett outforskat bakomliggande resemotiv hos informanterna vilka är intressanta implikationer för den framtida forskningen.
“Här kommer våra svenskar!” is an tourism study that studies how second generation immigrants from former Yugoslavia describe their motives for diaspora tourism as well as how diaspora tourism effects the individuals perception of identity. This study has used a qualitative methodological approach where the empirical data was collected through nine interviews with second generation immigrants from former Yugoslavia concerning their experiences of diaspora tourism. This study shows that there is some indication that diaspora tourism has an effect on second generation immigrants from former Yugoslavias perception of identity. In addition to confirming previous diaspora tourism studies travel motives, this study also puts forward a previously unexplored underlying travel motive which has interesting implication for future tourism studies.

Att vara född och uppvuxen i Sverige med utrikes födda föräldrar kan påverka livet på olika sätt. Det är som exempel inte ovanligt att individer kan befinna sig i en position där de upplever en känsla att inte höra hemma varken i Sverige eller i deras föräldrars hemländer. I denna studie vill vi fördjupa kunskapen om den här gruppens upplevelse av bakgrundens påverkan på hur de ser på sin identitet och hur de upplever sin etniska tillhörighet. Samt deras upplevelser att vara födda i Sverige. Syftet med denna studie är att öka förståelsen om inrikes födda med utrikes födda föräldrar om deras upplevelser om sin identitet och etniska tillhörighet. Genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA) har 10 unga kvinnor och män från åldrarna 18–30 år, vars föräldrar är födda i Afrika och mellanöstern delat med sig av sina upplevelser. För att få en ökad förståelse hur informanterna upplever sin existentiella situation, använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer som datainsamling. Det insamlade materialet har analyserats utifrån följande teorier; Peter L.Berger och Thomas Luckmann ”Primär och sekundär socialisering”, Richard Jenkins ”Primär identitet”, Erving Goffmans ”Bakre region” och W.E.B Du Bois ”Dubbel medvetenhet och slöjan”. Resultatet i vår studie visar att informanterna upplever att de befinner sig mellan två länder och kulturer, i ett s.k. mellanförskap. De upplever en splittrad känsla av tillhörighet till Sverige och deras föräldrars hemländer. Informanterna upplever att deras identitet har påverkats av etnicitet, självbild samt föräldrar och omgivningen och föräldrarnas inflytande till deras hemländer har en betydande roll hur informanterna upplever sin etniska tillhörighet. Många av informanterna blev ifrågasatta om sin svenskhet från omgivningen, vilket påverkade dem negativt.

Sverige blir allt mer mångkulturellt och det finns idag en stor andel barn och ungdomar som har utländsk bakgrund och därmed ofta två kulturer att förhålla sig till. Det som undersöks i studien är hur det är att växa upp och leva i ett samhälle där man har två kulturer att förhålla sig till, samt vilka erfarenheter detta ger. I studien användes en webbaserad enkät för att samla in studiens empiri, vilken består av korta narrativ som analyserats med riktad innehållsanalys. Enkäten var utformad som ett formulär med långa svarsfält där respondenterna berättat om upplevelser och erfarenheter kring olika ämnen. Studien utfördes på socionomstudenter vid Umeå Universitet som vuxit upp i Sverige och har en eller båda sina föräldrar som invandrat till Sverige från ett utomnordiskt land. Ur empirin kunde vi identifiera tre huvudkategorier: Kulturell ödmjukhet, Kulturell Schizofreni och Annorlundaskap. En majoritet av respondenterna kände en tacksamhet gentemot sin erfarenhet av dubbla kulturer. Många såg det som att man utvecklat en högre förståelse för andra kulturer och såg det som en positiv erfarenhet att ta med sig till arbetslivet. De flesta respondenterna upplevde även en känsla av att inte veta riktigt vart man hörde hemma, i utlandet var man svensk och i Sverige sågs man som invandrare. Känslan av att vara annorlunda hade de flesta upplevt och ofta var det samhället som upplyst om deras annorlundaskap gentemot majoritetssamhället.

Denna studie utfördes med syfte att studera hur andra generationens invandrare i Sverige upplever representationen i västerländska TV-serier och huruvida deras verklighetsbild kring landet överstämde med det fiktiva. Studien analyseras utifrån ett postkolonialt perspektiv med teorier som inkluderar Orientalism, representation och stereotyper. Frågeställningen grundade sig i huruvida dessa intervjupersoner kände sig representerade och om bilden av kulturen och landet var rättvist gestaltad samt hur de upplevde serierna kontra verkligheten. Metoden som användes för att besvara frågeställningen var kvalitativa intervjuer där resultatet visade att intervjupersonernas verklighet upplevelser inte stämde överens med vad som visats i serierna då mycket utav det som framställt var enligt deras tolkningar konstruerade stereotyper.
This study was conducted with the purpose of studying how the second generation of immigrants in Sweden experience the representation in western television series and how their reality image of the country overlooked the fictive. The study is analyzed based on postcolonial perspectives and theories that include representation, orientalism and stereotypes. The aim was based on whether or not these interviewees felt represented and if the image of the culture and the country were fairly visualized and how they experienced the series vs reality. The method used to answer the question was qualitative interviews where the results showed that the actual experiences of the interviewees did not match with what was shown in the series. Based on their interpretations a big part of the series was constructed by stereotypes.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden.
The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.

Many societal debates today are based on the problems that exist due to the lack of integration and segregation policy. Multiculturalism is one of the areas that often lifts in a negative context, however, there is another spectrum in this, the space the second-generation immigrants live in today. These people get stuck between the culture they were born into and the culture their parents grew up with, this means that they rarely get a place in society to talk about this problem. Previous research shows that people tend to group themselves with people whom they have the most in common with, which creates “us” and “them” groups. The second-generation immigrants have one leg in both groups; therefore, they end up in the middle. It also emerges those inequalities are created between groups in society and their ability to influence the democratic society.Therefore, the purpose of this study is to gain an understanding of the consequences that the second generation of immigrants are upon and their willingness to participate in Swedish democracy and get involved in civil society, which is a citizen's right.The method used to gain an understanding of their experiences is a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The results showed that there are clear perceived differences between ethnic Swedes and second-generation immigrants. Above all, they see a strength in carrying several different cultures and that they create their own community when they end up outside of “us” and “them”. They take their civil rights seriously even though they may feel that it makes no difference. Thus, the study's conclusion was that the second-generation experiences differences between themselves and ethnic Swedes and that they feel that democracy is important and want to be involved but do not really feel that they get the platform when they are not in a position of power.

This study is a qualitative interview study that examines antagonism, identity and collective memory among second generation immigrants from Bosnia & Herzegovina. The study is based on an existential history use-perspective and social constructivist socialization theory. The study shows that the Bosniak identity is seldom defined by their history and the Yugoslavian wars but rather by language and traditions. In addition, the results indicate that the Bosniak identity has been assimilated to a large extent into the Swedish majority culture. The results also show that antagonism against other ethnic groups in the Balkans mainly occurs among first-generation immigrants while the descendants do not relate to a large extent to the war crimes and atrocities that occurred against Bosnian Muslims. Instead, they express empathy and sympathy for their parents’ experiences of these traumas. The respondents also experienced a nonchalance towards their background in Swedish history teaching where their history was neglected in favor of other wars and genocides. While the respondents suspected a fear of conflict among teachers to account for the area, they also told examples when teachers failed in the relational pedagogy and homogenized the individuals by letting them represent an entire conflict and ethnic group. Overall, the study shows that the use of history is not a recurring phenomenon among second-generation Bosniak immigrants, and their attitude focuses on individuals rather than groups. In the didactic part of the study, the results emphasize that history teachers might need to self-educate based on the students' background to create a meaningful education and create a history awareness among students.