To see the other types of publications on this topic, follow the link: Andraspråkselever.
Dissertations / Theses on the topic 'Andraspråkselever'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Andraspråkselever.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Moa, Fahlström. "Hur komparerar andraspråkselever adjektiv? : En kvantitativ analys av andraspråkselevers adjektivkomparationer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323775.
Full textAbstract:
Adjektiv kan kompareras på två olika sätt: antingen med suffixen -(a)re och -(a)st eller perifrastiskt med hjälp av gradadverben mer och mest. Forskning visar att det finns tendenser till ett mer frekvent användande av perifrastisk adjektivkomparering bland språkanvändare vilket tyder på att en eventuell språkförändring håller på att ske. Syftet med föreliggande studie är att undersöka andraspråkelevers användande av adjektivkomparationer och huruvida det har förändrats över tid. Analysmetoden är en kvantitativ variabelanalys där komparerade adjektiv i elevtexter beräknas och jämförs. Materialet består av 88 narrativa elevtexter hämtade från nationella proven i svenska som andraspråk åren 2003 och 2013. Resultatet visar att andraspråkseleverna i det undersökta materialet inte följer trenden mot mer perifrastiska konstruktioner utan att de, tvärtom, till övervägande del använder suffixkomparerade adjektiv. Slutsatsen är att därför att suffixkom-paration står stark i andraspråkselevernas texter samt att det är möjligt att ifrågasätta den potentiellt pågående språkförändringens framfart – åtminstone bland andraspråkselever.
2
Fawaz, Randa, and Emelie Levin. "Språk, matematik och andraspråkselever : språkliga faktorer som påverkar andraspråkselevers lärande i matematik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-61553.
Full textAbstract:
Sverige är ett mångkulturellt samhälle med många flerspråkiga klassrum. Eleverna i dessa klassrum har olika förhållanden till och erfarenheter av det språk som undervisningen, inklusive matematikundervisningen, sker på. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att synliggöra och sammanställa tidigare forskningsresultat om huruvida språket påverkar andraspråkselevers lärande i matematik. Elever i grundskolan (6-16 år) är av intresse för denna studie. Frågan som undersöks är Vad säger forskning om språkets påverkan för andraspråkselevers lärande i matematik? I resultatet synliggörs även vilka språkliga faktorer som gynnar, respektive missgynnar andraspråkselevers lärande i matematik. Studiens resultat är baserat på internationella artiklar. Resultatet visar på att språket påverkar andraspråkselevers lärande i matematik. De språkliga faktorerna som påverkar lärandet ligger hos eleven eller i undervisningen.Sweden is a multicultural society with many multilingual classrooms. The pupils in these classrooms have different relationships with and experiences of the language of instruction, including mathematics teaching. The aim of this systematic literature study is to visualize and compile previous research findings about whether the language affects second language learners, learning in mathematics. Students in elementary school (6-16 years) are of interested in this study. The question under investigation is What does research say about the influence of language on language learning in mathematics? The result also shows which linguistic factors are beneficial and disadvantageous to the second language learners learning in mathematics. The results of the study are based on international articles. The result shows that language affect second language learners learning in mathematic. The linguistic factors that affect pupils learning exists either within the pupil or within the teaching.
3
Wigren, Sanna. "Andraspråkselever i moderna språk : Lärares syn på andraspråkselevers möjligheter i ämnet moderna språk." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för svenska och litteratur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118640.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till. Resultatet kommer fram till några motsägelsefulla slutsatser. Å ena sidan är flerspråkiga elever framgångsrika språkinlärare, å andra sidan behöver de först lära sig svenska och engelska för att få läsa moderna språk. Å ena sidan ska eleverna inte ha läxhjälp i moderna språk, å andra sidan förväntas föräldrarna kunna stötta sina barn i ämnet. Hur lärare ser på L2-elevers möjligheter i moderna språk kan kortfattat antas bero på vilken inställning de har till ämnets prioritet och språkinlärning.
4
Movahednia, Mahshid. "Studiehandledning & andraspråkselever." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8409.
Full textAbstract:
This essay is a combination of an interview, survey and an observation that involves seven different teachers and thirty-eight pupils in a school situated in a suburb of Stockholm. The purpose of my research is an attempt to give a picture of how a team of teachers in a primary school act together when teaching maths, as the majority of the pupils have another mother tounge than Swedish. Yet another purpose of this essay is to examine what possibilities this team of teachers have in trying to develop the Swedish language within other bilingual pupils and at the same time develop their math comprehension. I have chosen to initiate the theoreti-cal starting point through the points of Rodell-Olgac & Rönnberg & Rönnberg; these authors discuss the importance of language comprehension when it comes to developing ones math skills. I have reached the conclusion in my examination that it is important to raise the impor-tance of language comprehension within math-education. It is crucial that teachers need to create different kinds of working patterns and methods that are adapted accordingly to the learning-ability of the pupils. Thus, teachers also need to show great consideration to the cul-tural backgrounds, expectations, attitudes and feelings of their pupils.
5
Glamheden, Elin. "Inlärningssvårigheter för andraspråkselever." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1153.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.
6
Kero, Amanda. "Andraspråkselever i matematikundervisningen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79609.
Full textAbstract:
Den här studien handlar om hur lärare arbetar med andraspråkselever i svensk matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur väl lärarna har blivit förberedda på att ta emot andraspråkselever, hur de arbetar tillsammans med studiehandledare, samt inom arbetslaget, för att underlätta undervisningen för andraspråkseleverna. Metoden i studien är intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i samma kommun, en där en var en fokusgruppsintervju med fyra lärare från samma skola och en intervju med en lärare från en annan skola. De olika metoderna visade sig ge skillnad i information jag fick. De resultat som framkom i studien var hur viktigt det är för eleverna att läraren förklarar de matematiska begreppenatt lärarna inte har fått någon förberedelse i utbildningen. Lärarna samarbetar inte inom arbetslaget med undervisning för andraspråkselever. , att de förstår det område man arbetar med. Det framkom även hur stor vikt som ligger hos studiehandledaren för att andraspråkselever ska kunna fortsätta sin kunskapsutveckling. För att underlätta matematikundervisningen för andraspråkselever arbetar lärarna med förståelsen av matematiska begrepp och översättningstjänster.
7
Sosa, Daniel. "Historieundervisning för andraspråkselever." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30601.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att, genom utsagor om verkliga erfarenheter från lärare, utforska språkets betydelse för att andraspråkselever ska utveckla sitt historiemedvetande. Undersökningen vill vidare visa fram de utmaningar lärarna upplever med historieundervisning för andraspråkselever. Slutligen vill undersökningen ge exempel på hur lärare bemöter de utmaningar de upplever. Syftet uppnås genom intervjuer med sex lärare i årskurs 1-3 på en skola med en hög andel andraspråkselever. Metodvalet är kvalitativ forskningsintervju. Utifrån intervjuerna belyses lärarnas uppfattningar. Resultatet framställs i form av teman. Resultatet visar att lärarna ser brister i det svenska språket som en barriär för att eleverna ska uppnå kunskapskraven och därigenom utveckla sitt historiemedvetande. Andra utmaningar som lärarna ser är att läsning inte förekommer tillräckligt mycket bland eleverna, varken på andraspråket eller modersmålet, att konflikter kring olika historiska referensramar uppstår bland eleverna, att den svenska historien kan vara svår för eleverna att relatera till. Dessa utmaningar kan också ses som barriärer för att utveckla elevernas historiemedvetenhet. Lärarna arbetar till viss del med att utveckla elevernas historiemedvetande, men i begränsat omfång och framtidsperspektivet saknas. Lärarna beskriver att de arbetar med stöttning för att främja elevernas språkutveckling. Dock visar resultatet att det finns utrymme för att arbeta mer med språkutvecklande insatser.
8
Baqaj, Sadri. "Specialundervisnig med andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35929.
Full text
9
Anghel, Stefania, and Selma Imamovic. "Första- och andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34752.
Full textAbstract:
Studien ”Första- och andraspråkselever” En studie om hur språket påverkar matematiken i grundskolan.” av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker språkets betydelse för matematiken och skillnaderna i språkförståelsen mellan elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk i en storstad i Skåne. I studien deltog 75 elever och metoden som står till grund för studien är kvantitativ, i form av en undersökning bestående av en blandning av räkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestående av 6 frågor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa står som underlag för studien och ordet problemlösning jämställs med textuppgifter. Denna studie visar att språkförståelsen av matematiska begrepp och vardagsord har betydelse i lösandet av matematiska textuppgifter, men att skillnaderna mellan elever med svenska som första språk och elever med svenska som andraspråk inte är av stor betydelse.
10
Kaya, Mathilda, and Johanna Kesenci. "Främjandet av andraspråkselevers språkutveckling i klassrummet – En kvalitativ studie om fyra lärares arbete med andraspråkselever." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68812.
Full textAbstract:
Studien undersöker hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbetssätt och arbetsmaterial i relation till andraspråkselevers språkinlärning. Den avser också att undersöka hur lärare beskriver modersmålets inkludering i klassrummet. Studien är av en kvalitativ metodansats då vi använder oss av semistrukturerade intervjuer när vi samlar in data. Studien utgår från intervjuer av fyra lärare som arbetar på en mångkulturell skola och resultatet diskuteras i förhållande till det sociokulturella perspektivet samt kognitivt inriktad lärandeteori med fokus på flerspråkighet. Intervjusvaren kategoriseras i följande kategorier: Förutsättningar för språkutveckling, Individualiserad undervisning och Språkinkludering följt av flera underkategorier. Resultatet av intervjuerna visar på att många lärare förespråkar modersmålsinkludering i undervisningen, detta för att främja elevers språkinlärning men också för deras identitetsutveckling. Lärarna anser också att det är viktigt att arbetsmaterial och arbetssätt utformas utifrån elevens språknivå.
11
Wisniewski, Maya. "Andraspråkselevers lärande av naturvetenskapligabegrepp i grundskolan : En kvalitativ fallstudie om lärares undervisningsstrategierför andraspråkselever i mellanstadiet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26879.
Full textAbstract:
Den här studiens syfte var att få kunskap om läroprocesser kopplade till naturvetenskaplig begreppsbildning bland andraspråkselever och mer specifikt att besvara frågan om vilka strategier som lärare har för att stötta andraspråkselevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ fallstudie. För datainsamlingen genomfördes en rad intervjuer med verksamma lärare vilka sedan analyserades enligt kvalitativa fallstudiens ansats för att få svar på studiens frågeställning. Denna studie visar att de huvudsakliga strategierna som lärarna har för att stötta andraspråkselevers naturvetenskapliga begreppsbildning är visualisering och användning av digitala verktyg för att tydliggöra begreppens innebörd. Undersökningen ledde till upptäckt av ytterligare fyra strategier, nämligen att uppleva begrepp praktiskt med kropp och sinne, samtal om och öppna frågor kopplade till begrepp, att skriftligt beskriva begrepp samt att utgå ifrån elevernas referensramar. Däremot saknas det underlag i studien som visar att eleverna får tillräcklig med stöd på sitt modersmål, något som Skolverket framhåller som viktigt för att främja elevers lärande i naturvetenskap och kanske särskilt viktig för andraspråkselever då de språkliga kunskapskraven inom naturvetenskapen är lika oavsett hur lång tid eleven har tillbringat i Sverige.NO
12
Maliqi, Eljesa, and Pajtime Zekaj. "Pedagogers arbete med andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30871.
Full textAbstract:
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är att även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisning samt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov. I vårt arbete kommer du att få läsa om hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Vi har utfört intervjuerna i en mångkulturell skola och riktat oss in åt elever som har olika nationaliteter med olika modersmål. Du kommer att ta del av fem intervjuer: – Två intervjuer med två grundskolelärare som arbetar parallellt med varandra.– En intervju med en elevassistent. – Två intervjuer med två modersmålslärare. Våra frågeställningar är:•Hur arbetar pedagoger med andraspråkselevers språkutveckling?•Hur anpassar pedagoger valet av läromedel till andraspråkselever?Resultatet visar att klasslärarna arbetar parallellt och delar kunskaper med varandra. De upplever att dem är stöd för varandra, men för att arbeta vidare med andraspråkselever så krävs det mer stöd av modersmålslärarna. Alla de intervjuade pedagogerna tyckte att samarbete med varandra gynnar elevers språkutveckling. De menar att de behöver resurser för detta.
13
Berglund, Oscar, and Darko Markovic. "Att arbeta med andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34913.
Full textAbstract:
Vi har valt att undersöka hur utvalda lärare går till väga inom sin undervisning för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Syftet med vårt arbete är framför allt att vi vill visa utvecklande och bra undervisningsmöjligheter. För att på bästa sätt se detta har vi valt en kvalitativ studie hos tre lärare med både intervjuer och observationer i deras dagliga arbete. Studien har bedrivits på en grundskola i sydvästra Skåne inom ämnet samhällskunskap. Vi har kommit fram till att lärarna främst hade föredragit mindre klasser och grupper för att på så sätt kunna nå samtliga lite mer. De berättade och vi observerade också att äkta, genuint engagemang från lärare till elever är väldigt viktigt. Särskilt när eleverna har problem med både språk och skolan i allmänhet. Lärarna har påpekat att det finns mycket problem med att skolan nästan helt saknar svenska elever, men att elevernas unika bakgrund också ger fördelar. Vi har sedan kopplat resultatet till att språket utgör den viktigaste beståndsdelen i att ta till sig kunskap och därför krävs ett djupare samarbete lärare emellan och att ta hjälp av modersmålslärarna.
14
Fakhro, Mahmoud, and Maja Firulovic. "Andraspråkselever i SO-undervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39425.
Full textAbstract:
Vårt syfte med denna kunskapsöversikt är att sammanställa vad forskningen säger om hur SO-lärare kan anpassa sin undervisning för elever som inte har svenska som modersmål. Vi har därför använt oss av specifika databaser som är anpassade efter att söka efter vetenskapliga texter och som gav oss betydelsefulla resultat. Det resulterade i att vi främst fann granskade vetenskapliga artiklar, men även några digitala medier som är relevanta för vår frågeställning. Resultatet av vår kunskapsöversikt, tyder på att lärare kan göra mycket för att främja andraspråkselevers utveckling och välbefinnande. Lärarens förhållningssätt och medkänsla är väsentlig för att ha en inkluderande lärmiljö. Det i sin tur leder till förbättrade relationer i klassrummet, vilket också kan kopplas till att läraren enklare kan undersöka elevernas bakgrunder och erfarenheter. Med hänsyn därtill kan läraren anpassa sin SO-undervisning. Det finns en del hinder och problematik, men vi hoppas kunna tillämpa acklimatiseringarna som krävs i vårt framtida yrke, samtidigt som vi hoppas att fler lärare och lärarstudenter överväger sina anpassningar efter andraspråkselevers behov.
15
Jensen, Stina, and Corinne Keuls. "Andraspråkselever i klassrummet : undervisning för språkutveckling och trivsel." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134589.
Full textAbstract:
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de faktorer som är viktiga i arbetet med flerspråkiga elever i klassundervisningen. Studien redogör för hur undervisning bör utformas för att andraspråkselever ska lära och trivas i skolan. Studien behandlar främst forskning som utförts i grundskolans lägre årskurser. Litteraturstudiens resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar och har strukturerats i olika teman som svarar mot syftet. Faktorer som stödjer andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling har ordnats i sju teman. Dessa är höga förväntningar och utmanande uppgifter, lärares medvetna språkanvändning, explicit undervisning av språkregister, stöttning, stort talutrymme för elever, språkstöd samt meningsfull och motiverande undervisning. Därefter följer de faktorer som är betydelsefulla för andraspråkselevers trivsel i två teman. Dessa är se värdet av mångfald samt trygghet och gemenskap. I den avslutande diskussionen behandlas tre områden som är övergripande för resultatet. Först diskuteras hur undervisning ska tillgodose balansen mellan andraspråkselevers behov av förståelse och utmaning. Därefter diskuteras vikten av att språket är i centrum för ämnesundervisningen för att främja andraspråksutvecklingen. Slutligen resoneras det kring huruvida andraspråkselevers trivsel är en förutsättning för lärande.
16
Kanmert, Sofi. "En studie av lärares uppfattningar av andraspråkselevers attityder till skrivande samt deras syn på undervisningav andraspråkselever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14378.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning några gymnasielärare har om andraspråkselevers attityder till skriftspråket och jämföra dessa med de svar sex andraspråkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade även till att undersöka lärares syn på, och attityder till, undervisning av andraspråkselever samt hur de bedömer elevernas förutsättningar att uppnå angivna kursmål. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkäter innehållande öppna frågor samt flervalsfrågor. Resultatet visade att lärarnas uppfattning till största delen skilde sig från andraspråkselevernas. Det framgick också att ämneslärare tenderar att skjuta över upplevda svårigheter på eleverna. Likaså föreföll det som om en del ämneslärare är ovilliga att anpassa sin ämnesundervisning för att kunna möta andraspråkselevers behov liksom att majoriteten av informanter upplevde svårigheter i samband med undervisning av andraspråkselever. Endast ett fåtal lärare ansåg att deras andraspråkselever hade goda förutsättningar att uppnå angivna kursmål i deras respektive ämnen. De slutsatser som kunde dras av studien var att lärare troligen behöver samtala och interagera mer med sina andraspråkselever för att kunna skapa bättre relationer till dem samt att lärare behöver bli medvetna om sin egen roll vad gäller upplevda svårigheter i andraspråksundervisningen. Likaså verkar andraspråkslärare och ämneslärare ha olika syn på vilken kunskapsnivå i svenska andraspråkselever bör ha uppnått när de börjar gymnasiet. Slutligen konstaterades att det krävs en förändring om skolan ska kunna leva upp till föreskrivna demokratiska värderingar; skolan bör ges mer resurser i form av personal och skolmateriel. Dessutom behöver alla lärare få utbildning i att undervisa andraspråkselever.
17
Grundström, Riam. "NO-undervisningens relevans för andraspråkselever : En systematisk litteraturstudie om hur NO-undervisningkan stödja andraspråkselevers språk- ochkunskapsutveckling." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18705.
Full textAbstract:
Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord:
18
Silvandersson, Jenny, and Juliette Westerlund. "Språkutvecklande SO-undervisning för andraspråkselever." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29592.
Full textAbstract:
En stor utmaning i SO-undervisningen är mötet med andraspråkselever. Allt oftare ställs lärare inför det faktum att elever ännu inte behärskar sin svenska i den utsträckning som skolan faktiskt kräver. Lärarna utmanas därför i sin profession att möta de här elevernas skilda behov; framför allt då oförberedda lärare ser till andraspråkselever såsom problem och brister, snarare än som språkliga resurser och möjligheter. Risken med detta bristande perspektiv är att andraspråkselever enbart får ta del av den ordinarie undervisningen, helt utan anpassningar, och att de då hämmas i sin språkutveckling. Av denna anledning har vi valt att undersöka huruvida lärare väljer att arbeta med anpassningar i sin SO-undervisning, samt ifall de anser att de är utbildade i att göra detta. Vår studie belyser även de två utmaningar lärare upplever är störst i undervisningssituationer för andraspråkselever: språket och dess begrepp. Vårt resultat baseras på den information som erhölls genom intervjuer med fem olika SO-lärare. Vid analysen av det insamlade materialet nådde vi slutsatsen att lärare bör besitta ett resursperspektiv, då ett sådant perspektiv inte enbart gynnar andraspråkselever utan även samtliga individer i klassrummet. Lärare som arbetar utifrån ett resursperspektiv, arbetar efter Vygotskijs grundtanke som gör gällande att språk är grunden för kunskapsbildning. På så vis arbetar man även i enlighet med läroplanen då denne genomsyras av det sociokulturella perspektivet. Studien visar att det inte enbart är andraspråkselever som tillägnar sig kunskaper i ett klassrum som kännetecknas av ett resursperspektiv, utan även att vi som lärare har mycket att lära av dem. På så vis blir andraspråkselever en kunskapskälla beträffande hur lärare kan åstadkomma en undervisning som gynnar alla elever.
19
Ridha, Zahraa. "Språksvårigheter hos andraspråkselever i matematikklassrum." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27487.
Full textAbstract:
Detta arbete handlar om hur läraren skiljer mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter. Den behandlar även hur man kan utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter anpassa sin undervisning enligt deras behov. Dessutom hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Syftet med arbetet är att undersöka och titta närmare på lärarnas erfarenheter och kunskaper, samt vilka metoder och arbetssätt använder de i en flerspråkig matematikklassrum för att underlätta matematiklärande för elever med språksvårigheter, då i skolan finns många elever med svenska som andra språk. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare i lågstadiet.I min studie kom jag fram till lärarna skiljer mellan språk och matematik genom att jämföra elevens svar i direkta räkneuppgifter och problemlösnings-uppgifter samt genom samtal med elever. Lärarna använder olika strategier för att stötta eleverna som har språksvårigheter, men gemensamma genomgångar använder de flesta lärare. Alla fyra lärarna menar att elevernas modersmål kan vara tillstor hjälp i matematikundervisning. Nyttan med min studie är att bidra med kunskaper om hur lärare kan bedöma rätt elevers språkliga och matematiska svårigheter. Intresset var att komma fram till vilka metoder och arbetssätt lärarna använder för att underlätta matematiken för andraspråkselever, och samtidigt titta närmare på hur modersmålet kan påverka elevers matematikutveckling.
20
Larsson, Selma, and Sofie Eliasson. "Stöd för andraspråkselever i matematikundervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30511.
Full textAbstract:
Andraspråkselevers prestationer i matematikämnet är lägre än infödda elevers visar ett flertal internationella och nationella studier på. I matematikundervisningen är det matematiska språket och läsförståelsen det som orsakar andraspråkselevers svårigheter i matematikämnet enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur sju lärare i årskurs 1–3 från olika grundskolor i Sverige arbetar för att ge andraspråkselever stöd i matematikundervisningen och hur lärarna upplever att stödet främjar andraspråkselevers lärande. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där scaffolding och medierande redskap är i fokus. Resultatet visar att studiehandledning, lärarnas stöd i form av tydlighet, olika intellektuella medierande redskap såsom språk och kommunikation, samt fysiska medierande redskap t.ex. praktiskt material och bildstöd, har en avgörande roll för andraspråkselevers matematik- och språkutveckling. En slutsats av studien är att språket har oerhört stor betydelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling i matematik.
21
Holmqvist, Andreas. "Andraspråkselever och det matematiska språket." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35518.
Full textAbstract:
The study included transcripts from seven students with Swedish as a second language in grade 3, with the purpose being focusing on how they experience language during mathematic lessons and how second language learners´ learning could be understood from a sociocultural perspective. Each student was individually interviewed. My method for interviewing the students was using a semi-structured way of interviewing, meaning that I had predefined questions with room for asking follow up-questions during the interviews. The students were asked questions about their background, and they also got to answer mathematical questions including mathematical terms and words. They were asked questions about what they found difficult and easy within the mathematical questions. The second language learners had in general low difficulty with the understanding of the mathematical language in the mathematical questions. The results show that the students have appropriated knowledge by scaffolding and the zone of proximal development, which is part of the sociocultural perspective of learning. A conclusion is that the students didn’t show any signs of having trouble understanding words within mathematics that usually causes confusion among second language learners. When it comes to further developing their language skills a support of pictures can be used to describe difficult words, further can physical material also be used while learning second language learners´ new mathematical terms and words. The physical material can also act in combination with pictures to easier explain new mathematical terms and words.
22
Johansson, Jennyann. "Provkonstruktion i historieämnet för andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35494.
Full textAbstract:
The purpose of this research is to investigate if test constructors, language examiner and teachers take Swedish L2 students in consideration when creating tests in history. The purpose is also to discover what types of assignments that best evaluate Swedish L2 students’ knowledge and abilities, and examine the teachers view of the Swedish national assessment in the subject history. The first research question is:How do test constructors, language examiner and teachers take Swedish L2 students’ in consideration when creating tests in history? And which are the challenges? The second research question is: What kinds of assignments best evaluate Swedish L2 students’ knowledges and abilities in the subject history according to the classified statistics, test constructors, language examiner and teachers? The third research question is: What are the teachers' views on the Swedish national assessment in grade nine? This research is composed of qualitative interviews with three test constructors who create the national assessment in history and seven teachers from three schools. One of the interviewed teachers is also interviewed for her role as a language examiner. The research is also based on a study of confidential statistics from the SAT history test.The main theoretical concepts of the study address to guidelines in Vygotsky’s theory of proximal development and Drie and Boxtels theoretical framework for historical reasoning. As well as research of the difficulties Swedish L2 students’ meet in the Swedish language. Other central concepts of the study are validity and reliability. The empirical findings suggest that test constructors, language examiner and teachers meet many challenges but they do their best to take all students in consideration and follow criterias when constructing assessment for Swedish L2 learners. The test constructors use a language examiner who scan and rewrite grammatical query constructions, and the teachers use different methods to take all students in consideration. Many teachers are in an agreement that the national assessment in history is well constructed, useful and inspiring. There is a belief among the interviewed participants that L2 students find it easier to respond to open questions. However, this is not verified by the analysis of statistics. The test constructors and the language examiner also consider closed questions to be more secure to measure.The research is concluded by a discussion that all students might improve their skills if teachers were adapting the grammatical rewrites as the test constructors and language examiner do. Another conclusion is also that there are both advantages and disadvantages with open and closed questions. Open questions are preferable for Swedish L2 students, however closed questions are more safe to measure. Finally, many teachers are pleased with the national assessment in history. Although it is discussed if L2 students would benefit from doing the test orally instead of writing.
23
Karlsson, Beatrice. "Andraspråkselever i det ordinarie klassrummet : En intervjustudie kring arbetet med andraspråkselever i grundskolans tidigare år." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Språk-, litteratur- och mediedidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36096.
Full textAbstract:
Andelen andraspråkselever i skolan ökar ständigt och dessa elever utgör nu en del av skolans heterogena elevgrupper. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur lärare anser att arbetet med andraspråkselever sker i den ordinarie undervisningen. Med detta syfte som grund ställdes följande frågeställningar: Hur undervisas andraspråkselever i den ordinarie undervisningen? Vilka pedagogiska utgångspunkter går att urskilja hos yrkesverksamma lärare då de undervisar andraspråkselever? Vilka pedagogiska utmaningar anser lärare finns i arbetet med andraspråkselever? Undersökningen har sin utgångspunkt i fem semistrukturerade intervjuer där samtliga informanter har minst fem års erfarenhet av arbete med andraspråkselever. Slutsatserna som dras utifrån studiens resultat är bland annat att det finns många arbetssätt som av lärare anses effektiva för att undervisa andraspråkselever. Lärarens förhållningssätt och kompetens samt möjlighet till kompetensutveckling spelar stor roll samtidigt som tillgången till studiehandledning på modersmålet och undervisning på modersmålet är betydelsefullt. Genom studiens resultat framkommer också förslag på hur arbetet med andraspråkselever skulle kunna förbättras.The percentage of second language learners in schools are constantly increasing and these pupils now constitutes a part of the school´s heterogeneous groups of pupils. The purpose of this study is to describe how teachers consider that the work with the second language learners look like in the mainstream education. With this purpose as a base the following questions were written: How are the second language learners taught in the ordinary education? What educational starting points could be distinguished among teachers who teach second language students? What pedagogical challenges are there in the work with second language learners according to teachers? The survey is based on five semi-structured interviews where all informants have at least five years of experience working with second language learners. The conclusions reached of the results of the study are, among other things, that there are many approaches of teachers are considered effective for teaching second language learners. Teacher's attitude and skills play a large role at the same time as the availability of teaching in the mother tongue and teaching guides on mother tongue is important. By the results of the study reveal also suggestions on how the work with second language learners could be improved.
24
Grevik, Martina, and Annika Magnusson. "Skolsvårigheter hos andraspråkselever : - kartläggning och framgångsfaktorer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47011.
Full textAbstract:
Bakgrunden till studien är den utmaning som skolan står inför med ett ökat antal andraspråkselever. För att kunna möta varje elev på den nivå de befinner sig behöver man ha redskap även för andraspråksproblematiken. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur skolan genom kartläggning kan ta reda på om en andraspråkselevs skolsvårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter i tillägnandet av ett andraspråk. Ett annat syfte är att ta reda på vad skolan kan göra för att stötta andraspråkselever som riskerar att inte nå målen. I studien, som är kvalitativ, har fyra intervjuer genomförts med nordiska forskare och väl anlitade föreläsare inom området. Arbetet är indelat i kategorierna tillägnandet av ett andraspråk, läs- och skrivsvårigheter, kartläggning och framgångsfaktorer. Informanterna är överens om att fonologin är en central del i kartläggning av läs- och skrivsvårigheter liksom att kartlägga elevens båda språk och se till elevens hela situation. Resultatet visar också att modersmålsundervisningen är avgörande för andraspråkselevers skolframgångar. I studien framkommer att samverkan mellan olika yrkeskategorier i skolan är nödvändig för andraspråkselevers skolresultat, samma sak gäller vid kartläggningsarbetet.
25
Rytzler, Josefin, and Rebecca Löw. "AVANCERAD LÄSFÖRSTÅELSE FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅKSELEVER." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27690.
Full textAbstract:
Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan på läsförståelsen av skönlitteratur hos fem inlärare av svenska som andraspråk i åldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlärarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet på inlärning använts i skapandet av en inlärningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lärande. Inlärningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna på läsförståelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterära text som ingick i läsförståelsetestet. Undersökningens centrala data är en mätning av läsförståelse genom traditionella läsförståelsetest, först genom ett läsförståelsetest som deltagarna var helt oförberedda på och sedan ett läsförståelsetest som deltagarna hade förberetts på genom ovan nämnda inlärningsaktivitet. En observation av inlärningsaktiviteten har också genomförts. Studien har visat att kontextuell kunskap kan underlätta avancerad läsförståelse men detta är beroende av inlärningsaktivitetens utformning såväl som deltagarnas förutsättningar och grad av delaktighet. Vidare har resultatet visat att kollaborativt lärande också är starkt beroende av samma faktorer. Ytterligare en slutsats är att traditionella läsförståelsetest kräver mer av testtagaren, än enbart läsförståelse.
26
Albayati, Taha. "NO-böckers språkliga hinder för andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34599.
Full textAbstract:
Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om vilka olika hinder andraspråkselever kan upplever i NO-böckers texter och bilder. Jag har i samband med min studie kommit fram till att språket inom de naturorienterande ämnena är väldigt komplext och abstrakt i jämförelse med andra ämnen i skolan. Teorin bakom studien vilar på det sociokulturella perspektivets medierade redskap som även innefattar läroböcker. För att ta reda på information kring problemområdet jag har valt att undersöka, använde jag mig utav intervjumetoden. Jag intervjuade elever i årkurs 5 för att kunna ta reda på deras svårigheter i skolans NO-böcker. Jag medtog eget material i form av utdrag ur en NO-bok för årkurs 5, där jag hittade en bra bild med tillhörande text jag kunde använda mig utav. Att spela in mina intervjuer gav mig möjlighet att säkerställa validiteten av mitt arbete, eftersom jag vid senare sammanställning av resultatet, hade möjlighet att lyssna ett flertal gånger på elevernas svar på mina frågor. Resultatet av min undersökning visade stor variation på elevernas språkliga svårigheter, både när det gällde texterna i NO-böcker samt bilderna. Vissa upplevde problematik med ämnesspecifika ord, medan vissa elever upplevde svårigheter med både ämnesspecifika samt vardagliga ord. För vissa elever var bilder ett måste och önskade att NO-böckerna innehöll flera bilder. Sedan fanns det de som kände att bilderna inte var nödvändiga för deras förståelse av texterna. När det gäller problematik med bilder i NO-böckerna var det även varierande upplevelser kring detta. Vissa elever ansåg att det fanns bilder som var abstrakta och svåra att tolka, därmed önskade de att bilderna innehöll en hjälpande text för att få förklarat vad som hände i bilden. Sedan fanns det de elever som kände att bilder på föremål, som de inte kände igen sedan tidigare, inte var så lätta att tolka informationen ur. Dessa resultat diskuterade jag sedan med hjälp av tidigare forskning kring problemområdet och upptäckte att det var för det mesta samma typ av resultat jag fick, som många andra forskare. Jag observerade även de bitar som jag fick annorlunda resultat på, vilket gjorde att jag slutligen kunde tolka resultatet ur andra perspektiv än tidigare forskning jag läst om.
27
Wideman, Hanna. "INKLUDERING AV ANDRASPRÅKSELEVER I NO- OCH SO-ÄMNEN, HUR GÅR DET TILL? : EN KVALITATIV STUDIE OM ANDRASPRÅKSELEVERS INKLUDERING I NO- OCH SO- UNDERVISNINGEN." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40247.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka om och hur andraspråkselever blir inkluderade i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Det har skett utifrån frågeställningen, Hur arbetar lärare i ämnena SO och NO med inkluderingen av andraspråkselever i undervisningen? . De metoder jag har använt mig utav är, systematiskt observation, deltagande observation samt semistrukturerade intervjuer. Mitt urval är baserat på antalet andraspråkselever i klassen då det är en skola på enbart nio klasser. Resultatet är framtaget med hjälp utav ett observationsschema samt från intervjuerna. De slutsatser jag kommit fram till är att ämneslärarna arbetar effektivt med försöket att inkludera eleverna men det brister i kompetens kring andraspråksinlärning, vilket resulterar i att det inte blir en likvärdig skolgång.
28
Grahn, Susanne. "Vilka kategorier av ord/uttryck i läromedelstexter orsakar flest problem för andraspråkselever? : En undersökning bland pedagoger och andraspråkselever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24024.
Full text
29
Ruzsovics, Beata, and Linda Henriksson. "Andraspråksinlärning – betydelsen av naturlig inlärning hos andraspråkselever." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3197.
Full textAbstract:
Arbetet handlar om andraspråksinlärning och olika sätt att undervisa andraspråkselever. Vår litteraturgenomgång visar att naturliga inslag i undervisningen kan främja språkinlärningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lärarna ger eleverna många och rika möjligheter att prata om sådant som ligger nära elevernas vardag och erfarenheter. Vårt syfte har varit att undersöka om lärare använder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i så stor utsträckning som de tycker att de gör. För att få svar på vår frågeställning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslärarna på två olika skolor. De aktiviteter vi observerade delade vi upp i naturlig respektive ej naturlig inlärning. Resultatet vi fick fram visar att lärarna är medvetna om att naturliga situationer leder till språkinlärning och att de även använder dessa i stor utsträckning: tio av de tolv aktiviteter vi observerade klassades som naturliga då eleverna oftast fick arbeta utifrån sina egna förutsättningar och erfarenheter.
30
Holmberg, Maria. "Att implementera genrepedagogik i undervisningen av andraspråkselever." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115278.
Full textAbstract:
Språket har en stor mental betydelse för den enskilde individens sociala, känslomässiga och intellektuella tillväxt. Ett rikt och varierat språk är centralt för att kunna tillgodogöra sig kunskap inom skolans alla ämnen. Trots att det ligger i skolans värdegrund att ge alla elever en likvärdig utbildning visar statistik att utrikesfödda elever inte har samma förutsättningar som inrikes födda. Utifrån en liknande problematik i Australien framarbetade forskare genrepedagogiken, en undervisningsmodell som stöttar alla elevers språkutveckling genom att synliggöra olika textmönster, med utgångspunkt från ambitionen att inkludera alla elever i undervisningen. Genrepedagogiken har visat på gynnsamma elevresultat. Dagens situation där skolan på kort tid förväntas bereda ett stort antal nyanlända plats inom sin verksamhet gör studien aktuellt då syftet är att bidra med kunskap om hur lärare implementerar genrepedagogik i undervisningen av andraspråkselever. Speciellt fokus ligger på hur genrepedagogik kan gynna andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling så att de lättare når skolans kunskapsmål. Studien bygger på klassrumsobservationer och semistrukturerade kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats före analysering. Resultaten från studien visar att framgången med genrepedagogik handlar om en stöttande elevsyn där läraren följer eleverna genom hela lärprocessen, att den är interaktiv, funktionell och har en tydlig struktur samt att den ger eleverna möjlighet att få kunskap om texters mönster så att de kan utveckla ett ämnesspecifikt språk. Resultaten visar även att genrepedagogiken får störst genomslagskraft om den implementeras som stomme i hela skolans undervisning och om skolledningen satsar på att ge all personal utbildning och kompetensutveckling inom området samt tid till kollegialt lärande.
31
Gilljam, Beatrice. "Morfologisk utveckling hos andraspråkselever med varierande bakgrundsfaktorer." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29822.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats var att med hjälp av en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (Pienemann, 1998) jämföra andraspråkselever grammatiska utvecklingsnivå i förhållande till olika bakgrundsfaktorer. Eleverna studerade SVA1 på en gymnasieskola i södra Stockholm med varierande skolbakgrund och vistelsetid i Sverige. Elevtexterna samlades in från klassens lärare och analyserades utifrån den morfologiska delen av processbarhetsteorin. Eleverna fick besvara en enkät om sina bakgrundsfaktorer så som skolbakgrund, vistelsetid i Sverige och läsvanor dessa jämfördes sedan med deras morfologiska utvecklingsnivå. Resultatet som framkom från undersökningen var att endast en elev utmärkte sig vad gäller den uppnådda utvecklingsnivån på så sätt att hen hade en förhållandevis hög nivå vad gäller morfologisk utveckling jämfört med sina bakgrundsfaktorer. Resterande elever befann sig på likvärdiga nivåer. Några större samband mellan elevernas bakgrundsfaktorer och morfologiska utveckling kunde därför inte utläsas.
32
Andersson, Malin. "Läromedelsanalys i svenska : -Med fokus på andraspråkselever." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36479.
Full textAbstract:
Att ha förmågan att kunna läsa och ha läsförståelse är i dagens samhälle en av de viktigastekunskaperna att behärska. I den svenska skolan finns det många elever som inte har svenskasom förstaspråk men som går i samma klass som förstaspråkselever och använder sammaläromedel. I denna studie har en analys av tre olika läromedel i svenska läsförståelse gjorts ochsom utgått från andraspråkselevers perspektiv. Syftet med studien var att undersöka omläromedlen är lämpliga att använda för andraspråkselever och vilket stöd de kan ge eleverna ideras utveckling av läsförståelse. Studien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalysdär viktiga delar i läsförståelse som ordförråd, lässtrategier, förkunskap och bilder harundersökts. För en andraspråkselev är dessa delar viktiga för att de ska ha läsförståelse ochkunna utvecklas ännu mer språkmässigt. Resultatet av studien visar att de tre läromedlen kanbidra till att öka andraspråkselevers läsförståelse men inte helt utan stöd från lärare ocheventuellt klasskamrater.
33
Hermansson, Malin, and Alexandra Borgström. "Praktisk matematik som ett stöd för andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31618.
Full textAbstract:
På Migrationsverkets hemsida går det att avläsa hur statistiken talar för en kraftig ökning av flyktingar till Sverige (Migrationsverket 2015). För skolans del innebär flyktingtillströmmen att antalet elever som inte har svenska som modersmål ökar i skolorna, vilket ställer högre krav på att lärare idag ska kunna stötta dessa elever. Detta examensarbete syftar till att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med praktisk matematik och uppmärksamma om pedagogerna använder praktisk matematik som ett stöd för elever med svenska som andraspråk. Dessutom kommer vi att undersöka vilka olika sätt det finns att arbeta med praktisk matematik och vilka av dessa som verksamma lärare anser gynna eleverna mest. Vidare kommer de olika för- och nackdelarna med praktisk matematik att problematiseras. Metoderna som använts för att utföra studien är semistrukturerade intervjuer samt litteratursökning av tidigare forskning inom området. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och ett pragmatiskt synsätt. Vi valde dessa teorier därför att de belyser hur språkutveckling samt kunskapsutveckling sker genom samspel med andra och praktisk matematik sker ofta i interaktion med andra. Tidigare forskning visar på ett resultat där forskarna är oense om vilket arbetssätt som är det bästa att använda sig av för att stötta elever med svenska som andraspråk. Somliga forskare menar att ett flerspråkigt matematikklassrum är det bästa stödet medan andra forskare istället förespråkar ett arbete med praktisk matematik. Resultatet av intervjustudien är att praktisk matematik används både som ett stöd för andraspråkselever och som en del av den dagliga undervisningen. Studien visar på att det utöver många fördelar även finns nackdelar som till exempel att eleverna endast ser begrepp i ett enda specifikt sammanhang med ett visst material och bygger sin kunskap kring detta.
34
Jaff, Linda, and Eva Persson. "Arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisning av andraspråkselever." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29762.
Full textAbstract:
Syftet med vårt arbete var att få kunskap om hur vi på bästa sätt skulle kunna underlätta andraspråkselevernas lärande i matematik. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever intervjuades på två olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare år. Lärarna använder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssätt. Två lärare använder sig i till stor del av enskild räkning vilket enligt forskningen inte gynnar andraspråkselevers lärande. Alla lärare lät andraspråkseleverna använda algoritmer de lärt sig från hemlandet. Vi har fått idéer av några lärare i hur man ökar kommunikation, tar tillvara och utvecklar andraspråkselevers matematiska kunskap men i jämförelse med vad forskare inom ämnet säger kan man göra mycket mer.The purpose of our work was to gain knowledge about how to make it easier for students with Swedish as their second language to learn maths. The method we used for our examination was qualitative interview. Four teachers with experience of teaching such students were interviewed in two different schools, one high school and one secondary school. The teachers use more or less varying methods. Two teachers use mainly individual counting, which, according to the research, does not favour these students´ learning. All teachers let students with Swedish as their second language use algorithms, which they had learnt in their home-countries. We have gained ideas from some teachers about how one can increase communication, take advantage of and develop these students´ mathematical knowledge, but in comparison to what researchers within the subject say, one could do much more.
35
Bojcevska, Suzana. "Inkludering av andraspråkselever i svenska och matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28810.
Full text
36
Bjällö, Elin, and Cassandra Jönsson. "Genrepedagogik för andraspråkselever i svenskämnet : Vilka fördelar oh nackdelar finns det med att använda genrepedagogik i svenskämnet för andraspråkselever?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43857.
Full textAbstract:
Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.
37
Karlsson, Mikaela, and Ellinor Gavelin. "Problemlösning i matematik för andraspråkselever : Lärares egna erfarenheter av språkbarriärer inom problemlösning och hur matematikundervisningen anpassas för att gynna andraspråkselever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49361.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att få insikt i vilka erfarenheter lärare har av problemlösning inom matematik för andraspråkselever. Erfarenheterna bygger på tre nivåer som innefattar hur lärarna anpassar undervisningen, vilken påverkan lärare upplever det har på elevers problemlösning att de är andraspråkselever samt vilket stöd som finns tillgängligt för lärarna i verksamheten. Genom en kvalitativ ansats kom det fram att lärarna är medvetna om språkbarriärer som skapar problematisk vid matematikundervisningen för andraspråkselever. Utifrån sina erfarenheter var lärarna medvetna om att det språkutvecklande arbetet i dagsläget inte är optimalt. Det språkutvecklande arbetet i matematik behöver utvecklas för att elevernas kunskapsutveckling i problemlösning ska vara likvärdig
38
Grundén, Öhberg Marianne. "Om identitet och självbild hos andraspråkselever i gymnasiesärskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9408.
Full textAbstract:
Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för. Diskussionen kring särskolan är en politisk högaktuell fråga. Diskussionen handlar bland annat om hur särskolan ska utformas och vilka kriterier som ska gälla för att en elev ska bli inskriven. Genom min studie vill jag få bild av hur andraspråkselevers identitet och självbild påverkas av att vara inskrivna i särskolan.Då jag vill ta reda på andraspråkselevers upplevelser och erfarenheter av gymnasiesärskolan valde jag en kvalitativ metod byggd på intervjuer. Studien visar att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgång positivt men vid övergången till högstadiet har problemen ökat och ungdomarna har haft svårigheter att nå målen för grundskola. De förklaringar ungdomarna själva lyfter fram som orsak till att de misslyckats med måluppfyllelsen är att det ställdes högre krav på deras språkliga förmåga under högstadietiden. Två av tre ungdomar ger uttryck för att de har känt sig tvingade att börja på gymnasiesärskola.De ger en bild av att ha blivit vilseledda och inte fått rätt information om vad som menas medsärskola. De upplever inte att de passar in på gymnasiesärskolan och de känner att särskoletillhörigheten är utpekande. Ungdomarna framhåller att de inte får tillräckliga utmaningar i gymnasiesärskolan.
39
Törnvall, Holm Charlotta. "Skönlitteraturens roll i svenskundervisningen med andraspråkselever på gymnasiet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-17705.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever. Syftet med uppsatsen är att studera vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av med andraspråkselever, hur lärarna arbetar med ämnets syften och språkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola. Utgångspunkten för uppsatsen är följande frågeställningar: Hur arbetar lärare med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever? Hur arbetar lärarna språkutvecklande i de skönlitterära momenten och hur ser man att det har uppnåtts? Hur arbetar lärarna med de skönlitterära syftena i ämnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehållet i syftet? Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andraspråkselever har ett tydligt andraspråksperspektiv. Lärarna i svenskgrupperna ger alla elever samma undervisning men andraspråkseleverna ges mer stöd när det behövs. Alla de intervjuade lärarna använder frågor och samtal om texten som arbetsmetod i den skönlitterära undervisningen i arbetet med syfte och språkutveckling men det är svårt att utvärdera om eleverna har tagit till sig innehållet i syftet och om språkutveckling verkligen har skett genom de skönlitterära momenten och om insikterna i syftet påverkat eleverna på djupet.This essay review the way teachers work with literature in school, partly in language preparation classes as well as in Swedish as a second language and in Swedish with second language learners. The purpose of the essay is to study which methods teachers use in education with second language learners, how the teachers work with the aims of the course and development of language. A survey has been made by way of interviews with five teachers at an upper secondary school. The premises of the essay are following question formulation: How do teachers work with literature in school, partly in language preparation classes as well as in Swedish as a second language and in Swedish with second language learners? How do teachers work with development of language in teaching literature and how can one see it is successful? How do teachers work with the literary aims of the course and how can one see that the students have embraced the aims? The results of the survey show that the work in groups with alone second language learners has got a clear second language perspective. The teachers of the Swedish classes give all students the same instructions but second language learners acquire more support if needed. All the teachers in the survey use questions and dialogue about the text as a method in education in literature in the work with the aims and the development of language, but it is hard to evaluate if the students have embraced the aims and if progress in language has been made by way of the parts of literature and if the knowledge in the aims have influenced the students in depth.
40
Larsson, Sandra, and Avin Midhat. "Matematiska textuppgifter och andraspråkselever, om kultur och språkförståelse." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30809.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger. Resultatet visade att språkförståelsen är avgörande för hur elever löser matematiska textuppgifter. Resultatet visade även att berörda pedagoger är medvetna om detta.
41
Canovic, Melisa, and Pranpriya Yodsuwan. "Undervisningsmetoder för andraspråkselever : – en systematisk litteraturstudie om andraspråksinlärning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-60745.
Full textAbstract:
Uppsatsen innehåller en systematisk litteraturstudie där grunden för undersökningen utgörs av nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka metoder som läraren kan tillämpa för att stödja elever i sin andraspråksinlärning och om användningen av modersmålet kan främja respektive hämma inlärningen. Resultatet i vår studie visar på att det finns ett flertal användbara metoder som läraren kan tillämpa i undervisningen för andraspråkselever. Modersmålet har också visat sig vara betydelsefullt främst för kunskapsutvecklingen och identitetsskapandet. Uppsatsen är riktad mot elever i tidigare skolår, mer specifikt årskurserna 4–6.
42
Boström, Maria. "Hur integreras andraspråkselever i ämnet biologi på högstadiet?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20027.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att undersöka hur andraspråkselever integreras i ämnet biologi på högstadiet. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att andraspråkselever till viss del integreras i ämnesundervisningen, dock under förutsättningar som gör det svårt för dem att uppnå målen i ämnet. Flertalet av de intervjuade eleverna tycker att ord/begrepp i ämnet biologi är svåra att förstå. Det framgår även i resultatet att samarbetet mellan lärarna på den undersökta skolan bör utvecklas, samt att det saknas goda rutiner på en organisatorisk nivå för att ämnesintegrationen ska vara positivt utvecklande för eleverna.
43
Westerlind, Erika. "Andraspråkselever och matematik : En empirisk undersökning om hur lärare anser att de arbetar för att utveckla det matematiska språket hos andraspråkselever." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20829.
Full textAbstract:
Ordförrådet i det matematiska språket kan skilja sig åt från det vardagliga språket. De matematiska orden rymma och axel är exempel på matematiska ord som har olika betydelse jämfört med ordens betydelse i det vardagliga språket. Antalet andraspråkselever ökar i den svenska skolan och forskning har visat att andraspråkselever generellt sett får lägre resultat i matematik än elever födda i Sverige. Alltfler lärare behöver därför kunna undervisa på ett sådant sätt att andraspråkselever får möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. Syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som lärare beskriver att de arbetar på för att andraspråkselever ska få möjlighet att bygga upp ordförrådet i det matematiska språket har stöd i forskningslitteratur. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod bestående av skriftliga e-postintervjuer. Sex stycken lärare som alla undervisar andraspråkselever i matematik deltog. Studiens resultat visade att delar av de sätt som de medverkande lärarna beskriver sig arbeta på har stöd i den utvalda forskningslitteraturen. De beskriver sina olika arbetssätt som fokuserade på matematiska samtal och där andraspråkseleven får använda sitt förstaspråk som en tillgång vid utvecklandet av ordförråd i det matematiska språket. Lärarna beskriver också ett arbetssätt där de använder en undervisning med konkret material för att stödja andraspråkselevers utveckling av matematiskt ordförråd. Studien avslutas med att diskutera hur rön från forskning överensstämmer med hur lärare beskriver sig arbeta för att ge andraspråkselever möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket.Matematik
44
Sarendal, Roza, and Lisa Haglund. "Hinder och möjligheter med problemlösning för andraspråkselever : En kvalitativ studie om hur lärare beskriver att de arbetar med problemlösning för andraspråkselever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53253.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med problemlösning för andraspråkselever. Urvalet i studien är fyra lärare som genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer delger sina tankar, åsikter och erfarenheter kring ämnet. Resultatet visar att lärare har en entydig bild av att anpassningar bör göras för att andraspråkselever ska nå kunskapskraven i matematik. Dessa anpassningar görs genom olika metoder och arbetssätt, exempelvis fingerfemman och att låta eleverna presentera sina olika lösningar för varandra. Lärare finner det gynnsamt att låta eleverna arbeta tillsammans och vara varandras draghjälp. Arbetet med ord- och begreppsförståelse är en viktig del för elevernas kunskaps- och språkutveckling. Detta arbete underlättas och tydliggörs med hjälp av bildstöd och konkret material. Studiens slutsats är att språket ses som den största svårigheten i problemlösningsarbetet. Lärare använder olika arbetsmetoder och tillvägagångssätt för att hjälpa andraspråkelever att utvecklas både språkligt och matematiskt. Kamrat- och språkstöttning ses som användbara medel till att hjälpa de elever som har otillräckliga språkkunskaper. Däremot ska ansvaret inte ligga hos eleven när det gäller olika översättningssituationer, då det inte är förenligt med barnkonventionen. Samtidigt upplever lärare att språkstöden tenderar att översätta för mycket, till följd av en avsaknad pedagogisk utbildning.The purpose of this study is to deepen the knowledge of how teachers work with problem solving for second language students. The sample in this study are four teachers who, through semi-structured qualitative interviews, share their thoughts, opinions and experiences on the topic. The results show that teachers have a clear picture of the adjustments that should be made for second language students to reach the knowledge requirements in mathematics. These adaptations are made through different strategies and working methods, such as the five fingers-method and letting the students present their different solutions to each other. Teachers find it beneficial to let students work together and be each other's support. The work with word and concept comprehension is an important part of the students' knowledge and language development. This work is facilitated and clarified with the help of image support and laboratory materials. The study concludes that language is seen as the biggest difficulty in problem solving. Teachers use different working methods and approaches to help second language students develop both linguistically and mathematically. Peer support and interpreters are seen as useful means to help students who have insufficient language skills. However, the responsibility should not lie with the student when it comes to different translation situations, as it is not compatible with the Convention on the Rights of the Child. At the same time, teachers feel that interpreters tend to translate too much, due to a lack of pedagogical training.
45
Lange, Helén, and Eric Andersson. "Hur kan lärare främja andraspråkselevers matematiska och språkliga inlärning på samma gång? : En litteraturstudie om att undervisa andraspråkselever i matematik med problemlösningsuppgifter som fokus." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36383.
Full textAbstract:
Andelen andraspråkselever ökar i den svenska skolan vilket ställer höga krav på lärares kompetens att inkludera och stimulera andraspråksinlärning i alla ämnen. Litteraturstudien riktar sig generellt mot andraspråksundervisning och specifikt mot problemlösningsuppgifter innehållande text i matematikundervisning. Problemlösningsuppgifter innehållande text ställer höga språkliga krav på andraspråkselever med tanke på mängden genrespecifika begrepp. Litteraturstudien tillhandahåller läsaren ett flertal tillvägagångssätt som visat sig gynnande för andraspråkselevers språkliga men också matematiska inlärning. Tillvägagångssätten har visat sig gynnande för andraspråkselevers begreppsförståelse, interaktion samt skapat insikt i hur de kan nyttja strategier för att ta sig an problemlösningsuppgifter. Kunskapsöversiktens slutsats är att varierad matematikundervisning motiverar och gynnar andraspråkselevers begreppsförståelse genom problemlösningsuppgifter. Den varierade undervisningen möjliggör inkludering med andraspråkselever vilket stärker elevernas muntliga kommunikativa förmåga samt den språkliga utvecklingen. Fortsatt forskningsområde inom den här kunskapsöversiktens ramar är överförbarheten till skolor i Sverige eftersom det idag saknas svensk publicerad forskning.
46
Güney, Pinar. "Matematik+andraspråkselever = matematiksvårigheter? : Varför och vad kan lärarna göra?" Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14504.
Full textAbstract:
The purpose of my examination work was to show the need for support for students with another mother-tongue than Swedish, so that these students would be able to get through mathematics tuition better. To achieve this purpose, I chose to start from the perspective that presented itself at interviews with two class teachers and two mother-tongue supervisors. I also chose to use the qualitative research interview as study method, as I tried to understand those informing me in a thorough and in-depth way. In my study I have had a sociocultural perspective as starting point where the conceptions teaching, language and communication, support and individualizing are central for the development of knowledge. The questions for my study during this process were as follows: What difficulties, according to the teachers interviewed can occur for second language students in mathematics? What ways and methods of working do the teachers chosen give priority to, so that the second language students` results in mathematics will improve? The results from my interviews show that the difficulties with mathematics for second anguage students can be perceived as being dependent on a combination of reasons, where amongst other things language plays a central part. Difficulties can even arise when the students have other mathematical abilities from their own home environment. Another result shows that even the class teachers are of the opinion that there are difficulties to individualize the teaching in schools with large classes. This can possibly be interpreted that those large classes in the schools can be seen as the reason for the inadequate study results in mathematics, where the students are unable to understand sufficiently suited lessons. These difficulties do not arise for the mother tongue teachers as they sit with each student individually. From these results we see that even the class teachers and mother tongue tutors have different ways and methods of working with mathematic tuition to be able to improve the results in mathematics for second language students. The result of the study shows that all teachers are of the opinion that language is a tool, thus enabling the student to succeed in mathematics. However, there is disagreement between the class teachers and mother tongue tutors, as to whether it is the student’s knowledge of Swedish or their mother tongue that could best help them in their understanding of mathematics. The study also shows that the class teachers believe that it is important that the students are allowed to sit in groups with other students and interact. However, the mother tongue tutors believe that the communication between student and tutor is the most important as they sit with each student individually and believe that the students will develop better in this way. The result of the study also shows that all teachers believe that support and motivation is required for the students to develop. The class teachers also believe that even laboratory material is excellent support for students with difficulties and should be used in teaching. However, the mother tongue tutors believe that laboratory material is good support but say that it is better to work abstractly with mathematics. From the results I am able to see, that the class teachers and mother tongue tutors give priority to different ways and methods of working with mathematics to strengthen second language students.
47
Iskandarani, Walid, and Hussein Yousef. "Strategier för integrering av språkinlärning i ämnesundervisningen för andraspråkselever." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Centrum för akademiskt lärarskap (AKL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40336.
Full textAbstract:
Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för forskning om hur andraspråkselevers lärande gynnas när lärare integrerar språkinlärningen med ämnesundervisningen i samhällskunskap. Frågeställningen som skall besvaras är “hur integrerar man språkinlärningen med ämnesinnehållet på ett effektivt sätt för andraspråkselever i ämnet samhällskunskap?”. Som metod använder vi oss av olika databaser för att hitta relevant forskning för att kunna besvara vår frågeställning. I resultatet Identifierades fyra teman som gynnar andraspråkselevers lärandet, vilka är: användningen av kontextrika sammanhang för andraspråkselever i samhällskunskap, språkligt stöd i samhällskunskap, modersmålet som stöd för ämnesundervisningen och en rik klassrumsinteraktion. Slutsatsen som dras av resultatet är att dessa teman vi identifierat har olika strategier som kommer fungera som stöd till läraren när de utformar undervisningen, läraren kommer dock ha ett ansvar att ta reda på vilka strategier som fungerar för vilka elever då andraspråkselever inte är en homogen grupp där alla tar till sig kunskap på samma sätt.
48
Gardstig, Maria, and Danny Arvidsson. "Ett inkluderat litteratursamtal : En studie med andraspråkselever i fokus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71534.
Full textAbstract:
Den här studien syftar till att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med litteratursamtal där det både finns elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk. Studiens fokus är på lärares planering av litteratursamtalet och tankar om vad som är mer eller mindre framgångsrikt för andraspråkselever. I studien deltog tre mellanstadielärare och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar mot är den sociokulturella, då den precis som litteratursamtalet har som teori att kunskap uppnås genom social interaktion. Genom studien har vi kommit fram till att lärare lyfter fram olika typer av sätt att arbeta med litteratursamtal. Alla lärare inkluderar andraspråkselever med förstaspråkselever i grupper och betonar stöttning som en viktig del. Resultatet visar att förutom stöttning är val av böcker, förförståelse och val av böcker som viktiga delar för andraspråkselever vid ett litteratursamtal. Hur läraren agerar och ställer frågor under samtalet spelar också en stor roll för lärandet. Svårigheterna som kan uppstå med litteratursamtalet är att den språkliga nivån kan bli för svår för andraspråkselever vid tillfällen, att valet av bok spelar roll för läsförståelsen och när eleverna får arbeta för självständigt utan stöttning.
49
Wessbo, Märta. "Att undervisa andraspråkselever i matematik. En litteraturstudie för matematiklärare." Thesis, Linköpings universitet, Matematik och tillämpad matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129031.
Full textAbstract:
Var femte elev i Sverige har utländsk bakgrund och elever som har svenska som sitt andraspråk får sämre resultat i matematikundervisningen än andra elever. Samtidigt finns det ganska vaga direktiv för hur skolan ska ta hand om nyanlända elever när de kommer till den svenska skolan. Syftet med det här arbetet är att finna orsakerna till att andraspråkselever får sämre resultat och vad matematiklärare kan vidta för åtgärder för att höja dem. Arbetet är en litteraturgenomgång på forskning gjord efter 2001. Forskning som jag har granskat visar att andraspråkselever möter utmaningar inom flera olika områden inom matematikundervisningen. Språkliga hinder, organisatoriska brister och kulturella skillnader skapar svårigheter för andraspråkselever att tillgodogöra sig innehållet i matematikundervisningen. Genom att skapa en kommunikativ och interaktiv klassrumsmiljö, kartlägga elevernas förkunskaper, samverka med modersmålslärare och föräldrar samt genom att skapa ett kontextrikt sammanhang kan undervisande lärare i matematik skapa förutsättningar för att andraspråkselever ska lyckas bättre i matematikämnet.
50
Cizmeli, Hulya. "Att undervisa i det flerspråkiga klassrummet : En studie av två lärares arbete med andraspråkselever i årskurs 3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20279.
Full textAbstract:
Klasslärare bör också ha kunskap om hur de ska möta andraspråkselever och utveckla deras språkfärdigheter i olika ämnena i klassrummet, menar Holmegaard och Wikström (2004:539). Syftet med min uppsats var att ta reda på om två lärare i årskurs tre, på två grundskolor, arbetar språkfrämjande med andraspråkselever i klassrummet. Uppsatsen syftar till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas arbetssätt och jämföra detta med aktuell forskning. Jag intervjuade två lärare på olika skolor och utförde därefter observationer i deras klassrum. I resultatet framgår det att ingen av lärarna arbetar med etablerade metoder för att gynna andraspråkselevernas språkutveckling. Båda lärarna arbetar väldigt lika, de fokuserar på att förklara ord och begrepp i helklass. En av lärarna anser att hennes elever inte har större språkbrister, vilket hon menar är anledningen till att hon inte behöver anpassa undervisningen efter deras behov. Den andra läraren lägger emellertid mer uppmärksamhet på en andraspråkselev, detta på grund av att denne elev har betydligt större svårigheter med språket. Slutsatsen är att lärarna inte har mycket erfarenheter av arbetet med andraspråkselever vars språkliga brister är stora, vilket båda menar är orsaken till att de inte använder sig av specifika metoder i sitt arbete.