Academic literature on the topic 'Andraspråkstalande'

The main purpose of this essay is to study how classroom interaction can take place in a class for Second Language Learners (SLL).1 I have applied a case study methodology on a linguistic method used by a Teacher in Swedish as Second Language working on a primary school situated in the Southern suburbs of Stockholm. The learning method is based on extensive reading of books which comprehend several learning techniques organized into a process that support the development of linguistic skills such as discussing in a group, writing, reading and thinking in a second language. The methodology applied is based on observations, on an interview with a Teacher in Swedish as Second Language and on a questionnaire answered by 11 students that participated on “Boksamtal”. Based on a theoretical framework about socio cultural theories on learning and scaffolding,2 I attempt to integrate theory and practice to investigate how the Teacher succeed on applying effective methods for second language learning. Through the analyses of the data is also my intention to emphasize the advantages and disadvantages of such a method. In order to clarify the analysis I have identified two different kind of scaffolding: the Teacher-Student interaction and the scaffolding that creates through the learning methods on “Boksamtal”. The results of the analysis shows that a school organization that affirms the student’s identities, has a well organized program based on context-embedded teaching with a combination of different forms of scaffolding succeed to generate critical language awareness and cognitive skills. On the other hand I found several points that are worth attention such as the a lack of cooperation between the mother tongue Teachers and the other Teachers of the school, and the importance of choosing appropriated books on which the students can easily relate to. Furthermore I found two points that need deeper reflection, which strategies can be used for shy students that do not produce a word and how can the school find adequate support for a second language student born in Sweden who has not attained the expected level. 1 Cummins 2001: 3262 Gibbons 2006: 29

In many institutional settings in today’s globalized job market, people have to deal with different role asymmetries in the co-construction of meaning. In this study, institutional, cultural and linguistic asymmetries are focused on in interviews at an employment agency in Sweden. Interviews between a recruiter and fourteen female job candidates with an academic background from other countries were video taped. Three sequences on personality were analysed: What do you consider to be your strengths? What personal characteristics do you want to improve? and What has made an impact on you? The general aim of the study was to gain knowledge of the processes whereby self-presentations are co-constructed and how participants try to reach common understanding when they do not share common linguistic and cultural resources. Theoretically, the study has a dialogical framework. Discourse is seen as the place where society, culture, situation, individual and language meet and where meaning is constructed through social action. Within an interactional sociolinguistics framework, an holistic approach to methods combines ethnography of communication with ethnomethodology and conversation analysis. The results show that the meaning-making project in this institutional situation is institutionally framed, culturally hidden, socially constrained by face-work and interactionally embedded. The recruiter orients to the institutional frame by embedding reformulations of the candidates’ answers in her uptake, often an adjective, which is filled in on a form and later transferred to a data base. The recruiter also takes on the face-work of the communicative dilemmas that the questions exhibit, for example by using explanations when candidates admit to low self-confidence. It is also shown that for some candidates the hidden agenda of the situation is concealed and that their communicative styles clash with the recruiter’s expectations. The asymmetrical situation can for the candidates be seen as both a resource and a constraint. The linguistic asymmetry is not foregrounded. Instead, the negotiation of meaning concerns the institutional and cultural frame rather than linguistic meanings. On the other hand, the recruiter shows a tendency to normalize the candidates according to her own institutional and cultural knowledge. This dynamic interplay between heterogenization and homogenization tendencies is an important feature in the interviews.

Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv kommunicerar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie. Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikationNyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kulturDuring the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers communicate with individuals of a second language and what relation these have with each other. The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study. The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication. Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture

This thesis is a study of the everyday communication of second language speakers in a major Swedish company. On the basis of eighteen interviews with permanently employed industrial and office workers, who came to Sweden as adults from countries outside the Nordic region where non-Germanic languages are spoken, five individuals were chosen for observation. The overarching aim of the study is to identify communicative factors with a positive impact on the integration of second language speakers in the workplace and in their immediate work team. Subsidiary aims are to map out the communication of the five participants and to analyse their involvement in communicative activities, both professional and social. The focus is on the interaction between participants and fellow employees, primarily in terms of what participants themselves do to promote mutual understanding and good relations at work. Theoretically and methodologically, the study has its basis in discourse analysis, interactional sociolinguistics and the ethnography of communication. By means of fieldwork, a large body of empirical data was collected, comprising detailed field notes, audio and video recordings of naturally occurring talk, and texts read and produced by participants. The five participants’ day-to-day communication is shown to be influenced to a large degree by the type of occupation. At the company studied, whose corporate language is English, white-collar employees can manage without a knowledge of Swedish, so long as they know English. Factory workers, meanwhile, regard an inadequate command of English, rather than Swedish, as an obstacle to promotion. All the participants perform communicative acts designed to create and maintain group solidarity. In seeking to foster good relations in the workplace, they make use of jokes, compliments, narratives, swearing and greetings. The participants are shown to be metalinguistically and metaculturally aware, which aids everyday communication and integration. Linguistic and cultural asymmetries seem to be able to mitigate potential threats to face, making the participants a valuable resource in sensitive communicative situations. All co-workers provide linguistic scaffolding, but in interaction with the most career-oriented participant, markers of power can sometimes be observed. A high level of awareness and performance of relational communicative acts appear to facilitate and speed integration in the workplace and the immediate work team.<br>Den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser (KINSA)

Denna studie utgörs av en kvantitativ undersökning vars syfte är att utröna vilka språkliga bakgrundsfaktorer som potentiellt påverkar huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska tar ett deontologiskt eller utilitaristiskt beslut i moraliska frågeställningar. För att testa i vilken omfattning de språkliga bakgrundsfaktorerna påverkar det moraliska beslutsfattandet har sex hypoteser ställts. De sex ställda hypoteserna har utformats mot bakgrund av tidigare forskning inom området och de motsvarar sex olika språkliga bakgrundsfaktorer: språkbehärskningsnivå av svenska som andraspråk, startålder för inlärning av svenska som andraspråk, modersmålets språkliga närhet till svenska, vistelsetid i Sverige, språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och kulturell exponering av svenska. Respondenternas moraliska beslutsfattande testades genom footbridgedilemmat. Undersökningen bygger på data insamlad genom en online-enkät bestående av tre delar: footbridgedilemmat, ett språkbehärskningstest i form av en lucktext och en bakgrundsenkät. Enkätresultaten har analyserats genom Pearsons korrelationsanalys och Walds χ2-analys. Resultaten visar att det inte finns någon samvariation mellan respondenternas svar på det moraliska dilemmat och de olika språkliga bakgrundsfaktorerna, vilket innebär att ingen undersökt språklig bakgrundsfaktor påverkar respondenternas moraliska beslutsfattande i föreliggande studie.

I denna studie undersöks hur relativt nyanlända finländare har upplevt användning av svenska i Sverige och hur deras identitet som andraspråkstalare har blivit påverkad av omgivningen. När det gäller finländare som andraspråkstalare är de i en speciell position när det gäller svenskinlärning, eftersom svenska är ett obligatoriskt skolämne i Finland. Studien är baserad på ett sociolingvistiskt ramverk och utgår från teorier om språkets legitimitet, foreign language anxiety och investering i ett andraspråk. Som huvudutgångspunkt för denna studie fungerar fem intervjuer med finländare som är bosatta i Stockholmsområdet och har mellan ett och fem års erfarenhet av användning av svenska i Sverige. Dessutom används resultat från en webbenkät med liknande målgrupp. Studiens resultat visar att flera olika faktorer spelar roll för om och hur svenska används. Sådana faktorer är till exempel egen drivkraft, attityd mot det svenska språket, skälet för att bo i Sverige samt erfarenheter i sociala relationer. När det gäller utmaningar förefaller muntlig interaktion vara den kontext där de flesta svårigheterna förekommer i andraspråkstalares svenskanvändning, vilket beror dels på att muntlig produktion inte övas tillräckligt mycket i undervisningen. Generellt blir det tydligt att det finns en diskrepans mellan de svenskkunskaper som Finlands svenskundervisning erbjuder och de krav som livet i Sverige ställer.

Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell.

I uppsatsen analyseras de 17 inledningsord som presenteras i Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan 2016 (2016). Uppsatsens syfte är att undersöka om dessa inledningsord är lätta att förstå för en andraspråkstalare. Med hjälp av textanalys undersöks ord, satser och meningars påverkan på inledningsorden, och genom stilanalys undersöks rytm och stilfigurer. Analyserna visar att alla de undersökta dragen är beroende av det sammanhang de presenteras i. Resultatet pekar också på att många inledningsord har en komplicerad interpunktion till följd av att en viss typ av rytm eftersträvas. Detta är det stildrag som framförallt komplicerar förståelsen av inledningsorden ur ett andraspråksperspektiv, precis som svåra ord och långa, vänstertunga meningar med bisatser gör. Det framgår också att de inledningsord som har delar hämtade ur Bibeln avviker från de resterande inledningsorden. Således varierar anledningen till språklig komplikation då inledningsorden har olika karaktär. Slutsatsen är att inledningsordens stilistiska nivå oftast påverkar inledningsorden negativt ur ett begriplighetsperspektiv, eftersom den skapar otydlighet och försvårar förståelsen för texten. På syntaktisk nivå är det långa, vänstertunga meningar och bisatser samt abstrakta ord som komplicerar. Många av kyrkohandboksförslagets inledningsord är icke inkluderande för en andraspråkstalare.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten.   Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet. Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu.