Academic literature on the topic 'Angela Merkel'

Tese de Doutoramento em Ciências Sociais, na especialidade de Estudos Estratégicos<br>Concentrando-se na Alemanha do pós reunificação, esta tese procura averiguar em que medida é que a Alemanha tem uma Geopolítica, de que modo é que essa Geopolítica se reflete nos governos de Helmut Kohl, Gerhard Schröder e Angela Merkel, e quais as suas características principais e/ou fatores-chave. Ao mesmo tempo, procura compreender se esta Geopolítica é nova ou apresenta elementos verificados anteriormente e de que modo condiciona a ação estratégica alemã na cena internacional em termos culturais, económicos e militares. Para tal, esta tese recorreu ao conceito de tempo tríbio, identificando os fatoreschaves intervenientes na Geopolítica do Presente respeitante ao período pós reunificação em função da Geopolítica do Passado e da Geopolítica do Futuro Projetado, e ao modelo de José Marini (1985) relativamente ao espaço geopolítico e ao modo como se conjugam estabilidade e variabilidade. A abordagem é qualitativa, a análise adotada é interdisciplinar e feita a partir de bibliografia e documentação prioritariamente em língua alemã, beneficiando da nossa frequência continuada de cursos de língua e cultura alemãs ministrados por alemães nativos no Goethe-Institut em Lisboa. Conclui-se que a Geopolítica da Alemanha é reflexo da posição ocupada pela Alemanha no espaço. Apesar de se verificar a manutenção de caracteristicas passadas, esta Geopolítica evolui para uma Geopolítica marcadamente económica e cultural em que a Alemanha não conquista mais poder através da Guerra, mas sim da Paz, servindo-se das organizações internacionais de que é Estado parte, nomeadamente a UE, a OTAN e a ONU, para consolidar e aumentar o seu poder. Esta evolução é resultado do medo, da vergonha e da culpa que a Alemanha ainda parece sentir quanto à Guerra e ao Holocausto, dos constrangimentos à soberania e independência no pós Guerra, e da reunificação em 1990.<br>Focussing on post-reunification Germany, this thesis tries to determine in which way Germany has a Geopolitics, how does this Geopolitics reflect on the governments of Helmut Kohl, Gerhard Schröder and Angela Merkel, and what are their main characteristics and/or key factors. At the same time, it tries to understand whether this Geopolitics is new or presents verified elements previously and how it influences the German strategic action on the international scene in cultural, economic and military terms. For this, it used the concept of tempo tríbio, identifying the key factors intervening in the Geopolitics of the present regarding the post Reunification period in function of the Geopolitics of the past and the Geopolitics of the projected future, and the model of José Marini (1985) in what concerns to geopolitical space and the way in which stability and variability are combined. The approach is qualitative, the analysis adopted is interdisciplinary and made from bibliography and documentation primarily in German, benefeting from our continued attendance of German language and culture courses taught by native Germans at the Goethe-Institut in Lisbon It is conclued that the Geopolitics of Germany is a reflection of the position occupied by Germany in space. Despite the maintenance of past characteristics, this Geopolitics evolves towards a marked economic and cultural Geopolitics. Germany does not gain more power through War, but Peace, taking advantage of the international organizations in which it is a state party, namely the EU, NATO and UN to consolidate and increase its power. This evolution is a result of the fear, shame and guilt that Germany still seems to feel about the War and Holocaust, the constraints to sovereignty and independence in the postwar period, and Reunification in 1990.<br>N/A

Immer wieder fallen im Verlauf von Wahlkämpfen Schlagworte wie Personalisierung, Negativismus und Sensationalismus. Während diese Eigenschaften auf modern geführte Wahl-Kampagnen in den USA durchaus zutreffen mögen, so bescheinigen Studien deutscher Wahlforschungsinstitute für die Bundesrepublik doch recht durchwachsene Befunde. Im Zuge der Bundestagswahl 2005 haben wir uns mittels einer Inhaltsanalyse mit der Kandidatendarstellung Angela Merkels in der deutschen Qualitätspresse beschäftigt. Dabei ging es uns besonders um die Feststellung eines Wandels in der Darstellung Angela Merkels, welcher die Wähler in ihrer Wahlentscheidung beeinflusst haben könnte und um erkennbare Indizien für einen generellen Trend zur Personalisierung<br>During electoral campaigns one can always hear key words like personalization, negativism and sensationalism. While these terms may represent the harsh reality of modern campaigns in the US, the results for Germany are rather ambiguous, according to prominent scientific studies. Following the chronology of the German 2005 election of the Bundestag, we tried to evaluate the presentation of candidate Angela Merkel, who ran for chancellor’s office, in the German quality press. Our main goal was the verification of a change in the way the papers presented Angela Merkel, hence possibly influencing the electorate. Furthermore, we tried to find proof of a general trend of personalization in Germany’s elections of 2005

Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor. Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs. Begreppet "narrativ roll" kommer från Van Gorp, som menar att nyhetsmedier, medvetet eller omedvetet, kan tillskriva människor en viss roll genom artikelns utformning, vilket i sig påverkar läsarens uppfattning om dessa. I den här studien användes de konstruerade rollerna skurk, hjälte eller neutral, som pekar på olika sätt att beskriva Angela Merkel genom språklig utformning. I den kvalitativa delen analyserades åtta artiklar för att på ett djupare plan se hur språkliga grepp som ordval, stil, faktaurval, metaforer och disposition av materialet påverkar framställningen av Angela Merkel i nyhetsartiklar på webben. Som referensram användes Lundgren, Ney och Thuréns massmedieretoriska modell. Vår förförståelse var att ländernas olika sociala och politiska bakgrund och förhållanden till Tyskland skulle avspegla sig i medierapporteringen Undersökningen visade däremot att Angela Merkel oftast tillskrevs en neutral roll i nyhetsartiklarna, både i spanska och svenska webbtidningar och oavsett tidningarnas politiska bakgrund. I opinionsmaterialet framställdes hon oftast som skurk, även om hon nästan lika ofta tillskrevs en neutral roll. Studien analyserades utifrån Strömbäcks gestaltningsteori och Hallin och Mancinis teori om olika mediepolitiska system i västvärlden.

This master thesis is concerned with the role of the chancellor in the foreign policy with respect to the institutional possibilities that the German political system provides him, and also with respect to the personality of the chancellor - it strives to answer the question, if it is possible to identify the personality impact in the chancellor foreign policy positions. As the case example the current chancellor Angela Merkel has been chosen, who serves for a period long enough to carry out the research and who is at the same time well-respected personality abroad. The thesis comes to the conclusion that the chancellor has the rights to intervene in the foreign policy and uses those rights. By means of the discourse and content analysis of chancellor's speeches it has been possible to identify foreign policy preferences of the chancellor which can be associated with her personal life experience.

<p>Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.</p><p>Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv. Det är svårt att hitta ett tydligt mönster i resultaten.</p><p>Den kvantitativa delen av studien visar att Merkel får väsentligt mycket mer uppmärksamhet som EU-ordförande än Vanhanen. Den kvalitativa studien visar emellertid att en typ av ifrågasättande omgärdar framställningen av Merkel. Merkel fick även stå till svars för sina uttalanden själv. Motsvarande tendens gäller inte för Vanhanen.</p><p>Även om det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser av undersökningen så har jag funnit att det finns en skillnad utifrån ett genusperspektiv i hur Merkel och Vanhanen framställdes på de två undersökta tidningarnas utrikessidor. Denna skillnad kan dock bero på andra orsaker, som till exempel maktförhållanden mellan små och stora länder inom EU.</p>

This thesis concerns German foreign policy towards Russia during the governments of G. Schroeder and A. Merkel with a view to analyzing this policy from a number of perspectives. The first objective is to introduce an analysis of German-Russian relations in the areas of international politics, security, economy and energy policy from 1998 to the present. The second objective is to compare the approaches of both chancellors in foreign policy and identify whether a certain continuity in German foreign policy vis-á-vis Russia has been preserved or whether the policy has been modified, and if so, in what areas.

Foreign policy of Germany has gained due to its special development in the post-war period some unique traits -- strong multilateral and westward orientation and civilian character. German unification became a turning point in this respect. The country was confronted with the necessity to find its new place within the changing international system. This paper focuses on the subsequent changes of foreign policy. Its purpose is to evaluate the change or continuity of these unique traits on one side and to describe Germany's new role in the international relations on the other. The initial step is to picture the function of bodies involved in shaping the foreign policy - government, parliament, individual federal countries and president. Further on the paper outlines the main events of German unification, restoring its full international subjectivity. The core descriptive part is divided in three main segments in terms of the personality leading the government, the chancellor. It first gives an account of foreign policy of the "Kohl era", continues with Schröder government and closes with foreign policy of Angela Merkel. With the view of the complexity of such a task the paper focuses on selected policy areas only -- European integration, transatlantic cooperation and partnership with Russia being among them.