Academic literature on the topic 'Ånghalt'

I denna rapport kommer det att undersöka vid vilken tjocklek tilläggsisoleringen måste vara för att uppfylla Boverkets byggreglers(BBR) krav om energihushållning för en specifik byggnadsdel. Byggnadsdelarna kommer att vara hämtade ur Energimyndighetens rapport om tilläggsisolering. Valda byggnadsdelar är ytterväggar av träregeltyp med fasader av träpanel samt ventilerad luftspalt, isoleringen består av antingen spån eller av mineralull. Vindsbjälklagen anses som uteluftsventilerade med ett oskyddat isoleringsskikt ut mot den fria luften i kallvinden, de har ett regelavstånd på s1200mm och isoleringsmaterialet är antingen spån eller mineralull. Tilläggsisoleringen kommer att bestå av mineralull i skivor för ytterväggskonstruktionerna och som lösull för vindsbjälklagen. De beräkningsverktyg som kommer att användas för att kontrollera effekterna av tilläggsisoleringen i fukthänseende är generella fuktberäkningar enligt normalvärdesmetoden utvalda och genom ångmotstånd beräknade värden för ånghalten i skikten mellan olika byggnadsmaterial. För beräkningen av U-värdet kommer beräkningar med värmegenomgångsmotstånd att användas samt att approximationerna till det totala motståndet kommer att beräknas med både lambda- och U-värdesmetoden. Resultatet visar att U-värdet sjunker när isoleringens tjocklek ökar. Samtidigt höjs temperaturen i den ursprungliga konstruktionen vilket medför att den relativa fukthalten minskar. Vid tilläggsisolering av väggkonstruktionerna uppfylls BBRs krav vid 120 mm isolering med mineralull. För vindsbjälklag uppfylls kraven vid 150 mm oberoende på grundutförande. I fallen med vindsbjälklagen ser man även att förbättringen i U-värdet är så liten vid 250 till 300 mm och 300 till 350 mm beroende på konstruktion att det inte kan redovisas med två decimalers noggrannhet. Samtidigt som isolerings mängden ökar minskar den relativa ånghalten.
This report will examine at which the thickness of the additional insulation must be to meet the Swedish building regulations (BBR) requirements on energy management for a specific building element. Construction parts will be taken from the Energy Agency’s report on the additional insulation. The selected parts are the building's exterior walls constructed of wood stud type with facades of wood paneling and ventilated air space beneath, the insulation consists of either woodchips or mineral-wool. The attic is considered as an outdoor-ventilated space with an unprotected insulation layer towards the free air in the attic. Attic has a beam distance of s1200 mm and insulation material is either woodchips or mineral wool. Additional insulation will consist of mineral-wool panels for exterior wall constructions and loos mineral-wool grains for the attic. The computational tools that will be used to check the effects of adding insulation in regard to the moisture, general moisture calculations thru the normal values method selected and by steam resistance calculated values for the vapor content in the layers between different building materials. For the calculation of the U value, calculations of the heat transfer resistance will be used and the approximations to the total resistance will be calculated using both lambda and U-value method to get as close to the real answer as possible. The results show that U-value drops when the insulation thickness increases. At the same time, the temperature in the initial design increases, which means that the relative humidity decreases. The additional insulation of wall structures met BBR's requirements at 120 mm insulation with mineral-wool. The attic floor met the requirements at 150 mm independently of the basic design. In the cases of the attics the improvements in the U-values are so small at 250 to 300 mm and 300 to 350 mm that depending on the design the change in U-values can not be shown in regards to the requirements of two decimal U-values. While the isolation amount increases, the relative vapor content decreases.

This study was done regarding whether sealing or ventilation is the best solution to prevent moisture on cold attics. The authors of this report addressed the problem with moisture in attics when they started their cooperation with Peab.

The methods included interviews with people, database research, and calculations of a project in Akersberga north of Stockholm. The conclusion is based on interviews and other information as they are analyzed in relation to the house of reference. The focus of this report is on problems with moisture in the attics known as cold attics.

The background of the problem with moisture is that today’s slabs are usually insulated to save energy and that the attics nearly gives the climate as the outdoor climate. The contribution of moisture increases this problem when the relative humidity reaches 75 %, which in most cases promotes mould. Moisture comes with natural ventilation through the eaves due to outside humidity and precipitation finding its way in, and at the same time comes from the inside through openings or cracks on concrete slabs, ventilation ducts, and attic doors.

Moisture also comes into the attic from building materials, especially from the concrete slabs that evaporate which gives off a lot of moisture throughout the years. These things are possible to prevent with four different methods ventilation, sealing, heating or insulating the outer roof.

Moisture effects are calculated from the examples given by Roxull FuktFakta in comparison with the authors own calculations from other databases. The object of reference, Bergahojden 6, is a residential building that has served as a model for all the calculations. The conclusion shows that air circulation has to increase to get out the moisture through the ventilation. The winters here in Sweden are so humid that the ventilation should be suitable enough so that the humidity does not rise above 75 % in the attic.

To heat up the attic with devices, or by using roof insulation, would bring the same climate as the outdated slab insulations. There will be a big loss of energy with heat going out if the roof is not insulated. To apply both systems would be a double investment which would be hard to convince builders of.

The conclusion is that the best method would be to combine sealing with ventilation, or a possible mechanical system which allows the attic to be ventilated during the summer and sealed during the winter.

Krypgrunder i någon form har använts som grundkonstruktion i Sverige under långtid. Förr var det torpargrunder som med tiden blev isolerade krypgrunder och plintgrunder. Gemensamt för krypgrundskonstruktioner som är ventilerade med utomhusluft är att under sommarhalvåret blir det förhöjda relativa ånghalter. Syftet med fallstudien är att studera en uteluftsventilerad konstruktion med välisolerat bjälklag och markisolering. Konstruktionen är nedgrävd och ventilationen i grunden sker via en tunn spalt under marknivå. Luftspaltens temperatur och relativa ånghalt är av intresse för att avgöra om det finns risken för mögel i konstruktionen. En simulering av värmeflödet mellan byggnad och mark genomförs i COMSOLMultiphysics 5.5 för att avgöra temperaturfördelningen i konstruktionen. Temperaturfördelningen ligger som grund för fastställandet av relativ ånghalt i konstruktionens luftspalt. Simuleringen använder klimatdata för ett typår i Gävle. Simuleringen visar att det är höga temperaturer i luftspalten året runt. Detta ger enrelativ ånghalt som månadsmedel på 37–77% under ett år. Den höga temperaturen iluftspalten bidrar till att hålla konstruktionen torr då kritisk relativ ånghalt, 75–80%, inte överstigs under en längre period. Resultat är förvånansvärt positivt med en låg risk för mögeltillväxt i konstruktionen.Det finns många antaganden framförallt vilket luftflöde som återfinns i luftspalten.För att validera resultaten i arbetet så bör mätningar genomföras på de två prototyphus som existerar.
Crawl spaces in some form have been used as foundations in Sweden for a long time.In the past, it was uninsulated crawl spaces that eventually evolved into insulatedcrawl spaces and open plinth foundations. An increased relative humidity during thesummer is a common problem for crawl spaces that are ventilated with outdoor air. The purpose of the case study is to study an outdoor ventilated structure with wellinsulated floor and ground insulation. The construction is below ground level andthe ventilation takes place via a thin air gap below ground level. The temperatureand relative humidity in the air gap are of interest to determine if there is a risk ofmould growth in the design. A simulation of the heat flow between the building and the ground is carried out inCOMSOL Multiphysics 5.5 to determine the temperature distribution in the design.The temperature distribution is the basis for the determination of relative vaporcontent in the air gap of the structure.The simulation uses climate data for a typicalyear in Gävle. The simulation shows a high temperature in the air gap which gives a relative vaporcontent as a monthly average of 37–77% during a year. The high temperature in theair gap contributes to keeping the structure dry when critical relative humidity, 75–80%, is not exceeded for a longer period of time. The results are surprisingly positive with a low risk of mold growth in the construction.There are many assumptions, in particular, which airflow is found in the airgap. In order to validate the results in the work, measurements should be made onthe two prototype houses that exist.

Hullgrensgården och den Harbergska gården är två kulturhus på Smålands östkust, de båda kulturhusen är ouppvärmda vilket har medfört en oro för mögeltillväxt. Sedan 2011 har loggningar av luftens relativa fuktighet och temperatur gjorts på samtliga våningar i de båda kulturhusen. Diagram som redovisar hur den relativa fuktigheten förhåller sig under de fyra år som analyserats (2015-2019), visar att krypgrunden i Hullgrensgården samt de båda vindarna har en kritisk relativ fuktighet en stor del av mätperioden. En mögeldosmodell gjordes på dessa platser, vilken visade att det fanns risk för mögel på samtliga platser. Mikrobiella prov från sex platser skickades inför analys till botaniska analysgruppen. Resultatet visade en riklig frekvens av mögel på de båda vindarna samt i krypgrunden.

För att ha en chans att ändra trenden med ökande utsläpp av växthusgaser är internationella samarbeten nödvändiga. Därför har EU genom miljökvalitetsmålet Begränsad Miljöpåverkan satt krav på högsta tillåtna utsläpp av växthusgaser. Att sänka energianvändningen för upp- värmning är ett steg i att även sänka utsläpp av koldioxid, som är en av växthusgaserna. Sänkning av energianvändning kan göras på flera sätt, bl.a. genom att öka tjockleken på isoleringen eller återvinna värmen i frånluften. Men dessa åtgärder ska inte helt okritiskt göras.  Att använda roterande värmeväxlare är ett sätt att återvinna värmen i frånluften. Luften passerar då en rotor med öppna kanaler som roterar kring sin egen axel över till tilluftssidan. Detta möjliggör fuktöverföring oberoende om rotorn är hygroskopisk eller ej. Dvs. möjligheten för kanalväggen att ta upp vattenmolekyler eller inte.  Mätningar av relativ fuktighet, temperatur och daggpunkt har gjorts på tre objekt. Därefter har ånghalter och verkningsgrader beräknats. Med objekt menas småhus där roterande värmeväxlare installerats i ventilationssystemet. Objekten är belägna i Linköping, Stockholm och Norge. Ett beräkningsexempel har ställts upp som visar hur fuktverkningsgraden påverkas av olika fukttillskott. I verkligheten råder dock inte stationära förhållanden för fukttillskottet som är en förutsättning för resultaten på dessa beräkningsexempel.  I denna rapport kommer den skrivande således fram till att fuktåterföring sker även för icke hygroskopiska värmeväxlare. Även att fuktverkningsgraden svarar med en viss tröghet vid återhämtning av ett tillfälligt förhöjt fukttillskott. Fuktverkningsgraden är dock betydande för fukttillskott över ca 1-2 g/m3.
To have a chance to change the trend of increased greenhouse gases are international collaborations necessary. Therefore, the EU through the environmental quality objective of Reduced Environmental Impact sat requirements for maximum allowable emissions of greenhouse gases. Reducing energy use for heating is a step that also reduces emissions of carbon dioxide; which is one of the greenhouse gases. Reducing energy use can be done in several ways, including by increasing the thickness of the insulation or heat recovery from exhaust air. However, these measures should not be uncritically made. The use of a rotating heat exchanger is a means to recover heat from exhaust air. The air then passes a rotor with open channels that rotates around its own axis over to the supply air side. This allows moisture transfer regardless of whether or not the rotor is hygroscopic. That is, the ability of the channel wall to take up water molecules or not.  Measurements of relative humidity, temperature and dew point has been made on three objects. Thereafter steam content and efficiencies was calculated. In other words, the objects are referred to single- ore two-family homes where a rotary heat exchanger is installed in the ventilation system. The objects are located in Linköping, Stockholm and Norway. An example calculation is set up that shows how moisture efficiency is affected by different moisture addition. In reality in which the conditions is not stationary the moisture supplement that is a prerequisite for the results of these calculation examples.  In this report, the writer thus concluded that moisture reversal will occur even for non- hygroscopic heat exchangers. Although the moisture efficiency corresponds with a certain slowness in the recovery of a temporarily elevated moisture addition. Moisture efficiency is significant for moisture supplement of about 1-2 g/m3.

In Sweden there are many ice halls and ice halls climate differ from the usual buildings' climate, because temperatures are lower indoors than outdoors during the summer months. This results in a higher vapor content outdoors compared with indoors during the course of the year. Moisture transport takes place from the outside towards the ice halls, which is contrary to what happens in a common building. During the critical period, the vapor transport direction is inward. When the hot air hits the cold surface of the wall structure, it leads to a risk of condensation in the wall that leads to moisture damage. Moisture damage can impair the wall structure and lead to unwanted consequences. The purpose of this study was to dimension a number of walls that meet climate conditions, which are done by dynamic humidity calculation in WUFI Pro 5.1 with adapted climate data and real climate data and then mold analysis in WUFI Bio. The aim of the bachelor thesis work was that the results from this study can then be used as a guide to the future building of ice skating walls. The results from WUFI Pro 5.1 and WUFI Bio have shown that a number of walls designed during this master thesis are judged to work as well as revealed how an ice hallway wall should not be constructed. The conclusion shows that climate conditions control the design of the wall structure.
I Sverige finns det många ishallar och ishallsklimatet skiljer sig från vanliga byggnaders klimat, detta på grund av att temperaturen är lägre inomhus än utomhus under sommarhalvåret. Detta resulterar i en högre ånghalt utomhus jämfört med inomhus under en del av året. Fukttransporten sker då utifrån och in mot ishallen, det vill säga tvärtemot vad som sker i en vanlig byggnad. Under den kritiska perioden är ångtransportsriktningen inåt. När den varma luften träffar den kalla ytan i väggkonstruktionen, medför det en risk för kondens i väggen som leder till fuktskador. Fuktskador kan försämra väggkonstruktionen och leda till oönskade konsekvenser som exempelvis mögelpåväxt och rötskador. Syftet med studien har varit att dimensionera ett antal väggar som klarar av klimatförutsättningarna, detta gjordes genom dynamisk fuktberäkning i WUFI Pro 5.1 med anpassade klimatdata samt verkliga klimatdata och sedan mögelanalys i WUFI Bio. Målet med examensarbetet var att resultaten från denna studie sedan kan komma att användas som en vägledning till framtida byggen av ishallsväggar. Resultaten från WUFI Pro 5.1 och WUFI Bio har visat att ett antal väggar som konstruerats under detta examensarbete bedöms att fungera samt kommit fram till hur en ishallsvägg inte skall konstrueras. Slutsatesen visar att klimatförutsättningarna styr dimensioneringen av väggkonstruktionen.

HotHumiBox är en försöksutrustning som finns på Linnéuniversitetet och som ska ge bättre kunskap och förståelse om hur fukt och temperatur varierar i en provkropp monterad mellan två kammare där klimatet kan styras var för sig. Syftet med examensarbetet är att undersöka om HotHumiBoxen fungerar väl och huruvida den kan börja användas i undervisningen i olika kurser inom institutionen för byggteknik på Linnéuniversitetet, bl.a. i samband med demonstrationslaborationer vid föreläsningar om fukt. För att genomföra arbetet har mätningar med tre olika klimat utförts på ett provelement som motsvarar en yttervägg som kan finnas i nybyggda typhus. Resultatet av mätningar utförda med HotHumiBoxen presenteras i form av tabeller och diagram och jämförs slutligen med beräkningar av fukt- och temperaturtillstånd. Jämförelsen mellan mätningar och beräkningar visar att givarna som styr klimatet i båda kamrarna visar mycket bra resultat. Däremot visar majoriteten av givarna i provelementet antingen lite för höga eller för låga värden för att resultatet ska anses som tillfredställande. För att få en bekräftelse på att HotHumiBoxen fungerar väl rekommenderas därför att ytterligare mätningar görs.
HotHumiBox is an experimental equipment that is available at Linnaeus University and is supposed to provide better knowledge and understanding about the way moisture and temperature varies in a building element installed between two chambers in which the climate can be controlled separately. The purpose of this work is to investigate whether the HotHumiBox works well and whether it can be used at various courses at the Department of Building Technology at Linnaeus University, such as demonstration laboratory experiments at lectures on moisture. Measurements with three different climates were performed on a building element that corresponds to a wall that could be installed in modern houses. The results of the HotHumiBox measurements are being presented in tables and diagrams and are being compared with moisture and temperature calculations. The comparison between measurements and calculations shows that the sensors which control the climate in both chambers show very good results. On the other hand, the majority of the sensors in the test element show either too high or too low values for the result to be considered as satisfactory. Therefore, it is recommended that some more tests and measurements are done before it can be concluded that the HotHumiBox work well.