Academic literature on the topic 'Anglosaxisk'

Uppsatsen analyserar, utifrån ett metavetenskapligt och historiserande perspektiv, hur diskussionen kring bokens framtid tett sig sedan sent artonhundratal fram till idag. Perspektivet är främst skandinaviskt, men med ett anglosaxiskt jämförelsematerial. Såväl fackmässiga, som skönlitterära bidrag granskas. Studien undersöker kritikernas bakgrund och vilka egenskaper de tillskriver boken som informationsmedium, samt vilka sidor hos bokmediet – innehåll, materialitet, kultur och användning – de utgår ifrån. På detta sätt avtäcks mentaliteter och föreställningar om människans relation till information och teknik, om hennes fritidsvanor och om bildningsideal. Genomgången visar att varje generation tycks ha ett behov av att försvara Boken, eller i varje fall diskutera den bokliga kulturens framtidsutsikter.

På vilket sätt som växande samhällsklyftor skall förstås och hanteras har det senaste årtiondet blivit föremål för vetenskapliga kontroverser och uppmärksammade politiska agendor i västvärldens välfärdsstater. Skilda inriktningar kan spåras mellan å ena sidan de anglosaxiska ländema och å andra sidan EU-ländema i övrigt. l de förra, i synnerhet i USA, har uppmärksamheten framför allt gällt traditionella föreställningar om växande fattigdom och framväxten av en urban underklass medan EU:s fokus i stället inriktats på fenomenet »social exclusion«.

I USA och andra anglosaxiska länder har en omfattande forskning kring fenomenet »whistleblowing« vuxit fram. Begreppet syftar på när anställda för fram kritik mot företeelser på sin arbetsplats t. ex. avslöjar interna missförhållanden som slarv i behandling av patienterklienter, felaktiga produkter, maktövergrepp eller korruption. I Sverige har sådana studier hittills varit sällsynta. I denna artikel redovisas resultaten från en nyligen genomförd studie av kritikerprocesser och konikter kring kritiker inom svenska human service organisationer som socialtjänsten, skolan och sjukvården.

Växthuseffekten är idag ett välkänt fenomen. För inte så länge sedan skrev 195 länder på klimatavtalet i Paris, ett avtal som slår fast att länderna tillsammans ska arbeta mot målet att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius. Redan före ingåendet av detta avtal fanns åtgärder som syftade till att minska den globala uppvärmningen. Införandet av utsläppsmarknaden är en sådan åtgärd. Denna marknad bygger på att man med hjälp av ekonomiska incitament påverkar företag att minska sina utsläpp. Om företag inte kan minska sina utsläpp står de inför stora kostnader. Hela idén med utsläppsmarknader hotas dock av det faktum att det inte finns någon vägledning kring hur företag ska redovisa utsläppsrätter i de finansiella rapporterna. Som ett resultat av avsaknaden av vägledning på området är det upp till företag själva att avgöra hur och om de ska redovisa utsläppsrätter. En ytterligare konsekvens av detta är det väldigt många företag som inte redovisar utsläppsrätter överhuvudtaget. Även bland de företag som valt att redovisa utsläppsrätter finns det en stor variation.I denna studie undersöks variationen ur ett annat perspektiv. Syftet med denna studie är att söka förklara varför företag tillämpar olika redovisningsmetoder gällande redovisning av utsläppsrätter utifrån ett anglosaxiskt och kontinentalt perspektiv. Den genomförda metoden i studien är en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag som behandlade 32 anglosaxiska respektive 32 kontinentala börsnoterade företags årsredovisningar. Samtliga företag är deltagare på en utsläppsmarknad och följer IFRS.Studien visar att det finns skillnader mellan anglosaxiska och kontinentala företags redovisning av utsläppsrätter. Studien visar även att dessa kan förklaras utifrån de egenskaper som är typiska för respektive redovisningstradition. Anglosaxiska företag redovisar överlag mycket mindre om utsläppsrätter än vad kontinentala företag gör. Detta faktum kan troligen förklaras genom den starka position som revisionsprofessionen har i den anglosaxiska redovisningstraditionen. Bland de anglosaxiska företag som väl valt att upplysa visar studien att deras redovisningsval styrs av syftet med deras finansiella rapporter. Vidare visar studien att kontinentala företag använder varierande värderingsmetoder vilket kan kopplas till skattelagstiftningens påverkan på redovisningspraxis i dessa länder. En annan skillnad är att kontinentala företag i högre grad erkänner hela förpliktelsen i balansräkningen vilket har sin förklaring i att de anses redovisa mer försiktigt.Studien belyser hur företags redovisningsval påverkas av redovisningstraditionerna i ett land och bekräftar att de fortfarande existerar. Dessa slutsatser kan bidra med ett nytt perspektiv i det pågående arbetet att ta fram vägledning gällande redovisning av utsläppsrätter. Vi anser att vägledning är nödvändig för att utsläppsmarknaden ska leva upp till sitt syfte, vilket den inte gör idag.
Today, the effect of greenhouse gases is a well-known phenomenon. Not so long ago 195 countries signed the Paris agreement, a document which states that the countries will work together to achieve the goal of keeping the global warming below 2 degrees Celsius. Even before the entrance of this agreement measures were taken to reduce global warming. The introduction of an emission trading scheme is one such measure. The scheme tries to create economic incentives for companies to reduce their emissions of greenhouse gases. If no efforts are made in order to reduce their emissions, the companies will face extensive costs. However, the whole idea of an emission trading scheme is threatened by the fact that there is no guidance on how companies should report emission allowances in their financial reports. As a result of the lack of guidance companies will have to decide on their own if and how they should account for emission allowances. A further consequence of this is that many companies do not account for emission allowances at all. It is also a big variation among the companies that have chosen to account for emission allowances.In this study we investigate the variety through a different perspective. The purpose of this study is to explain why companies use different accounting methods when they account for emission allowances from an Anglo-Saxon and Continental view. The applied method of this study is a quantitative content analysis with qualitative elements on 32 Anglo-Saxon and 32 Continental companies´ annual reports. All of the companies are participants on an emission trading scheme and comply with IFRS.The study shows that there is a difference between Anglo-Saxon and Continental accounting for emission allowances. The study also shows that this difference can be explained by the characteristics that are typical for each accounting tradition. In general, Anglo-Saxon companies disclose less about their emission allowances than the Continental companies do. This fact can probably be explained by the audit profession’s strong position in the Anglo-Saxon accounting tradition. The study also shows that the Anglo-Saxon companies that have chosen to disclose are guided by the objective of their financial statements. Furthermore, the study shows that Continental companies use several different valuation methods, which can be explained by the strong connection between tax and accounting practice in the Continental countries. Another difference is that Continental companies more frequently gross the liability in the balance sheet, which is explained by the fact that Continental companies are considered more prudent. This study highlights how corporate accounting choices are influenced by the countries’ accounting traditions and confirm that these traditions still exist. These conclusions can provide a new perspective in the current effort to develop guidance regarding the accounting of emission allowances. We believe that guidance is necessary if the emission trading scheme shall fulfil its purpose, which it currently does not.

 

 

 

Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar. För att kunna utforma dessa omdömen på tillfredsställande sätt behövs djupare kunskaper om bedömningsbegrepp.

 

Denna studie är en forskningsöversikt, en analytisk undersökning av aktuell forskning kring bedömningsbegreppet. I översikten problematiseras bedömningsbegreppet inom skolans värld för att tydliggöra hur olika former av bedömning definieras och används inom svensk och anglosaxisk forskning. Undersökningen omfattar 48 källor, varav 27 svenska. Dessa har analyserats genom en studie av definitioner, argument, formuleringar, författarnas perspektiv och eventuella personliga ställningstaganden, samt om de är att betrakta som problematiserande eller enbart konstaterande.

 

Resultatet visar att det inom den anglosaxiska forskningen, som dominerar den internationella forskningen kring bedömning, finns en betydligt högre grad av problematisering och diskussion kring bedömningsbegrepp än inom svensk forskning. Inom svensk forskning är det istället lätt att tro att det råder konsensus i hur man tolkar och förstår bedömningsbegrepp. Denna villfarelse skapas av en brist på definitioner och en avsaknad av diskussioner kring begrepp. Istället problematiseras summativ bedömning i form av betyg utifrån frågan om likvärdighet, en diskussion som saknas i anglosaxisk forskning.

 

Vid en jämförelse av svensk och anglosaxisk forskning kring bedömning framträder en tydlig skillnad i fokus, även om svensk forskning börjar närma sig ett anglosaxiskt perspektiv. Detta genom att inta ett övergripande perspektiv på bedömning istället för att se formativ och summativ bedömning som separata företeelser. Att tala övergripande i termer av kunskapsbedömning innebär dock inte att svårigheterna för bedömning att uppfylla kraven för att tillskrivas såväl formativ som summativ karaktär försvinner Detta är något som den anglosaxiska forskningen tydligt vittnar om.

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild. Redovisning har utvecklats nationellt i olika länder och detta har gjort att den internationella skillnaden har varit stor inom redovisningsområdet.

Behovet av harmonisering växte fram genom de skillnaderna i redovisningen som fanns mellan olika länder. För att uppnå harmonisering startades år 1973 International Accounting Standards Committee (IASC) som senare kom att ombildas och fick benämningen International Accounting Standards Board (IASB). Dessa standarder har fokus på redovisning för investerare på kapitalmarknaden. Anledningen till behovet av harmonisering inom redovisningen var att öka jämförbarheten mellan företags redovisningar.

Uppsatsens respondenter menar att begreppet inte har någon praktisk betydelse i sig för den som redovisar. Då de regelverk som finns inom svensk redovisningsprofession är så pass detaljerade gör att det inte finns något behov för en klargöring av när begreppet rättvisande bild ska tillämpas. Att det finns så pass många olika tolkningar av rättvisande bild tror vi kan bero på att det inte finns någon klar definition av begreppet. Det kan också bero på att begreppet framskrivs i årsredovisningslagen som en betydande princip och att detta ger upphov till en vilja hos de aktiva inom redovisningsområdet att skapa sig en förståelse för det. Begreppet rättvisande bild menar två av respondenterna i uppsatsen kan uppnås genom att följa god redovisningssed.

Uppsatsens respondenter är alla eniga om att Sverige ligger någonstans mitt emellan den kontinentala och anglosaxiska traditionen idag. I och med att Sverige är ett så pass litet land så är det naturligt att vi influeras från olika håll.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.

Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.

Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men – ack, så traditionellt… Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002. Förhoppningsvis kan dessa båda tidskrifter och deras historia hjälpa oss att bättre förstå några intellektuella och journalistiska förutsättningar i ett par av Europas länder.

«Skulle problemet med det franska språket, för en del, kunna förknippas med de skilda värden som erbjuds av frankofonin, respektive english-speaking world? Värden som från båda sidor har en naturlig tendens att uppfattas som en «diskursiv hegemoni – frågorna kan inte ställas på annat sätt»?

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed.

The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.

Internationell handel är snarare en regel än undantag i dagens globala samhälle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats på krediträttens område, med syfte att kunna användas av parter oavsett land. Dessa standardavtal är författade på engelska och utgår ifrån anglosaxisk rätt. Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, är mycket omfattande är uppsatsens syfte att utreda i vilken mån dessa avtal kan förkortas och göras mer lätthanterliga. Syftet är även att ge parter som använder sig av kreditavtal, utformade efter nämnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstämmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och därmed göra ekonomisk vinning. Vidare skulle ett förenklat avtal, genom att bli kortare, bli mer lätthanterligt och därmed torde även missförstånd som skulle kunna leda till tvist lättare kunna undvikas. Uppsatsen kommer endast att behandla kreditavtal upprättade mellan enbart svenska parter. Uppsatsen kommer att utgå ifrån dels LMA:s standardkreditavtal och dels ett faktiskt kreditavtal mellan två svenska parter. Traditionell juridisk metod kommer att användas och således kommer den svenska lagstiftningen att vara den primära rättskällan, men även förarbeten, prejudikat och doktrin kommer att tas i beaktning. Kommersiella kreditavtals funktion och användning kommer att beskrivas, och dessutom kommer en diskussion att föras angående svensk rätts reglering på området. För att belysa de fördelar samt nackdelar som följer vid användning av dessa kreditavtal kommer kredittagares respektive kreditgivares perspektiv att ges. Vi ser en ökad användning av kommersiella standardkreditavtal utformade efter anglosaxisk avtalsmodell. Dock är dessa avtal omfattande och preciserade, därmed är en anpassning till svensk rätt är nödvändig för att dess användning ska vara befogad. Med en sådan anpassning torde dessa avtals användning i Sverige öka och kunna användas även vid mindre transaktioner.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen. Tyska företag rapporterar flest och amerikanska rapporterar minst antal mål. Företagenfrån övriga fyra länder rapporterar ungefär lika många mål i genomsnitt. Signifikanta skillnaderfinns mellan flertalet av länderna i rapporteringen. Studien antyder att stämningsrisk är en viktigdimension för att förklara mängden rapporterade mål.

Hållbarhetsredovisning speglar företagens samhällsansvar vilket inom näringslivet idag benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Företagens samhällsansvar berör ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. En ledande organisation som upprättar ramverk för hållbarhetsredovisning är Global Reporting Initiative (GRI). G3.1 är deras tredje version av riktlinjer som består av både redovisningsprinciper och vägledning samt standardupplysningar som ska anges i hållbarhetsrapporter. Standardupplysningarna omfattar företags strategi och profil, hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer. GRI:s riktlinjer är inte lagstadgade utan endast rekommendationer som företag kan välja att tillämpa. Detta är en av många orsaker till att företags hållbarhetsrapporter kan skilja sig från varandra. Tidigare forskning har visat på att det finns internationella skillnader inom traditionell redovisning varav vissa kan kopplas till anglosaxisk respektive kontinental redovisningstradition. Denna studie inkluderar därför företag från länder tillhörande respektive redovisningstradition.Syftet med denna studie är att undersöka vilka internationella skillnader som förekommer inom hållbarhetsrapportering. En avsikt är att studera företags rapporterade resultat-indikatorer. Ytterligare en avsikt är att undersöka ett antal aspekter i hållbarhetsrapporterna på en djupare nivå, detta för att studera hur företagen delger information.Studien omfattar hållbarhetsrapporter utgivna av två amerikanska och två tyska företag inom bilsektorn. Hållbarhetsrapporterna är upprättade enligt G3.1 och utgivna för år 2012. Undersökningen genomfördes med innehållsanalys som tillvägagångssätt och inleds med en kvantitativ del där främst företagens rapporterade resultatindikatorer jämförs. Därefter presenteras en kvalitativ undersökning som berör hur informationen i hållbarhetsrapporterna är delgiven.Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de tyska och amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. Resultatet i den kvantitativa undersökningen tyder på att de amerikanska företagen har en social inriktning i sina hållbarhetsrapporter då de fokuserar på samhälls- och anställningsfrågor framför andra frågor. För både de tyska och amerikanska företagen var området med flest rapporterade resultatindikatorer den miljömässiga aspekten, detta är dock en naturlig följd av att indikatorkategorin miljömässig påverkan omfattar flest resultat-indikatorer. Inom ekonomisk påverkan kunde ingen anmärkningsvärd skillnad utläsas bland de tyska och amerikanska företagens fördelning av indikatorkategorier. Den kvantitativa undersökningen visar vidare att de tyska företagen redovisar en större bredd av fullständigt redovisade aspekter inom samtliga kategorier av resultatindikatorer.Den mest utmärkande skillnaden som framkom i den kvalitativa undersökningen var att de tyska företagens hållbarhetsrapporter präglas av intressentmodellen medan fokus fanns på aktieägarna i de amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. I undersökningen av hur företagen delger information i sina hållbarhetsrapporter framkom att de amerikanska företagen använde sig av mer finansiell information än de tyska vilket kan tänkas vara en följd av att de söker legitimitet hos aktieägarna. De tyska företagen å andra sidan vänder sig till en bredare intressentgrupp vilket framkommer av att de redovisar mer övergripande information. De amerikanska företagen i studien redovisar således en högre detaljnivå än de tyska företagen, som istället i sina hållbarhetsrapporter redovisar mindre detaljerat men om fler områden.
Sustainability reporting reflects the corporate commitments which are commonly known as Corporate Social Responsibility (CSR). The corporate commitments include economic, environmental and social aspects. Global Reporting Initiative (GRI) is a prominent organization which establishes frameworks for sustainability reporting. Their third version is called G3.1 and consists of guidelines regarding reporting principles and guidance, and standard disclosures. The standard disclosures are divided in the company´s strategy and profile, management approach, and performance indicators. A consequence of the framework from GRI not being statutory, but just optional for companies to use, is that the sustainability reports will differ from each other. Previously research has shown that international differences within traditional accounting exist, and it has to some extent been linked with the Anglo-Saxon and continental European accounting tradition. Therefore, this study includes companies from countries originating from correspondingly accounting tradition.This study aims to examine what international differences occur within sustainability reporting. One purpose is to compare companies´ reported performance indicators. Another intension is to do an in-depth examination of a number of aspects in the sustainability reports, with the ambition to find out how the companies communicate the information.The study includes sustainability reports from two North American and two German companies. The sustainability reports are all prepared regarding to G3.1 and published for the year of 2012. The examination was conducted with a content analysis and begins with a quantitative part, where the primarily objective is a comparison with the companies reported performance indicators. A qualitative inquiry about how the information in the sustainability reports is communicated is thereafter presented.The result of the study shows that differences exist between the American and the German companies´ sustainability reports. The quantitative examination indicates a social orientation among the American companies which emphasizes areas regarding community and employment conditions, in their reports. Environmental aspects are the ones most reported in both the American and German companies´ reports; an expected consequence considering that the environmental performance indicators are the most comprehensive area. No perceptible variations between the companies could be found for the economic performance indicators. Finally, the quantitative examination discloses that the German companies report a greater width of completely reported indicators in all categories of performance indicators.The most distinctive difference revealed in the qualitative examination was the presence of a stakeholder model within the sustainability reports from the German companies, while the American reports are affected by a shareholder model. It was discovered that the American companies use more financial information than the German ones, which may be due to a need of legitimization from the shareholders. Since the German companies reaches for a wider group of stakeholders, they present more general information. To conclude the qualitative examination, the American companies in this study report a higher level of details and depth in their reports compared to the German companies, who instead has less details but reports about more areas.(This thesis is written in Swedish)

The Anglo-Saxon trust is not a new phenomenon, but existed as early as in the Middle Ages. The concept is customary among common-law countries, such as England the US, but unfamiliar to civil-law countries like Sweden. The person who creates the trust is called a settlor, the one who holds and administer the property is a trustee and the person who benefits from the settlement is called a beneficiary. In Sweden there is no legislation of how the trust ought to be assessed, but the need to understand it has probably increased with the internationalization. The Swedish Supreme Administrative Court has had a few opportunities to elucidate some of the uncertainties regarding trusts, but chose to abstain. With this The Swedish Tax Panel has very limited guidance from the court when they receive an application of an advance notice. A trust is not a legal entity nor a tax subject. This differs the trust from a foundation and they can not be placed on an equality from a Swedish tax perspective. In an advance notice, 2010-03-23 (dnr 103-09/D) om Inkomstskatt: Inkomst av tjänst – värdepappersförmån, the Swedish Tax Panel equalizes the trust property with shares when determining how to tax the assets. The general rule ought to be that a beneficiary shall be taxed for the property when he or she has the full right of disposition, RÅ 2000 ref 28 indicates that this is correct. If the property consists of shares a judgement from another case must be considered. RÅ 2009 ref 86 implies that if the trust property consists of shares, the time of the full right of disposition presents itself immediately, regardless if the shares can be lost when employment is discontinued. The shares ought to be taxed immediately according to the Swedish Income Tax Act 10:11. Tax property is what it is and ought to be taxed accordingly.

Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. K3 är huvudregelverket, men mindre företag, vilka inte uppfyller gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag, kan välja att tillämpa K2 för sin redovisning (BFN 2017d). K3 är utformat ur ett användarperspektiv, vilket innebär att det innehåller fler redovisningsalternativ för att ge användare ett relevant underlag inför finansiella beslut. K2, vars syfte är att förenkla upprättandet av redovisningen, är istället tänkt att ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomi. Enkelheten i K2 kommer från att det är regelbaserat och därmed har klara direktiv att följa, vilket skiljer sig från K3 som är ett principbaserat regelverk och på så vis kräver en mer professionell bedömning hos upprättaren (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019). Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka vilka orsaker som ligger bakom företags val mellan regelverken K2 och K3. För att uppnå detta syfte har vi med tillämpning av flerfallsstudier genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra mindre företag samt en revisor. Vi mottog även mailsvar på intervjufrågorna från ett företag och en revisor. Vi har haft en induktiv ansats och insamlat data för att generera resultat som kan bidra till teoretisk förståelse i ämnet. Studiens resultat visar att det finns redovisningsskillnader som i viss mån påverkar företags val mellan K2 och K3, men det har även framkommit att krav från moderbolag har ett inflytande i valet. Företag har överlag inte tillräckliga kunskaper för att själva avgöra vilket regelverk som passar dem bäst och därmed förlitar de sig i hög grad på revisorer. Utifrån studiens resultat har vi därför fått skifta vårt fokus till att istället diskutera hur den kontinentala och anglosaxiska traditionen har påverkat utformningen av K-regelverken.
The Swedish Standards Accounting Board, which is responsible for the development of generally accepted accounting principles, started the K-project in 2004, which includes general advice divided into four categories of regulatory framework; K1, K2, K3 and K4. The regulations aim to provide companies with a uniform set of rules to comply with. K3 is the main regulation, but smaller companies, which do not meet the limit values for being classified as a larger company, can choose to apply K2 for their accounting (BFN 2017d).K3 is designed from a user perspective, which means that it contains more accounting options to provide users with a relevant basis for financial decisions. K2, whose purpose is to simplify the preparation of the accounts, is, on the other hand, intended to provide a reliable picture of the company's finances. The simplicity of K2 comes from the fact that it is rule-based and thus have clear directives to follow, unlike K3 which is a principle-based regulatory framework and in some cases requires a more professional assessment by the author (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019).With this as a starting point, the purpose of the study is to investigate the causes behind companies' choice between these regulations. With the help of multiple case studies, we have carried out qualitative semi-structured interviews with four small companies and one auditor, in order to achieve our goal. We also received mail responses to the interview questions from one company and one auditor. We have had an inductive approach and collected data to generate results that can contribute to theoretical understanding of the subject. The results of the study show that there are accounting differences that to a certain extent affect companies' choice between K2 and K3, but it has also appeared that claims from the parent company have an influence in the choice. Companies generally do not have sufficient knowledge to decide for themselves which regulation is best suited to them and thus rely heavily on the auditors. Based on the study's results, therefore, we have shifted our focus to instead touching on how the Continental and Anglo-Saxon tradition have influenced the design of the K-regulations. This study is written in Swedish.