Relevant bibliographies by topics / Anknytningsteori / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Anknytningsteori.

Dissertations / Theses on the topic 'Anknytningsteori'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Anknytningsteori.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Rydlöv, Maja. "Anknytningsteori i kriminologisk forskning. En litteraturstudie om anknytningsteorins möjliga betydelse för kriminologisk forskning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24579.

Full text
Abstract:
I ett försök att återinföra samarbetet mellan tvärvetenskapliga discipliner och efterfråga ett mer holistiskt synsätt på vetenskap, är uppsatsens syfte följande: Genom en litteraturstudie undersöka ifall det förekommer forskning på tidig anknytning i anslutning till kriminologisk teoribildning. Undersökningen sker genom en sökning på tre viktiga sökord i ett antal kriminologiska databaser.Artiklarna som väljs ut läses sedan igenom för att finna kopplingar till forskning på tidig anknytning. Analysen visade att forskningen inom kriminologin ganska ofta tittar på anknytning som en oberoende variabel, dock är den anknytning som tas upp mer i enlighet med sociala bandteorins begrepp attachment än med tidig anknytning hos spädbarn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gudmundsson, Cecilia. ""Anknytningsteori har ju funnits sen Hedenhös" : Anknytning som psykoterapeutiskt fenomen." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52629.

Full text
Abstract:
Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka anknytingsfenomenet. Frågorna berör hur terapeuter ser på anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att få svar på frågorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och två män, alla med mångårig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lästes noggrant och analyserades därefter i två steg. I första steget markerades de för studien relevanta citaten och sammanställdes i huvudteman utifrån frågeordning och respondent. Detta följdes av en sammanfattande kommentar. I andra steget togs nyckelbegrepp ut och grupperades.  Resultaten visar bland annat hur mångfacetterat fenomenet blir genom terapeutens subjektiva upplevelse och därigenom deras olika sätt att beskriva fenomenet. Resultaten visar vidare att terapeuter tillskriver fenomenet stor betydelse och beaktar detta medvetet i sitt praktiska arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bischoff, Johanna, and Julia Bremfält. "Anknytning i familjehem : En intervjustudie om professionellas upplevda kunskap om anknytningsteori." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225827.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Carlsson, Inga-Grethe, and Sofia Hallén. "Barns anknytningsbeteende och pedagogens svar, : en studie om anknytningsteorin." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1013.

Full text
Abstract:
Inledning Arbetet tar avstamp i anknytningsteorin och handlar om vad det är som gör att barnen skapar en trygg eller otrygg anknytning till pedagogerna de möter i förskolan. Arbetet handlar också om hur barnen gör för att få kontakt med pedagogerna och hur dessa svarar på barnens anknytningsbeteenden. Syfte Med denna studie vill vi få inblick i hur de minsta barnen, 12-36 månader, söker kontakt med pedagogerna på förskolan och om det går att se olika typer av trygg/otrygg anknytning utifrån barnens anknytningsbeteende samt om/hur de vuxna bemöter deras kontaktsökande. Metod Denna studie har utgått från kvantitativ metod med strukturerade observationer som redskap. Under observationerna har ett i förväg utarbetat schematiskt observationsschema använts. Resultatet redovisas i diagram och tabeller samt i löpande text. Resultat Resultatet av studien visar att den största delen av de observerade barnen visade en trygg anknytning till sina pedagoger. De strategier barnen använde sig mest av för att få sina behov tillgodosedda var genom verbal kontakt. Detta var en framgångsrik strategi att använda då barnen i stor utsträckning fick kontakt med pedagogerna och efter det kunde återgå till lek och utforskande. Pedagogerna använde verbal och fysisk kontakt ungefär lika ofta för att svara på barnens anknytningsbeteenden. Genom att använda dessa strategier lyckades de vid de flesta tillfällen tillgodose barnens behov av kontakt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Näsmark, Mikael. "Anknytningsmönster och Nivå av Fysiologisk Respons under ett Stressfyllt Problemlösningstest." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26598.

Full text
Abstract:

Hur vi knyter an till andra människor i våra relationer samt nära relationer handlar anknytningsteorin om. Vår anknytning är en medfödd, mänsklig förmåga som genom evolutionen hjälpt oss att överleva. När samhället har genomgått stora förändringar uppstår nya prövningar för vårt biologiska arv. Om anknytningen av olika skäl i tidig barndom inte kunnat utvecklas problemfritt så kan individen få en otrygg anknytning och detta kan leda till kognitiva och affektiva försvarsmekanismer samt högre nivå av ångest och stress hos individen. I denna studie utförs ett experiment genom att mäta fysiologisk respons på ett stressfyllt problemlösningstest för att sedan jämföra detta med individens vuxna anknytningsmönster, som klassificeras med mätinstrumentet ASQ. Experimentet utfördes på sammanlagt 41 psykologstudenter. Resultatet blev signifikant gällande att de individer med otryggt ängsligt anknytningsmönster påvisade en högre fysiologisk respons under stressmomentet vilket ligger i linje med aktuellt teoretiskt ramverk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Löfgren, Veronica. "Barn och Sorg : Handlingsplan och bemötande i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-238717.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på förskolan bemöter barn i sorg samt deras kunskaper kring barns sorgereaktioner. Vidare även undersöka vilken krisberedskap förskolan har, hur handlingsplanen ser ut samt pedagogernas medvetenhet om handlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkten i detta arbete är anknytningsteorin. Jag valde att undersöka barn och sorg i förskolan då jag är säker på att jag kommer möta på barn som sörjer under min yrkeskarriär. Jag valde samtalsintervju för att få svar på mina frågeställningar. För att ta reda på innehållet i handlingplanerna gjorde jag en analys. I analysen jämförde jag de olika handlingsplanerna.   Resultatet visar att pedagogerna har goda kunskaper om barns sorgereaktioner och hur de vill bemöta barn i sorg. De är medvetna om handlingsplanens innehåll. De fyra handlingsplaner jag tagit del av skiljer sig inte mycket från varandra. En av handlingsplanerna har ingen innehållsförteckning eller är uppdelad i olika kriser. De övriga handlingsplanerna innehåller en innehållsförteckning och har checklistor för olika kriser som kan uppstå på förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Edfast, Erica, and Sundin Maria Lundström. "”Det ger ju en närhet tycker jag att man öppnar sig” : Pars upplevelse av Emotional Focused Couple Therapy." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118503.

Full text
Abstract:
Syfte: Studien syftade till att undersöka hur par som fullföljt parterapin Emotionally Focused Couple Therapy (EFT) hos certifierade EFT-terapeuter i Sverige, upplevt parterapin. Två frågeställningar belystes; vilken upplevelse paren har av förändring i relationen samt vad paren upplevde som verksamt i EFT-behandlingen. Metod: Åtta individuella telefon intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i två teman Den egna förändringen samt Terapin och terapeutens agerande, med tre subteman vardera. Konklusion: Det visade sig att deltagarnas upplevelser av förändring och vad som upplevdes som verksamt stämmer överens med vad som framkommit i tidigare internationell forskning. Alliansens betydelse diskuteras, samt arbete med parsexualitet inom ramen för EFT. Sammantaget tyder studien på att EFT även är tillämpbar på svenska förhållanden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Engström, Fredrica, and Lisa Engström. "Vad får maskrosorna att växa? : En kvalitativ studie om skyddsfaktorer för maskrosbarn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64283.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppväxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med föräldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna. Skyddsfaktorerna delades upp i tre kategorier: skyddspersoner, personlighet och sysselsättning. Relationer till individer som gett maskrosbarnen hjälp och stöd visade sig vara en betydande skyddsfaktor. Ens personlighet och förmågor att hantera situationen har även det verkat som en skyddsfaktor. Sysselsättning, så som att komma bort ifrån hemmet och hemsituationen har också hjälpt dessa individer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sahlin, Hjelm Nicole, and Elin Bergkvist. "Föräldraaktiv inskolning på tre förskolor : en fallstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33133.

Full text
Abstract:
Följande uppsats studerar föräldraaktiv inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för inskolning som fått fotfäste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebär kortfattat att barnet i gemenskap med sin förälder deltar i samtliga rutiner på förskolan under tre heldagar. Förälderns uppgift är att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar därmed en mer passiv roll i inskolningen. Den fjärde dagen sker den första separationen mellan barn och förälder som innebär ett kort och tydligt avsked, därefter anses inskolningen avslutad. Forskning angående modellen är bristfällig, i media hörs dock både positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat föräldraaktiv inskolning talar gott om modellen och visar på flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Trots kritiken hyllas inskolningsmodellen av flera förskolor, vi fann därför intresse för att utifrån en fallstudie undersöka hur tre förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning i praktiken. Följande studie syftar därav till att beskriva hur tre förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning med avsikten att visa på likheter och variation i utformning och tankesätt i arbetet med inskolningsmodellen. Studien syftar även till att beskriva hur de olika förskolorna valt att förändra arbetet med modellen som den ursprungligen beskrivs. Förskolornas respektive arbetssätt granskas sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkt: anknytningsteori. Intervjuer med förskolechefer och förskollärare som tillämpar föräldraaktiv inskolning har visat att samtliga tre undersökta förskolor arbetar likartat med föräldraaktiv inskolning. Vi fann dock att samtliga förskolor valt att förändra samma delar av modellen, utifrån den ursprungliga beskrivningen. Samtliga förskolor hade genomfört förändringar beträffande individanpassning och pedagogens roll under inskolningen, förändringar vi funnit varit gynnsamma utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Under studien synliggjordes även förskolornas arbetssätt som ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan anses vara mindre gynnsamma, som att inte tillämpa succesiv separation samt ansvarspedagog vid inskolningen. Vi vill med följande studie ge en nyanserad bild av föräldraaktiv inskolning, som speglar arbetet med modellen ute på fältet och på så sätt bidra till en mer kompletterande bild av forskningsobjektet – föräldraaktiv inskolning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wittur, Annica, and Åsa Eriksson. "Förskollärares syn på anknytning i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27448.

Full text
Abstract:
Vår intention med uppsatsen var att synliggöra förskollärares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begränsar eller möjliggör barns utveckling och lärande. Vi ville bredda kunskapsfältet inom området, både för vår egen del men även för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt får en förståelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar på våra frågor, använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens värde inom anknytning är tvetydigt när det kommer till förskollärares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vägs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket påverkar förskollärares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan. Vikten av kontinuitet, framförallt i personalgruppen, framkom som viktigt för att skapa anknytningar. Vi har tagit stöd i Vygotskijs teori om utveckling och relationellt samspel samt Bowlbys anknytningsteori. Slutsatser som kunde ses var att politiska beslut formar förskolechefers möjligheter till resurstilldelning – vilket framkom vara ett område som förskollärare upplevde som hinder för relationsarbete i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Danell, Britta, and Jennie Ylvin. "Viljan att göra gott : En kvalitativ studie om volontärarbete och motivationen bakom det." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130285.

Full text
Abstract:
Denna studie har volontärarbete på barnhem som utgångspunkt och syftar till att undersöka och analysera tanken med volontärverksamhet. Vidare är syftet att undersöka vilka konsekvenser denna verksamhet kan ha för barnen som skapar en kontakt med volontärer som ständigt byts ut. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tidigare volontärer, organisationer som förmedlar volontärer och personal på barnhem där volontärer arbetar. Resultatet i studien visar att många valde att volontärarbeta för att de vill bidra med något samtidigt som de ville resa och uppleva ett annat land. Under deras tid som volontär fick de otroligt mycket kärlek, utvecklades mycket personligen och lärde sig uppskatta det de har mer. Många av volontärerna upplevde dock att syftet med deras arbete på plats var otydligt och kände sig inte så behövda som de förväntade sig. Organisationerna som intervjuas menade att volontärer är en viktig del i arbetet på barnhem där volontärerna bidrar med mycket uppmärksamhet och bekräftelse för barnen. Slutsatserna i studien är att en volontärresa är en kombination av att göra något för andra, och även för sig själv för att uppleva och utvecklas. Innan resan var det att göra något osjälviskt som drev dessa personer, efteråt var det dock de själv som fick mest ut av resan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Hägerström, Lisen. "Trygghetens betydelse för lärande : En kvalitativ studie om förskolepedagogersn syn på anknytningens betydelse för barns lärande och utveckling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-177396.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser på anknytning och vilken betydelse de ger den vad gäller möjligheter till barns lärande och utveckling. Det är en kvalitativ intervjustudie där data analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Utifrån de kategorier som framträdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv på lärande och läroplanens utsagor om förskolans uppdrag så framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lär och utvecklas – däremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lära och utvecklas på ett så positivt sätt som möjligt för att på så vis klara framtidens krav och förväntningar bättre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Sahlin, Maria. ""Man vill ju att det ska bli bra" : en kvalitativ intervjustudie om pedagogers uppfattning av inskolning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-79445.

Full text
Abstract:
Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning. I analysen av materialet framkom hur två olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och omsorg. Samtliga pedagoger benämnde trygghet som det viktigaste målet för inskolningen och pedagogernas utsagor utgör en samlad definition av trygghet i studien. Föräldrasamverkan är en viktig del av förskolans verksamhet och grundläggs redan under inskolningsdagarna. Pedagogernas utsagor skiljer sig något mot den tidigare forskningen och den teoretiska ståndpunkten vad gäller inskolning och ålder på barnet. Bland annat gav pedagogerna uttryck för att det är enklare att inskola de yngsta barnen medan Hårsman (1994) belyser det lilla barnets separationsångest. Paralleller går att dras mellan resultatet i föreliggande studie till resultatet i Simonssons och Thorells (2010) studie vad gäller inskolningen som en aktiv process med flera aktiva deltagare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Schnuderl, Brigitte. "Anknytningsperspektiv inom Fysioterapi : En kvalitativ intervjustudie av fysioterapeuters erfarenheter av anknytningsperspektiv i behandling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28561.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Anknytningsmönstrens betydelse har lyfts inom smärtforskning. Studier om hur fysioterapeuter använder sig av denna kunskap saknas i nuläge. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelse av hur ett anknytningsperspektiv kan komma till uttryck med fokus på behandling av patienter med smärta. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju kliniskt verksamma fysioterapeuter, som alla arbetar utifrån ett anknytningsperspektiv. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i fem huvudkategorier med inbördes rangordning: Medvetenhet i behandlingsrelationen, Fysioterapeutens förståelse för patienters olika reaktioner, beteenden och behov utifrån anknytningsteori, Tydlighet i behandlingsrelationen, Aktivt arbete med behandlingsrelationen och Behandlingsfokus på patienters svårigheter utifrån uppfattat anknytningsmönster. Det övergripande temat var Behandlingsrelationen som central fokus. Konklusion: Anknytningsperspektivet inom fysioterapi kommer till uttryck via en ökad medvetenhet om och förståelse för relationella aspekter i behandlingssituationen utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Fysioterapeuterna beskriver att de arbetar aktivt och med tydlighet för att skapa en god arbetsallians där patienten blir nyfiken och reflekterande över sin kropp och dess symptom som exempelvis smärta, i syfte att bli delaktig i att hitta lösningar och övervinna problem i nära och tillitsfullt samarbete med sin behandlare. Affektiv intoning och affektmedvetenhet i behandlingsrelationen tillmäts stor betydelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Dahlbäck, Alexandra, Erika Ohlsson, and Jessica Borglund. "Inskolning av adopterade barn i förskolan : - en studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37665.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen. Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:  På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?  Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning? Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige. Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning. Både vårdnadshavare och lärare efterlyste kunskap om adopterade barn. De som är adopterade och har bott på barnhem bär med sig erfarenheter som påverkar dem, framförallt i förskolan. Den miljön liknar ofta barnhemsmiljön och väcker känslor hos barnet. Resultatet visar även att vårdnadshavare och lärare bör vara mer lyhörda inför varandra samt att kunskap, förberedelse och tid är viktiga faktorer för en positiv inskolning av ett adopterat barn i förskolan. Genom att ha en anknytningsperson på förskolan kan barnet bygga upp en förtroendefull och trygg relation under inskolningstiden. Resultatet har stöd i forskning och i litteratur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Andersson, Jennie, and Maria Liljebjörn. "Anknytningens betydelse för trygghet : En studie om förskollärares syn på barns anknytning i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10123.

Full text
Abstract:
InledningDen teoretiska utgångspunkten i vår studie är Bowlbys anknytningsteori som tillsammans med aktuell forskning påvisar att de barn som har en trygg anknytning utvecklas bättre både kognitivt och känslomässigt. För att förskolan ska erbjuda en god kvalitet är det därför av stor vikt att det finns kunskap om anknytningens betydelse hos pedagoger i förskolan samt att de arbetar för att vara trygga anknytningspersoner och skapa nära relationer med barnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om betydelsen av barns anknytningsprocesser i förskolan.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex förskollärare som alla har en lång erfarenhet av arbete på förskola. Genom analys och bearbetning av vårt insamlade material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet visade att förskollärarna hade en hög medvetenhet om anknytningens betydelse för barns trygghet samt om vikten av sina egna roller som kompletterande anknytningspersoner. Trots att vårt resultat påvisar att det inte alltid finns optimala förutsättningar för en god anknytning, såsom hög personaltäthet och kontinuitet i personalgruppen, kompenserades detta till viss del av förskollärarnas förhållningssätt och kompetens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Allard, Julia, and Sandra Sellén. "Desorganiserad anknytning - finns det möjlighet till förbättring? Faktorer som kan påverka förändringsprocessen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53282.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka huruvida desorganiserad anknytning kan förbättras till ett organiserat anknytningsmönster samt undersöka vad som kan antas påverka processen. Studien vilar på anknytningsteorin som grund och materialet till denna teoretiskt integrativa litteraturstudie har insamlats genom ett systematisk tillvägagångssätt. Det förs även en diskussion kring diagnosen reaktiv anknytningsstörning (RAD), dess samhörighet med anknytningsteorin samt huruvida den kan anses vara användbar för behandling. Resultatet visar på att det inte finns tillräckligt empiriskt underlag för att kunna säkerställa att det går att förändra en desorganiserad anknytning till organiserad eller vad som säkert påverkar en sådan process. Däremot visar studierna starkt på att det kan vara möjligt och att det till och med kan gå att uppnå en trygg anknytning. Studierna lyfter fram att det som kan antas vara centralt i förbättringsprocessen bland annat är en trygg anknytningsrelation, förutsägbarhet samt att barnet får sina behov adekvat tillgodosedda. Det som framhävs vara det främsta hindret i förbättringsprocessen är bristande föräldraförmågor. Studier visar på att det sociala stödet från omgivning såväl som samhälle är viktigt för anknytningen och individens utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Alamaa, Helena, and Magdalena Bluhme. "Har aktuell utveckling inom anknytningsteorin relevans för socialt arbete?" Thesis, Ersta Sköndal University College, Department of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-552.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Lisa, Strand, and Ståhl Kerstin. "Att skatta sin kärleksrelation : En studie av självskattningsinstrumentet ENR." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7387.

Full text
Abstract:

Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ”Experiences of Close Relationships” (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ”Erfarenheter av Nära Relationer” (ENR) och dess psykometriska egenskaper. Dess andra syfte var att titta på skillnader i svarsmönster hos olika grupper i urvalet, bestående av 313 studenter vid Stockholms Universitet. ENR verkade ha liknande psykometriska egenskaper beträffande faktorstruktur som förlagan ECR. Det fanns också visst stöd för reliabilitet och validitet. Vidare uppmättes skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan grupper med olika relationsstatus och mellan respondenter med och utan barn. ENR befanns således fungera tillfredsställande i det aktuella urvalet, och bedömdes därför som lovande beträffande fortsatta studier i svenska populationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Lindvert, Elin, and Magdalena Unsgaard. "Trygga barn : förmågan att vara en anknytningspedagog." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9369.

Full text
Abstract:
InledningStudien behandlar begreppet anknytning i relation till förskollärares uppdrag ochförhållningssätt. Arbetet handlar om varför barn behöver en trygg anknytning och hur denpåverkar vistelsen på förskolan. Relevant forskning i ämnet behandlas och anknytningsteorisätts i relation till syftet och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka och få en större förståelse kring förskollärarensförhållningssätt samt se hur de arbetar med att ge en trygg anknytning för barnen påförskolan.MetodStudien har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. Materialet somsamlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Resultatet avmaterialet redovisades med hjälp av citat ur intervjuerna.ResultatDet visade sig i resultatet att förskollärare idag samtalar, reflekterar och arbetar medanknytningen i verksamheten. Förskollärarens personlighetsdrag som empati, kroppsspråkoch inkännande var något som utmärkte sig som viktiga egenskaper i resultatet. Det framkomäven att anknytningen är en viktig del i inskolningen samt att anknytning och föräldrakontaktär tätt sammankopplat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Nordström, Lotta. ""Det finns hjälp att få" : Vad föräldrar upplever verksamt i samspelsbehandling vid en spädbarnsverksamhet." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-16434.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram vad föräldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spädbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgår från anknytningsteorin. Jag har genom Spädbarnsverksamheten i Jönköpings län kommit i kontakt med sex föräldrar, som på olika sätt har upplevt samspelssvårigheter med sitt spädbarn och fått hjälp till förändring.

Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat föräldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning.

Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) är inslag i behandlingen, som föräldrarna upplever har betydelse i deras förändring av samspelet. Föräldrarna får hjälp med att stärka sin lyhördhet inför barnet, vilket påverkar omvårdnadsbeteendet hos föräldern i en positiv riktning. Detta är av vikt för att barnet ska få möjlighet att bygga upp en trygg anknytning.

Undersökningen visar att det är viktigt att behandlaren kommer in i rätt tid, vilket kräver att professioner som kommer i kontakt med spädbarnsfamiljer måste känna till Spädbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid.


The purpose of this essay is to highlight what parents experience as helpful in the interaction treatment with their baby, which in its methods is based on attachment theory. I have through the "Parent-baby clinic" in the county of Jönköping been in contact with six parents, who in various ways have experienced difficulties in the interaction with their babies, and who have received help to change.

Through qualitative interviews, I have asked parents about their experiences and then linked it to attachment theory, its methods and previous research.

The results shows that the personality of and confidence in the treatment staff and the method of Marte meo (video recording) are important elements in the treatment, and something that parents experience are of significance for their change in interaction. The parents are helped to strengthen their sensitivity for the child, which affects the nursing behaviour in a positive direction. This is important if the child will have an opportunity to get a secure attachment.

The study shows that it is important that the treatment starts in the right time, which requires that professionals who come in contact with these families know that the treatment exists and can refer in time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Karlsson, Ida, and Sara Henrikson. "Små barn och sorg : En studie kring definitiva förluster." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1044.

Full text
Abstract:
Bakgrunden till vår studie grundas i att vi båda uppmärksammat problematiken kring sorg och sorgearbete i nära anslutning till dödsfall, både privat och inom förskola. Vi anser att det är en mycket komplex och svår situation som vi i dagens samhälle samtalar relativt lite om. Vi väljer att rikta undersökningens fokus på just sorgearbete i och kring barngrupper för att få en generell bild av hur verksamheten arbetar. Syftet med studien är att undersöka om arbetet kring existentiella frågor sker kontinuerligt i förskolan eller om det enbart sker vid ett dödsfall i nära anslutning till barngruppen. Metoden vi valt att använda är kvantitativ i form av enkät. Enkäten skapades elektroniskt och publicerades i två Facebookgrupper vilket ledde till att 150 respondenter deltog i studien varav 116 är förskollärare, resterande är personal i förskolan såsom barnskötare och övriga pedagoger. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna (115 stycken) har erfarit dödsfall i nära anslutning till barngruppen. De tillfrågade anser att de har ett öppet klimat i verksamheten där frågor kring död/sorg får ställas men att barnen i sin tur inte känner sig lika trygga att ställa dessa frågor enligt respondenterna själva. Utbildning visade sig ha liten betydelse för om eller hur de arbetar med området. De som har erfarenhet av dödsfall knutet till barngruppen arbetar mer medvetet med död/sorg, exempelvis vid samtal kring barnlitteratur. Merparten tillfrågade känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem vid ett dödsfall i anslutning till barngruppen. Detta var dock tydligast i ålderskategorin 51-60. Större delen av respondenterna anser att fortbildning inom området är önskvärt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Ekholm, Tove, and Elin Hagfeldt. "Barnet ville inte, det valde en annan kollega : Introduktion i förskolan; metoder och anknytning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435340.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att undersöka om det finns några riktlinjer för introduktion till förskolan, vilka metoder som används, varför de används, hur pedagoger arbetar för att få barnen att knyta an till dem vid introduktionen samt hur introduktionen påverkar pedagogerna, verksamheten och gruppen. För att undersöka detta har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare som har erfarenhet av inskolning. Vi har utgått från ett anknytnings teoretiskt perspektiv i denna undersökning. Resultatet indikerar att den enda nationella riktlinjen för inskolning som finns är det som står i Läroplanen för förskola. Det vill säga att det är rektorn som ansvarar för att barn och vårdnadshavare får en god introduktion till förskolan. Både tvåveckorsmodellen och tredagarsmodellen används vid inskolning, men förskolorna gör sina egna tolkningar av dem. Det varierar mellan förskolor hur aktiva de vill att föräldrarna ska vara. Alla informanter anger att det försöker vara flexibla och anpassa introduktionen efter varje barns behov. De flesta informanterna menar att det finns fördelar med den introduktionsmodell de använder på sin förskola men dock verkar få av dem ha varit med och beslutat vilken metod som används. Den modellen har funnits på förskolan och informanterna har inte ifrågasatt detta. Informanterna beskriver att de försöker möta barnet med lyhördhet, positivitet och finnas där för det. Detta indikerar att barnet bör kunna knyta an till pedagogen oavsett vad de har för anknytning till sin vårdnadshavare. De flesta informanterna berättar att de som pedagoger, verksamheten samt gruppen påverkas av inskolningsperioderna. Detta är ett avseende som vi anser att de borde utvärdera sin verksamhet utifrån.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Nordquist, Ingrid, and Josefine Sundqvist. "Jag behöver finnas här nu : En kvalitativ intervjustudie om förskolepedagogers beredskap i möten med barn i sorg." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401131.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa studien var att undersöka hur trygga och förberedda pedagoger upplever sig vara i möte med barn som genomgått en förlust och befinner sig i sorg. För att ta reda på detta har tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med förskolepedagoger och förskolerektorer. Gemensamt för alla respondenter var att de har erfarenheter av att bemöta barn i sorg som förlorat en vårdnadshavare. De rekommenderade att bemötandet bör präglas av att pedagogen är saklig angående händelsen och svarar på barnets frågor. Med andra ord bör pedagogen vara lyhörd och inkännande, vilket överensstämmer med att ett av resultaten som pekar på hur bemötandet kan se ut. En rimlig slutsats kan vara att det behövs mer utbildning kring områdena barn i sorg, förlust, krishantering och bemötande. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av respondenterna upplever sig förberedda på hur de på bästa sätt kan bemöta barn i sorg, på grund av deras personliga och professionella erfarenheter, men inte på grund av utbildningen. Resultatet visar även att Pedagoger och rektorers syn på stödet som erbjuds pedagoger skiljer sig åt. I studien redovisas begreppet sorg och barns olika sorgeprocesser. Teoretiska utgångspunkten är John Bowlbys anknytningsteori.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Engberg, Linn, and Elin Wimmergren. "”Är du redo att lämna nu?” : Fördjupad förståelse för inskolningen utifrånförskollärares och föräldrars perspektiv i relation till anknytning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428843.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares tillvägagångssätt vid inskolning i förskolan i relation till anknytningsrelationen mellan det inskolade barnet och dess förälder. Studien vill även behandla föräldrarnas upplevelse av inskolningstiden. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod som bestod av enkätundersökningar. Två stycken enkätundersökningar genomfördes, den ena riktade sig till förskollärare och den andra till föräldrar. Studien tar avstamp i John Bowlbys anknytningsteori följt av begrepp från den amerikanska psykologen Mary Ainsworth. Utifrån undersökningens resultat framgick det att förskollärarna upplevde att de inkluderar och tar hänsyn till föräldrar-barn relationen till största del. Resultatet visar även att det brister i en del frågor, till exempel att förskollärarna inte frågar om föräldern är redo att lämna barnet vid första tillfället, samt att majoriteten av förskollärarna svarar att de inte är en och samma pedagog som håller i inskolningen. Föräldrarnas upplevelse av inskolningsperioden är blandad men majoriteten av dem känner sig inkluderade i inskolningen och upplever den som positiv. Resultatet visar även vikten av att föräldrarna är närvarande under inskolningen och att förskolläraren bör ta hänsyn till föräldrar-barn relationen för att skapa en trygg anknytning till föräldern som sedan gynnar barnet. Det finns inte mycket forskning kring förskollärares tillvägagångssätt vid inskolning i relation till anknytningsrelationen mellan förälder och barn, därför är detta ett område värt att undersöka vidare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Larsson, Monika. "Anknytningsstil och ledarskap." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5273.

Full text
Abstract:
Inledning: Relationen mellan chef och medarbetare, samt relationens funktion, har under senare år fått en allt större betydelse inom ledarskapsforskning. Hur kan anknytningsteorin användas för att öka kunskapen om chefers sätt att förhålla sig till sitt ledarskap i vår del av världen? Syftet med denna studie är att under svenska förhållanden undersöka hur anknytningsstilar fördelar sig inom en grupp chefer inom hälso- och sjukvård, samt om det finns samband mellan chefens anknytningsstil och hur chefen upplever olika relationella parametrar i ledarskapet. Frågeställningar: Hur fördelar sig anknytningsstilar inom en grupp första linjens chefer inom en svensk hälso- och sjukvårdsorganisation? Finns det samband mellan anknytningsstil och hur chefen upplever olika relationella parametrar i ledarskapet? Metod: Första linjens chefer (N=40) från tio förvaltningar inom Västra Götalandsregionen fick besvara Relationship Questionnaire (RQ) och ett formulär avsett att mäta olika aspekter av deras trygghet som ledare. Resultat: Samtliga enkätsvar, 37 st. (92,5%), inkluderades i studien. Den helt dominerande anknytningsstilen var trygg anknytning (86,5%), medan fem personer (13,5%) kategoriserades som otryggt undvikande. Det fanns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan anknytningsvariabeln Trygg och Ledarskapstrygghet, samt ett negativt signifikant samband mellan variabeln Otrygg rädd och Ledarskapstrygghet samt med delskalan Delaktighet. Chefer med otrygg undvikande anknytningsstil tenderade att uppleva en något lägre känsla av trygghet i ledarskapet än chefer med trygg anknytningsstil. Diskussion: En klar majoritet av cheferna i studien kategoriserade sig som tryggt anknutna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Anknytningsvariablerna Trygg jämte Otrygg rädd var de variabler som tenderade att ha de starkaste sambanden, framför allt med Ledarskapstrygghet och med delskalan Delaktighet. Resultaten får betraktas med viss försiktighet utifrån studiepopulationens storlek, homogenitet och mätinstrumentens validitet och reliabilitet.
Introduction: The relationship between leaders and employees, as well as the function of this relationship, has gained increasing importance in leadership research in recent years. How can attachment theory be used to increase knowledge of leaders' way of relating to leadership in our part of the world? The aim of this study is, under Swedish conditions, to investigate attachment styles within a group of leaders in a health care organization, and whether there are correlations between leaders’ attachment styles and how various relational parameters in leadership are experienced. Research question: How do attachment styles differ in a group of first-line managers within a Swedish health care organization? Are there correlations between attachment styles and how managers experience different relational parameters in his or her leadership? Method: First-line managers (N = 40) from ten administrations in Region Västra Götaland were asked to answer the Relationship Questionnaire (RQ) and a questionnaire designed to measure sense of leadership security. Results: All survey responses, 37 pcs. (92.5%) were included in the study. The dominant attachment style was secure (86.5%), while five people (13.5%) were categorized as dismissing. There was a statistically significant positive correlation between the attachment variable Secure and Leadership Security, and a negative significant relationship between the variable Fearful and Leadership Security, as well as with the subscale Participation. Leaders with dismissing attachment style tended to experience a slightly lower sense of security in his or her leadership than managers with secure attachment style. Discussion/Conclusion: A clear majority of leaders in the study categorized themselves as securely attached, consistent with previous research. Attachment variables Secure and Fearful tended to have the strongest correlations, particularly with Leadership Security and with the subscale Participation. The results must be regarded with some caution, based on the size and the homogeneity of the population studied and on validity and reliability of the questionnaires.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Joelsson, Jonna, and Jane Wisselgren. "Trygga anknytningar i förskolan : Förutsättningar och utmaningar i förskolan som organisation." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29135.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete undersöker vilka förutsättningar och utmaningar som förskollärare och barnskötare upplever att de har för att kunna skapa trygga relationer med barn på förskolan. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades fem förskollärare och sex barnskötare. Intervjuerna har analyserats utifrån Bowlbys anknytningsteori vilken innebär att barn föds programmerade att söka skydd hos en vuxen. När det är dags för barnet att börja förskolan är det viktigt att barnet finner en anknytningsperson i åtminstone en av pedagogerna. Detta för att barnet ska må bra, känna sig trygg och därmed kunna utforska sin omgivning. Resultatet visar fyra kategorier av “Förutsättningar” och tre kategorier av “Utmaningar”. Under “Förutsättningar” kan vi se att en flexibel inskolningstid har betydelse för det relationsskapande arbetet. Pedagogerna önskar skapa en trygg relation till det nya barnet innan vårdnadshavaren lämnar sitt barn. Det kollegiala samarbetet är också en förutsättning då förståelse från och stöttning av kollegerna uppges som betydelsefullt. Att pedagogerna har förskolechefens stöd uppges också som en faktor som underlättar det relationskapande arbetet liksom att pedagogerna tar egna initiativ, som att på egen hand söka litteratur på ämnet. Som “Utmaningar” uppges att administrativa uppgifter gör att pedagogerna inte har tid att vara i barngrupp i den mån de önskar. De uppger också stora barngrupper som en utmaning i arbetet att skapa trygga relationer med barnen. Slutligen uppger de arbetsmiljön som en utmaning. Flera pedagoger menar att arbetsmiljön överlag är stressig, särskilt när många yngre barn skolas in samtidigt
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Strid, Bomander Matilda. "Alfons Åberg ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35208.

Full text
Abstract:
Användning av bilderböcker är vanligt förekommande på förskolor och är med och bidrar till hur barn uppfattar världen. Därför kan det tänkas viktigt att pedagoger är medvetna om vad olika bilderböcker förmedlar för syn till barnen. I denna uppsats studeras Alfonsböckerna, som räknas som populära bilderböcker, utifrån anknytningsteorin. Syftet är att synliggöra vilket/vilka anknytningsmönster som kan sägas dominera i bilderböcker. Anknytningsmönster är ett begrepp inom anknytningsteorin som handlar om de strategier barn använder för att få så mycket närhet som möjligt från de vuxna som vårdar dem. Metoden som används i denna uppsats är innehållsanalysen, vilken används både kvantitativt och kvalitativt. Innehållsanalysen, som kan användas då syftet är att kartlägga innehållet i en text, används i denna uppsats med syftet att olika sorters anknytningsmönster ska kunna identifieras. Analysen av Alfonsböckerna visar att olika sorters anknytningsmönster är synliga i böckerna och att det undvikande anknytningsmönstret kan sägas dominera (är vanligast förekommande). Det finns en förhoppning om att denna uppsats ska kunna inspirera vuxna bilderboksläsare att börja reflektera kring vad olika bilderböcker egentligen förmedlar ur anknytningssynpunkt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Knudsen, Sofia, and Linnéa Petersson. "Vårdnadshavares perspektiv på inskolning : relationsskapande i förskolans verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69437.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studien är att bidra med kunskap om relationsskapande under inskolningen. Fokuset ligger på vårdnadshavares perspektiv och åsikter om hur de ser på relationen som förskollärarna har med deras barn samt vilken relation de har med förskollärarna.   Den teori som vi har valt till denna studie är Bowlbys Anknytningsteori. Den handlar om hur anknytningen från ett barn till sina vårdnadshavarna kan se ut och hur en anknytning kan utvecklas, både till vårdnadshavare samt förskollärare i förskolan.   Den valda metoden var kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare där de fick berätta om sina upplevelser angående inskolningen samt redogöra för hur de såg på relationen som de har med förskollärarna idag.   I resultatet kom det fram att trygghet var ett centralt begrepp som vårdnadshavarna tryckte på var viktigt för dem. Det var viktigt att både barnen och vårdnadshavarna var trygga med förskollärarna. Information var även något som togs upp som en viktig del till att vårdnadshavarna kände sig trygga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Zandi, Svetlana. "När barnens behov möter vuxnas förutsättningar : en essä om förskolans vardag." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-20986.

Full text
Abstract:
Min essä handlar om konflikten som uppstår när småbarns behov ställs mot vuxenvärldens behov och förutsättningar. Jag granskar arbetsmiljön på en småbarnsavdelning främst under inskolning och hur den påverkar både barn och pedagoger. Essän inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut på en ettårsavdelning de första veckorna när barnen lämnas hos oss efter att den första delen av den föräldraaktiva inskolningen är avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mängd olika arbetsuppgifter jag förväntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen. I min reflektion ifrågasätter jag inskolningens tidsramar, personaltäthet under inskolningen och på småbarnsavdelningar generellt samt även min egen roll som pedagog. Syftet med essän är att problematisera situationen på småbarnsavdelningar i förskolan samt förstå vad det är som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara. Jag hoppas kunna bidra till diskussionen om små barn, pedagoger och arbetsmiljö i förskolan eftersom min situation inte är unik och det är många pedagoger och barn i Sverige som befinner sig i liknande eller ännu sämre läge.  Genom att ta hjälp av anknytningsteori påvisar jag betydelsen av inskolningen för barnens utveckling och deras fortsatta vistelse och lärande i förskolan. Detta ställer jag mot den verklighet vi befinner oss i idag då barngrupperna växer, personaltätheten minskar samtidigt som pedagogerna får allt mer arbetsuppgifter. Vad får det för konsekvenser och finns det någon lösning på problemet?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Eriksson, Becker Märta, and Annica Toll. "Växelvis boende : en kvantitativ studie avseende socialsekreterares och förskolelärares syn på växelvis boende för barn 0-3 år respektive 4-6 år." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-866.

Full text
Abstract:

Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jämföra vad socialsekreterare på barn- och familjeenhet och förskolelärare har för syn på växelvis boende för barn 0-3 år respektive 4-6 år. Frågeställningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollärare på växelvis boende för barn 0-6 år och vad är viktigt för att det skall fungera bra?

(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med växelvis boende generellt för barn 0-6 år? Resultaten från 61 besvarade enkäter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansåg att växelvis boende är mer lämpligt som boendeform för barn 4-6 år än för barn 0-3 år. Socialsekreterarna är ge-nerellt mindre positiva än förskollärarna. Respondenterna var eniga om att kommunikationen och samarbetet mellan föräldrarna måste fungera väl, att de kan enas om beslut rörande bar-nen och att konflikter mellan föräldrar bör undvikas eller åtminstone hållas borta från barnen. Närhet mellan föräldrars bostäder är också av vikt för att växelvis boende ska kunna fungera bra. Förskollärarna anser i högre grad att ovannämnda kriterier är viktigt. Utifrån resultaten är det svårt att utläsa några tydliga för- eller nackdelar med växelvis boende generellt, det blir vad föräldrarna gör det till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Ljung, Clara. "Förskollärares syn på anknytning : Hur anknytning uppfattas och tillämpas i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21843.

Full text
Abstract:
Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar och förhållningssätt kring anknytning. Inledning och relevans av valt ämne De erfarenheter man upplever i samspel med andra är avgörande för utvecklingen hos barnet och formar hur man ser på anknytningsrelationer och hur de möjliggörs senare i livet. För ett barn är anknytningsrelationer livsviktiga för dess välmående och utöver föräldrar och släktingar så får pedagoger i förskolan denna viktiga roll för barnet. Det är därför viktigt hur man förhåller sig till barnen i förskolan avseende trygghetsskapande. Anknytningsteori Jag har utgått ifrån John Bowlbys anknytningsteori vilken är grundaren för teorin, som kortfattat bygger på att nära och kontinuerliga relationer till en omsorgperson är avgörande för att ett barn rent fysiskt ska överleva men även för barnets normala utveckling. Forskningsmetod- och ansats För att få en inblick i förskollärares synsätt på anknytning i förskolan har jag valt att utföra enskilda intervjuer där personliga erfarenheter, synsätt och åsikter synliggörs. Metoden för studien är kvalitativ och forskningsansatsen fenomenografisk. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjufrågor som innebär att frågor som ställts delvis är strukurerade och förutbestämda och delvis spontana följdfrågor som uppstått utifrån de svar jag erhållit från förskollärare. Svaren har givit mig en nyanserad bild på förskollärares synsätt på anknytning i förskolan, då utsagor och fenomen har visat sig genom personliga svar och erfarenheter. Slutsats Slutsatsen utifrån resultatet visar att förskollärare ser på trygghetsskapande och anknytningprocesser som viktiga i förskolan och man förknippar det med trygghet, tillit, tillgänglighet och lyhördhet. Förskollärare menar att man ständigt strävar och arbetar mot att barnen ska känna sig trygga. Man utövar även systematiska kartläggningar som ska utveckla och förbättra anknytningsrelationerna i förskolan. Förskollärare lyfter också svårigheter i att kontinuerligt kunna upprätthålla trygghetsskapandet i förskolan, detta på grund av stora barngruppssammansättningar och vikariebrist. Bristen på tillgänglighet hos förskollärare leder till att barn åsidosätts och prioriteras efter praktiska arbetsuppgifter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Isaksson, Amanda, and Nadia Gustafsson. ""Men vad menar vi med en trygg omsorg egentligen?" : Förskollärares strategier för att skapa trygghet i en pressad verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91151.

Full text
Abstract:
Syftet är med den här uppsatsen är att undersöka vilka strategier som förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygghet i en pressad verksamhet. I dagens samhälle står förskolan inför många utmaningar såsom brist på utbildad personal, lokaler som inte är anpassade till verksamhetens behov och en begränsad ekonomi. Samtidigt som förskollärare upplever att deras uppdrag blir allt större upplever de också att barngruppernas storlek ökar. Många förskollärare menar att detta påverkar deras arbete i verksamheten. Därför undersökte uppsatsen vilka strategier förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygga relationer till barn och barnen emellan, samt hur förskollärare organiserar verksamheten för att skapa en social trygghet. För att undersöka detta har en digital enkät skickats ut och fyra intervjuer genomförts. I resultatet framkom det att de vanligaste strategierna var att dela upp barngruppen i mindre grupper, att inkludera barnen i arbetet med trygghet och att skapa tydliga rutiner för barnen i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Dalesten, Malin, and Victoria Paulsson. "“Barnet behöver tid på sig att bygga relationer och bli trygg med de människorna.” : En kvalitativ studie om åtta pedagogers erfarenheter och uppfattningar av inskolning och inskolningens betydelse för barnets anknytning i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40127.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie vara att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar av inskolning och inskolningens betydelse för barnets anknytning i förskolan. Detta är en kvalitativ intervjustudie som är utförd med totalt åtta pedagoger i tre olika kommuner i Sverige. I resultatet framkommer det att pedagogerna har erfarenhet av olika inskolningsmetoder och att dessa metoder anpassas efter varje familj som ska inskolas i förskolan. För att kunna utveckla en anknytning till barnet under inskolningen uttrycker pedagogerna att pedagogens förhållningssätt anses vara avgörande men även vårdnadshavare ses som en viktig del i detta. De beskriver attbarnetintealltid                 hinner utveckla en trygg anknytning under inskolningsperioden då pedagogernas uppfattningar är att det tar tid att utveckla en anknytning.

2019-12-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Nilsson, Carina, and Erika Larsen. ""Anknytning är professionell" - en kvalitativ undersökning av förskollärares syn på samt strategier för anknytning i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27249.

Full text
Abstract:
Föreliggande studie har sin utgångspunkt i en redogörelse för anknytningens användning i den svenska läroplanens olika revideringar samt i att anknytning kan ses som en förutsättning för lärande. Syftet för studien är att undersöka vilken syn på, samt vilka strategier förskollärare använder i arbetet med anknytning i förskolan. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är John Bowlbys teori om anknytning samt begreppen barns perspektiv och barnperspektiv. Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare och i sorteringen av det empiriska materialet användes den fenomenografiska metodens grundtanke om variation för att urskilja olika variationer i svaren. Intervjuerna utgick ifrån åtta formulerade frågor, där det gavs utrymme för djupare reflektioner. Resultatet för undersökningen visade en syn på anknytning som trygghet, ett professionellt fenomen samt att där finns två faktorer som ställer krav på arbetet med anknytning. Vidare framkommer det att flera strategier används i arbetet med anknytning: olika variationer av lyhördhet, inskolningen, relationen till vårdnadshavare samt de professionskunskaper som förskollärarna besitter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Jansson, Denise, and Sofia Eriksson. "Nära anhörig som personlig assistent : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23989.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Vogel, Anna. "Familjetillhörighet och föräldrarelationer : En kvalitativ studie av unga vuxna, f.d. familjehemsplacerades erfarenheter under och efter placering i familjehem." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1455.

Full text
Abstract:

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning då respondenterna kunde delas in i familjetillhörighet till familjehemmet eller familjetillhörighet till både familjehemmet och biologfamiljen. Föräldrarelationerna skilde sig åt beträffande hur respondenternas beskrev dessa, vilket medförde att respondenterna delades in i en nyanserad respektive onyanserad kategori. Efter placeringens upphörande har de som flyttat hemifrån förändrat sig mest, vilket består i att de har fått en förbättrad relation till någon eller flera av sina föräldrar. En slutsats av studiens resultat är att det inte är avgörande om individen har tillhörighet till en eller två familjer utan hur stark familjetillhörigheten är, vilket i sin tur påverkas av föräldrarelationernas egenskaper och huruvida respondenten har bearbetat dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Fromell, Carin, and Camilla Granström. ""Det kan hända i din klass!" : En studie i hur några vuxna tänker kring bemötandet av barn i sorg." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7587.

Full text
Abstract:

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg. Det som framkom var att lärarna kände en osäkerhet inför att möta barn i sorg. BRIS-ombuden framhöll att det viktigaste inte är att göra utan att vara. I slutdiskussionen tar vi upp hur man bör bemöta barn, vad man bör tänka på när man står inför en klass där ett barn drabbats av en förlust av en nära anhörig. Vi framhåller hur vi som lärare medierar, genom kommunikation, hur man bör sörja. Därför bör vi som förebilder ha en öppen dialog i klassrummet där vi visar att alla känslor är tillåtna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Hedman, Sandra, and Maja Holmlund. ""Vi trollar lite med knäna” : En intervjustudie om trygghetsarbete i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167025.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att bidra med fördjupad kunskap om förskollärares förståelse av och arbete med trygghet i relationer till olika mänskliga aktörer i förskolan, liksom vilka ramar och utmaningar de möter i detta arbete. Genom detta har vi undersökt hur förskollärare uppfattar och förstår begreppet trygghet och dess betydelse för barns lärande och utveckling. Vi har även undersökt förskollärares arbetsmetoder i trygghetsarbetet i förskolan och vilka faktorer som de identifierar som utmaningar i arbetet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare och har analyserats med hjälp av anknytningsteori och ramfaktorteori. Den tematiska innehållsanalysen av intervjuerna visar att trygghet är ett begrepp med många olika nyanser och betydelser beroende på kontexten. Förskollärarna belyser särskilt två aspekter som påverkas och avgörs av trygghet: barns upplevda trygghet som förutsättning för fortsatt lärande samt trygghet som grunden för en kvalitativ pedagogisk verksamhet. Trygghetsarbetet formas av relationer och miljöer, och utmanas av faktorer i relationella dueller i form av tid, ekonomiska prioriteringar och förtroendets påverkan. Uttrycket “trolla med knäna” återkommer i studiens insamlade material vilket översätts till en acceptans och försoning, vad gäller förhållningssätt och arbetsmetoder gentemot de begränsningar som ramfaktorer utgör. Resultatet visar att förskollärarnas attityd och förhållningssätt gentemot ramfaktorer är viktiga och att dessa påverkar hur de ser på och kan genomföra trygghetsarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Morin, Magdalena. "Anknytningsbaserat behandlingsarbete på HVB-institution. : Förutsättningar för förändring." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4039.

Full text
Abstract:
Inledning: Det finns idag en brist när det gäller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie ämnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete på HVB-institution. Författaren är intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut. Frågeställning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsättningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning? Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, ämnar författaren att bidra till förståelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete på institution. Intervjuerna har analyserats med hjälp av förutbestämda dimensioner tagna från anknytningsteorin. Dessa fyra dimensioner, som beskriver olika aspekter av lyhördhet i föräldra-barn samspel, antas utgöra grunden för att anknytning skall kunna uppstå. Resultat: I intervjuerna framkommer att personalen använder sig av olika former av anknytningsbaserat samspel. I deras berättelser finns många exempel och beskrivningar av hur detta samspel tar sig uttryck i vardagliga situationer mellan personal och ungdom. Vid en analys av materialet hittar författaren samspel som faller in under samtliga fyra dimensioner. Diskussion: Författaren tycker sig kunna påvisa att det pågår ett medvetet arbete med att skapa förutsättningar för att anknytning skall kunna uppstå. Resultatet överensstämmer med den forskning som finns idag. Forskning har visat att de flesta terapeutiska behandlingar är verksamma, oavsett specifik metodik. En god allians är avgörande för ett positivt behandlingsutfall. För att kunna arbeta med anknytningsrelaterad problematik behöver fokus ligga på att åstadkomma en god relation mellan behandlare och klient. Kvar åsterstår att undersöka vilka ungdomar som kan vara betjänta av en anknytningsbaserad behandling och vilka som är i behov av andra insatser och i så fall vilka?
Introduction: There is a lack of research in the field of HVB-institutional care. In this study Environmental therapy treatments in HVB institutions are examined. The author is interested in what a attachment-based treatment can look like in the day to day work of the treatment-center therapists. Question: How do treatment-staff create the conditions for young people to have the opportunity to develop an attachment? Method: Through in-depth interviews with five treatment-center therapists about their work in unstructured environmental therapy, the author wishes to contribute to the understanding and significance of attachment-based work in HVB-institutions. The interviews have been analyzed with the help of predetermined aspects of attachmenttheory. These four dimensions, which describe different aspects of responsiveness in parent-child interaction, are assumed to be the foundation upon which it is possible for attachment to occur. Result: In the explanations, given by the staff, there are examples and descriptions of interaction which can be attributed to all four dimensions. Discussion: The author believes that they can demonstrate that there is a conscious effort to create the conditions under which it is possible for an attachment to occur. The result of this study corresponds with research which exists today. Research has shown that most therapeutic treatments are effective, regardless of the methodology. A good alliance is decisive for determining a positive result. To be able to work with attachment-based problems, there needs to be focus on achieving a strong relation between the therapist and the client. What remains is to look at which young people would benefit from an attachment-based treatment and which are in need of other treatments and in such cases, what are these?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Hallström, Therese, and Maria Olsson. "Anknytningsmöjligheter vid inskolning i förskolan : En studie om pedagogers bemötande av barn vid inskolning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29694.

Full text
Abstract:
Syftet med vår studie är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger kan välja att bemöta barn i olika anknytningssituationer under inskolningen samt hur barn mellan ett till två år kan agera vid anknytningssituationer under sin inskolning. Den metod vi använt oss av i denna studie är observation, där vi varit icke deltagande observatörer för att i minsta mån påverka resultatet. Observationerna har utförts på två förskolor i två kommuner belägna i två mellanstora städer. Sammanlagt har fyra barn och fyra pedagoger medverkat i studien. Vi har i vår studie utgått från anknytningsteorin enligt Bowlby. Våra resultat visar att pedagogernas bemötande i inskolningssituationer mestadels är positiva och därmed kan leda till bra anknytningssituationer för barnen i förskolan. Resultaten visar även på situationer då pedagogerna inte uppmärksammade barnens behov av tröst och trygghet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Johansson, Frida. "Ingen vill hamna snett - EN TEXTANALYS AV TVÅNGSVÅRDADE UNGDOMARS LIVSERFARENHETER." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24501.

Full text
Abstract:
Varje år kommer ungefär 1100 ungdomar till Statens institutionsstyrelse när de frivilliga insatserna för vård och behandling inte ansetts varit tillräckliga. En placering på en låst enhet inom SiS förutsätter ett beslut om vård enligt LVU §§3 eller 6 och/eller har dömts till LSU. Sedan 2003 ger SiS årligen ut en bok, där placerade ungdomar får möjlighet att skriva en valfri text där många unga väljer att skriva om tiden på institutionen eller hur de hamnade där. Denna uppsats är en textanalys av ungdomarnas egna texter i syfte att belysa hur tvångsvårdade unga beskriver sina livserfarenheter och sin upplevelse av tillvaron på en institution. Den här uppsatsen belyser hur ungdomarna uppfattar sin situation med hjälp av Goffmans teori om stigma och totala institutionen, samt med hjälp av Bowlby och Ainsworth anknytningsteori. De unga upplever att de saknar makt över sina liv, de upplever att de saknar egen kontroll, samtidigt som de är utlämnade åt sig själva. Det börjar oftast med fel umgänge som kan leda till en start med droger eller kriminella handlingar. Det är vanligt förekommande att ungdomarna blir sexuellt utnyttjade redan i tidig barndom, i vissa fall av en närstående. Många av ungdomarna har hunnit uppleva mycket i en tidig ålder. En familj med bristande tillsyn eller mycket föräldrakonflikter är en riskfaktor. Det är vanligt förekommande att samhället ser de unga som en risk för både omgivningen och för sig själva. Studien är viktig för socialt arbete eftersom det är många olika aktörer som är delaktiga i ungdomarnas liv när de placeras på ett särskilt ungdomshem. Det är viktigt för socialt arbete att man aldrig glömmer hur svårt det kan vara för barnet som är i situationen att eventuellt tas ifrån sin familj och placeras på en institution.
Each year, about 1,100 young people come to the State Institution Board when the voluntary efforts for care and treatment have not been successful. A placement on a locked unit within SiS requires a decision on care according to LVU or LSU. Since 2003, SiS has published a book, where placed youths have the opportunity to write a text about things that is important for them to share, for example about their time at the institution or how they ended up inside. The essay is a text analysis of young people´s own texts with the aim of illustrating how forced young people describe their life experiences and their experience of being inside an institution. This essay illustrates how young people perceive their situation with the help of Goffman's theory of stigma and the overall institution, and with the help of Bowlby and Ainsworth attachment theory. The youths feel that they lack control over their lives, they feel that they lack self-control, at the same time that they are left to themselves. It usually starts with interacting with the wrong people and may lead to drug addiction and criminal behavior. It is common for young people to be sexually abused as early as childhood, in some cases by a close relative. Many of the youths have had to experience a lot at an early age. A family with inadequate supervision or a lot of parental conflicts is a risk factor. It is common for society to see young people as a risk to both themselves and the surroundings. The study is important for social work because there are many different actors who are involved in young people’s lives when they are placed in a Juvenile institution. It is important for social work that you never forget how difficult it can be for the child who is in the situation to possibly be taken away from his or her family and placed inside an institution.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Nobel, Stephanie, and Viktoria Johansson. "Vikten av anknytning i förskolan - fem förskollärares tankar och erfarenheter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29168.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete behandlar fem förskollärares syn på anknytning, dess strategier,möjligheter, begränsningar samt hur anknytning och anknytningsteorin lyfts i derasutbildning. För att få fram förskollärarnas tankar och erfarenheter utförde vi intervjuerpå deras arbetsplatser. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån John Bowlbysanknytningsteori och dess begrepp. Vad vi kunnat se är att samtliga förskollärare villarbeta för en verksamhet som fokuserar på barnet och dess behov av trygghet. Dockvisar vår studie att det finns begränsningar i verksamheten för att uppnå detta. Dessabegränsningar har att göra dels med verksamhetens utformning, men ocksåförskollärarnas utbildning i relation till anknytning. I detta arbete lyfts ävenförskollärarnas strategier för att skapa en trygg miljö för barnen på förskolan.Nyckelord: Anknytning, anknytningsteori, förskola, utbildning, kompletterandekunskap, trygghet, anknytningspedagog
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Blomquist, Johanna, and Emmy Andersson. "“Det är nog inget vi pratar om, men det finns där” – En kvalitativ studie av beröring i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27166.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur svenska förskollärare tänker kring och arbetar med beröring mellan vuxna och barn i förskolan. Uppsatsens problem bottnar i ett spänningsfält mellan beröringens positiva effekter för människans välmående och relationer, omsorgens idag lägre status i relation till lärandet och det riskperspektiv som finns gällande beröring internationellt sett. Den teoretiska referensramen består av beröring ur ett biologiskt perspektiv- närhetsmodellen, ur ett psykologiskt perspektiv- anknytningsteorin samt ur ett filosofiskt perspektiv- omsorgsetiken. Studien är kvalitativ med intervjuer som metod. Underlaget grundar sig på intervjuer med fem förskollärare. Då vi även var intresserade av att undersöka förändringar över tid, har fyra av de fem intervjupersonerna 36 års arbetslivserfarenhet eller mer. Resultatet av studien visar att beröring finns med som ett naturligt inslag i intervjupersonernas yrkesutövning och att man svarar på barnens behov av beröring i enlighet med omsorgsetikens tanke om den naturliga omsorgen. Resultatet visar att beröring generellt sett inte är något man pratar specifikt kring samt att det saknas kunskap härom. Vidare visar studien på samband mellan utbildning kring beröring och ökat metodiskt arbete i praktiken. Ytterligare ett resultat visar att riskperspektivet inte verkar förekomma i alls samma utsträckning hos de förskollärare vi intervjuat som i de anglosaxiska länder där “no-touch”-zoner utvecklats på vissa håll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Rudolfsson, Jennie, and Anna Woxblom. "Introduktion i förskolan ur ett föräldrarperspektiv : Vikten av trygghet för föräldrar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59534.

Full text
Abstract:
Title: Introduction in a parents perspective, The importance of secure for parents.   Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur föräldrar upplever en introduktion av sitt barn på förskolan. Studien vill också visa hur föräldrar upplever sin egen roll under introduktionen av sitt barn i förskolan. Studien är en kvalitativ fenomenografisk ansats där vi utgår från föräldrars upplevelser under introduktionen i förskolan. Studiens metod utgår från intervjuer som gjorts med åtta informanter som bor runt om i södra Sverige. Studien utgår även från föräldrarnas upplevelser av sin egen roll under introduktionen. I syftet lyfts att den föreliggande studien görs för att undersöka och belysa föräldrars olika upplevelser av en introduktion i förskolan.   I analysen framträder fem olika kategorier av föräldrars upplevelser och uppfattningar av en introduktion, av sitt barn, i förskolan. De kategorier som blir framträdande är upplevelser av trygghet, upplevelser av första mötet och upplevelser av en trygg anknytning. Vidare framkommer även uppfattningar av den trygga basen samt uppfattningar av pedagogansvar. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som föräldrarna anser vara mest betydelsefull vid anknytning i samband med en introduktion i förskolan. Anknytning är något som inte kan förbises i förskolan då den utgör en stor del av introduktionen.   Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogernas tydlighet i att visa hur en introduktion i förskolan kan gå till är betydelsefull för föräldrarnas upplevelser. Föräldrarna vill också bli en del av introduktionen genom att de får veta hur de som föräldrar ska agera under tiden de är med sitt barn på förskolan. Det är av vikt att pedagoger som jobbar i förskolans verksamhet förstår innebörden i begreppen anknytning, trygghet och relationsskapande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Jalil, Werood. "Maskrosbarn : En kvalitativ studie om maskrosbarn." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10676.

Full text
Abstract:

Avsikten med denna studie var att lyfta fram maskrosbarnens egna barndoms upplevelser och synpunkter om socialt arbete. Syftet besvarades genom att analysera fyra respondenters svar, tidigare forskning om maskrosbarn och teorier. Ansatsen är kvalitativ och betonar respondenternas upplevelser, intressen och känslor. Intervjupersonerna valdes med hjälp av snöbollsurval. Resultatet av min studie om maskrosbarn visade att dessa barn hade olika faktorer som bidrog till deras framgång. Vissa av dem hade anknytningspersoner, medan vissa hade skyddsfaktorer som ledde till att de klarade sig, men Socialtjänsten har inte varit en bidragande faktor till deras framgång. Studien visade även att dessa barn är motståndskraftiga och har många skyddsfaktorer men också djupa sår som lämnat spår i deras inre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Kristjánsdóttir, Jóhanna. "Vårdnadstvister, sett utifrån mödrars erfarenheter av barnperspektivet : en intervjustudie med fyra kvinnor som genomgått en vårdnadstvist." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1159.

Full text
Abstract:

Föreliggande studie behandlar ämnet barnperspektivet vid vårdnadstvister. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mödrarna uppfattade att konflikten påverkade barnen, före, under och efter vårdnadstvisten och deras uppfattning av barnperspektivet vid de samhälleliga instanserna, familjerätt och domstol. Jag utgick från följande frågeställningar: Hur såg konflikten ut vid vårdnadstvistens början? Hur beaktades barnperspektivet vid samarbetssamtalen? Hur beaktades barnperspektivet vid vårdnadsutredningen? Hur upplevde mödrarna barnperspektivet vid domstolsförfarandet? Hur uppfattade mödrarna att barnet(n) påverkades under vårdnadstvisten? Hur uppfattar mödrarna att konflikten påverkar barnets(ns) utveckling i dag? Skulle konflikten ha sett annorlunda ut, enligt mödrarnas utsagor, om föräldrarna blivit erbjudna fyra veckors medling? Studien har en fenomenologisk ansats och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer med fyra kvinnor som genomgått en vårdnadstvist. Resultatet analyserades utifrån utvecklingsekologi och anknytningsteori. Undersökningens resultat visade att tre av fyra respondenter hade en värdekonflikt, att alla tror att barnen skulle ha det bättre om föräldrarna fått medling, och att det enligt mödrarna: var barnen i fokus i samarbetssamtalen, att barnperspektivet i vårdnadsutredningarna och i domstolsförfarandet inte var i fokus och att barnen mådde dåligt under vårdnadstvisten. Resultatet visar också, utifrån mödrarnas berättelser, att det finns ett samband mellan hur barnen mår i dag och föräldrakonflikten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Svensson, Lars. "Att erbjuda ett hem till ett främmande barn : En kvalitativ studie om uppdragets påverkan på familjehemmets vardag." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27911.

Full text
Abstract:
Genom tidigare studier har det påvisats att socialtjänst har en bristande insyn i vad omhändertagnabarns familjehemsvård faktiskt innefattar samt en generell okunskap kring ett omhändertaget barnsfaktiska behov. En okunskap som riskerar att leda till brister i förståelse för familjehemmensutmanande vardag. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur uppdraget som familjehempåverkar familjens vardag. Undersökningen har genom tre frågeställningar fokuserat på huruppdraget påverkar familjehemmets egen familj, vilka särskilda utmaningar uppdraget innebär samtvilket stöd familjehemmet får i utförandet av sitt uppdrag. I den genomförda undersökningen harfem familjehem från tre olika kommuner intervjuats genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Den insamlade empirin analyserades därefter med hjälp av tidigare forskning samt genomanknytnings- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att uppdraget som familjehem har enpåverkan på den egna familjen. Avgörande för detta är den problematik det placerade barnet bärmed sig in i familjen. Undersökningen visar att de familjehem som bedömer sig ha ”svåra” uppdraginte får det stöd de anser sig behöva i utförandet av sitt uppdrag, vilket överensstämmer medtidigare forskning på området. Resultatet pekar även mot trots undersökningens ringa omfattning,att stödet till familjehemmen framstår som godtyckligt beroende på vilken kommun det placeradebarnet tillhör.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Källestig, Nathalie. "Fem kuggar i en gemensam problematik : Organisatorisk samverkan kring ungdomar med ADHD." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77604.

Full text
Abstract:
The following essay is an informative such, with the focus of the collaboration between social resources, in the life of teenagers diagnosed with ADHD. Keeping the child’s best interest at heart, I analyzed how these collaborations are structured today. Thereafter I continued to investigate how one could channel the resources towards the non-normative issues of the diagnoses and if there are any possibilities to reinforce this work to prevent this kind of behaviour before it escalates into a criminal living. Through semi-structured interviews with the separate initiatives available for these youths, I could then analyze how these resources can merge towards a more long-term solution based on a social safety net.  While doing this I emanated foremost from the theory of Aaron Antonovsky, which is Sense of coherence. I also used the more psychological attachment theory in order to get a more unitary view of the teenager.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Lindfors, Frida, and Minette Olsson. "Anknytningshierarkier i förskolan - En innehållsanalys om hur pedagoger uppfattar sitt omsorgsuppdrag." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30212.

Full text
Abstract:
Kunskapsområdet för det här examensarbetet är anknytning, uppsatsen sätter fokus på anknytningsteorins roll i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar omsorgsuppdraget samt hur de arbetar med det. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ forskningsmetod, där insamlingsmetod av data grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma pedagoger från småbarnsavdelningar i södra Skåne. Metodvalet för vår databearbetning är en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett anknytningsperspektiv med dess centrala begrepp har den insamlade empirin analyserats.I studiens resultat framkommer det att samtliga pedagoger är bekanta med begreppet anknytning, respondenterna har olika förståelse för begreppets betydelse samt dess funktion. Samtidigt önskar samtliga pedagogerna en fördjupad förståelse för anknytning och att det är väsentligt som pedagog att våga erkänna sina utvecklingsområden. Alla respondenter har en uppfattning kring barns anknytningshierarkier och en del pedagoger lyfter att innebörden är väsentlig att förstå grundat på deras profession. Medan somliga pedagoger uttrycker att hierarkin hämmar barnet och verksamheten. Anknytningshierarkier speglas därav på olika sätt i praktiken. Resultatet i denna studie visar att begreppet omsorgs otydliga definition i kombination med att lärandeuppdraget har fått ett större fokus än omsorgsuppdraget kan leda till en splittrad uppfattning kring anknytningsteorins roll i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography