Academic literature on the topic 'Anmärkningar'

Syftet med undersökningen var att undersöka om antalet anmärkningar och typer av anmärkningar hade förändrats sedan införandet av MLC. Undersökningsmaterialet är hämtat från Paris MoU årliga rapporter. Det var utifrån dessa som undersökningen genomfördes. Slutsatserna som vi kom fram till var, att sedan MLC infördes har totala antalet anmärkningar minskat under perioden 2011 till 2015.  Antal nyttjandeförbud har också minskat. Anmärkningar som endast berör arbetsmiljön har minskat sedan införandet av MLC. Allt fler anmärkningar, som tidigare hamnat under ILO, hamnar nu under MLC. De mest förekommande MLC anmärkningarna var ”Records of Seafarers´daily hours of work or rest” och ”Electrical”. Den vanligaste MLC anmärkningen som resulterade i nyttjandeförbud var ”Wages”. De anmärkningar som var vanligast vid en hamnstatskontroll beträffande övriga anmärkningar var ”Fire Safety” och ”Safety of Navigation”.
The aim of the study was to investigate whether the number of complaints and the types of complaints had changed since the introduction of the MLC. The research material is taken from the Paris MoU annual reports. It was from these that the survey was conducted. The conclusions that we came to was, that since the MLC was introduced, the total number of complaints have decreased during the period 2011-2015. The number of detentions have also declined. Remarks concerning only the work environment has declined since the introduction of the MLC. An increasing number of complaints, which had previously fallen under the ILO, will settle in the MLC.  The most common MLC remarks were "Records of Seafarers'daily hours of work or rest" and "Transport". The most common MLC complaint that resulted in the retention was "Wages". The remarks that were common at the Port State Control regarding the other allegations were "Fire Safety" and "Safety of Navigation".

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får.
The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

Brist på erfarenhet, bristande kommunikation och stress är några faktorer som kan påverka kvalitetsarbetet i sin helhet. Dessa faktorer finns i vår bransch, byggbranschen där företag och anställda kan påverkas av ovan nämnda faktorer på ett negativt sätt. Syftet med den här rapporten är att undersöka och utreda samt få större kunskap om vilka faktorer som påverkar och bidrar till en bättre kvalitetssäkring. Förhoppningsvis kommer vår diskussion och slutsats vara till nytta för Servicekontoret i Borås. Detta kommer att undersökas med följande: – Tidigare forskning – Intervjuer Målet med vår rapport är att: Försöka få fram idéer, förslag och olika åtgärder för att hjälpa Servicekontoret att förebygga och minska anmärkningar i slutbesiktningen samt bidra med bättre kvalitetssäkring. Studien är utförd I samarbete med Servicekontoret I Borås och grundar sig på deras kvalitetssäkringsarbete. Tanken är att komma med idéer på förbättringsmöjligheter som gynnar företagets kvalitetssäkringsarbete. Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att utvärdera och granska Servicekontorets kvalitetssäkringsarbete. För att undvika anmärkningar på slutbesiktningen måste alla på företaget förstå hur viktigt det är med kvalitet, betydelsen av att dokumentera erfarenheter och att inte upprepa samma misstag flera gånger. För att Servicekontorets anställda ska kunna nå målet med noll anmärkningar på ett effektivt sätt bör det bland annat skapas någon form av intranät där dokumentationen lagras på ett smidigt och enkelt sätt. De dokument som bör finnas tillgängliga är bland annat arbetsberedningar och andra dokument som beskriver diverse arbetsmoment.
Lack of experience, lack of communication and stress are some factors that can affect the quality of the work. These factors exist in our industry, the construction industry where companies and employees can be affected by the factors in a negative way. The purpose of this report is to examine and investigate meanwhile gaining greater understanding of the factors that influence and contribute to a better quality assurance. Hopefully our discussion and conclusion can help Servicekontoret in Borås. This will be determined by: – Previous research – Interviews The goal with this report is to: Try to produce some ideas, suggestions and various measures that can help Servicekontoret to prevent and reduce their remarks in the final inspection and try to provide better quality assurance. This will be based on a study carried out by a cooperation with the Servicekontoret in Borås and is based on their quality assurance work. The idea is to come up with ideas for possible improvements that can benefit the company's quality assurance work in a positive way. The main purpose of this work is to evaluate and examine Servicekontorets quality assurance work. To avoid getting remarks on the final inspection the whole company must understand the importance of quality, the importance of documenting the experiences and not to repeat the same mistakes over and over again. For the employees of Servicekontoret to achieve their goal of zero remarks in an effective way should they create some kind of intranet where documents are stored in a convenient and simple way. The documents that should be available for the employees are working preparations and other documents describing various tasks.

Syftet med studien är att kunna förklara hur en oren revisionsberättelse ser ut och förändras inför en företagskonkurs. I teorin redogörs det för olika teoretiska begrepp som studien utgår från, vilka är: konkurs, revisionsberättelse, oren revisionsberättelse, Big 4 och byte av revisor. Teorier som studien grundar sig i presenteras i den teoretiska referensramen och de är: Försäkran, Förbättring, Försäkring samt Förväntningsgap. Studien utgår från ett kvantitativt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs där anmärkningar i revisionsberättelser samlas in och granskas. Studien samlar in data genom en longitudinell undersökningsdesign. 555 företag ingår i empirin där totalt 3037 anmärkningar har observerats i revisionsberättelserna. Författarna har i studien kunnat fastställa att det föreligger en generell ökning av anmärkningar inför inledd konkurs. Det kan konstateras att ökningen inte enbart sker för antalet anmärkta företag utan författarna har även kommit fram till att antalet anmärkningar per företag ökar. Studien visar även att ökningen sker successivt inför varje revisionsberättelse.

This study explores the correlation between teachers' remarks regarding language correctness and style and upper secondary school students' grades. The material consists of assignments from three different classes, with two different teachers. The purpose is to investigate a possible connection between the teachers' remarks regarding the use of improper language and the students grades. The result of this study clearly demonstrates that the more remarks a student receives regarding improper language, the more he or she is likely to get a lower grade. The two teachers tend, however, to assess language use somewhat differently: the first teacher tends to value formal writing higher than the other one, who rather tends to appraise semantic strincency.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet). Studien är kvantitativ och våra data omfattar 4718 aktiebolag, varav 1809 är finansiellt stressade, som gick i konkurs 2010. Genom Chi 2 test ser vi att träffsäkerheten på GC-varningar ligger på 17 procent och anmärkningar på finansiell stress på 82 procent. På samma sätt men med ytterligare hjälp av sambandsstyrka genom P-värden har vi kommit fram till våra andra resultat. Det finns ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och storleken på byrån. Det finns även ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och byrå inom kategorin stora byråer, ett visst samband inom kategorin medelstora byråer men inget samband inom kategorin små byråer. Det finns inget samband mellan andelen anmärkningar på finansiell stress och storleks-kategori eller mellan byråerna inom de olika kategorierna. Enligt vårt resultat har stora byråer högre revisionskvalité än medelstora och små byråer gällande GC-varningar, men vi finner inga skillnader mellan storlekskategorierna gällande anmärkning på finansiell stress. Vi finner även att kvalité med avseende på GC-varningar inte är homogen mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Våra slutsatser är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg, men skulle kunna öka om revisorn kompletterar svårbedömd information med verifierbar information samt att etablerade metoder för GC-bedömningar infördes. Revisionskvalitén inom stora byråer är inte homogen, vilket kan bero på att de enskilda byråerna inom kategorin använder olika arbetssätt, som medför kvalitetsskillnader.
The international accuracy of Going Concern-warnings (GC-warnings) is as low as 40 percent, although studies show the accuracy is even lower in Sweden, under 20 percent. The four biggest accounting firms in the world advertise their knowledge of industry and a number of studies say that they have higher audit quality than the smaller firms. Meanwhile there are studies that claim that there are no differences in quality between them and the smaller firms. In this study we aim to test if the large firms have higher auditing quality than the medium and small firms and to test if there is any difference within the three categories. We measure quality as GC-warnings and a remark on financial stress (a remark on the equity being lower than 50 percent of the share capital). The study is quantitative and our data consists of 4718 limited companies, and 1809 financially stressed limited companies, which went bankrupt 2010. We measured the GC-warning accuracy to 17 percent and the remark on financial stress to 82 percent by using a Chi square test. We used the same test but added P-value to check the strength on the rest of the results. There is a very strong connection between the share of GC-warnings and the size of the accounting firm. There is also a very strong connection between the share of GC-warnings and the different firms within the large category. However there was only a weak connection between the different firms within the medium size and no connection at all within the small category. There is no connection at all between remarks on financial stress and either the firm size or within the firm size categories. According to our results, large audit firms have higher audit quality than medium and small firms concerning GC-warnings, but there are no differences between and within the categories concerning remarks on financial stress. We also find that quality concerning GC-warnings is not homogeneous between the different audit firms within each category. Our conclusions are that the accuracy on GC-warnings is low but it could increase if the auditors complement imponderable information with verifiable information and if methods for GC-judgments were established. The audit quality within large firms is not homogeneous which may be due to that the different audit firms within the categories use different ways to work, which causes differences in audit quality.

Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kännetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa händelser har gett upphov till förändringar i revisionsbranschen, men främst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som går att tyda är att de största ökningarna är inom byggindustrin, privata tjänster samt information och kommunikation. Revisorns roll i säkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. Det är därför viktigt att ta del av den information som ges i revisionsberättelsen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka onoterade företags anmärkning i den första orena revisionsberättelsen innan konkurs inletts. Syftet är vidare att finna samband som kan användas vid prognostisering av konkurser i olika branscher. Avgränsningar: Studien har avgränsats till små onoterade aktiebolag som inlett konkurs år 2012 och som fått orena revisionsberättelser tidigast år 2002.Hypotes: Vår nollhypotes är att det inte finns något signifikant samband mellan typen av första anmärkningen som ett företag fått, och hur länge det varit verksamt efter att det fått anmärkningen. Metod: Vi har använt oss av sekundärdata av stickprovskaraktär i form av 277 orena revisionsberättelser. Stickprovet är taget ur en total population på 993 företag och ger ett representativt urval. Dessutom används ett antal teorier och modeller för att koppla till vårt resultat. Resultat och slutsats: Utifrån vårt resultat kan vi se att det typiska bolaget är ett bolag i byggbranschen, blir i genomsnitt sju år gammalt och får anmärkning ”hot mot fortsatt drift” somivförsta anmärkning. Hypotesprövningen resulterade i att nollhypotesen inte förkastades. Det finns alltså inget signifikant samband mellan typen av första anmärkningen och hur länge företaget levde vidare efter att det fått anmärkningen.

Bakgrund: Revisionshistorien har präglats utav många skandaler där företag gått i konkurs, vilket lett till förståelsen att det är svårt att kunna förutse konkurser. Efter varje oväntad konkurs har det kommenterats om ”vart var revisorn?”. Svaret på detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som råder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll. Revisorns arbete mynnar ut i en revisionsberättelse, där bland annat företagets finansiella ställning och dess framtidsutsikter kan ses. En oren revisionsberättelsen kan delas in i olika grader av allvarlighet, vilken allvarlighetsgrad företaget fått är kanske av betydelse om företaget går i konkurs eller inte? Syfte: Uppsatsen huvudsyfte är att granska revisionsberättelser i svenska små- och mikroaktiebolag som inlett konkurs. Vidare är syftet att beskriva hur revisionsberättelsernas anmärkningar utvecklas i allvarlighetsgrad över en tioårsperiod och se om det är större risk att gå i konkurs ju högre grad av allvarlighet företaget fått. Teori: Den teoretiska delen behandlar bland annat vad revisionens delar består av och tar upp dess lagar och rekommendation. Fortsättningsvis avhandlas tidigare forskning och teorier. I kapitlet utformas en modell som behandlar revisionsberättelsens olika grader av allvarlighet. Metod: En kvantitativ forskningsstrategi har använts och tyngdpunkten i studien har legat på insamling av revisionsberättelser. Allvarlighetsskalan, som utformats, har använts för att dela in varje revisionsberättelse under rätt grad av allvarlighet. En studiegrupp och en kontrollgrupp har utformats för att möjliggöra en jämförelse. Resultat och slutsats: Slutsatsen är således att grad av allvarlighet inte har betydelse om företaget kommer inleda konkurs, utan när företaget får en högre grad av allvarlighet.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.