Dissertations / Theses on the topic 'Annam'

Inom svenskt näringsliv har det under senare tid uppmärksammats att svenska företag i allt större utsträckning väljer att insourca delar av sin verksamhet. För att en insourcingprocess ska lyckas och för att den ska bidra till att företaget ökar sin konkurrenskraft gäller det för företaget att ha bra kännedom om det nätverk i vilket det är en del av. Det är också viktigt att företaget har en klar bild av sin kärnkompetens och av karaktären på den aktivitet som eventuellt ska insourcas.

Syftet med denna är att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom ett insourcingbeslut samt att studera effekter som kan uppstå i samband med insourcing. Både Sandvik AB Mining and Constructions och Atlas Copco AB Construction Mining Technique har valt att koncentrera produktion från utlandet till Sverige och det är deras insourcingprojekt som analyseras i uppsatsen. Båda företagen räknas som världsledande aktörer på marknaden för maskiner och komponenter till gruvindustrin. I uppsatsen redogörs för vad som ligger bakom respektive beslut att ta hem verksamhet till Sverige samt vilka effekter som uppstått.

De orsaker som vi identifierat skiljer sig åt mellan de två företagen. Anledningen att orsakerna skiljer sig beror på variationerna i produkternas karaktär och omfattning. I Atlas Copco AB:s fall är huvudorsakerna till insourcingen kvalitetsproblem och en ökad kundanpassning medan Sandvik AB ser kostnadsreducering som huvudorsak. Båda företagen säger sig ha upplevt en rad synergieffekter som direkt kan kopplas till insourcingen och som de ursprungligen inte hade räknat med. Exempel på effekter som båda företagen upplevt är minskade kostnader ökad motivation bland personalen. Samtidigt som företagen har upplevt flera fördelar med att ta hem verksamhet har de även erfarit några nackdelar. Exempel på en sådan nackdel är svårigheten med att få med sig kritisk kunskap och kompetens.

Sammanfattningsvis kan nämnas att båda företagen ser projektet som lyckat. Resultatet av undersökningen ger en indikation på att produktion i egen regi kan vara konkurrenskraftig och ett alternativ till outsourcing.

Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever. 

Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation. För att hålla motivationen vid liv krävs en positiv självbild. Även tryggheten i gruppen har en betydande roll i skapandet av en positiv självbild. Elever med mindre bra självbild placeras ofta strategiskt långt fram i klassrummet så att läraren ska kunna stödja och uppmuntra dessa elever. Vidare framhåller lärarna att elevernas tro på den egna förmågan krävs för lärande och personlig utveckling. Som lärare har man en oerhört viktig roll i att motivera och engagera eleverna. Lärarna och eleverna uttrycker liknande resonemang om behovet av fler och större utrymmen att tillgå i undervisningen. Lärarna och majoriteten av eleverna har även liknande resonemang kring placering i klassrummet för bästa koncentration, två och två placering anses ge bäst arbetsklimat. Resultatet visar vidare att eleverna överlag trivs bra i sina respektive lärmiljöer och vågar uttrycka sina åsikter. De antyder även att de känner sig sedda och får stöd och hjälp i undervisningen. Koncentration är något som genomsyrar elevernas tankar kring lärande.

Intervjuade lärare ser självbilden som viktig för motivation och lärande. Trygghet och trivsel i lärmiljön är en grund för positiv lärmiljö enligt både lärare och elever. Även samspelet mellan både elever och lärare har en betydande roll i elevens utveckling och lärande. Samband mellan otrygghet och mindre bra självbild visar sig hos vissa av de intervjuade eleverna. Hos resterande elever visar sig istället samband mellan känsla av trygghet och positiv självbild.

Abstract

The purpose of this paper is to examine how the population living in Christiania considers their residential area in relation to the surrounding society, and why you as an individual choose to live there. We have used the qualitative method and we have performed interviews with a total of six persons. We have used Tönnies two notions regarding gemeinschaft and gesellschaft, and Goffmans theory about stigma. We choose these theories because we thought that they were most relevant for our study. Our question at issue is: Why does a person seek to live in an alternative society, with different norms in comparison to the majority society? Through our interview persons we learned their stories and their opinions considering their residential area and we concluded that Christiania differs from the remaining society in several ways. There are six themes which according to our interview persons differs Christiania from the surrounding society and these themes are: their democracy, the houses, the environment, the cannabis, the stigma and the states intentions considering Christiania. Our conclusions are that in Christiania they apply a different form of democracy called the consensus democracy, which means that in order to take a decision everybody in the group has to be agreeing to the decision. Something that is very special for Christiania. The environment is something that the people living in Christiania take responsibility for in several ways, for example the area is free of cars, which differs them from the society. The houses in Christiania are special because many of them are built of recycled material. In addition to this it is quite cheap to live in Christiania from an economic point of view since the rent is about 1800-1900 Danish crowns. Cannabis is socially accepted and it is allowed to sell and buy cannabis within the area, but no other harder drugs are accepted. Further we concluded that some of the residents living in Christiania feel a bit unaccepted because of the fact that they live in Christiania. This because of some outsiders has preconceived ideas about Christiania and the people living there, somewhat because of how the media describe the area. With the states intentions means that police officers patrol within the area, because in the year of 2004 the Danish government has created a plan to “normalize” Christiania.

Abstract

Hur upplever de som drabbas av arbetslöshet pga. att arbetsplatsen de arbetat på i många år läggs ner och produktionen flyttas till lågkostnadsländer, där företagen gör större vinster.

Detta är det jag vill få fram i min studie av detta problem som drabbar många i Sverige idag. De som drabbas hårdast är de som arbetat i hela sitt liv på samma företag, saknar utbildning efter grundskola och är i övre medelålder. För denna kategori är det väldigt svårt att få ett nytt arbete. För att försöka få fram ett svar på min frågeställning så har jag använt mig av material från Svenskt Näringsliv, Arbetslivscentrum samt tre intervjuer med personer som är drabbade av arbetslöshet pga. detta samt intervju med en arbetsförmedlare på en ort som är hårt drabbad av utflyttande företag och en platschef på ett företag som också flyttat delar av produktionen till ett lågkostnadsland. Jag försöker belysa bakgrunden till problemen med en tillbakablick på historien samt ett avsnitt om hur det ser ut i Sverige idag.

Jag bl.a. använt mig av sociologerna Aaron Antonovsky, Anthony Giddens, Karl Marx, Johan Asplund samt utdrag från Zygmunt Bauman, Oskar Engdahl och Emin Tengströms litteratur.

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.

Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.

Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.

Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.

Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.

I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?

Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.

Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:

• När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.
• Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?
• Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?
• Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?
• Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?
• Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?
• Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om?

Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.

Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.

Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.

Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor. Jag valde att övergripande i uppsatsen använda ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analysbegreppen familjevårdsprincipen, genus och rättsprincipen samt en strukturell vinkling. Socialsekreterarna rapporterade att de kommit i kontakt med 63 flickor utsatta för våld i hemmet och av dem rapporterades 21 vara utsatta för hedersrelaterat våld. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna särskiljde det hedersrelaterade våldet med ord som kontroll, kultur, rykten och uppfostran. Det fanns ingen generell linje för ordens betydelse utan de tolkades på olika sätt. Något som tydde på att det fanns en osäkerhet i vad begreppet hedersrelaterat betydde för de intervjuade socialsekreterarna.