Academic literature on the topic 'Annan samhällsbyggnadsteknik'

Järnvägsnätet spelar en stor roll i dagens samhälle och det inverkar även stortpå markanvändningen eftersom mark behöver tas i anspråk vid bildande avjärnvägsfastigheter. I Sverige finns det idag ett antal nedlagda järnvägar somingen förvaltar. Detta på grund av att verksamheten som en gång bedrevs intelängre är aktuell. Trafikverket menar att järnvägar som idag inte är i bruk ären utmaning för samhället eftersom att underhåll och skötsel förbises. Syftetmed studien är att undersöka om det finns ett intresse att nyttja marken därnedlagda järnvägar är belägen för andra ändamål. Studien ska även visa på hurändrad markanvändning kan ske på det mest effektiva sättet. Målet medstudien är att det ska resultera i ny kunskap i ämnet och därmed bidra till enhållbar samhällsutveckling.En litteraturstudie har utförts för att se vad som tidigare har skrivits omämnet. Några av de vetenskapliga artiklar som studerats visar på att nedlagdajärnvägar inte bara är en utmaning i Sverige, utan är något som diskuteras iflera länder världen över. Eftersom tidigare litteratur inom ämnet återfinns ien begränsad omfattning är denna studie av vikt för att bidra med ny kunskapinom ämnet.För att få svar på om det finns ett intresse att nyttja marken samt hur ändradmarkanvändning kan ske på ett effektivt sätt har en forskningsmetod noga valtsut. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sakkunniga inom området,kommuner, en ideell förening samt med markägare som berörs eller harberörts av nedlagda järnvägar.Resultatet i studien visar på att det finns ett intresse att nyttja nedlagdajärnvägar både ur allmän- och enskild synpunkt. Resultatet har även visat attändrad markanvändning bland annat sker effektivast genom köp,fastighetsreglering eller bildande av en gemensamhetsanläggning beroende påändamål med markanvändningen. De lagar som är tillämpliga är Jordabalken,Fastighetsbildningslagen och Anläggningslagen.
Railways are of major importance in today´s society and it also affects land usebecause land needs to be claimed to form property for railways. In Swedenthere is currently several disused railways that no one manages. This since thebusiness that once was active is no longer existing. The Swedish Transportadministration has the opinion that railways that not are in use today are achallenge to society because maintenance and care is overlooked. The purposeof the study is to investigate whether there is an interest in using the landwhere disused railways are located for other purpose. The study will alsoshow how land use can be changed in the most efficient way. The aim of thestudy is that it will result in new knowledge in the subject and thus contributeto sustainable social development.A literature study has been made to see what was previously written about thesubject. Some of the scientific papers studied indicate that these disusedrailways are not just a challenge in Sweden, there are also a challenge inseveral other countries in the world. As previous literature on the subject islimited, this study is important for contributing new knowledge on thesubject.To find out if there is an interest in using the land and how to change land useeffectively, a research method has been carefully chosen. Qualitativeinterviews have been conducted with experts in the subject, municipalities, anon-profit organization as well as landowners that are affected or have beenaffected by disused railways.The result of the study shows that there is an interest in using disusedrailways, both from a general and an individual point of view. The result hasalso shown that land use change among other things, most effective throughpurchase, property regulation or the formation of a community facilitydepending on land use. The laws applicable are, Land code, Real property lawand construction law.

A city is considered to be safe when people can move freely, without being concerned about being subjected to any crime. CPTED is a way to work with crime prevention in the society. Although safety and security are two distinct concepts, they can interact with each other in the work towards a more sustainable society. This bachelor essay explores how the perception of safety, regarding common anxiety, is distributed between men and women in Stockholm City. Furthermore, the perception of safety within the female group is examined in terms of age. This has been conducted in the form of a quantitative analysis, based on data from Stockholm’s safety survey in 2014. The results showed that the perceived safety, in a general sense, is very low among the Stockholm residents. In all but one of the cases, the proportion of women who claimed to be unsafe was bigger than the proportion of men. Most women, who felt unsafe in the neighborhood or transit environment, were between the ages of 25 and 44 years. The results were analyzed in a more qualitative form, by an assessment of its reasonableness and feedback with relevant theory that has been presented. This led to the conclusion that there are differences in people’s perceived safety, which can be explained by its individual characteristics like gender and age.
En stad anses vara trygg när människor kan röra sig fritt utan att vara rädda att utsättas för brott av något slag. CPTED är ett sätt att jobba med brottsprevention i samhället. Trots att trygghet och säkerhet är två säregna begrepp, kan de samverka med varandra vid arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Denna kandidatuppsats undersöker huruvida människors upplevda trygghet, rörande allmän oro, är fördelad mellan män och kvinnor i Stockholm. Vidare undersöks också trygghetskänslan inom den kvinnliga könsgruppen, med avseende på ålder. Denna undersökning har genomförts i form av en kvantitativ analys, vilken baserades på data från Stockholms trygghetsmätning år 2014. Resultaten visade att den upplevda tryggheten generellt sett var väldigt låg hos invånarna i Stockholm. Vid alla utom ett av de undersökta fallen, var andelen kvinnor som uppgett sig vara otrygga större än andelen män. De flesta kvinnor som kände sig otrygga i bostadsområdet respektive transit miljön var mellan 25-44 år. Resultaten analyserades i form av en mer kvalitativ karaktär, genom utförandet av en rimlighetsbedömning och återkoppling till relevant teori om trygghet. Detta ledde till slutsatsen att det finns skillnader i människors upplevda trygghet, som kan förklaras av dess individuella egenskaper såsom kön och ålder.