Dissertations / Theses: 'Anorexic Studies'

1

Gaylard, Jeanne. "The anorexic mask : a case study of a patient with co-morbid nervosa and factitious disorder?" Thesis, Rhodes University, 2003. http://hdl.handle.net/10962/d1004511.

Full text

Abstract:

This study is a case-study of a patient who was diagnosed as having co-morbid Anorexia Nervosa and Factitious Disorder. It would appear that central to an understanding of both of these disorders is the patient's disturbed relationship to her own body. The existing literature on co-morbid Factitious Disorder and Anorexia Nervosa is rare, with only three cases published. A careful reading of these cases suggests that in all of these cases, Factitious Disorder may have been the primary diagnosis. In this case there was as overidentification with the patient role, and the patient's anorexic symptoms appeared to serve the function of meeting the patient's acute dependency needs. Thus, the patient's Anorexia Nervosa masked the Factitious Disorder and appeared to be secondary to the Factitious Disorder. It is argued that these disorders share several common dynamics, namely the inability to separate from the mother, high parental expectations as well as the use of the body as a transitional or pre-cursor object. In addition there are some common dynamics in the psychotherapy of these patients. All of these factors suggest that in both these disorders the developmental arrest may be located at a pre-verbal level.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Leijon, Anna. "KVINNLIGHETENS KONSEKVENS : En diskursanalytisk studie om sjuksköterskors tal om anorexi." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-294.

Full text

Abstract:

Detta är en kvalitativ studie som genom applicerandet av ett genusperspektiv och ett diskursanalytiskt analyssätt ämnat belysa olika diskurser som finns i sjuksköterskors tal om anorexi. Bakgrund: Anorexia Nervosa utgör en av de vanligaste formerna av ätstörningar. Bakomliggande orsaksförklaringar saknas dock fortfarande och inga säkra svar finns heller på varför kvinnor är så överrepresenterade bland de som drabbas. Teoretiserandet ur ett genusperspektiv erbjuder nya förståelsemodeller men är eftersatt inom omvårdnadsforskningen. Syfte: Att belysa och identifiera hur anorexi konstrueras med hjälp av olika diskurser i sjuksköterskors tal om anorexi. Metod: En diskursanalys genomfördes på materialet som bestod av intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor arbetande i primärvården. Resultat: Tre olika diskurser identifierades och kallades för Individualitetsdiskursen, Samhällsdiskursen och Genusdiskursen. I den första identifierade diskursen diskuterades anorexi som ett problem vars orsaksförklaring står att finna hos den enskilda individen, i den andra som ett tillstånd konstruerad i relation till samhällelig påverkan och i den tredje som ett uttryck för ett ojämställt samhälle. Diskurserna visade hur förståelsen av anorexi kan både skilja sig åt och förstås på olika sätt samtidigt beroende på tolkningen. Slutsats: Anorexi kan förstås som såväl en individuell sjukdom såväl som ett tillstånd orsakat av samhälleliga och mediala krav på kvinnor samt även som en strukturell problematik där den egentliga sjukdomsbilden står att finna hos samhället.
This is a qualitative study, which through the application of a gender perspective as well a discursive approach has aimed to highlight different discourses in nurses’ talk of anorexia. Background: Anorexia Nervosa is one of the most common forms of eating disorders. Despite this, explanations regarding underlying causes are still lacking and no definite answers exist concerning the overrepresentation of women carrying the disease. Theorizing from a gender perspective offers new models of understanding but is neglected within nursing science. Purpose: This study aims to highlight and identify how anorexia is constructed within different discourses in nurses’ talk of anorexia. Method: A discourse analytic approach was applied to the material, which consisted of interviews with four registered nurses working in primary health care. Results: Three different discourses were identified and labeled The Individuality Discourse, The Societal Discourse and The Gender Discourse. This showed how the understanding of anorexia can both differ and be understood in different ways simultaneously depending on one’s reading. The first identified discourse discussed anorexia as an individual disease with individual underlying causes, the second as a condition constructed in relation to societal influence and the third as an expression of an unequal society. Conclusion: Anorexia can be understood as an individual disease as well as a condition caused by society and media pressure and also as a problem on a structural level where the real sickness is to be found within society itself.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Brown, Kirsty. "Psychometric and genetic studies in anorexia nervosa." Thesis, University of Leeds, 2004. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.426780.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Zsembery, Celeste Lloyd. "Rhetoric in Dialectical Behavior Therapy: Healing Minds Through Argumentation." BYU ScholarsArchive, 2012. https://scholarsarchive.byu.edu/etd/3093.

Full text

Abstract:

The fields of psychology and rhetoric share the goal of improving human mental health and behavior through persuasion. This thesis traces the history of rhetoric and psychology theory, focusing on the parallel theories of Nienkamp's internal rhetoric and Herman's dialogical self. Both theories model the human mind as having multiple psyches that actively interact to interpret human experience and project human behavior. I conclude with a case study of anorexic patients using ethos, pathos, and logos in dialectical behavior therapy (DBT), arguing that principles of rhetoric can help patients with mental disorders cognitively realign their thinking more effectively than drug treatments can.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Leijon, Anna. "Anorexi och vård : Ett feministiskt perspektiv." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1081.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ”What´s the problem”-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi. Bland andra Karin Johannisson har bidragit med ett historiserat synsätt på det konstruerade även i sjukdomsdiagnoser. Analysen lutar sig på socialt och strukturellt inriktade teoretiker och mycket inspiration hämtas från Susan Bordos feministiska perspektiv. Liknande tankegångar återfinns även hos bland andra Helen Malson och Nina Björk vilka bidragit till att skapa en teoretisk analysram. Vad som framkommer i analysen är en svårighet att både formulera och enas kring vad anorexi konstitueras av. Medicinska referensramar är frekvent återkommande men outvecklade och problematiken beskrivs vid en närmare analys som snarast strukturell – även om detta inte artikuleras direkt. En framträdande slutsats är förekomsten av en ”omedveten medvetenhet” hos respondenterna. Med detta avses små och partikulära genusanalyser hos respondenterna som inte direkt sätts i samband med förekomsten av anorexi. Om diskussionen kring anorexi kan komma att utvidgas till att kombinera individualpsykologiska perspektiv med en strukturell förståelsemodell, vilket författaren föreslår som en fruktbar utveckling, avgörs enligt resonemanget som förs av om motsägelserna artikuleras eller förblir skymda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Holmgren, Amanda, and Mimmi Bylander. "Behandling av anorexia nervosa : En kvalitativ studie av professionellas arbete med ungdomar som har ätstörningen anorexia nervosa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101931.

Full text

Abstract:

Ätstörningen anorexia nervosa är ett samhällsproblem som har sin historia långt bak i tiden. Trots det finns det inte särskilt mycket forskning om de som har sjukdomen eller om de som arbetar med det. Syftet med denna kandidatuppsats var därmed att belysa de professionellas kunskaper och erfarenheter i arbetet med ungdomar (13–16 år) som har diagnostiserats med anorexia nervosa. Vilka behandlingar erbjuds det för dessa ungdomar och vilka är de betydelsefulla faktorerna för ett tillfrisknande? Med hjälp av undersökningens resultat insåg vi vilken betydelsefull roll den professionella kan ha i en sådan komplex situation som patienten befinner sig. Det gav oss även en inblick i hur det socialpedagogiska förhållningssättet kan tillämpas i ett sådant arbete. Resultatet visar att familjebaserad terapi (FBT) är den behandling som används mest för ungdomar med anorexia nervosa, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Det visar även att arbetet bygger på relationer, där den professionella behöver ta hänsyn till många olika faktorer som berör patienten samt att det kan vara svårt att räcka till för dem som behöver mer omfattande vård. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer, samt utifrån Aaron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM).
The eating disorder anorexia nervosa is a societal problem that has a long history. Despite this, there is not much research on those who have the disease or on those who work with it. The aim of this bachelor’s thesis was thus to illustrate the professionals’ knowledge and experience in the work with adolescences (13-16 years old) who have been diagnosed with anorexia nervosa. What treatment is offered to young people and what are the important factors for recovery? The results of the survey made us realize what significant role the professional can play in such complex situation as a patient. It also gave us an insight into how the social pedagogical approach can be applied in such work. The results show that family-based therapy (FBT) is the most commonly treatment, used for adolescents with anorexia nervosa, which is consistent with previous research. It also shows that the work is based on relationships, where the professional needs to make allowances for many different factors that affect the patient and that it can be difficult to suffice for those who need more comprehensive care. The survey is based on a qualitative method, with semi-structured interviews, and based on Aaron Antonovsky’s theory Sence of coherence (SOC).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Cederqvist, Elin, and Julia Karlsson. "Erfarenheter av att leva med anorexia nervosa : En litteraturbaserad studie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10868.

Full text

Abstract:

Bakgrund: anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses även i andra länder. Sjukdomens mångfacetterade och ibland svårförstådda natur baseras på dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot ätstörningar har förhållandevis hög andel som avslutar den i förtid och det påvisas att många uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på nio kvalitativa forskningsartiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Ambivalens mellan gott och ont, Ett pendlande känsloliv samt Att andra människor påverkas och påverkar med fyra underkategorier. Slutsats: Att få kunskap om erfarenheter från de som lever med sjukdomen kan öka förståelsen om dess komplexitet. Därmed kan sjuksköterskor förmedla det stöd som behövs för att ge patienten ökad motivation till att bli frisk.
Background: during the last decades anorexia nervosa has had a rising incidence in Sweden as well as in other countries. The disorder may sometimes be difficult to understand due to its multifaceted nature of experienced pros and cons. Furthermore, reluctance toward treatment is frequent among people suffering from anorexia nervosa and treatment for eating disorders have rather high drop-out rates. Aim: The aim of this study was to highlight experiences of living with anorexia nervosa. Method: A literature based study consisting of nine qualitative research articles. Results: Three categories emerged from the analysis; the ambivalence between good and evil, varying emotions and other people are influenced and influences the person with four subcategories. Conclusion: Emphasis on achieving increased knowledge of the lived experiences of anorexia nervosa to enhance understanding for its complexity, might enable nurses’ support-providing to enlarge the patient’s motivation to recovery.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Mahbobah, Albaraq Abdul. "Discourse of resistance: Reading hysteria in Hardy, James, Dickens, and modern anorexia." Diss., The University of Arizona, 1994. http://hdl.handle.net/10150/186672.

Full text

Abstract:

Discourse of Resistance explores the representation of the mad woman in Nineteenth Century literary texts by such authors as Charles Dickens, Thomas Hardy, Henry James, and in modern Freudian psychoanalysis. Generally, in those representations, the figure of the mad woman appears as the outsider to a representational system which fails in representing her: her madness reveals the limits of the logical systems that govern representation; her language shows the failure of the censor; and her body mocks the codes of medicine and hygiene. In Henry James' The Turn of the Screw, Charles Dickens' Little Dorrit, and Thomas Hardy's Tess of the d'Urbervilles, Hysteria appears as a textual space which marks both the representational system's attempt at containing the female subject and her resistance to it. The Anorexia essay extends the scope of the study by analyzing the limits of the psychoanalytic representation of the women who suffer from this disease. In effect, each specific case studied reveals the representational systems' attempt to repression and containment, an attempt which only succeeds to a certain extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Cannmo, Matilda, and Johanna Forsgren. "Faktorer som påverkar vårdrelationen : En litteraturbaserad studie om mötet mellan patienten med anorexia nervosa och sjuksköterskan." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8629.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Buree, Barbara Ursula. "Eating in anorexia nervosa and bulimia : an application of the tri-partite model of anxiety." Thesis, University of British Columbia, 1988. http://hdl.handle.net/2429/28630.

Full text

Abstract:

Although many factors have been Implicated in the etiology and maintenance of anorexia nervosa and bulimia, anxiety, particularly in the context of eating, may be critical. Applying the tri-partite model of anxiety, this study was designed to assess anxiety before, during, and after eating in eating disorder and normal control subjects. The experimental eating procedure was preceded by a neutral task. Four groups of ten female subjects each participated: normal-weight females, restricting-anorexics, bulimic-anorexics, and bulimics. Anxiety was assessed by self-report (ratings of pleasure, arousal, and anxiety), psychophysiological (heart rate and skin conductance) and behavioural (food consumption) measures. Controls reported themselves to be non-anxious throughout the study arid ate almost all of the small test meal. Somewhat surprisingly, physiological arousal (especially heart rate) was high during eating. During the neutral task, heart rate declined slightly in all groups. The eating disorder groups indicated a high level of anxiety throughout the study which showed a trend to increase further during eating. In addition, anorexics and bulimics described dysfunctional beliefs regarding the effects of eating on body shape and weight. Similar to controls, physiological arousal was high during eating. Overall, heart rate proved to be a more useful measure of arousal than skin conductance because many anorexics were hyporesponsive. Restricting-anorexics ate the least amount, bulimic-anorexics ate slightly more, and bulimics ate similar amounts to controls. Thus, food consumption was probably associated with weight status. Several conclusions were drawn. Women with eating disorders have a high level of general anxiety probably because of a conflict between biological pressures to eat and fears of weight gain. The high physiological arousal during eating appears to reinforce perceptions of anxiety. The eating disorder groups showed different degrees of concordance among measures of anxiety. Borrowing from the research on phobias, therapeutic procedures such as cognitive therapy, progressive relaxation, and exposure treatments can address the different components of anxiety anorexics and bulimics experience during eating.
Arts, Faculty of
Psychology, Department of
Graduate

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gustavsson, Stina, and Anna Wirheim. "Kvinnors erfarenheter av att leva med anorexia nervosa : en självbiografisk studie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12170.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Persson, Jennie, and Frida Svensson. "Att vara kvinna och leva med anorexia nervosa : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16031.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Eliasson, Matilda. "Unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa : en självbiografisk studie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8944.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska. Diskussion: Att leva med AN innebär ett stort lidande som tar sig uttryck i olika former. Trots sjukdom kan ett välbefinnande i vissa situationer upplevas vilket är betydande för hälsoprocessen. Konklusion: När sjuksköterskan ges kunskap om hur livet kan påverkas av AN kan patientens livsvärld bättre förstås. Därigenom kan vården och dess bemötande anpassas till patienten med AN. När upplevelsen av ett gott bemötande uppstår kan hälsoprocessen främjas.
Background: Anorexia nervosa (AN) is a mental illness with eating disorder and emaciation as a result of a refuse to eat and loss of appetite. Mental health among young women is deteriorating and in recent decades, the existence of AN has increased. Aim: To describe the experience of living with AN, based on young women's perspective. Method: A qualitative study where six autobiographies have been analyzed and compiled. Results: Four themes are presented (1) not being able to identify with his diagnosis, (2) to find respite in activity and good relations, (3) to experience a chaos of existential feelings and (4) to feel the fear of it healthy. Discussion: Living with AN means a great suffering which manifests itself in various forms. Despite illness, a well-being can in some situations be experienced which is significant for the health process. Conclusion: When nurse is given knowledge of how life can be affected by AN a patient's life-world can better be understood. This allows the care and treatment to be adapted to the patient with AN. When experience of a good treatment occurs, the health process promotes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bondesson, Beatrice, and Cecilia Söderberg. "Livskvalitet-En studie om hur anorektiska kvinnor beskriver livskvalitet under sjukdomstiden." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1394.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt. I diskussionen framkom att vårdpersonalens bemötande av anorexia nervosa patienterna spelade en viktig roll under sjukhusvistelsen, gällande upplevd livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Stark, Carolin [Verfasser], Andreas [Akademischer Betreuer] Joos, and Simon [Akademischer Betreuer] Maier. "Neuronale Substrate der Furchtkonditionierung bei remittierten Anorexia Nervosa-Patientinnen : : eine fMRT-Studie." Freiburg : Universität, 2018. http://d-nb.info/1178321460/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Rosén, Jennifer, and Hanna Sandersson. "Att vara förälder till ett barn med anorexia nervosa : En litteraturbaserad studie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10690.

Full text

Abstract:

Examensarbetet skildrar föräldrars upplevelser av att ha ett barn med Anorexia Nervosa. Föräldrarna har ett stort ansvar och en betydande roll under sjukdomstiden. Anorexia Nervosa har blivit en alltmer vanlig sjukdom som ofta drabbar flickor i tonåren och sjukdomen kännetecknas av en självsvält med en rädsla för att öka i vikt. Studien är litteraturbaserad. Nio vetenskapliga artiklar användes och analyserades i relation till syftet. Resultatet visar att föräldrarna upplevde att sjukdomen förändrade livssituationen. Äktenskapet blev drabbat och det beskrevs att det ofta fanns en oro för hur syskon påverkades. Stora delar av dygnet bestod av att se till att det drabbade barnet fick i sig näring. Föräldrar upplevde även en förändring av sitt egna liv då allt fokus låg på att hjälpa sitt barn att övervinna sin sjukdom. Frustration, oro och skuld var återkommande känslor som föräldrar upplevde i vardagen. Inledningsvis sökte föräldrarna information på egen hand för att få sina farhågor om sjukdomen bekräftade. Då de senare beslutade sig för att söka hjälp via vården upplevde ett flertal av föräldrarna att de blev dåligt bemötta av vårdpersonal. För att kunna hantera vardagen under sjukdomstiden beskrev föräldrar strategier som varit betydelsefulla för dem. Resultatet pekar på att föräldrar upplever ett behov av stöd under barnets sjukdomstid. Sjuksköterskan kan uppfylla föräldrars behov av stöd genom att bekräfta deras situation och inge ett hopp. Genom kunskap om föräldrars upplevelser kan sjuksköterskan utveckla sitt kompetensområde och öka kvalitén i omvårdnadsarbetet utifrån föräldrarnas behov.
Background Until the 80’s Anorexia Nervosa (AN) was a rare disease. With the influence from media and the growing ideal of how a human body should look like, AN is nowadays a more common disease. AN often have a negative effect on parents. Therefore, it is important that nurses and society gain an understanding of parents experiences of having a child with AN, and how it impact their lifes. Aim The aim of the study was to illuminate the experience of being a parent to a child with AN. Method This study is a literature review over qualitative scientific articles, which have been analyzed through a method of five steps according to Friberg. Results The results showed that AN has a negative impact on parents, both the personal life and family life. It also describes parents’ need for support. Parents experience many negative feelings as worrying, frustration and fear. They often had bad experiences of treatment from medical staff. Conclusion This study provides an understanding of parents’ feelings of having a child with AN. Parents have an important role for their children during their illness and on the road to recovery. If parents should be able to take the responsibility that comes with having a child with AN, they need support. Otherwise they can be a threat to their own health. This is something that the nurse should pay attention to.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lundin, Emilia, and Jenny Thomasson. "Yngre kvinnors upplevelser av Anorexia Nervosa : En kvalitativ studie passerat på patografier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-15057.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en viljestyrd viktnedgång bland kvinnor som upplever sig vara för tjocka och därför vill gå ner i vikt. Yngre kvinnor som insjuknar i AN är i regel mellan 12–25 år och har en överdriven rädsla för att gå upp i vikt och har därför ett onormalt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet. Det är inte ovanligt att yngre kvinnor med AN förnekar sin sjukdom trots en utpräglad undervikt. AN är ofta en långdragen sjukdom som kan pågå under 5-15 år. Vid tidig insatt behandling kan tillfrisknandet gå betydligt fortare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva yngre kvinnors upplevelse av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier utifrån yngre kvinnors upplevelse av att leva med AN har utförts. Data har analyserats med Graneheims och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fem kategorier: förändrad självbild, matens betydelse, känna behov av kontroll, upplevelsen av att bestraffa sig själv och känna rädsla och ensamhet. Slutsats: I resultatet framkom yngre kvinnors upplevelser som var både negativa och positiva känslor som påverkade kvinnorna i vardagen. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta yngre kvinnor med AN krävs förståelse för yngre kvinnors livsvärld samt kunna se individuella behov. I framtiden kan det behövas mer forskning hur yngre kvinnor upplever att leva med AN då det sker en ökning av sjukdomen AN bland yngre kvinnor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Warin, Megan. "Becoming and unbecoming : abject relations in anorexia /." Title page, synopsis and contents only, 2002. http://web4.library.adelaide.edu.au/theses/09PH/09phw276b.pdf.

Full text

Abstract:

Includes bibliographical references (leaves [287]-309). Concerned with a group of people's everyday experiences of anorexia. The fieldwork on which the thesis is based was conducted in multiple sites (Vancouver, Edinburgh, and Adelaide) over 15 months (August 1998-October 1999) and deals with 44 women and 3 men ranging in ages from 14-55. Primarily concerned with the processes that propelled them towards and away from this phenomenon: the desires, connections, disconnections, practice, contested performances and struggles of becoming and unbecoming 'anorexic'.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Brooks, Samantha J., Jonathan Cedernaes, and Helgi B. Schiöth. "Increased prefrontal and parahippocampal activation with reduced dorsolateral prefrontal and insular cortex activation to food images in obesity : a meta-analysis of fMRI studies." Uppsala universitet, Funktionell farmakologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-199757.

Full text

Abstract:

BACKGROUND AND OBJECTIVES: Obesity is emerging as the most significant health concern of the twenty-first century. A wealth of neuroimaging data suggest that weight gain might be related to aberrant brain function, particularly in prefrontal cortical regions modulating mesolimbic addictive responses to food. Nevertheless, food addiction is currently a model hotly debated. Here, we conduct a meta-analysis of neuroimaging data, examining the most common functional differences between normal-weight and obese participants in response to food stimuli. DATA SOURCE: We conducted a search using several journal databases and adhered to the 'Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-analyses' (PRISMA) method. To this aim, 10 studies were found with a total of 126 obese participants, 129 healthy controls, equaling 184 foci (146 increased, 38 decreased activation) using the Activation Likelihood Estimation (ALE) technique. Out of the 10 studies, 7 investigated neural responses to food versus non-food images. RESULTS: In response to food images, obese in comparison to healthy weight subjects had increased activation in the left dorsomedial prefrontal cortex, right parahippocampal gyrus, right precentral gyrus and right anterior cingulate cortex, and reduced activation in the left dorsolateral prefrontal cortex and left insular cortex. CONCLUSIONS: Prefrontal cortex areas linked to cognitive evaluation processes, such as evaluation of rewarding stimuli, as well as explicit memory regions, appear most consistently activated in response to images of food in those who are obese. Conversely, a reduced activation in brain regions associated with cognitive control and interoceptive awareness of sensations in the body might indicate a weakened control system, combined with hypo-sensitivity to satiety and discomfort signals after eating in those who are prone to overeat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Petersson, Mattias, and Carolina Hansson. "PATIENTPERSPEKTIVET AV FAKTORER SOM PÅVERKAR ÅTERHÄMTNING FRÅN ANOREXIA NERVOSA." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26429.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anorexi betyder aptitlöshet och är ett missvisande namn på en sjukdom som handlar om avsiktlig självsvält. Sjukdomen är dödlig, personer med AN löper sexfaldigt ökad risk att dö jämfört med den allmänna befolkningen. Svår och långvarig AN är ett av psykiatrins mest utmanande tillstånd att behandla. Det saknas fortfarande studier på vuxna med AN, då det övervägande finns forskning rörande tonåringar med AN. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer personer med egen erfarenhet av Anorexia Nervosa ansåg vara främjande och/eller försvårande i återhämtningen från sjukdomen. Metod: Litteraturstudien baserades på systematiska databassökningar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 13 artiklar med kvalitativ metoddesign med utgångspunkt i patienters upplevelser. Resultatet presenterades utefter identifierade andra- och tredje nivåns teman. Resultat: Litteraturstudien resulterade i negativa och positiva faktorer till återhämtning uppdelat i ett tredje nivåns tema om faktorer relaterade till individen, och ett tredje nivåns tema om faktorer relaterade till omgivningen- och omvårdnad. Litteraturstudien mynnade ut i ett konstaterande om att AN handlade om så mycket mer än mat och vikt, och visade på viktiga steg för individen och omvårdnaden som tillsammans ledde till återhämtning från AN. Diskussion: Gemensamt för resultatets båda tredje nivåns teman var individens önskan om att vårdarna skulle se bakom sjukdomen och arbeta tillsammans med patienten. Personcentrerad omvårdnad som kärnkompetens och salutogenes som teori var därför viktiga och användbara utgångspunkter i vården för återhämtning. Konklusion: Fokus i behandling borde vara på individ istället för på sjukdom för att uppnå återhämtning.
Background: Anorexia means loss of appetite and is misleading for a disease that is about self-starvation. The disease is deadly, people with AN have a sixth increased risk of dying compared to the general population. Severe AN is one of psychiatry's most challenging conditions to treat. There is still a lack of studies on adults with AN, most research is on teenagers with AN. Aim: The aim with this study was to highlight which factors people with a personal history of Anorexia Nervosa considered to be positive and/or negative for their recovery. Method: Literature review based on systematic database searches in the databases Pubmed, Cinahl and PsycINFO. The result was based on 13 articles with qualitative method design based on patients' experiences. The result was presented according to identified third-level themes and second-level themes. Results: The study resulted in negative and positive factors regarding recovery divided into one third-level theme of factors related to the individual, and one third-level theme of factors related to the environment and nursing care. The literature study culminated in a finding that AN is about so much more than food and weight and shows important steps for the individual and the administered care, which together lead to recovery from AN. Discussion: Common to the two third-level themes of the result was the individual's desire for the caregivers to look behind the disease and work with the patient. Person-centered nursing such as core competence and salutogenic theory where therefore important and useful starting points in the care for recovery. Conclusion: The focus of treatment should be on the individual instead of the disease in order to attain sustainable recovery.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

McLawhorn, Donald E. Jr. "Disgusted by Food: Explanatory Models of Anorexia Among Young Taiwanese Adults." Scholar Commons, 2008. https://scholarcommons.usf.edu/etd/393.

Full text

Abstract:

Anorexia as a nosological category has developed in a western context and is now being applied to people around the world. In order for researchers to know they are asking the right questions about AN as knowledge expands, it is important to understand what meanings Anorexia carries and how those meanings manifest locally. The present study to aid in that understanding by employing a mixed methods (survey and in-depth interviewing) research approach in answering the following question: In what ways are Taiwanese students' explanatory models of anorexia nervosa (AN) congruent with or different from professional understandings derived from the western Bio-medical perspective? In answering this question, this study first addresses the current state of research on anorexia as well as the recent findings from studies done in Asia. Subsequently, the findings of the present research address what are young, Taiwanese adults' notions of the causality of AN. In particular, the present research found that student explanations of AN are focused predominantly on two causal forces; namely, the desire to be thin or the inability to eat as a result of psychosocial pressure arising from some interpersonal interactions. Additionally, Taiwanese students also maintain that AN can be explained by other less common factors. For instance, significantly more males than females believed that AN could be explained by some physiological dysfunction in the anorectic person. This study seeks to contribute to the literature by examining how college-age Taiwanese understand and conceptualize AN; which in turn may help towards understanding how other research conducted among Chinese populations has produced findings that are incongruent with the expectations suggested by the western, biomedical model of anorexia nervosa. There is further need for cross-cultural research on AN including lay understandings. This should focus not only on the "accurateness" of lay models as has been the case with the majority of research on lay models of AN in the past, but future research should consider the appropriateness of current research and public health models that influence both research and policy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Wennerberg, Josefin. "Kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa- En studie av självbiografier." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10209.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa. Resultat: I resultatet kunde olika upplevelser av att vårdas för Anorexia Nervosa plockas ut. Upplevelserna delades upp i olika teman och förtydligades med citat. De teman som uppkom var Att tävla, Att släppa kontrollen, Att bli kränkt, Att förlora sin integritet, Att bli sedd, Att få insikt och Att känna en rädsla för att bli frisk. Dessa teman avspeglade kvinnors upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa. Slutsats: Denna studie kan bidra till att vårdpersonal kan erhålla en ökad förståelse om kvinnors upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa. Det kan innebära att vårdpersonalen kan främja kvinnornas behov av omvårdnad, för ett ökad hälsa och välbefinnande.
Background: Amongst young female adults in the western society, eating disorder is the third most common disease after asthma and obesity. About 10 % of the people who suffers from anorexia nervosa die due to the disease. Aim: This studies aim is to describe women’s experiences of being cared for Anorexia Nervosa. Method: This study was completed with a qualitative method and a narrative analysis. The gathering of data was founded on four autobiographies, written by women who has suffered from, and been cared for Anorexia Nervosa. Result: In the results, different experiences from the treatment for anorexia nervosa could be pointed out. The experience was divided into different themes and was clarified with quotations. The themes were To compete, To let go of the control, To be offended, To be seen, To get insight and To feel fear of being healthy. These themes reflected the women’s experiences from being cared for anorexia nervosa. Conclusion: This study can contribute so that health professionals receive a greater understanding about women’s experiences from being cared for Anorexia Nervosa. It could help the health professionals to promote these women’s need of care, it can also increase the women’s experience of health and well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Åberg, Frida, Anna Cottman, and Fatme Ahmed. "Vem tar ansvar för mig? : En kvalitativ studie om elevhälsan och anorexia nervosa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89337.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Dehlin, Anna. "Att bli fri från anorexi – En kvalitativ studie av professionella behandlingsmetoder samt självhjälp." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9.

Full text

Abstract:

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Johansson, Sandra, and Johanna Hallkvist. "Du är din egen lyckas smed : en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar." Thesis, Örebro University, Department of Social and Political Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-596.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:

• Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?

• Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?

Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval.

För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori.

Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi.

Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi.

Örebro University

Department of Social Sciences

Sociology, Continuation Course, 41-60 p.

Essay, 10 p. Spring 2006

Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar)

Author: Hallkvist, Johanna & Johansson, Sandra

Abstract

The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues:

• Why does a young woman develop an eating disorder?

• Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders?

Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling.

To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory.

The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia.

Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Kock, Anke [Verfasser]. "Über das Erleben von Magersucht : eine psycho-morphologische Studie zur Anorexia Nervosa / Anke Kock." Bonn : Universitäts- und Landesbibliothek Bonn, 2013. http://d-nb.info/1042964912/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Larsson, Julie, and Anna Falbrink. "Kvinnornas kamp mot "den onda rösten" : En kvalitativ studie baserad på biografier om anorexia nervosa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28255.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Harmsen, Eufemia, and Thammy Lundh. "Föräldrars upplevelser av den omvårdnad som ges deras barn med anorexia nervosa : En biografisk studie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16808.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor och är ett växande problem i samhället. Vid behandling av anorexia nervosa har det visat sig att familjebaserad omvårdnad är det bästa alternativet för en positiv utgång. Relationen mellan patient, föräldrar och vårdpersonal är därför mycket viktig. Det är viktigt att förstå hur föräldrarna upplever omvårdnaden och behandlingen när deras barn lider av anorexia nervosa för att kunna ge bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av den omvårdnad som ges deras barn med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys där åtta biografier analyserades. Resultat: Ur analysen framkom fem teman: Rädsla och oro för sjukdomen och framtiden, Att känna skuldkänslor och otillräcklighet, Isolering från omvärlden, Erfarenheten av ofullständig vård med kunskapsbrister och Närvaro av ångest och sorg. Konklusion: Upplevelserna som framkom var framförallt att vården brister i information och kommunikation till föräldrar med barn som drabbats av anorexia nervosa. Bristerna i kombination med upplevd okunskap orsakade lidande för familjerna. Upplevelserna kantades av känslor såsom ångest, sorg, oro och rädsla. Men även av fysiska faktorer som brist på ork och upprätthållande av socialt liv vilket i längden resulterade i isolering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nilsson, Karin. "Recovery from adolescent onset anorexia nervosa : a longitudinal study." Doctoral thesis, Umeå : Univ, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1119.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Appelbom, Jiménez Clara, and Linda Taxén. "En ifrågasatt kompetens : En kvalitativ studie om förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-331993.

Full text

Abstract:

Anorexia nervosa är ett folkhälsoproblem som leder till allvarliga konsekvenser för de drabbade. Det anses vara en psykisk sjukdom men resulterar ofta i fysiska symptom som undernäring och hjärtsvikt. I svåra fall bedöms personerna med anorexia nervosa vara i behov av psykiatrisk tvångsvård. Detta trots att det inte framgår tydligt i lagstiftning eller förarbeten att anorexia nervosa ger förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård. Denna studie har syftat till att undersöka förutsättningarna för att vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård för anorexia nervosa samt hur det skildras i domar där frågan avgjorts. Studien har genomförts genom tematisk analys av domar där frågan om psykiatrisk tvångsvård för kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa avgjorts. De tematiska analyserna utfördes med teoretisk utgångspunkt i Foucaults begrepp om disciplin och vansinne samt Johannissons teori om kvinnosjuklighet och patientrollen. Resultatet av studien visade att de juridiska grunder som åberopas för att tvångsvårdas för anorexia nervosa är att personen har anorexia nervosa i en grad som bedöms vara en allvarlig psykisk störning samt motsätter sig psykiatrisk vård. Det har dock förekommit att personerna samtycker till antingen frivillig vård eller vård under tvång, men dessa samtycken har av rätterna inte bedömts tillförlitliga. Vidare visade analysen av domarna fyra teman vilka vi benämnde som samtycke, paternalism, sannolika konsekvenser samt motsägande uppfattningar. Den valda metoden har givit oss möjlighet att analysera konstruerandet av anorexia nervosa ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt hur professionella riskerar att reproducera rådande maktstrukturer. Studien har bidragit till ett mer nyanserat perspektiv på hur förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa kan förstås.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Axelsson, Jacqueline, and Amanda Hagring. "Livets åskådare : En kvalitativ studie av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-73646.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvinnorna i studien skriver i sina bloggar om sin sjukdom och deras relation till den. Genom att studera kvinnornas texter fann vi tre framträdande tolkningsrepertoarer vilka kvinnorna utgår från när de skriver. Dessa tre Det Ljuva livet, Den andra sidan och Vi anorektiker beskriver vilka diskurser de ser sig själva tillhör och vill tillhöra. Kvinnorna beskriver sig själva befinna sig i tolkningsrepertoaren Den andra sidan, en värld som är skild från den ”normala” livet samt tolkningsrepertoaren Vi Anorektiker en tolkningsrepertoar som beskriver kvinnornas syn på anorektiker. Det ljuva livet beskriver den diskurs som kvinnorna önskar sig tillhöra, en diskurs kring hur det är att vara frisk. Utifrån tolkningsrepertoarerna fann vi de fyra subjektspositionerna Den kluvna, Offret, Mitt namn är Anorexia samt Livskamraten. Dessa positioner visar på de olika identiteter som kvinnan kan inta i de rådande tolkningsrepertoarerna. I subjektspositionerna framställs kvinnan som osäker, rädd och ambivalent. Hon förhåller sig till sin sjukdom på olika sätt beroende på vilken position hon befinner sig i, men genomgående är hennes strävan efter kontroll över sig själv och sin sjukdom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Reppucci, Christina Jean. "The functional forebrain circuitry of fear-cue inhibited feeding in food-deprived rats: Evidence from complementary pathway tracing and Fos induction maps studies." Thesis, Boston College, 2015. http://hdl.handle.net/2345/bc-ir:104569.

Full text

Abstract:

Thesis advisor: Gorica D. Petrovich
The drive to eat, like most motivated behaviors, is controlled by both intrinsic signals from the body as well as extrinsic signals from the environment. Although these factors often act in concert, in some instances environmental cues can override the body’s homeostatic signals. Prior work investigating the ability of learned cues to promote overeating in the absence of hunger identified a critical forebrain network composed of the amygdala, medial prefrontal cortex (mPFC), and lateral hypothalamus (LHA). We hypothesized that a similar forebrain network may also be critical when learned fear-cues inhibit eating despite hunger. The amygdala, mPFC and LHA are each anatomically and functionally positioned to influence feeding, and evidence suggests they could work together to support the fear-cue’s ability to inhibit feeding by overriding homeostatic hunger signals triggered by food-deprivation. Prior anatomical work identified direct pathways between these three large, heterogeneous regions; however, less is known about the organization of the underlying circuitries, especially between distinct nuclei and/or subdivisions that comprise these structures. Study 1 used a dual retrograde tract tracing design to map the topographical organization of the connections between the amygdala, mPFC, and LHA in detail, and to determine whether amygdalar pathways to the mPFC and to LHA originated from the same or different neurons. We found evidence for multiple, topographically organized, direct pathways from the amygdala to the LHA, and separate pathways from the amygdala to areas of the mPFC that send direct projections to the LHA. Importantly, nearly all amygdalar projections to the mPFC and to the LHA originated from different neurons, suggesting that amygdala and amygdala-mPFC processing influence the LHA independently. Study 2 used immediate early gene induction to map the patterns of functional activation within this amygdala-prefrontal-lateral hypothalamic network during the expression of fear-cue inhibited feeding behavior, and to assess whether these patterns were similar in males and females. We found differential activation across the network, and activation patterns related to the presentation of fear-cues, the presence of food-related cues, and the amount of food consumed were associated within distinct cell groups in the amygdala, mPFC, and LHA. Together, the studies presented in this dissertation provide anatomical and functional maps for future interrogation of the circuitry underlying fear-cue inhibited feeding
Thesis (PhD) — Boston College, 2015
Submitted to: Boston College. Graduate School of Arts and Sciences
Discipline: Psychology

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Cernvall, Martin. "Självhjälp med e-poststöd vid full och partiell anorexia nervosa : preliminära resultat från en randomiserad kontrollerad studie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-161483.

Full text

Abstract:

Anorexia nervosa är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet i långtidsuppföljningar. Trots detta finns i dagsläget ingen tydlig evidens vad gäller val av metod eller effektivitet när det gäller behandling för denna problematik. Föreliggande uppsats rapporterar preliminära resultat från en randomiserad kontrollerad studie av självhjälp med e-poststöd för individer med full och partiell anorexia nervosa. Syftet var att undersöka huruvida en behandling i självhjälpsformat som bygger på rekommenderade riktlinjer för vård av anorexia nervosa samt acceptance and commitment therapy är effektiv med avseende på beteende-, attityd- ochpersonlighetsvariabler relaterade till ätstörningsproblematik samt generella variabler som depression, självkänsla, tillfredställelse med livet och social anpassning. Under tidsperioden inkluderades 15 deltagare i studien och randomiserades till behandling(N=7) eller väntelista (N=8). Deltagare genomgick EDE-intervju före och efter behandling respektive väntelista samt svarade på en rad självskattningsformulär. Behandling respektive väntelista pågick under 12 veckor där deltagare i behandlingsgruppen arbetade på egen handmed ett nyskrivet självhjälpsmaterial med stöd via e-post från en kontaktperson.”Intent-to-treat”-analyser visade på enstaka signifikanta förbättringar i inomgruppsjämförelser mellan för- och eftermätning för behandlingsgruppen på attitydvariabler. Deltagarna i behandlingsgruppen försämrades dock signifikant på den generella variabeln social anpassning. Beräkning av kliniskt signifikanta förbättringar visade på enstaka förbättringar för enskilda deltagare. Ingen deltagare rörde sig ur en ätstörningsdiagnos men två deltagare i behandlingsgruppen ökade i vikt. Ingen deltagare i väntelistgruppen ökade lika mycket, istället gick tre ner motsvarande vikt. Slutsatserna är att resultaten är för preliminära för att med säkerhet kunna uttala sig ombehandlingsformatets effektivitet för denna problematik. Data från fler deltagare samt uppföljningsmätningar behövs för att kunna besvara frågeställningarna på ett adekvat sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Nordqvist, Jenny. "Vårdpersonalens syn på anorexia nervosa och familjens roll under behandlingen av barn/ungdomar : En kvalitativ studie gjord på två olika ätstörningskliniker." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4873.

Full text

Abstract:

Inledning: Den specialiserade ätstörningsvård som bedrivs i Stockholm har olika behandlingskoncept gällande anorexia nervosa (AN) för ungdomar. Familjens roll varierar likväl. Syftet med denna studie är att jämföra två av de största ätstörningsklinikerna i Stockholm; AB Mando samt Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) för att se om och i så fall hur de skiljer sig åt. Frågeställningar: Vilken grundsyn har vårdpersonal vid två olika kliniker på AN och på familjen roll under behandlingsarbetet och hur argumenterar man för detta? Hur går behandlingen till och vad är familjens roll? Hur förhåller man sig överhuvudtaget till familjen och varför? Metod: I studien, som är en kvalitativ undersökning, har vårdpersonal från dessa ätstörningskliniker deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien är bearbetat utifrån en tematisk analys. Resultat: De två klinikerna skiljer sig diametralt åt vilket grundar sig i två helt olika kunskapsparadigm. Med utgångspunkt i den teoretiska bakgrunden kan man se att det systemteoretiska synsättet råder på SCÄ där familjen roll är avgörande under behandlingen, genom att arbeta relationellt med hela familjen så kan patienten tillfriskna. På Mando där det inlärningsteoretiska/biologiska synsättet råder är konceptet det motsatta; genom att särskilja patienten från familjen och hemmiljön kan tillfrisknande ske då det ätstörda beteendet riskerar att vidmakthållas om patienten är kvar i den kontext där det blivit inlärt. Diskussion: Dessa olikheter torde ge skilda kliniska implikationer. Frågan om lika vård lyfts men också att det kan vara en fördel med ett varierat behandlingsutbud utifrån familjens behov.
Introduction: The specialized eating disorder treatments provided in Stockholm have different treatment concepts of anorexia nervosa (AN) for adolescents. The role of the family varies as well. The purpose of this study is to compare two of the biggest eating disorder clinics in Stockholm, AB Mando and the Stockholm Centrum för Ätstörningar (SCÄ) to see whether, and if so, they differ. Questions: What views have health professionals at two different clinics on AN and the family's role in the treatment process, and how do they argue for this? How does one relate to the family and why so? Method: In this study, which has a qualitative approach, health professionals at the two eating disorder clinics participated in semi-structured interviews. The interviews were processed in a thematic analysis. Results: The two clinics differs diametrically, which is based in two completely different paradigms. Based on the theoretical background, one can see that the system theoretical approach prevails at SCA, where the family's role is crucial during treatment, only by working relationally with the whole family the patient can recover. At Mando where learning theory / biological approach prevails, the concept is the opposite; by separating the patient from the family and the home environment recovery can be made. The behavior is likely to be maintained if the patient is left in the context where the eating disorders has developed. Discussion: These differences should result in different clinical implications. The issue of equal treatment is raised, but also that it can be an advantage with a varied range of treatments based on the varied needs of the families.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Cardesjö, Malin, and Caroline Karlsson. "Hellre sjuk och mager än frisk och fet : En litteraturbaserad studie av kvinnors upplevelser under behandlingen för anorexia nervosa." Thesis, Högskolan Väst, Avd för vårdvetenskap på grundnivå, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7339.

Full text

Abstract:

Background Anorexia nervosa is a growing problem in society and it is most common among women. It is a complex disease that affects both the mental and the physical health. The disease expresses itself differently from person to person, therefore, treatment should be individualized. Nurses need to gain insight into how patients feel about the treatment in order to understand their experience. Previous studies use statistical research to evaluate treatment. This study focuses on describing patients' concrete experiences during care and treatment for anorexia nervosa. Aim The aim is to highlight women's experiences of care and treatment for anorexia nervosa at hospital wards. Method The study was based on qualitative articles containing interviews. Nine articles were analysed according to Friberg's (2012) qualitative content analyse for literature-based studies. Results Four themes and twelve subthemes emerged from the analyse. The findings of the results are characterized by feeling isolated, not being seen, feeling trust and taking one step at the time. The quality of care affects the outcome of the treatment. Conclusion Nursing patients with anorexia nervosa is a complex task and skilled staff is required. The whole patient should be treated, both physically and mentally. When treating only the physical the underlying problem still exist and relapse is inevitable. Every individual is different and everyone has different problems. Individualized care is therefore required for the best treatment results.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Gergelj, Viktoria, and Sandra Rossander. "Ätstörningens ansikten : en kvalitativ studie om upplevelser och erfarenheter av att kunna anpassa sig till ett friskare liv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11216.

Full text

Abstract:

This is a qualitative study which purpose is to examine the experiences of the recovery process after a treatment for eating disorders. The questions we have decided to examine are; how did the women adapt to a healthier life after treatment, what are the women's perceived experiences of the aspects related to identity and identity work, and what external social influence was seen as important for their adjustment process to a healthier life? Methods: We have used computer-supported and semi-structured interviews. There were a total of nine women who took part in the study. Results: Majority of these women have been recovered from their eating disorders, but some still have major or minor problems. They found it rather difficult to adjust their life's without an eating disorder. Conclusions: Increased self-awarness led to greater control over the eating disorder. The women could begin to confer the new features that they identified with. The social network is described as having been a major factor in the recovery process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Van, der Spuy Hester Helena. "'n Verkennende studie na die vroulike adolessent met anoreksia nervosa se belewenis van haar self (Afrikaans)." Diss., University of Pretoria, 2003. http://hdl.handle.net/2263/27697.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Feldmanis, Rebecka. "Behandlares uppfattningar av behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor : En kvalitativ studie gjord på fyra behandlares egna uppfattningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26200.

Full text

Abstract:

Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver. I framtiden ser behandlarna inte att det är metoderna eller behandlingen som ska förändras, utan samhällets syn på sjukdomen och ideal bör förändras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Gay, Kristen Nicole. "Unbearable Weight, Unbearable Witness: The (Im)possibility of Witnessing Eating Disorders in Cyberspace." Scholar Commons, 2013. http://scholarcommons.usf.edu/etd/4676.

Full text

Abstract:

This thesis argues that the recent erasure of digital pro-anorexia ("pro-ana") narratives by websites such as Tumblr, Pinterest, and Instagram represents an attempt to silence female self-starvers and reify the authority of medical associations to speak for female bodies. I draw parallels between these attempts and Gayatri Chakravorty Spivak's theory of epistemic violence, since the experiences of women are effectively discredited, through metaphors that render the thin body dangerous, to shore up professional medical authority. As an attempt to privilege the experiences of the self-starvers, I analyze one Tumblr blog with eating disorder content to listen to the letters users anonymously write to their bodies in contrast to narratives written by "recovered" self-starvers that are officially endorsed by the National Eating Disorder Association. Finally, I argue that the Internet provides us with the opportunity to foster response-able witnessing, for which Kelly Oliver has advocated. I extend Oliver's research to argue that we must foster response-ability for all attempts to bear witness. I suggest that creating response-able spaces where others might witness their different embodied experiences can enable female self-starvers to reclaim subjectivity that medicine has taken from them. In so doing, they might learn to become response-able to their eating disorders, and, eventually, their own bodies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Corrochano, Ana. "Anorexia Nervosa : patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen - en kvalitativ studie baserad på självbiografier." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1092.

Full text

Abstract:

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa. En kvalitativ textanalys användes för att tolka data. Åtta teman framkom i resultatet: ”att känna förtroende” ”att få hjälp med att gå till botten med problemet”, ”att inte bli förstådd”, ”att inte våga öppna sig”, ”att inte bli sedd”, ” att få bekräftelse”, ”att känna maktlöshet” och slutligen, ”att någon talar till den friska delen”. Dessa teman speglade dessa personers erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie kan bidra med att ge en ökad förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter som lider av Anorexia Nervosa samt att hjälpa vårdpersonal att tillmötesgå dessa patienters behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Nielsen, Lina, and Karl Bergendahl. ""Varför skulle hon släppa taget?" : En diskursanalytisk studie kring konstruktionen av anorexia nervosa i handböcker för behandlare och professionella." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160495.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att granska hur anorexia nervosa och tillfrisknande konstrueras i handböcker vilka skrivna för och använda av behandlare och professionella vilka arbetar med anorexia nervosa och andra ätstörningar. Studien har sin teoretiska grund i socialkonstruktionism och använder sig av Michel Foucaults resonemang kring produktiv makt, disciplin och panopticon. Dessa begrepp används i studien för att nå en djupare analysnivå. Tidigare forskning om anorexia nervosa har visat på komplexiteten av fenomenet och behovet av vidare forskning. Anorexia nervosa ses i regel som ett individuellt problem. Viss forskning föreslår att detta perspektiv behöver breddas och att det sociala arbetet kan fylla en viktig funktion i relation till detta. Studiens grundläggande empiriska material erhölls från Länsteamet på Ätstörningsenheten i Region Östergötland och var i form av handböcker kring ämnena anorexia nervosa och ätstörningar. Metodologin i denna studie är diskursanalytisk och utfördes med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg What is the problem represented to be? Studiens resultat visar på ett antal olika diskurser kring tillfrisknande. I dessa kan vi se tendenser kring vad som lämnas oproblematiserat i skapandet av den drabbade samt hur ett tillfrisknande går till i relation till anorexia nervosa. Vanligt förekommande diskursiva element ger vid handen att det är individens uppgift och ansvar att iscensätta sitt eget tillfrisknande. I relation till Foucaults begrepp produktiv makt, disciplin och panopticon kan tillfrisknandet ses som ett exempel på en maktteknologi. Individens fortsatta välmående och liv kopplas samman med dennes produktivitet. Således är makten inbyggd i individens tillfrisknande. Förhoppningen är att denna studie bidrar till medvetenhet kring konstruktionen av anorexia nervosa som problem och samtidigt presentera förgivettagna problemkonstruktioner. Studien kan sägas vara explorativ och den öppnar för vidare frågeställningar kring makt, tillfrisknande och anorexia nervosa i relation till socialt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Karlsson, Clara, and Alma Shapiro. "SKAMlig ohälsa : En studie i hur psykisk ohälsa representeras i webbserien SKAM." Thesis, Luleå tekniska universitet, Medier, ljudteknik och teater, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63863.

Full text

Abstract:

This essay examines how the Norwegian web series SKAM presents mental illness; how discourse structures concerning mental illnesses are consolidated and challenged. Our analysis examines seasons one, two and three. The essay is based on Stuart Hall's representation theory, Michel Foucault's theories about madness, and Norman Fairclough's discourse theory. The starting point of the methodology used in this study is a critical discourse analysis based on Norman Fairclough's three-dimensional model. The analysis primarily examines three levels: textual level, dialogues of the characters, and visual expression apparent in the scenography of the series. We analyze how the format is used, how the story is distributed through web and social media, and how this relates to a larger social context in addition to how the narrative of mental illness is inevitably part of cultural, institutional, and social order. Our findings reveal that SKAM reinforces cultural beliefs about mental ill health by representing mental illnesses as taboo and stigmatized as well as as being a problem that is (primarily) at the individual level. Mental illness in the series is presented as a threat to community norms where mental ill health is presented at an individual level and not as a product of society's constructed desires or structural problems. The series presents very limited help for the mentally ill. The absence of acceptance of and cure for the mentally ill causes them to wind up outside society and they have greater difficulty contributing in manners similar to those of healthy, working people.
Denna uppsats undersöker hur webbserien SKAM representerar psykisk ohälsa; på vilket sätt diskursiva konstruktioner kring psykiska sjukdomar befästs och utmanas. För att analysera detta undersöks säsong ett, två och tre. Uppsatsen bygger på Stuart Halls representationsteori, Michel Foucaults teorier kring vansinnet och Norman Faircloughs diskursteori. Den metodologi som används för studien är en kritisk diskursanalys där Norman Faircloughs tredimensionella modell är utgångspunkt. Analysen sker främst på tre olika nivåer: textuell nivå; karaktärernas dialoger och seriens visuella uttryck. Hur formatet används; hur berättelsen distribueras genom webb och sociala medier. Samt hur detta sker i en större social kontext; hur berättelsen om psykisk ohälsa ofrånkomligen också är en del av en kulturell, institutionell och samhällelig ordning. Vårt resultat visar att SKAM befäster kulturella föreställningar kring psykisk ohälsa genom att representera psykiska sjukdomar som tabubelagda och stigmatiserade samt som ett problem som (främst) ligger på individnivå. De psykiskt sjuka i serien framställs som hot mot samhällets normer där den psykiska ohälsan läggs på individnivå och inte som en produkt av samhällets konstruerade begär eller strukturella problem. Mycket begränsad hjälp till psykiskt sjuka presenteras i serien. Utlämnandet av acceptans och botemedel för de psykiskt sjuka medför att de hamnar utanför samhället och får svårare att bidra på samma sätt som en frisk, arbetande person kan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Tipton, Meaghan. "An Interdisciplinary Study to Understand Treatment Seeking Behavior Among Female Survivors of Eating Disorders: Anorexia nervosa, Bulimia nervosa, and Binge Eating Disorder." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2020. https://dc.etsu.edu/secfr-conf/2020/schedule/29.

Full text

Abstract:

As modern medicine advances knowledge of the human body, mental health is still underrepresented and in some cases ignored as a 'real' medical issue (Latzer, 2011). Under that umbrella falls eating disorders, particularly these three types: anorexia nervosa, bulimia nervosa, and binge eating disorder. This study was done in order to better understand what influenced female survivors of eating disorders to seek treatment. In America, approximately 0.9 percent of women will develop anorexia eating disorder (Stice E & Bohon C. 2012) , 3.5 percent of women will develop a binge eating disorder, and 1.5 percent will develop a bulimic eating disorder (Hudson et al, 2007). While these percentages may seem small, the health problem is not, eating disorders have the highest mortality rate of any mental illness (Smink et al, 2012). The purpose of this study is to understand what psychosocial factors influence people with eating disorders to seek treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Aljaderi, Dahlia. "En berg- och dalbana i ett fängelse av självsvält : En kvalitativ studie om hur individer med en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning upplever sin situation utifrån dessa två sjukdomstillstånd." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28688.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd. Tänkbara faktorer till varför dessa individer utvecklat dessa två sjukdomstillstånd har gett upphov till tre begrepp som har varit centrala utifrån intervjupersonernas berättelser; anknytning, utsatthet samt övergrepp. Det fjärde och sista begreppet samsjuklighet sammanfattar de tänkbara faktorerna till varför dessa individer insjuknat i en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning.
This qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Gelegen, Cigdem. "Molecular genetics studies on the regulation of body mass, food intake and energy metabolism in the mouse : a model for human anorexia nervosa." Thesis, King's College London (University of London), 2006. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.431753.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Johansson, Johanna. "Bones are Beautiful : En etnografisk studie av ungdomars användning och behov av Pro-anakulturen på Internet." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7898.

Full text

Abstract:

There are several possibilities for those with an eating disorder, who wishes to get treatment and recover to get help and support. But for those who are not ready to recover, there are not any help to receive. Pro-ana is a youth culture where individuals who want to achieve the anorectic ideal help and support each other. The purpose of this study was to describe and analyse the content and the need for the Pro-ana community on Internet, among young people with eating disorders. More specifically the aim was to find out how young Swedish people uses the Pro-ana communities on Internet. The study was an ethnography based on concealed observations of 6 different Pro-ana websites on Internet. During the observations five themes has been used: anonymity, thinspiration, life choice or disease, help or no help and identity. The analysis was based on Goffmans (2004) The presentation of self in everyday life, and the authors thesis about how humans represents them self in the accompany of others. Pro-ana websites consists of diary notes about weight, food, exercise and how to cope with an eating disorder. The Pro-ana culture online has become kind of a support group to which young people turn when society has no knowledge and no resources to meet them and social work are very limited on these sites. When not dare to tell friends and family about their situation, they turn to Pro-ana, which has been described as a sanctuary away from society’s judgements.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Goren-Watts, Rachael Brooke. "Eating Disorder Metaphors: A Qualitative Meta-synthesis of Women's Experiences." Antioch University / OhioLINK, 2011. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=antioch1311014326.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Hurley, Susan. "The Impact of Maladaptive Schema on Disordered Eating: A Collective Case Study." Scholar Commons, 2010. http://scholarcommons.usf.edu/etd/3660.

Full text

Abstract:

This qualitative study is based on the reality that disordered eating such as anorexia nervosa, bulimia nervosa, and compulsive overeating resulting in obesity represent a major and growing problem in community health. Treatment models using cognitive behavioral therapy suggest that those diagnosed with an eating disorder tend to judge themselves in terms of their body shape, weight, and eating habits. However, the recovery rate for those treated for an eating disorder that only addresses those three issues identified above is less than 60%. A number of quantitative studies have provided evidence that other maladaptive schema may contribute to bulimic and anorexic behaviors. Fewer studies have addressed this issue in relationship to compulsive overeating resulting in obesity. This collective case study further explored and identified other maladaptive schema associated with anorexia nervosa, bulimia nervosa and compulsive overeating resulting in obesity that interfere in the long term recovery. This case study will allow the participants to express thoughts and emotions surrounding their disordered eating in their own voices. This collective case study provides evidence that persons diagnosed with disordered eating have carried early life events into adulthood and that these events have created maladaptive schema which may be interfering in their recovery process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Hughes-Scalise, Abigail T. "Exploring the Roles of Adolescent Emotion Regulation, Recognition, and Socialization in Severe Illness: A Comparison Between Anorexia Nervosa and Chronic Pain." Case Western Reserve University School of Graduate Studies / OhioLINK, 2014. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=case1401897218.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Tierney, Stephanie. "The effectiveness of psychosocial interventions for adolescents with anorexia nervosa : a systematic review of outcome studies and qualitative investigations exploring reactions to treatment from patients, parents and practitioners." Thesis, University of Exeter, 2004. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.403065.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Anorexic Studies'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles