Academic literature on the topic 'Ansiktsigenkänning'

Det FInns många typer av identikationsmedel och i denna rapport redovisas uppbyggnaden av en prototyp som använder ansiktsigenkänning för identifiering vid en dörr. Prototypen är ett resultat av ett examensarbete på företaqet Wawo Technology AB och författarens roll i projektet var som projektledare. Projektledarens fokus låg på kommunikation med teammedlemmarna, på att driva projektet framåt samt på att användartesta systemets alla delar. Resultatet av projektet blev en prototyp som i dagsläget är monterad på ett kontor och används av personalen. Registreringen till systemet sköts viaen hemsida av en administratör. Fotograferingen till registreringen genomförs med protoypen och det är möjligt att lagra era bilder per person vilket medföratt användarna kan lagra bilder på olika utseenden, exempelvis med och utan glasögon. Interaktionen med systemet har hållits enkelt och för att bli insläppt behövver användaren ställa sig framför prototypen och titta mot skärmen. Är användaren registrerad och blir igenkänd kommer en grön välkomstskärm att visas och dörren, som prototypen är kopplad till, låses upp. Fördjupningsavsnittet om ansiktsdetektering resulterade i ett förslag till Wawo Technology AB om en kombination av olika metoder för detektering, färginformation och en utseendebaserad metod. Förslaget är teoretiskt användbart både i prototypen och i en övervakningssituation med Wawos algoritm men skulle behöva testas i ett skarpt läge.

Ansiktsigenkänning påverkas av könskategorisering, därkönskategorier antingen påskyndar eller fördröjer tiden det taratt känna igen ett ansikte. Kategoriseringseffekten av kön vidansiktsigenkänning, har i tidigare forskning visats aktiveras närett androgynt ansikte presenteras med ett könstypiskt förnamn.Könskategorier bedöms snabbare än ansiktens individuellakönsdrag. Därför kommer ansikten med en könskategori sominte motsvarar förnamnets könskategori att avfärdas snabbare.Frågan denna studie behandlar är huruvida pronomen också kanutlösa kategoriseringseffekten av kön, genom att jämföra tidendet tar att avfärda ett ansikte som inte motsvarar ett som söksvid olika pronomen. Deltagarna (n=40) genomförde ettansiktsigenkänningstest där de studerade ett androgynt ansiktesom beskrevs som antingen ’hen’, ’hon’ eller ’han’.Ansiktsigenkänningen mättes i form av avfärdningstiden för ettantal kvinnliga- och manliga ansikten. Resultatet visade att detfinns en signifikant skillnad i avfärdningstiden för ansiktenberoende på vilket pronomen de presenterats med, därpronomen med könsinformation som inte motsvarar ansiktetskönsdrag avfärdas snabbare. Det könsneutrala pronomenet ‘hen’visade sig varken påskynda eller fördröja avfärdnignstiden vidansiktsigenkänning. Slutsatserna som dras är att binärapronomen aktiverar- och könsneutrala pronomen inaktiverarkategoriseringseffekten av kön vid ansiktsigenkänning.<br>Gender Fair Language

Denna rapport syftar till att utforska och visa på möjligheten till ansiktsigenkänning vilket görs lättillgängligt för allmänheten genom Microsoft Kinect for XBOX360 och eventuella framtida liknande lösningar med lågupplösta 3D-sensorer. Det finns många komplicerande faktorer inom ansiktsigenkänning och däribland ansiktsrotation. Beroendet på ansiktets horisontella vinklar i förhållande till Kinectenheten undersöks för 5 testsubjekt genom användandet av en 3D-baserad matchningsalgoritm.Detta sker med en metod baserad på Microsoft Kinect Face Tracking SDK och de ansiktsmodeller i 3D denna levererar. Undersökningens resultat är i linje med ansiktsigenkänningens problematik. Ett bättre resultat fås för sant positiva matchningar mellan frontala subjekt jämfört med horisontellt roterade ansikten. Undersökningen visar dock på att ansiktsigenkänning inte är helt underpresterande för de senare och att Kinect och Face Trackings SDK, utan större ingrepp, hanterar ansiktsigenkänning ganska bra.<br>This report aims to explore and show the possibilities of face recognition, which are made available to the public through Microsoft Kinect for XBOX 360 and future similar solutions with low resolution 3D sensors. There are many complicating factors in face recognition such as the rotation of the subjects face. The dependency of the face rotation in relation to the Kinect sensor is studied for 5 test subjects by using a 3D based matching algorithm. This is done with the Microsoft Kinect Face Tracking SDK and the 3D face models this SDK provides. The result of the study is in line with the complications with head rotation in facial recognition. For true positive matches frontal subjects gain better results compared with horizontally rotated subject faces. The study shows that the latter are not completely underperforming the frontal matches however, and that Kinect and Face Tracking SDK, without great interventions, handle face recognition rather well.

Igenkänning av ansikten har främst undersökts i form av korttidsretention. Via sådan forskning har det kunnat påvisas att människor generellt har en bättre förmåga till igenkänning av ansikten jämfört med visuella stimulus av liknande komplexitet. Det har även påvisats effekter av extraversion och kön på förmågan att känna igen ansikten. Denna studie undersökte långtidsretention av ansikten och detta i relation till extraversion och kön. Utöver detta undersökte studien relationen mellan igenkänning av ansikten och annat visuellt stimulus (hundar). Detta studerades genom en experimentell inomgruppsdesign där deltagarna utförde ett datorbaserat igenkänningstest direkt och 24 timmar efter inlärning. Extraversion mättes med självskattningsformuläret Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI R). Studien inkluderade 51 deltagare (31 kvinnor, 19 män, en icke-binär, M = 27.69 år). Resultaten visade en fördel för igenkänning av ansikten, men kunde inte påvisa någon skillnad i nedgång stimulusen emellan. Vidare visade resultaten en signifikant stimulus × kön interaktion, där kvinnor presterade bättre än män på igenkänning av ansikten men inte på igenkänning av hundar. En effekt av extraversion hittades enbart i extremgrupperna på kontinuumet extraversion. Slutligen visade studien att det inte fanns något signifikant samband mellan prestation på igenkänning av hundar och ansikten vid det första testtillfället. I studien diskuteras implikationerna ett holistiskt processande verkar ha på inlärning men inte på minneskonsolidering över tid. Studien belyser också brister i tidigare studier som undersökt extraversion i relation till ansiktsigenkänning och fördjupar sig i eventuella orsaker till uppmätta könsskillnader.<br>Face-recognition has foremost been studied with a focus on short-term retention. This research has concluded that in general people are a better in recognizing faces in comparison to recognition of stimuli with matching complexity. Studies have also shown that extraversion and sex affect face-recognition ability. This study investigated long-term memory retention of faces in relation to extraversion and sex. In addition, this study explored the relationship between recognition of faces, and another visual stimulus (dogs). This was conducted by using an experimental within-subjects-design in which the participants performed a computer-based recognition-test both immediately after the study phase, as well as 24 hours later. Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI R) was used to measure extraversion. The study had 51 participants (31 women, 19 men, one non-binary, M = 27.69 years). The results showed an advantage in recognition of faces but failed to show a difference in decline between stimuli. There was a stimulus × sex interaction, where women showed an advantage compared to men in recognition of faces but not regarding recognition of dogs. Extraversion was shown to have an effect on the performance only when the most and least extraverted was compared. Finally, there was no relationship between face-recognition and recognition of dogs in the short-term retention test. The study highlights shortcomings in earlier studies investigating extraversion in relation to face recognition and discusses possible reasons for the obtained sex differences. The study also discusses whether holistic processing is implicated in learning, but not with respect to long-term memory consolidation.

Abstract (Svenska) Den här undersökningen försöker ta reda på om orsaken till att människor bättre minns ansikten av sin egen etnicitet än ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk än analytisk inkodning. Det testades även om kända och okända ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. Hälften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hälften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kända personer. Uppgiften var att försöka känna igen bilderna då de visades på nytt med en förvrängning som skulle gynna antingen holistisk eller analytisk bearbetning. Resultaten visade att kända ansikten inkodades bättre än okända, och att skillnaden var större för holistisk än analytisk bearbetning. Skillnaden mellan ljusa och mörka ansikten gick i samma riktning, men var inte signifikant.<br>Abstract (English) The purpose of this study was to examine if the reason for Own Race Bias (ORB) – The fact that humans remember faces of their own ethnicity better than faces with another ethnic background/history – lies in the encoding mechanism. It also examined if celebrity faces were more holistically, and non-celebrity faces more analytically, encoded. Half of the stimulus material consisted of Caucasian Americans, and the other half of African Americans. One third of the faces belonged to celebrities. The task for the 51 participants was to recognize the faces. The results showed that celebrity faces were more often recognized than non-celebrity faces, and the difference was greater in holistic processing than in analytic. The difference between Caucasian and African faces showed the same tendency, but was not significant.

Brottsvittnens utsagor om gärningsmän är oftast avgörande för att identifiera gärningsmannen. Det är av vikt att undersöka hur dessa vittnen bör behandlas och förhöras för att dessa ska kunna ge en så korrekt beskrivning som möjligt av gärningsmannen. Forskning tyder på att användandet av den så kallade kognitiva intervjun ger mer korrekt information från vittnena än ett standardpolisförhör. Dock finns en effekt kallad verbal överskuggning vilken gör att vittnena får svårt att identifiera ansiktet om identifieringen sker nära inpå den kognitiva intervjun. Denna studie undersöker om effekten av verbal överskuggning går att påverka genom affekt, då affekt tidigare har visats påverka hur människor processar visuell information och ansikten. 40 studenter exponerades för ett ansikte som senare, efter att de satts i en viss sinnesstämning och gjort en kognitiv intervju, skulle identifieras. Resultaten uppgav ej någon effekt av verbal överskuggning och därmed gick det ej att undersöka huruvida affekt påverkar effekten av verbal överskuggning.

Artificiell intelligens (AI) har tagit världen med storm de senaste åren där nya implementationer och uppfinningar ständigt tas fram och implementeras. Ansiktsigenkänning är en teknik inom AI som kan användas för att identifiera bland annat kriminella eller terrorister genom övervakningskameror, identifiera underåriga drickare och motverka identifikationsstöld. Problemet med ansiktsigenkänningstekniker är att det finns en brist på kunskap om människors attityd till ansiktsigenkänning. Samtidigt som utvecklingen av AI går i en rasande fart och användandet av AI ständigt ökar i samhället, hänger inte de etiska reflektionerna på användningen av AI med i den snabba tekniska utvecklingen av AI. Etiska reflektioner handlar om egenskaper, syften och tilliten till AI. Det vill säga, används ansiktsigenkänning på ett sätt som är allmänt accepterat av de som utsätts för tekniken. Detta är ett intressant ämne eftersom samhällen och världen befinner sig i denna utveckling just nu.    Denna studie har som syfte att försöka fylla bristen på kunskap om människors attityd till ansiktsigenkänning genom att analysera människors inställning till det. Studien som genomförs består av Twitter-data som ligger till grund för en sentimentanalys. En sentimentanalys består av en kombination av en kvalitativ och kvantitativ analys. Studiens resultat visar att inställningen till ansiktsigenkänning beror på kontexten eller situationen den används i och till vilket syfte. Enligt den Twitter-data som hämtades för denna studie, verkar inställningen till ansiktsigenkänning skilja sig mellan olika länder. Resultatet av denna studie har även likheter med tidigare studier som undersökt inställning till ansiktsigenkänning.   Studien avser att göra ett metodbidrag genom att processen för datahämtning samt dataanalys dokumenteras. I resultatet görs en granskning av attitydklassificeringen där verktyget som används för att avgöra inställning jämförs med vad två verkliga personer anser att inställningen i ett visst tweet är. Det visade att det fanns en stor skillnad mellan hur människorna i testet och verktyget som används klassificerade sentiment.<br>Artificial intelligence (AI) has taken the world by storm in recent years where new implementations and inventions are constantly being developed and implemented. Facial recognition is a technology in AI that can be used to identify criminals or terrorists through surveillance cameras, identify underage drinkers and counteract identity theft. The problem with facial recognition techniques is that there is a lack of knowledge about how people react toward them. At the same time as the development of AI is accelerating and the use of AI is constantly increasing in society, the ethical reflections on the use of AI are not part of the rapid technological development of AI. Ethical reflections are about characteristics, purposes, and trust in AI. That means analyzing if facial recognition is used in a way that is widely accepted by those who are exposed to it. This is an interesting topic because societies and the world are currently in this development.   The aim of this study is to try and fill the gaps in the lack of knowledge about people's attitude toward facial recognition by analyzing people's attitudes toward it. The study that is carried out consists of Twitter data, which undergoes a sentiment analysis, which is a combination of a qualitative and quantitative analysis. The results of the study show that the attitude toward facial recognition depends on the context or situation it is used for and for what purpose. According to the Twitter data that was obtained for this study, the attitude toward facial recognition seems to differ between different countries. The results of this study also have similarities with previous studies that examined attitudes toward facial recognition.   The study intends to make a method contribution by documenting the process for data retrieval and data analysis. The result includes a review of the attitude classification where the tool used to determine attitude is compared to what two real people think the attitude in a particular tweet is. It turned out that there was a big difference between how the people in the test and the tool used for the analysis classified sentiments.

<p>Syftet med detta studium var att undersöka om det fanns skillnader i förmågan till identifikation och konfidensbedömningar för röstigenkänning och ansiktsigenkänning relaterat till yrkeserfarenhet och erfarenhet av identifikationsuppgifter. Undersökning genomfördes som ett experiment med två grupper. Experimentgruppen (N=27) bestod av yrkesverksamma poliser, väktare, larmoperatörer och kriminalvårdare. Kontrollgruppen (N=27) utgjordes av försökspersoner som saknade yrkeserfarenhet av identifikationsuppgifter. Resultatet visade att det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan de två identifikationsuppgifterna (röstigenkänning vs. ansiktsigenkänning) och de två grupperna. Experimentgruppen visade sig ha signifikant bättre identifikationsförmåga för röster. Experimentgruppen var också signifikant mer underkonfidenta för röstigenkänning jämfört med kontrollgruppen.</p>