To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ansiktsigenkänning.
Dissertations / Theses on the topic 'Ansiktsigenkänning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 dissertations / theses for your research on the topic 'Ansiktsigenkänning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lindström, Annica. "Ansiktsigenkänning somidentikationsmedel; frånvision till färdiginpasseringsprototyp." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87201.
Full textAbstract:
Det FInns många typer av identikationsmedel och i denna rapport redovisas uppbyggnaden av en prototyp som använder ansiktsigenkänning för identifiering vid en dörr. Prototypen är ett resultat av ett examensarbete på företaqet Wawo Technology AB och författarens roll i projektet var som projektledare. Projektledarens fokus låg på kommunikation med teammedlemmarna, på att driva projektet framåt samt på att användartesta systemets alla delar. Resultatet av projektet blev en prototyp som i dagsläget är monterad på ett kontor och används av personalen. Registreringen till systemet sköts viaen hemsida av en administratör. Fotograferingen till registreringen genomförs med protoypen och det är möjligt att lagra era bilder per person vilket medföratt användarna kan lagra bilder på olika utseenden, exempelvis med och utan glasögon. Interaktionen med systemet har hållits enkelt och för att bli insläppt behövver användaren ställa sig framför prototypen och titta mot skärmen. Är användaren registrerad och blir igenkänd kommer en grön välkomstskärm att visas och dörren, som prototypen är kopplad till, låses upp. Fördjupningsavsnittet om ansiktsdetektering resulterade i ett förslag till Wawo Technology AB om en kombination av olika metoder för detektering, färginformation och en utseendebaserad metod. Förslaget är teoretiskt användbart både i prototypen och i en övervakningssituation med Wawos algoritm men skulle behöva testas i ett skarpt läge.
2
Paulsson, Maria. "PRONOMEN UTLÖSER KÖNSKATEGORISERING VID ANSIKTSIGENKÄNNING." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184764.
Full textAbstract:
Ansiktsigenkänning påverkas av könskategorisering, därkönskategorier antingen påskyndar eller fördröjer tiden det taratt känna igen ett ansikte. Kategoriseringseffekten av kön vidansiktsigenkänning, har i tidigare forskning visats aktiveras närett androgynt ansikte presenteras med ett könstypiskt förnamn.Könskategorier bedöms snabbare än ansiktens individuellakönsdrag. Därför kommer ansikten med en könskategori sominte motsvarar förnamnets könskategori att avfärdas snabbare.Frågan denna studie behandlar är huruvida pronomen också kanutlösa kategoriseringseffekten av kön, genom att jämföra tidendet tar att avfärda ett ansikte som inte motsvarar ett som söksvid olika pronomen. Deltagarna (n=40) genomförde ettansiktsigenkänningstest där de studerade ett androgynt ansiktesom beskrevs som antingen ’hen’, ’hon’ eller ’han’.Ansiktsigenkänningen mättes i form av avfärdningstiden för ettantal kvinnliga- och manliga ansikten. Resultatet visade att detfinns en signifikant skillnad i avfärdningstiden för ansiktenberoende på vilket pronomen de presenterats med, därpronomen med könsinformation som inte motsvarar ansiktetskönsdrag avfärdas snabbare. Det könsneutrala pronomenet ‘hen’visade sig varken påskynda eller fördröja avfärdnignstiden vidansiktsigenkänning. Slutsatserna som dras är att binärapronomen aktiverar- och könsneutrala pronomen inaktiverarkategoriseringseffekten av kön vid ansiktsigenkänning.<br>Gender Fair Language
3
Candefors, Joakim, and Mikael Söderqvist. "3D-ansiktsigenkänning med Kinect : En studie i ansiktsigenkänning med Kinect och dess beroende påansiktets horisontella rotation." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-157682.
Full textAbstract:
Denna rapport syftar till att utforska och visa på möjligheten till ansiktsigenkänning vilket görs lättillgängligt för allmänheten genom Microsoft Kinect for XBOX360 och eventuella framtida liknande lösningar med lågupplösta 3D-sensorer. Det finns många komplicerande faktorer inom ansiktsigenkänning och däribland ansiktsrotation. Beroendet på ansiktets horisontella vinklar i förhållande till Kinectenheten undersöks för 5 testsubjekt genom användandet av en 3D-baserad matchningsalgoritm.Detta sker med en metod baserad på Microsoft Kinect Face Tracking SDK och de ansiktsmodeller i 3D denna levererar. Undersökningens resultat är i linje med ansiktsigenkänningens problematik. Ett bättre resultat fås för sant positiva matchningar mellan frontala subjekt jämfört med horisontellt roterade ansikten. Undersökningen visar dock på att ansiktsigenkänning inte är helt underpresterande för de senare och att Kinect och Face Trackings SDK, utan större ingrepp, hanterar ansiktsigenkänning ganska bra.<br>This report aims to explore and show the possibilities of face recognition, which are made available to the public through Microsoft Kinect for XBOX 360 and future similar solutions with low resolution 3D sensors. There are many complicating factors in face recognition such as the rotation of the subjects face. The dependency of the face rotation in relation to the Kinect sensor is studied for 5 test subjects by using a 3D based matching algorithm. This is done with the Microsoft Kinect Face Tracking SDK and the 3D face models this SDK provides. The result of the study is in line with the complications with head rotation in facial recognition. For true positive matches frontal subjects gain better results compared with horizontally rotated subject faces. The study shows that the latter are not completely underperforming the frontal matches however, and that Kinect and Face Tracking SDK, without great interventions, handle face recognition rather well.
4
Lindman, Oskar, and Moa Lövdahl. "Ansiktsigenkänning: Effekter av kort- och långtidsretention." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159459.
Full textAbstract:
Igenkänning av ansikten har främst undersökts i form av korttidsretention. Via sådan forskning har det kunnat påvisas att människor generellt har en bättre förmåga till igenkänning av ansikten jämfört med visuella stimulus av liknande komplexitet. Det har även påvisats effekter av extraversion och kön på förmågan att känna igen ansikten. Denna studie undersökte långtidsretention av ansikten och detta i relation till extraversion och kön. Utöver detta undersökte studien relationen mellan igenkänning av ansikten och annat visuellt stimulus (hundar). Detta studerades genom en experimentell inomgruppsdesign där deltagarna utförde ett datorbaserat igenkänningstest direkt och 24 timmar efter inlärning. Extraversion mättes med självskattningsformuläret Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI R). Studien inkluderade 51 deltagare (31 kvinnor, 19 män, en icke-binär, M = 27.69 år). Resultaten visade en fördel för igenkänning av ansikten, men kunde inte påvisa någon skillnad i nedgång stimulusen emellan. Vidare visade resultaten en signifikant stimulus × kön interaktion, där kvinnor presterade bättre än män på igenkänning av ansikten men inte på igenkänning av hundar. En effekt av extraversion hittades enbart i extremgrupperna på kontinuumet extraversion. Slutligen visade studien att det inte fanns något signifikant samband mellan prestation på igenkänning av hundar och ansikten vid det första testtillfället. I studien diskuteras implikationerna ett holistiskt processande verkar ha på inlärning men inte på minneskonsolidering över tid. Studien belyser också brister i tidigare studier som undersökt extraversion i relation till ansiktsigenkänning och fördjupar sig i eventuella orsaker till uppmätta könsskillnader.<br>Face-recognition has foremost been studied with a focus on short-term retention. This research has concluded that in general people are a better in recognizing faces in comparison to recognition of stimuli with matching complexity. Studies have also shown that extraversion and sex affect face-recognition ability. This study investigated long-term memory retention of faces in relation to extraversion and sex. In addition, this study explored the relationship between recognition of faces, and another visual stimulus (dogs). This was conducted by using an experimental within-subjects-design in which the participants performed a computer-based recognition-test both immediately after the study phase, as well as 24 hours later. Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI R) was used to measure extraversion. The study had 51 participants (31 women, 19 men, one non-binary, M = 27.69 years). The results showed an advantage in recognition of faces but failed to show a difference in decline between stimuli. There was a stimulus × sex interaction, where women showed an advantage compared to men in recognition of faces but not regarding recognition of dogs. Extraversion was shown to have an effect on the performance only when the most and least extraverted was compared. Finally, there was no relationship between face-recognition and recognition of dogs in the short-term retention test. The study highlights shortcomings in earlier studies investigating extraversion in relation to face recognition and discusses possible reasons for the obtained sex differences. The study also discusses whether holistic processing is implicated in learning, but not with respect to long-term memory consolidation.
5
Persson, Matilda. "Ansiktsigenkänning : Holistisk och analytisk bearbetning vid ansiktsigenkänning av den egna etniska gruppen jämfört med andra etniska grupper." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6648.
Full textAbstract:
Abstract (Svenska) Den här undersökningen försöker ta reda på om orsaken till att människor bättre minns ansikten av sin egen etnicitet än ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk än analytisk inkodning. Det testades även om kända och okända ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. Hälften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hälften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kända personer. Uppgiften var att försöka känna igen bilderna då de visades på nytt med en förvrängning som skulle gynna antingen holistisk eller analytisk bearbetning. Resultaten visade att kända ansikten inkodades bättre än okända, och att skillnaden var större för holistisk än analytisk bearbetning. Skillnaden mellan ljusa och mörka ansikten gick i samma riktning, men var inte signifikant.<br>Abstract (English) The purpose of this study was to examine if the reason for Own Race Bias (ORB) – The fact that humans remember faces of their own ethnicity better than faces with another ethnic background/history – lies in the encoding mechanism. It also examined if celebrity faces were more holistically, and non-celebrity faces more analytically, encoded. Half of the stimulus material consisted of Caucasian Americans, and the other half of African Americans. One third of the faces belonged to celebrities. The task for the 51 participants was to recognize the faces. The results showed that celebrity faces were more often recognized than non-celebrity faces, and the difference was greater in holistic processing than in analytic. The difference between Caucasian and African faces showed the same tendency, but was not significant.
6
Svelander, Angelica. "Kan sinnesstämning påverka verbal överskuggning vid ansiktsigenkänning?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58589.
Full textAbstract:
Brottsvittnens utsagor om gärningsmän är oftast avgörande för att identifiera gärningsmannen. Det är av vikt att undersöka hur dessa vittnen bör behandlas och förhöras för att dessa ska kunna ge en så korrekt beskrivning som möjligt av gärningsmannen. Forskning tyder på att användandet av den så kallade kognitiva intervjun ger mer korrekt information från vittnena än ett standardpolisförhör. Dock finns en effekt kallad verbal överskuggning vilken gör att vittnena får svårt att identifiera ansiktet om identifieringen sker nära inpå den kognitiva intervjun. Denna studie undersöker om effekten av verbal överskuggning går att påverka genom affekt, då affekt tidigare har visats påverka hur människor processar visuell information och ansikten. 40 studenter exponerades för ett ansikte som senare, efter att de satts i en viss sinnesstämning och gjort en kognitiv intervju, skulle identifieras. Resultaten uppgav ej någon effekt av verbal överskuggning och därmed gick det ej att undersöka huruvida affekt påverkar effekten av verbal överskuggning.
7
Perez, Edwin, and Patric Nordberg. "Attityd till ansiktsigenkänning : Vilken inställning har Twitter-användare till ansiktsigenkänning, och hur kan Twitter-data användas för att undersöka det?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447530.
Full textAbstract:
Artificiell intelligens (AI) har tagit världen med storm de senaste åren där nya implementationer och uppfinningar ständigt tas fram och implementeras. Ansiktsigenkänning är en teknik inom AI som kan användas för att identifiera bland annat kriminella eller terrorister genom övervakningskameror, identifiera underåriga drickare och motverka identifikationsstöld. Problemet med ansiktsigenkänningstekniker är att det finns en brist på kunskap om människors attityd till ansiktsigenkänning. Samtidigt som utvecklingen av AI går i en rasande fart och användandet av AI ständigt ökar i samhället, hänger inte de etiska reflektionerna på användningen av AI med i den snabba tekniska utvecklingen av AI. Etiska reflektioner handlar om egenskaper, syften och tilliten till AI. Det vill säga, används ansiktsigenkänning på ett sätt som är allmänt accepterat av de som utsätts för tekniken. Detta är ett intressant ämne eftersom samhällen och världen befinner sig i denna utveckling just nu. Denna studie har som syfte att försöka fylla bristen på kunskap om människors attityd till ansiktsigenkänning genom att analysera människors inställning till det. Studien som genomförs består av Twitter-data som ligger till grund för en sentimentanalys. En sentimentanalys består av en kombination av en kvalitativ och kvantitativ analys. Studiens resultat visar att inställningen till ansiktsigenkänning beror på kontexten eller situationen den används i och till vilket syfte. Enligt den Twitter-data som hämtades för denna studie, verkar inställningen till ansiktsigenkänning skilja sig mellan olika länder. Resultatet av denna studie har även likheter med tidigare studier som undersökt inställning till ansiktsigenkänning. Studien avser att göra ett metodbidrag genom att processen för datahämtning samt dataanalys dokumenteras. I resultatet görs en granskning av attitydklassificeringen där verktyget som används för att avgöra inställning jämförs med vad två verkliga personer anser att inställningen i ett visst tweet är. Det visade att det fanns en stor skillnad mellan hur människorna i testet och verktyget som används klassificerade sentiment.<br>Artificial intelligence (AI) has taken the world by storm in recent years where new implementations and inventions are constantly being developed and implemented. Facial recognition is a technology in AI that can be used to identify criminals or terrorists through surveillance cameras, identify underage drinkers and counteract identity theft. The problem with facial recognition techniques is that there is a lack of knowledge about how people react toward them. At the same time as the development of AI is accelerating and the use of AI is constantly increasing in society, the ethical reflections on the use of AI are not part of the rapid technological development of AI. Ethical reflections are about characteristics, purposes, and trust in AI. That means analyzing if facial recognition is used in a way that is widely accepted by those who are exposed to it. This is an interesting topic because societies and the world are currently in this development. The aim of this study is to try and fill the gaps in the lack of knowledge about people's attitude toward facial recognition by analyzing people's attitudes toward it. The study that is carried out consists of Twitter data, which undergoes a sentiment analysis, which is a combination of a qualitative and quantitative analysis. The results of the study show that the attitude toward facial recognition depends on the context or situation it is used for and for what purpose. According to the Twitter data that was obtained for this study, the attitude toward facial recognition seems to differ between different countries. The results of this study also have similarities with previous studies that examined attitudes toward facial recognition. The study intends to make a method contribution by documenting the process for data retrieval and data analysis. The result includes a review of the attitude classification where the tool used to determine attitude is compared to what two real people think the attitude in a particular tweet is. It turned out that there was a big difference between how the people in the test and the tool used for the analysis classified sentiments.
8
Borgström, Carina. "Röstigenkänning och Ansiktsigenkänning : Kan yrkeserfarenhet påverka prestation och konfidensbedömningar?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4649.
Full textAbstract:
<p>Syftet med detta studium var att undersöka om det fanns skillnader i förmågan till identifikation och konfidensbedömningar för röstigenkänning och ansiktsigenkänning relaterat till yrkeserfarenhet och erfarenhet av identifikationsuppgifter. Undersökning genomfördes som ett experiment med två grupper. Experimentgruppen (N=27) bestod av yrkesverksamma poliser, väktare, larmoperatörer och kriminalvårdare. Kontrollgruppen (N=27) utgjordes av försökspersoner som saknade yrkeserfarenhet av identifikationsuppgifter. Resultatet visade att det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan de två identifikationsuppgifterna (röstigenkänning vs. ansiktsigenkänning) och de två grupperna. Experimentgruppen visade sig ha signifikant bättre identifikationsförmåga för röster. Experimentgruppen var också signifikant mer underkonfidenta för röstigenkänning jämfört med kontrollgruppen.</p>
9
Behrman, Wilhelm. "Ansiktsigenkänning vid 18 års ålder hos för tidigt födda." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-35449.
Full text
10
Bergvall, Celina, and Strömberg Maja Jansson. "Har du sett detta ansikte förut? : Personlighetens betydelse för ansiktsigenkänning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85470.
Full text
11
Hanner, Martin, and Tobias Björk. "Biometri vid fysisk access : En jämförande studie mellan ansiktsigenkänning och fingeravtrycksavläsning." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-910.
Full textAbstract:
<p>In today’s society, people often find themselves in situations where they need to be identified;for example when we buy alcohol, need to use an ATM or log on to our e-mail account. The most common methods today that are used for these kinds of matters are antiquated, and in</p><p>the meantime, criminals all over the world get more sophisticated. Companies invest billions every day in order to protect their interests. Maybe it’s time that we finally give biometrics the</p><p>attention that it deserves.</p><p>This essay aims to describe the biometric methods that are available today, find some of the most effective when it comes to physical access and make a comparison. Face recognition and fingerprint scanning will be described more thoroughly. Pros and cons will be analyzed and the theory will be linked to interviews with three Swedish organisations.</p><br><p>I dagens samhälle hamnar vi människor regelbundet i situationer där vi blir tvungna att identifiera oss. Det kan till exempelvis vara när vi köper alkohol, tar ut pengar eller loggar in på vårt e-mailkonto. De vanligaste metoderna, som idag används för dessa identifieringar, har funnits länge och är föråldrade och i takt med detta blir brottslingar världen allt mer sofistikerade. Dagligen investerar företag världen över miljarder för att skydda exempelvis</p><p>data med hjälp av koder och andra mjukvaruinstallationer. Kanske är det istället dags för att vi ger biometrin en ordentlig chans.</p><p>Den här uppsatsen syftar till att redogöra för de biometriska säkerhetsmetoder som finns tillgängliga, identifiera några av de effektivaste när det gäller fysisk access och jämföra dessa med varandra. Det är framförallt ansiktsigenkänning och fingeravtrycksavläsning som kommer att ges mycket plats i studien. För- och nackdelar kommer att tas upp och teorin kommer att kopplas till intervjuer gjorda med tre svenska företag.</p>
12
Folkesson, Caroline. "Ansiktsigenkänning inom Wechsler Memory Scales - påverkas prestation av kön och etnicitet?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8121.
Full textAbstract:
<p>I samband med att Wechsler Memory Scales-III översatts och utprovats för svenska och norska förhållanden har deltestet Ansikten analyserats med avseende på fenomen som sedan tidigare är kända kring ansiktsigenkänning. Med hjälp av signaldetektionsteori har den eventuella förekomsten av own race bias och könsskillnader undersökts samt kontrollerats för ålder och utbildning. Slutsatsen är att varken kön eller etnicitet har någon avgörande påverkan på testresultatet och de behöver därför inte särskilt beaktas när personer liknande de som ingår i utprövningsgruppen testas med WMS-III. Förslag ges på fortsatt forskning kring deltestet Ansikten i Sverige.</p>
13
Holmqvist, Sebastian. "Ansiktsigenkänning för närvarohantering i skolan : Möjligheter och utmaningar utifrån ett användarperspektiv." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254775.
Full textAbstract:
I takt med att samhället i stort digitaliseras i hisnande fart kommer även fler och fler lösningar på hur teknik kan hjälpa elever och lärare i den svenska skolan. Internet of Things är på uppgång och nya tekniker för ansiktsigenkänning och databehandling öppnar upp för olika automatiseringsmöjligheter. Syftet med denna rapport är att undersöka användarnas upplevelse av ansiktsigenkänning för närvarohantering i skolan. Lärarnas administrativa börda växer och mycket lektionstid går åt till just närvarotagning, därför hoppas man kunna effektivisera lektionerna och skolan i stort med hjälp av ny teknik. Denna kvalitativa undersökning som görs i samarbete med RISE Research Institutes of Sweden undersöker upplevelsen av ansiktsigenkänningsteknik för närvarotagning och hantering i skolan ur elevernas perspektiv. En klass i en gymnasieskola i Sverige provade under en vecka en prototyp för närvarotagning och fick sedan utvärdera denna i fokusgruppsintervjuer. Resultaten pekar på en positiv inställning till tekniken generellt och att den potentiellt kan ha positiv inverkan på studiemiljön och undervisning. Det visar sig att design och interaktion spelar en viktig roll kring synen på tekniken, och denna studie ämnar ge en helhetsbild av hur elever på ett tekniskt gymnasium upplever tekniken. Undersökningen visar på designutmaningar och öppnar upp för vidare studier i exakt hur ansiktsigenkänningsteknik kan och bör användas i skolmiljö ur ett användarperspektiv. Här ges en grundläggande bild av hur elever upplever ansiktsigenkänningsteknik i skolan och undersökningen bidrar till att stärka arbetet mot en digitaliserad skola.<br>As society as a whole is digitized in breathtaking speed, more and more solutions to how technology can help students and teachers in the Swedish school system emerge. The Internet of Things is on the rise and new techniques for facial recognition and data processing open up for various automation possibilities. The purpose of this report is to examine the users' experience of facial recognition for attendance management in school. The teachers' administrative burden is growing and a lot of time is devoted to attendance, so one hopes to make the classes, and the school as a whole, more efficient with the help of new technology. This qualitative study, conducted in collaboration with RISE Research Institutes of Sweden, examines the experience of facial recognition techniques for attendance and management in school from the pupils' perspective. One class in a high school in Sweden tested a prototype for attendance during one week and then evaluated it in focus group interviews. The results point to a positive attitude towards the technology in general and that it can potentially have a positive impact on the study environment and teaching. It turns out that design and interaction play an important role in the view of the technology, and this study aims to give an overall picture of how students in a Swedish high school experience the technology. The study shows design challenges and opens up for further studies in exactly how facial recognition technology can and should be used in a school environment from a user perspective. Here, a basic picture is given of how students experience facial recognition technology in school and the study helps to strengthen the work towards a digitized school.
14
Jansson, Åsa. "Kvinnor minns ansikten bättre än män." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-479.
Full textAbstract:
<p>Att känna igen och komma ihåg andras ansikten är en viktig förmåga hos människan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihåg fler ansikten än män och särskilt bra är kvinnor på att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den här studien var att undersöka om priming av kön skulle påverka mäns och kvinnors ansiktsigenkänningsförmåga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 män) mellan 18 och 19 år och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bättre när det gällde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd åt tidigare forskning samt upphov till nya frågeställningar, som till exempel om skillnaderna är åldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?</p>
15
Lundberg, Rebecca. "Lukters förmåga att påvera uppmärksamheten för emotionella ansikten." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167872.
Full textAbstract:
Människans förmåga att känna lukter samt känna igen ansikten är två aspekter som är viktiga för människor. I denna studie undersöktes det om obehagliga och behagliga lukter påverkar vilket emotionellt ansikte som kopplas samman med de två olika lukterna. Trettioåtta deltagare deltog i studien och experimentet genomfördes framför en dator i ett test med dot probe paradigmen. Deltagarna fick en lukt placerad under näsan och skattade sedan luktens positivitet/negativitet samt intensitet. Därefter gjordes testet med dot probe och slutligen skattades luktens intensitet ytterligare en gång samt att de skulle matchas ett emotionellt ansikte till lukten. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan lukterna för dot probe, dock fanns en skillnad mellan skattningarna på lukterna före och efter dot probe.
16
Alajarva, Sami. "Användarverifiering från webbkamera." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-72.
Full textAbstract:
<p>Arbetet som presenteras i den här rapporten handlar om ansiktsigenkänning från webbkameror med hjälp av principal component analysis samt artificiella neurala nätverk av typen feedforward. Arbetet förbättrar tekniken med hjälp av filterbaserade metoder som bland annat används inom ansiktsdetektering. Dessa filter bygger på att skicka med redundant data av delregioner av ansiktet.</p>
17
Härdevik, Hanna, and Lisa Blusi. "Samband mellan kognitiva faktorer och förmågan att korrekt identifiera ansikten." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85504.
Full textAbstract:
Vittnesmål spelar en avgörande roll som bevisning vid brottmål och att vittna utgör en viktig del i att kunna klara upp brott. Att ögonvittnen identifierar en person är en vanlig metod för att få bevismaterial i en rättegång eller för att vägleda polisen i utrednings- och spaningssammanhang. Ögonvittnesidentifiering av ansikten är dock inte en helt säker metod då det mänskliga minnet besitter begränsningar och är sårbart för suggestioner vilket gör det nödvändigt att undersöka samband mellan kognitiva faktorer och förmågan att korrekt identifiera ansikten. Detta i syfte att minska antalet felaktiga identifikationer av oskyldiga. Syftet med studien var att besvara frågan om förmågan till ansiktsigenkänning kan prediceras av kognitiva förmågor. Studien har nyttjat insamlad data från den longitudinella studien Betula(Nilsson m.fl., 1997) som startade 1988 i Umeå. Med ett urval om 1 715 personer i åldrarna35–85 år (M = 58.22, SD = 13.79) har resultatet från nio olika kognitiva tester utforskats i förhållande till ett ansiktsigenkänningstest bestående av barnansikten. Genom korrelationsanalyser och stegvisa regressionsanalyser framkom att förmågan till ansiktsigenkänningsförmåga kan prediceras till viss del. Den starkaste prediktorn för ansiktsigenkänning var visuospatial förmåga och flytande intelligens. Förmågan att känna igen ansikten verkar inte försämras vid högre ålder, vilket gäller för andra kognitiva förmågor.<br>Testimony plays a crucial role in the work of presenting evidence in criminal cases and to solve crimes. Eyewitness to identification is commonly used method to collect evidence for a trial or to aid the police in their investigations. However, identification of faces is not a completely reliable method because the human memory has limitations and is vulnerable to suggestions, which stresses the importance of investigating relationships between cognitive factors and the ability to correctly identify faces. This in order to reduce the number of incorrect identifications of innocent people. Thus, the purpose of this study was to answer the question “whether theability to recognize faces can be predicted by cognitive abilities”. This study has made use of data collected within the longitudinal Betula study (Nilsson et al, 1997) which started in Umeå in 1988. With a sample of 1 715 participants in aged 35-85 years (M = 58.22, SD = 13.79)results from nine different cognitive tests were explored in relation to performance in facerecognition task consisting of children’s faces. Through correlation analyzes and stepwiseregression analyzes, it emerged that the ability to face recognition ability can be predicted tosome extent. The strongest predictor of facial recognition was visuospatial ability and fluid intelligence. The ability to recognize faces does not seem to deteriorate at an older age, required for other cognitive abilities.
18
Martikainen, Katariina, and Kewser Said. "A facial recognition application for elderly care : Caregiver verification and identification." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-235636.
Full textAbstract:
Interest in facial recognition has increased rapidly during the past decade. Increased computational power and huge amounts of available data have made facial recognition both possible and useful. Bio-metrical identification is one of the common applications for facial recognition.The population in Sweden is aging. Moreover, many people remain living on their own until old age. This introduces new challenges to society. How do we maintain the autonomy of elderly, and support their well-being despite of the challenges introduced by aging?This thesis presents a study of the potential of facial recognition in elderly care. In the thesis work a need for facial recognition system in elderly care is identified, a system architecture to meet the need is presented, the implementation process of such system’s prototype is described, and the feasibility of the prototype is evaluated.One of the results of the study indicates that there is a need in elderly care to help seniors to verify and identify caregivers who visit them. The study shows that a facial recognition system which presents information about the visiting caregiver to the elderly would support them in their daily life. The user interface of the developed prototype is feasible, but as it is now, the facial recognition part of the program is not accurate enough to be used in a real life context. Ways of improving the facial recognition functionality of such a system should be studied in future research.<br>Intresset för ansiktsigenkänning har ökat snabbt under det senaste decenniet. Detta har gjort ansiktsigenkänning både möjlig och användbar. Biometri och identifiering är vanliga användningssätt för ansiktsigenkänning.Sverige befolkning åldras. De äldre fortsätter dessutom att i hög grad bo ensamma. Detta introducerar nya utmaningar för samhället. Hur kan vi bibehålla de äldres autonomi and stötta deras välmående, trots ålderns krämpor?Denna uppsats presenterar en studie om potentialen för att använda ansiktsigenkänning inom äldrevården. I arbetet identifieras behovet av ett ansiktsigenkänningssystem inom äldrevården, en systemarkitektur för att tillgodose detta behov presenteras, implementeringsprocessen av en prototyp av ett sådant system beskrivs samt genomförbarheten av ett sådant system utvärderas. Ett av studiens resultat indikerar att det finns ett behov inom äldreomsorgen att hjälpa seniorer att identifiera och verifiera den personal som besöker dem. Studien visar att ett ansiktsigenkänningssystem som visar information om besökande personal till seniorerna skulle kunna hjälpa dem i deras dagliga liv.Användargränssnittet i den utvecklade prototypen är användbar, men i dess nuvarande stadie är ansiktsigenkänningsdelen av programmet inte exakt nog för att kunna användas i verkligheten. Metoder för att förbättra ansiktsigenkänningsfunktionen i ett sådant system är ett uppslag för framtida forskning.
19
Kelebek, Ohlsson Vanessa, and Jimmy Sundell. "Finns det könsskillnader mellan beslutsprocess vid igenkänning av gärningsperson?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-72394.
Full textAbstract:
Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns en skillnad mellan mänoch kvinnor i deras beslutsprocess (absoluta- eller relativa process) under envittneskonfrontation, samt att kontrollera om det fanns en skillnad mellan mänoch kvinnor till ett korrekt utpekande. Våra hypoteser var att 1) kvinnor i störreutsträckning skulle använda sig av svar som beskriver en absolut beslutsprocess,2) kvinnor skulle göra fler korrekta utpekanden vid vittneskonfrontationer och 3)det fanns ett samband mellan absoluta beslutsprocessen och ett korrektutpekande. Vi genomförde en enkätundersökning som publicerades på webbensom sammanlagt besvarades av 451 personer. I enlighet med vår hypotes visaderesultaten att kvinnor använder sig av absoluta beslutsprocesser i högreutsträckning och gjorde fler korrekta utpekande än män. Resultaten diskuteradesutifrån teori och tidigare forskning.<br>Our purpose of the study was to investigate whether there are differences betweenmen and women in their decision-making process (absolute identification orrelative judgment) during a witness confrontation, as well as to check whetherthere are differences between men and women in identification accuracy. Ourhypotheses were: 1) women would be more likely to use answers that describe anabsolute identification, 2) women would make more correct identification inwitness confrontations, 3) there would be an association between the absoluteidentification and the correct identification. We conducted an online survey,which was answered by 451 people. In accordance with our hypothesis, theresults showed that women made use of absolute identification to a greater extentand made more correct identification than men. The results discussed based ontheory and previous research.
20
Lenander, Daniel. "Parameters having significant impact on FRS matching." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20120.
Full textAbstract:
Facial Recognition Systems är något som har blivit populärt de senaste åren, speciellt efter den 11 september 2001. Möjligheten att kunna över-vaka personer som rör sig i olika miljöer har varit av intresse för bland annat regeringar, till exempel USA:s regering. Eftersom det finns mängder med olika typer av undersökningar och alla försöker göra så bra matchningar som möjligt av personer mot databaser, fast de utförs på olika sätt, är det intressant att se om det finns någon parameter som har en större påverkan på resultaten, oavsett om undersökningen görs med 2D, 3D eller en kombination av metoderna. Det finns många olika faktorer och parametrar som påverkar matchningsprocenten därför skall denna littera-turstudie försöka lokalisera och se om det finns någon parameter som har en större påverkan på matchningsprocenten. Det visar sig att två parametrar har en större påverkan än övriga parametrar. De är antalet bilder av varje objekt som finns att matcha i databasen och kvaliteten på indata vilket innebär kontrast och upplösning samt hur kompletta ansiktena är.<br>Facial Recognition Systems is something that has become popular in recent years, especially after 11 September 2001. The ability to monitor people that are moving in different environments has been of interest to particular governments, for instance the US government. Since there are a lot of different types of surveys, though performed in different ways, all trying to do the best matches of people to databases as possible, it is interesting to see if there is any parameter that has a major impact on the result. Whether the survey is done with 2D, 3D or a combination of methods, there are many different factors and parameters that affect the matching percentage. Therefore this study tries to locate and see if there is any parameter that has a greater impact on the matching percentage. It appears that two of the parameters have a greater effect on the result, than the others. These are the number of images of a test subject in the database and the quality of the input data. The quality is defined by contrast and resolution as well as how complete the faces are.
21
Dahl, Dag, and Sterne Gustaf. "En jämförelse av Eigenface- och Fisherface-metoden tillämpade i en Raspberry Pi 2." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Data- och elektroteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29795.
Full textAbstract:
Syftet med rapporten är att visa möjligheten att använda Raspberry Pi 2 i ett ansiktsigenkänningssystem. Studien redogör för prestandaskillnader mellan Eigenface och Fisherfacemetoden. Studieförfattarna har genomfört en experimentell studie enligt en kvantitativ metod där tester utgör empirin. Resultatet från testerna kommer presenteras genom diagram och påvisa möjligheten att använda Raspberry Pi 2 som hårdvara i ett ansiktsigenkänningssystem. Genom samma testutförande kommer skillnader mellan igenkänningsmetoderna att påvisas. Studien visar att Raspberry Pi 2 är en lämplig kandidat att använda för mindre ansiktsigenkänningssystem. Vidare framgår det att Fisherface-metoden är det lämpligaste valet att använda vid implementation av systemet.<br>The purpose with this report is to demonstrate the possibility to use Raspberry Pi 2 as hardware in a face recognition system. The study will show performance differences regarding the Eigenface- and Fisherface-method. To demonstrate the possibility the authors have done tests using an experimental study and quantitative method. To review the tests and to understand the result a qualitative literature review was taken. The tests will be presented as graphs to show the possibility to use Raspberry Pi 2 as hardware in a face recognition system. The same goes for the comparison of the chosen algorithms. The work indicates that Raspberry Pi 2 is a possible candidate to use for smaller face recognition systems. There is also an indication that the Fisherface method is the better choice for face recognition.
22
Danielsson, Henrik. "Facing the Illusion Piece by Piece : Face Recognition for Persons with Learning Disability." Doctoral thesis, Linköping : Örebro ; Linköping : Department of Behavioural Sciences, Linköpings universitet ; Swedish Institute for Disability Research, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-5379.
Full text
23
Madsen, Angelica, and Carl Nymanson. "Bör du v(AR)a rädd för framtiden? : En studie om The Privacy Paradox och potentiella integritetsrisker med Augmented Reality." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DVMT), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43868.
Full textAbstract:
I en tid där digitaliseringen är mer utbredd än någonsin ökar också mängden data som samlas och delas online. I takt med att nya tekniker utvecklas öppnas det upp för nya utmaningar för integritetsfrågor. En aktiv användare online ägnar sig med största sannolikhet också åt ett eller flera sociala medier, där ändamålen ofta innebär att dela med sig av information till andra. Eftersom tekniken Augmented Reality används mer frekvent i några av de största sociala medieapplikationerna blev studiens syfte att undersöka potentiella integritetsproblem med Augmented Reality. Studiens tillvägagångssätt har bestått av en empirisk datainsamling för att skapa ett teoretiskt ramverk för studien. Utifrån detta har det genomförts en digital enkät samt intervjuer för att närmare undersöka användarens beteende online och The Privacy Paradox. Utifrån undersökningens resultat kunde The Privacy Paradox bekräftas och ge en bättre förståelse för hur användaren agerar genom digitala kanaler. I studien behandlas olika aspekter kring integritetsfrågor såsom användarvillkor, sekretessavtal, datamäklare, framtida konsekvenser och vad tekniken möjliggör. Studien kommer fram till att användare, företaget och dagens teknik tillåter att en känsligare information kan utvinnas genom ett dataintrång. Även om det ännu inte har inträffat ett dataintrång som grundat sig i Augmented Reality före denna studie, finns det en risk att det endast handlar om en tidsfråga innan detta sker.<br>In a time when digitalization is more widespread than ever, the amount of data collected and shared is increasing. As new technologies develop, challenges for privacy concerns arises. An active online user is likely to engage in one or many social media platforms, where the purpose often involves sharing information with others. Since Augmented Reality is more frequently supported in some of the biggest social media applications, the purpose of this study was to investigate potential privacy concerns with Augmented Reality. The study’s approach consisted of an empirical data collection to create a theoretical framework for the study. Based on this, a digital survey and interviews were conducted to further investigate the user's behavior online and The Privacy Paradox. Based on the results of the survey, The Privacy Paradox could be confirmed and a better understanding of how the user interacts through digital channels was achieved. The study treats different aspects of privacy concerns such as user terms, privacy policies, data brokers, future consequences and what technology enables. The study reached the conclusion that users, businesses and today's technology allow a more sensitive type of information to be collected through a data breach. Even if there has not yet occurred a data breach enabled by Augmented Reality prior to this study, there is a risk that it is only a matter of time until this happens.
24
Skepetzis, Vasilios, and Pontus Hedman. "The Effect of Beautification Filters on Image Recognition : "Are filtered social media images viable Open Source Intelligence?"." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44799.
Full textAbstract:
In light of the emergence of social media, and its abundance of facial imagery, facial recognition finds itself useful from an Open Source Intelligence standpoint. Images uploaded on social media are likely to be filtered, which can destroy or modify biometric features. This study looks at the recognition effort of identifying individuals based on their facial image after filters have been applied to the image. The social media image filters studied occlude parts of the nose and eyes, with a particular interest in filters occluding the eye region. Our proposed method uses a Residual Neural Network Model to extract features from images, with recognition of individuals based on distance measures, based on the extracted features. Classification of individuals is also further done by the use of a Linear Support Vector Machine and XGBoost classifier. In attempts to increase the recognition performance for images completely occluded in the eye region, we present a method to reconstruct this information by using a variation of a U-Net, and from the classification perspective, we also train the classifier on filtered images to increase the performance of recognition. Our experimental results showed good recognition of individuals when filters were not occluding important landmarks, especially around the eye region. Our proposed solution shows an ability to mitigate the occlusion done by filters through either reconstruction or training on manipulated images, in some cases, with an increase in the classifier’s accuracy of approximately 17% points with only reconstruction, 16% points when the classifier trained on filtered data, and 24% points when both were used at the same time. When training on filtered images, we observe an average increase in performance, across all datasets, of 9.7% points.
25
Kjellén, Oliver, and Jillian Pang. "Privatpersoners användning av biometriteknik : Användbarhet, säkerhet och integritet." Thesis, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25462.
Full textAbstract:
Bakgrund Biometriteknik är paraplybegrepp för olika automatiserade tekniker som används vid identifikation av individer. Biometriska identifikationsmetoder såsom fingeravtrycksläsning och ansiktsigenkänning har sedan länge varit reserverade för specifika syften. Idag är situationen förändrad, biometriteknik finns tillgänglig för allmänheten och används i allt större utsträckning. Biometriska metoder för identifikation kan erbjuda säkrare identifiering gentemot vanliga lösenord. Detta är av stor vikt då privatpersoner lagrar allt mer känslig information på sina mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur stor inverkan faktorerna användbarhet, säkerhet och integritet har på privatpersoners användning av biometriska metoder för identifiering på mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Efter granskning av tidigare forskning gavs dessa tre faktorer extra fokus. Den första faktorn, säkerhet, identifierades i och med att biometriteknik erbjuder förbättrad säkerhet om tekniken används korrekt. Samt att tidigare forskning pekade på säkerhet som en aspekt privatpersoner må ha i åtanke. Den andra faktorn, användbarhet, återfinns i att forskning visar på att individer värderar användbarhet och enkelhet högt. En tredje faktor, integritet, valdes i och med att viss forsking här hade nått motsägande resultat Metod Rapporten genomfördes främst med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, svar (n=121) från denna undersökning användes senare för att besvara och reflektera kring forskningsfrågan: Hur stor inverkan har faktorerna användbarhet, säkerhet och integritet på privatpersoners användning av biometriteknik? Ett kapitel som namngavs forskningsöversikt inkluderas också, här har litteratur sållats kvalitativt för att finna relevanta artiklar. Resultat Den enkätundersökning som genomfördes påvisade att en majoritet av privatpersoner använder sig av biometriska identifieringsmetoder på sina mobiltelefoner, surfplattor samt datorer. Vidare visade det sig att faktorn användbarhet värderades högt, vissa fysiologiska egenskaper som används vid biometrisk identifiering ansågs även som mer eller mindre accepterade. Svar som gavs av respondenter visade också på att privatpersoner ej resonerar speciellt mycket kring integritet och personliga data som lagras vid användning av biometriteknik. Slutsats Efter genomförd diskussion angående tidigare forskning och de resultat som nåddes utifrån enkätundersökningen konstaterades det att faktorn användbarhet hade stor inverkan på privatpersoners användning av biometriteknik. Säkerhet tas även i åtanke av en mindre del. Faktorn integritet ges ingen eller väldigt liten uppmärksamhet gällande användning av biometriska identifieringsmetoder hos privatpersoner.<br>Background Biometrics is a field including different automated technologies used for thepurpose of identify individuals. Biometric identification methods such asfingerprint scanning and facial recognition used to be a field reserved forspecific application purposes. Nowadays biometrics are used more frequently,and it is available for the public to use in their everyday life. Biometrics canprovide more secure solutions compared to normal passwords, but to achievethis adoption of said methods is key, especially seeing as users store moresensitive and personal data on their smart devices compared to yesterday’s nonsmartphones. Purpose The purpose of this study is to explore how the factors usability, security andprivacy affect people’s use of biometric solutions on their smartphones,tablets, and computers. After thoroughly reviewing previous literature thesethree main factors gained extra focus. The first factor, security, biometrics dooffer greater security advantages when used the right way. Also, previousresearch points towards security as an aspect people should have in mindwhile using biometrics. The second factor, usability, this aspect is based onprevious research showing that people tend to value functions and features thatare usable. A third factor, privacy, was chosen because research showedconflicting results regarding the importance of this factor. Method This study was conducted primarily through a quantitative survey, answers(n=121) from this survey was later used to reflect upon the research question:How much of an impact does the factors usability, security and privacy haveover peoples use of biometrics? A chapter providing an overview of previousresearch is also included, for this chapter literature has been reviewed in aqualitative matter to sort out relevant research articles. Results Results from the survey that was conducted showed that most individuals doindeed use biometrics on their mobile phones, tablets, and computers. Datacollected also indicates that the factor usability had a big impact on peoples useof biometrics. People also responded that they saw some physiological traitsused for biometrics as more, or less accepted to be stored and collected. Otheranswers to the survey showed that individuals generally do not care too muchabout their privacy when using biometrics. Conclusion After concluded discussions regarding previous research and the resultscollected from individuals through the survey a conclusion is reached. Thefactor usability had a big impact on individuals use biometrics. A small part ofindividuals does also consider security to be important. However, the factorprivacy was mostly ignored when it comes to using biometrics on smartphones,tablets and computers.