Relevant bibliographies by topics / Antropocentrism

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Antropocentrism'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Antropocentrism.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Antropocentrism"

1

Yeshchenko, T. "POETIC COMMUNICATION AND ANTROPOCENTRISM." East European Scientific Journal 3, no. 5(69) (June 15, 2021): 33–36. http://dx.doi.org/10.31618/essa.2782-1994.2021.3.69.61.

Full text
Abstract:
The author substantiates the idea of the anthropocentric nature of the poetic text, in which the addresser and the addressee form an interactive communicative chain, and artistic-poetic communication in the aspect of discursive approach is considered as a process in which the subject of verbal interaction between its participants is encoded in poetic form. Poetic verbal goals act as the source for this research, from which a selection of units that manifest the text category «anthropocentrism» is done in a way of accurate and complete inventory. The research method is descriptive. The author considers the poetic text as an intermediate link in the paradigm, which presupposes certain communicative roles of the addresser (author) and the addressee (reader). This triadic structure of speech interaction is caused by the tactical and strategic repertoire of the speaker, their intention, functional parameters of the text and pragmatic effect. The prospect of the research is the description of the text category «anthropocentrism» and its components (addresser / addressee) in semantic, pragmatic, communicative aspects.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Marina, M. Y. "LINGUISTIC MARKERS OF ANTROPOCENTRISM IN IMAGE DESCRIPTIONS." Bulletin of Kemerovo State University, no. 3 (July 28, 2016): 174–80. http://dx.doi.org/10.21603/2078-8975-2016-3-174-180.

Full text
Abstract:
The paper discusses a type of texts neglected by the Russian linguistics but actively studied in computer and cognitive sciences – image descriptions collected by linguistic experiments. The relevance of the linguistic study of image descriptions for theoretic and applied purposes is argued. The aim of the study was to propose a classification of linguistic anthropocentric markers (including indicators of the subject’s spatial and mental points of view as well as the image object’s anthropomorphism) in animal image descriptions (both domestic and wild, depicted in their natural environment). As a result, a classification is proposed including 20 classes of such markers differentiated by frequency. We discuss the influence of subjective (individual characteristics of respondents) and objective (denotative situation in the photo) factors on anthropocentric markers and the possibility to use the identified parameters for establishing norms of image descriptions and deviations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Salazar Ortiz, Víctor Hugo, and Juan José Láriz Durón. "Una crítica al antropocentrismo desde la ética ambiental." Euphyía - Revista de Filosofía 11, no. 20 (January 15, 2017): 107. http://dx.doi.org/10.33064/20euph1363.

Full text
Abstract:
En este trabajo se parte de la discusión sostenida en torno al antropocentrismo entre dos vertientes de la ética ambiental: los puntos de vista de los primeros promotores de esta disciplina y el pragmatismo ambiental. Los fundadores de la ética ambiental proponen acabar con el monopolio antropocentrista mediante un no antropocentrismo o antiantropocentrismo; en tanto que los segundos, critican la imposibilidad y en su lugar proponen un antropocentrismo moderado o débil. Previamente a la exposición de estas propuestas, se revisa la distinción entre dos conceptos polémicos presentes en la discusión antropocentrista: el antropomorfismo y el antropocentrismo; posteriormente, se elabora una exposición sucinta de la visión antropocentrista que prevaleció durante gran parte del siglo XX y, por último, se expone la propuesta antropocentrista de Bryan Norton, quien destaca que a pesar de que los seres humanos hemos sido bastante inconscientes en nuestro trato hacia las entidades naturales, no podemos dejar de lado nuestro antropocentrismo, pero sí podemos, en cambio, modificar nuestra visión tradicional, basada en un antropocentrismo duro, por una versión débil que sea más ponderativa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sabar, Hikmawaty, Darmawan Salman, and M. Ramli A.T. "ANTROPOCENTRISM EPIDEMIC: THE STUDY OF SOCIAL ACTION OF COMMUNITY TO THE ENVIRONMENT OF JENEBERANG RIVER." Journal of Asian Rural Studies 4, no. 1 (January 25, 2020): 37. http://dx.doi.org/10.20956/jars.v4i1.1911.

Full text
Abstract:
Nowadays, the global environmental crisis is caused by fundamental philosophical errors in understanding the human way of thinking about themselves, their relation with nature, and their place in the whole ecosystem. In turn, these misconceptions lead to wrong actions. This research aims to comprehensively study the description of the anthropocentric actions of a community about the environment of the Jeneberang River. The approach used in this research is qualitative with a phenomenology method. The result of this research indicates that anthropocentric actions prioritize the desire to fulfill life's needs as if they are free to do anything with nature without considering the preservation and the balanced management of the Jeneberang River environment. There were some community anthropocentric actions found in Jeneberang River community, namely, the establishment of residence, garbage disposal, and storage of stockpiles, the establishment of the brick industry, clearing area for agricultural land, various kinds of entrepreneurial activities, and sand mining activities (have been dismissed since 2015). These actions critically impact the condition of Jeneberang River, worsening problems such as river water pollution, the silt of the river, and flash floods that happened at the beginning of 2019.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Knudsen, Nicolai Krejberg. "Fænomenologi og antropocentrisme." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 71 (August 18, 2021): 38–58. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i71.128087.

Full text
Abstract:
SUMMARY: This article poses the question: Is phenomenology anthropocentric? In the first half, I show that both Husserl’s and Heidegger’s philosophy take their point departure in the relation between the human being and the world, but that they both also argue that their respective analysis transcends the horizon of anthropology by inquiring into meaning or being as such. I then distinguish between ontological, epistemological, and ethical anthropocentrism and argue that these forms of anthropocentrism do not necessarily imply each other. In the next half, I focus on Heidegger’s analysis of the animal. I argue that Heidegger’s philosophy is ontologically anthropocentric but neither epistemologically nor ethically anthropocentric. In opposition to posthumanism, my thesis is that the particular kind of ontological anthropocentrism that characterise Heidegger and phenomenology is a presupposition rather than an obstacle for the capacity for understanding and caring for other creatures. I call this position anthropoeccentrism. RESUME: Denne artikel stiller spørgsmålet: Er fænomenologien antropocentrisk? I den første halvdel viser jeg, at både Husserls og Heideggers filosofi ganske vist tager udgangspunkt i menneskets forhold til verden, men at de begge mener, at deres respektive analyser overskrider antropologiens spørgehorisont ved at spørge om mening eller væren som sådan. Dernæst skelner jeg mellem ontologisk, epistemologisk, og etisk antropocentrisme og argumenterer for, at disse former for antropocentrisme ikke nødvendigvis følger af hinanden. I den næste halvdel fokuserer jeg på Heideggers analyse af dyret. Jeg argumenterer for, at Heideggers filosofi er ontologisk antropocentrisk, men hverken epistemologisk eller etisk antropocentrisk. I modsætning til posthumanismen er min tese, at den særlige form for ontologisk antropocentrisme, der kendetegner Heidegger og fænomenologien, er en forudsætning snarere end en forhindring for evnen til at kunne forstå og drage omsorg for andre væsner. Denne position kalder jeg for antropoexcentrisme.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sokolíčková, Zdenka. "A nezapomeňte na pokoru. Spor o postavení člověka v environmentální etice." Sociální studia / Social Studies 10, no. 1 (January 23, 2013): 35–62. http://dx.doi.org/10.5817/soc2013-1-35.

Full text
Abstract:
Zhruba od 60. let minulého století je na poli environmentální etiky živý spor mezi antropocentrickou a neantropocentrickou perspektivou. Volba východiska, které ovlivňuje další formování postoje člověka (kultury) ke světu, je klíčové pro teorii, avšak z hlediska potřeb dnešní společnosti nemá jednoznačné dopady na praxi. Neatropocentrismus (zastoupený Klausem Meyer-Abichem a Holmesem Rolstonem III) i antropocentrismus (reprezentovaný Johnem Passmorem a Günterem Patzigem) se často překrývají ve výchozích motivacích i v návrzích konkrétních opatření. Od konce 80. let byly teoretické rozpory nově reflektovány, například v myšlení R. Attfielda, J. B. Callicotta, či V. Hösleho. Provizorním řešením otázky může být koncepce pokorného antropocentrismu, která člověka chápe jako poznávací epicentrum a zároveň jako subjekt schopný morální reflexe, jež přesahuje lidský horizont.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hála, Vlastimil. "Obrana „antropocentrismu“." Sociální studia / Social Studies 10, no. 1 (January 23, 2013): 63–73. http://dx.doi.org/10.5817/soc2013-1-63.

Full text
Abstract:
Tento článek se zaměřuje na novum, jež přinesla ekologická etika obecně interpretaci etické problematiky. Tím, že otevřela sféru přírody a „mimo-lidských“ bytostí jako relevantní předmět etiky a axiologie, překročila ekologická etika dosavadní přístupy vyjádřené v ekologických koncepcích, jež byly založeny pouze na intersubjektivních schématech. Podněty ekologické etiky přinášejí ovšem také další filosofické problémy, zejména v oblasti interpretace hodnot. Zaměření na axiologickou interpretaci přírody vede totiž zvláště v některých pojetích (např. v biocentrismu)k jednostrannému hodnotovému objektivismu; hodnoty jsou interpretovány jako „inherentní“ nebo „vlastní“ samotné přírodě a relevance hodnotící pozice člověka je potlačena. Autor sám zastává naopak pozici „kultivovaného antropocentrismu“ a zdůrazňuje nezastupitelnost lidské pozice jako „centra“ možnosti hodnocení, včetně hodnocení statusu přírody a „mimo-lidských“ bytostí. Autor neakceptuje jednostranné pojetí „antropocentrismu“ jako pozice, podle které je příroda pouze k dispozici pro lidské účely a využívání.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Poviliūnas, Arūnas. "Renesanso pasaulėžiūra ir Dž. Viko istorijos filosofija." Problemos 37 (September 29, 2014): 14–24. http://dx.doi.org/10.15388/problemos.1987.37.7189.

Full text
Abstract:
Straipsnyje, remiantis G. Vico filosofine doktrina, bandoma atskleisti būties antropocentrinės struktūros įtaką istorijos filosofinės refleksijos formavimuisi ir pagrindimui. Istorijos filosofijos atsiradimas aiškinamas susiejant jį su Renesanso epochos antropocentrine pasaulėžiūra. G. Vico veikalo „Naujasis mokslas“ vienu pagrindinių principų laikoma renesansinės asmenybės, kaip žmogiškojo pasaulio kūrėjo, savimonė. Šio veikalo objektas yra bendra nacijų, t. y. žmogiškojo pasaulio, prigimtis, kuri suprantama kaip šio pasaulio atsiradimo ir raidos sąlygų analizė. Žmogaus protas diktuoja nacijų pasaulio kūrimo principus, todėl jie atsiskleidžia prote. Esminiai šio pasaulio bruožai yra užfiksuoti protiniame žodyne – visų nacijų kalbų bendroje prokalbėje. Meninę veiklą plėtojančio žmogiškojo individo, kaip kultūros kūrimo principo, kintamumas tapo jo egzistencijos pastovia forma, netvirta antropocentrinė būties struktūra buvo sutvirtinta užfiksavus jos netvirtumą istorijoje. Amžinoji idealioji istorija, kaip žmonių sukurto pasaulio egzistavimo forma, tapo pagrindiniu būties bruožu.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Anzoátegui, Micaela. "Antropocentrismo, antropoceno, evolución." Das Questões 8, no. 1 (April 21, 2020): 2–21. http://dx.doi.org/10.26512/dasquestoes.v8i1.31110.

Full text
Abstract:
En este trabajo relevo algunos conceptos particulares que se desarrollaron en distintos campos disciplinares desde fines del siglo XX y principios del siglo XXI, y los coloco en diálogo con la epistemología, para sostener que se puede tematizar una “epistemología del riesgo” con elementos actuales. Así, una serie de nuevos términos fueron generados en diversas áreas científicas y filosóficas desde la década de 1970 hasta el presente para dar cuenta conceptualmente de algunas de las problemáticas propias de nuestra época. Entre ellas podemos encontrar: antropoceno, ecocidio, biocidio, geocidio, defaunación, americanización del mundo, sexta extinción masiva de especies, polución espacial, catástrofes de lesa ambientalidad e impacto antrópico. Estos a su vez, pueden vincularse con la clásica idea de sociedad del miedo. Es posible afirmar que tales términos configuran un panorama epistemológico relativamente reciente y problemático, que se complejiza aún más incorporando el nivel de análisis macro que proporciona la teoría de la (co)evolución biológica. Propongo, entonces, que este panorama puede ser entendido como una nueva epistemología del riesgo antrópico.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

KALUĐEROVIĆ, ŽELJKO, and ZLATAN DELIĆ. "HELENSKI KORENI ANTROPOCENTRIZMA." ARHE 12, no. 23 (June 16, 2016): 123. http://dx.doi.org/10.19090/arhe.2015.23.123-137.

Full text
Abstract:
Zapadna civilizacija, čija je vizura kosmosa i dalje prevalentno antropocentrička, ishodišnu tačku vlastitih stanovišta pronalazi u judeo-hrišćanskoj tradiciji i u stavovima antičkih filozofa. U traženju antecedenata vizije čoveka kao posebnog bića među drugim prirodnim bićima, fokus istraživanja u ovom radu biće na Aristotelovom <em>corpus</em>-u odnosno na sačuvanim fragmentima presokratovaca. Postoji, najpre, visok stepen saglasnosti među istoričarima filozofije da je Stagiranin, svojim imperativomzajasnim razlikovanjem između razboritosti odnosno mišljenjai opažanja, dominantno doprineo utemeljenju moderne građanske epohe na logocentrizmu i antropocentrizmu. Autori su, zatim, utvrdili da nagoveštaji antropocentričkih pristupa, i pored strukturalnih prepreka u njihovim koncepcijama, mogu da se pronađu kod pitagorejaca, Parmenida, Empedokla, Anaksagore i Demokrita. Presokratovac koji je, ipak, najjasnije anticipirao potonja antropocentrička stanovišta bio je Alkmeon iz Krotona. Njegov stav da se čovek razlikuje od drugih živih bića po tome što on jedini razume dok druga živa bića primaju osete ali ne razumeju, predstavlja, zaključak je autora, nagoveštaj Aristotelove i tvrdnji mnogih kasnijih mislilaca da se <em>logoske </em>sposobnosti mogu pripisivati isključivo ljudima i da čovek ima ontološki primat u odnosu na druga živa bića.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Antropocentrism"

1

Nilsson, Lina. "Antropocentrism och samlevnad i Harry Potter-böckerna." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69746.

Full text
Abstract:
In this essay I have studied the Harry Potter series by J. K. Rowling from an ecocritical point of view. The main theorist is Timothy Morton and his concepts of the Mesh and Strange Strangers. The analysis shows that the books are anthropocentric, and that Culture has a higher status than Nature in the magic world. The analysis also shows that the witches and wizards of the books have a similar way of looking at nature as the real world has, which can be used to open up discussions about nature. The books are anthropocentric when it comes to animals and how they can be used. The analysis also focuses on coexisting, and how the magic world deals with Strange Strangers. The Strange Strangers that the analysis deals with are both humans and other entities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bergman, Sandra. "Är människor också djur? : Djurvälfärd betraktat från två olika ideologiska perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32147.

Full text
Abstract:
Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan. I diskussionen framkommer att det är antropocentriska ideologier somligger till grund för KRAV och icke-antropocentriska ideologier som ligger bakom Djurens Rätt. Dessa kombineras sedan med ett feministiskt perspektiv för att utveckla diskussionen ytterligare. Slutsatser som dras är att KRAV och Djurens Rätt strävar efter samma sak, nämligen en god djurvälfärd, problematiken ligger i de bakomliggande ideologierna. En icke-antropocentrisk ideologi kan inte godta att djur dödas för mänskliga syften, men enligt antropocentrismen finns djuren till för människans nytta och rättfärdigar detta, vilket starkt antyder att de inte kan kombineras. Genom att lägga till det feministiska perspektivet finns dock möjligheten att sträva efter samexistens, där djur och människor lever jämte varandra på samma villkor. Det är inte en lösning, men det kan öppna upp för nya sätt att betrakta hur människor kan göra djurvälfärd till en naturlig del av att vara vid liv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Malmhester, Stefanie. "Från ideologi till norm : om reklam från köttindustrin." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29223.

Full text
Abstract:
Följande arbete är en studie i hur reklam från köttindustrin kan bidra till ett upprätthållande och skapande av den köttätande normen. Genom att låta tidigare teorier från discipliner såsom medievetenskap, sociologi och filosofi inneha en central roll, ämnar arbetet till att komma närmare en förståelse för hur ramverksbyggande inom reklam kan sätta produkter i sammanhang som anknyter till rådande normer och ideologier. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt medierna, närmare bestämt reklam från de stora aktörerna inom köttindustrin, bidrar till att upprätthålla och skapa den köttätande normen. Frågeställningar som besvaras är i vilka sammanhang som djur i reklam från köttindustrin framställs, på vilka sätt relationen mellan människan och andra djur framställs som i dessa sammanhang och huruvida det finns kopplingar att urskönja mellan föregående frågeställning till hur den enskilda individen upplever sin inställning till andra djur och att hen väljer att äta vissa av dem. Med hjälp av tidigare forskning, en analys av tre reklamfilmer från köttindustrin och med svar från tre intervjuer som komplement, besvarar arbetet ovanstående frågeställningar samt undersöker huruvida processen som löper via ideologi, reklam, konsumtion och norm kan influera den enskilda människans perspektiv på andra djur än henne själv. Jag vill med följande sidor bidra till det ekologiska fältet inom medievetenskapen och belysa hur reklam som medium kan påverka miljön; ur arbetets perspektiv hur det kan besitta den potentiella makten att influera människans förhållande till andra djur och varför människan vidare väljer att se på vissa av dem som mat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Willix, Johanna. "Det antropocentriskt styrda Sverige : En undersökning om riksdagspartiernas miljöideologiska närings-, miljö- och jordbrukspolitik under mandatperioden 2002-2006." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34855.

Full text
Abstract:
This essay examines the environmental ideological direction of the Swedish parliamentary parties through the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture during the governmental time from 2002 to 2006. The environmental ideologies explained is anthropocentrism, ecocentrism and biocentrism. Based on the ideas of these three ideologies main points the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture, also matching the search words environment and energy, was compared and analysed. What has emerged is that all parliamentary parties express a desire to create an energy production and producing guide lines which are stringent environmentally and matches the safety requirements. Although the approach to environmental and safety standards differ significantly between them. Basically all Swedish parliamentary parties are more or less anthropocentric in its arguments, which in short terms means that they estimate natures and animals value through their usability for humans or based on their contribution to human feelings of wellbeing. The Centre Party and the Green Party shows hints of weak ecocentrism because in many cases they put animal intrinsic value high, but the human value higher. Moderates are predominantly anthropocentric but they also express some hint of biocentrism in one statement concerning research in order to reduce and rebuild environmentally destroyed areas. The Liberals, Conservatives, Social Democrats and the Left Party appears in this study as distinctly anthropocentric.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Maltesson, Johan. "Jakten vid makten - queerfrihetsslakten? : Examination of the androcentric parallels between hunting traditions and hetero-normative societal structures." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-452.

Full text
Abstract:

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.

Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner.

Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer.

Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt.


The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective.

The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions.

The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons.

In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindström, Sanna. "Mellan människa, djur och maskin : En ekokritisk läsning av P.C. Jersilds En levande själ." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226107.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lingås, Silje. "Flykten till verkligheten." Thesis, Konstfack, Ädellab, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7781.

Full text
Abstract:
Mitt arbete handlar om jorden, världen och mig själv. Om en känsla av främmandeskap inför verkligheten, och en vilja att hitta sätt att återanknyta till den. I min uppsats berättar jag om vad jag tänkt på och gjort i min process. Tänk om vår plats som människor på jorden var en annan? Tänk om vi var mindre, tänk om andra, icke-mänskliga saker var större? Eller tänk om vi var mer eller mindre än människor, eller andra saker mer människo-lika än vad vi ser? Jag har i mitt projekt velat återanknyta till mitt ”barndoms-jag” och de ”jag” som jag varit genom åren, som ett sätt att öva på perspektivskiftena och förmågan att föreställa mig alternativa verkligheter som jag haft och mist under vägen. Min metod för att praktiskt omförhandla verkligheten varit att jobba intuitivt, lekfullt, med olika aspekter av mitt barnasinne. Jag har utgått från idén om att när min perception av verkligheten varit annorlunda, som när jag var barn, har den ändå varit lika mycket verklighet som den jag uppfattar nu. Att återanknyta till den är att förändra, eller förlänga, min nuvarande verklighetsbild.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Forssén, Anna. "Miljöetiska förhållningssätt i planeringen : En undersökning om natursyner i miljökonsekvensbeskrivningar." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14490.

Full text
Abstract:
Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Andersson, Kristin. "Haren lever liksom mer än moroten : Sex gymnasieungdomars miljöetik analyseras med avseende på miljöetiska centrismer och omsorg som moraliskt motiv." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-809.

Full text
Abstract:

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.

Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.

I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut.


Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years.

Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason.

The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Åsman, Sofia. "Människan och Naturen i Mary Shelleys Frankenstein or the Modern Prometheus." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16426.

Full text
Abstract:
Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism. Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer. Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det. Saken kompliceras dessutom av att en maskin, en robot, eller en artificiell intelligens, numera kan fungera mycket likt en hjärna, och att den mänskliga hjärnan beskrivs som en serie elektrokemiska impulser. Vi leds att acceptera Derridas tanke att människa inte är något som går att definiera. Även denna diskussion kan ses som antropocentrisk, vilket är en av svårigheterna; att bortse från sin egen kulturs världsåskådning.
The main focus of this essay is to attempt to answer the questions of how Mary Shelley, in her novel Frankenstein or the Modern Prometheus, portrays the relationship between man and nature, and how Frankensteins creature can serve as a starting point in a discussion of the term human. The theories of ecocriticism - here described as the study of the relationship between human and nonhuman - and poshumanism, which contains the premisses for discussing this human, reveal many interesting things about the novel. The scientific approach to the world, and by extension, nature, can in Shelleys novel be considered anthropocentric, which is portrayed as a damaging world-view. Attempts to discuss the concept of human reveals that any definition can be met with resistence and objections. Not all humans meet the criteria of a certain definition, and there may be other creatures that do. The conclusion here may be that the human simply cannot be defined properly.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Antropocentrism"

1

Herrero, Violeta. Antropocentrismo constitucional. Salta: Gofica Editora, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pillan, Margherita. Comunicazione a misura d'uomo: Esperienze di design antropocentrico. Milano: F. Angeli, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Signore, Mario. Lo sguardo della responsabilità: Politica, economia e tecnica per un antropocentrismo relazionale. Roma: Studium, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

God and the new cosmology: The anthropic design argument. Lanham, Md: Rowman & Littlefield, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bioetica e antropocentrismo etico. Milano: FrancoAngeli, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Historias de territorialidad en Colombia : biocentrismo y antropocentrismo - 1. edición. Autor (a), 2016.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

SOUSA, P. H. M. Dignidade humana ecocêntrica: do antropocentrismo moderno à deep ecology contemporânea. Dialética, 2021. http://dx.doi.org/10.48021/978-65-5956-503-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Los animales en la bioética : tensión en las fronteras del antropocentrismo. Editorial Herder, 2019.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

!Paz ambiental!, la sostenibilidad del planeta exige una nueva revolucion del antropocentrismo al ecocentrismo : informe de derechos humanos 2018. Instituto Popular de Capacitacion, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Álvarez Álvarez, Harold. Eco-contabilidad : propuesta para la fundamentación teórica de la T3C. Universidad Libre Cali, 2020. http://dx.doi.org/10.18041/978-958-5545-90-8.

Full text
Abstract:
La investigación contable latinoamericana se ha caracterizado fundamentalmente por la interpretación y aplicación de los constructos teóricos y las regulaciones que han sido creadas en los países desarrollados. Algunos investigadores han asumido un juicio crítico con respecto a este proceso a-crítico y no reflexivo de transferencia voluntaria o impositiva de las teorías y normas o estándares creados en otras latitudes. El presente texto hace parte de una tercera categoría, correspondiente a una investigación propositiva, la cual pretende hacer parte de un proyecto de construcción de una nueva contabilidad; no se trata de ajustes parciales, adición de criterios de reconocimiento, nuevos métodos de medición, inclusión de revelaciones o modificación a la estructura conceptual; si bien la propuesta incluye lo mencionado anteriormente, va mucho más allá, se trata de reconstruir el saber contable desde sus bases ontológicas, epistemológicas, metodológicas, praxeológicas, teleológicas y axiológicas. Se trata del germen de una nueva contabilidad comprometida con el interés social, con la biodiversidad y el multiculturalismo, es decir, con la sustentabilidad; a todo este proceso los autores lo han denominado Eco-Contabilidad. La eco-contabilidad compromete a todos los actores sociales para alcanzar sus fines morales superiores; la contabilidad es un saber tan importante y con tantas implicaciones para la presente y futuras generaciones, que requiere la participación directa de la sociedad en general en su concepción, desarrollo y control. Señala Suárez et al (2020) que “el contar del contador es moral” (69), en tal sentido implica una conciencia ecológica, propio de una contabilidad que nace pública, y configura su condición de ciencia social por abordar de forma comprometida los problemas de la sociedad (27). En tal sentido, el autor hace hincapié en la probidad como actuar íntegro y honrado que va más allá de la ley, en fidelidad con los ideales y sujetos siempre al bien común (61-62). La eco-contabilidad es concebida por Franco (2019) como un saber subrogado superior que integra otras aristas de la contabilidad, que se ocupa del control de la riqueza ecológica y que tiene por finalidad la preservación de la vida, a través de los principios de responsabilidad, balance, compensación y de vida. La lectura del libro “Eco-Contabilidad. Propuesta para la fundamentación teórica de la T3C” constituye un paso decisivo en la ruptura paradigmática con la contabilidad tradicional caracterizada por la financiarización, la acumulación y el antropocentrismo economicista. Durante las últimas décadas autores vinculados a las corrientes críticas y alternativas han acopiado las falencias, fallas e incoherencias de la contabilidad financiera regulada, la cual se muestra alejada del interés general, abandona el bien común para insertarse como instrumento al servicio de la especulación y el despojo de las riqueza ambiental y social de los pueblos. Los autores del presente libro, conocedores de la existencia de dichas investigaciones críticas, han decidido dar un paso más adelante, el cual materializan a través de una rigurosa propuesta de fundamentación teórica de lo que debe representar la nueva contabilidad. La Eco-Contabilidad no constituye una propuesta de reforma a la contabilidad convencional, no es un ajuste a los instrumentos tradicionales del hacer contable. La Eco-Contabilidad pretende contribuir a una verdadera revolución científica, no es perfeccionamiento del paradigma vigente, es un cambio profundo de paradigma. La Eco-Contabilidad no es un ajuste a las hipótesis auxiliares del programa de investigación del modelo contable financiero; es en realidad, un cambio de núcleo, lo que implica la invitación a una palingenesia contable, a construir una nueva contabilidad desde sus cimientos. El desafío propuesto abarca reconstruir, repensar, reorientar e incluso construir de nuevo muchos de los elementos del ser y del deber ser contable.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Antropocentrism"

1

Antonietta La Torre, Maria. "La bellezza come fondamento intrinseco-antropocentrico dell’eticaambientale." In Biosfera, acqua, bellezza, 203–15. Mimesis Edizioni, 2016. http://dx.doi.org/10.4000/books.mimesis.1258.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cezimbra Oliveira, Sophia. "RESÍDUOS SÓLIDOS E MUDANÇAS CLIMÁTICAS SOB A PERSPECTIVA DOS OBJETIVOS DE DESENVOLVIMENTO SUSTENTÁVEL." In DIREITO AMBIENTAL E RESÍDUOS SÓLIDOS: PERSPECTIVA (INTER)NACIONAL TRANSDISCIPLINAR DOS 17 ODS DA ONU, 65–76. Navida Editora, 2021. http://dx.doi.org/10.51968/navida.direitoambientaleresiduos.cap7.

Full text
Abstract:
Problemas ambientais como as mudanças climáticas são fontes materiais do Direito Ambiental, e isto se dá tendo em vista que as legislações ambientais surgem para normatizar situações advindas de ações antrópicas que causam problemas e danos ao meio ambiente. Nesta perspectiva, é possível notar a vigência do antropocentrismo protecionista, que vê a natureza como um bem coletivo que deve ser preservado para garantir a sobrevivência e o bem-estar do homem, buscando um equilíbrio entre atividades humanas e os processos ecológicos. Entretanto, apesar da vigência do antropocentrismo protecionista, diante de diversas tragédias ambientais, a atual conjuntura mundial observa a necessidade de caminhar para o dilema ético do biocentrismo, que é uma visão do mundo e do sistema jurídico em que o homem está lado a lado com a fauna, a flora e a biodiversidade, e por isso, todos merecem igual proteção. Com isso, a atual crise ecológica, onde danos ambientais estão em evidência, demonstra que gestões políticas que não conferem a devida atenção ao meio ambiente são ultrapassadas, de forma que devem haver gestões político-ambientais com intensivos instrumentos de controle, já que a ameaça de um futuro insustentável é presente.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rocha, Clarice Verissimo da Silva, and Viviane Veloso Pereira Rodegheri. "A ENTOMOLOGIA VERSUS O ANTROPOCENTRISMO: UM ARQUÉTIPO A SER DESVELADO." In Coletânea Nacional sobre Entomologia 2, 120–33. Atena Editora, 2020. http://dx.doi.org/10.22533/at.ed.36320170111.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

APARECIDA ELY DE ALMEIDA, ESTER, and FERNANDA FRANZOLIN. "RECOMENDAÇÕES PARA O ENSINO DE BIODIVERSIDADE." In Itinerários de resistência: pluralidade e laicidade no Ensino de Ciências e Biologia. Editora Realize, 2021. http://dx.doi.org/10.46943/viii.enebio.2021.01.488.

Full text
Abstract:
EM MEIO ÀS DISCUSSÕES SOBRE A RECUPERAÇÃO, CONSERVAÇÃO E SUSTENTABILIDADE SOCIOAMBIENTAL, ESTE TRABALHO VISOU IDENTIFICAR NA LITERATURA AS RECOMENDAÇÕES PARA O ENSINO E APRENDIZAGEM DO TEMA BIODIVERSIDADE. APÓS A ANÁLISE QUALITATIVA DOS ARTIGOS SELECIONADOS, FOI POSSÍVEL IDENTIFICAR QUE AS RECOMENDAÇÕES DOS AUTORES INDICAM AS ATIVIDADES DE CAMPO, AS ATIVIDADES INVESTIGATIVAS, O APRENDIZADO COLABORATIVO, A ABORDAGEM INTERDISCIPLINAR, A VALORIZAÇÃO DOS CONHECIMENTOS TRADICIONAIS OU LOCAIS, A EXPLICITAÇÃO DOS VALORES ECOLÓGICOS, SOCIAIS E ECONÔMICOS SÃO RECOMENDAÇÕES COM POTENCIAL DE AUXILIAR NA DESCONSTRUÇÃO DO ANTROPOCENTRISMO E NA CONSTRUÇÃO DE VISÕES MAIS BIOCÊNTRICAS E DE COMPORTAMENTOS VOLTADOS PARA A CONSERVAÇÃO DA BIODIVERSIDADE.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Curti, Vinicius Alves Pimentel, Kléber de Souza Oliveira, and Antonio Armando Ulian do Lago Albuquerque. "NATUREZA COMO SUJEITO DE DIREITO: DISTINÇÃO CONSTITUCIONAL ENTRE O ECOCENTRIMO E ANTROPOCENTRISMO." In As Ciências Jurídicas e a Regulação das Relações Sociais 2, 204–11. Atena Editora, 2020. http://dx.doi.org/10.22533/at.ed.19620170119.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jastrzębska, Anna. "„Pasażer na gapę” obala antropocentryzm, czyli komentarz do komentarza Juliana Barnesa o wpływie Biblii na relacje ludzi i zwierząt.." In Ludzie i zwierzęta. Pongo, tom VI. Warsaw University Press, 2014. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323514176.pp.122-132.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Leyter, Bruna, and Patrícia Noschang. "O CASO DO RIO VILCABAMBA NO EQUADOR: O RECONHECIMENTO DA NATUREZA COMO SUJEITO DE DIREITO E O ROMPIMENTO COM O PARADIGMA ANTROPOCENTRISTA." In Constitucionalismo e meio ambiente: conquistas e desafios na América Latina, 161–76. Editora Fundação Fênix, 2021. http://dx.doi.org/10.36592/9786587424699.161-176.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Antropocentrism"

1

Rochmani, Rochmani, Safik Faozi, and Adi Suliantoro. "Rationalism and Antropocentrism in Human Behaviour in Exploiting Natural Resources and Industrial Activities." In Proceedings of the International Conference on Banking, Accounting, Management, and Economics (ICOBAME 2018). Paris, France: Atlantis Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2991/icobame-18.2019.14.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Plachciak, Adam. "CLIMATE CHANGE AND MORAL RESPECT FOR THE NATURE – AN ANTROPOCENTRIC PERSPECTIVE." In 2nd International Scientific Conference. Association of Economists and Managers of the Balkans, Belgrade, Serbia, 2018. http://dx.doi.org/10.31410/itema.2018.1086.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Siliņa, Linda. "Antropocentrisms agro jauno laiku Livonijas hronikās — politiskā tēla rašanās (Indriķa un Dionīsija Fabrīcija hroniku salīdzinājums)." In LU Studentu zinātniskā konference "Homo et". LU Akadēmiskais apgāds, 2020. http://dx.doi.org/10.22364/lu.szk.1.rk.03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Antropocentrism' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography