Dissertations / Theses: 'Antropocentrism'

1

Nilsson, Lina. "Antropocentrism och samlevnad i Harry Potter-böckerna." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69746.

Full text

Abstract:

In this essay I have studied the Harry Potter series by J. K. Rowling from an ecocritical point of view. The main theorist is Timothy Morton and his concepts of the Mesh and Strange Strangers. The analysis shows that the books are anthropocentric, and that Culture has a higher status than Nature in the magic world. The analysis also shows that the witches and wizards of the books have a similar way of looking at nature as the real world has, which can be used to open up discussions about nature. The books are anthropocentric when it comes to animals and how they can be used. The analysis also focuses on coexisting, and how the magic world deals with Strange Strangers. The Strange Strangers that the analysis deals with are both humans and other entities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bergman, Sandra. "Är människor också djur? : Djurvälfärd betraktat från två olika ideologiska perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32147.

Full text

Abstract:

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan. I diskussionen framkommer att det är antropocentriska ideologier somligger till grund för KRAV och icke-antropocentriska ideologier som ligger bakom Djurens Rätt. Dessa kombineras sedan med ett feministiskt perspektiv för att utveckla diskussionen ytterligare. Slutsatser som dras är att KRAV och Djurens Rätt strävar efter samma sak, nämligen en god djurvälfärd, problematiken ligger i de bakomliggande ideologierna. En icke-antropocentrisk ideologi kan inte godta att djur dödas för mänskliga syften, men enligt antropocentrismen finns djuren till för människans nytta och rättfärdigar detta, vilket starkt antyder att de inte kan kombineras. Genom att lägga till det feministiska perspektivet finns dock möjligheten att sträva efter samexistens, där djur och människor lever jämte varandra på samma villkor. Det är inte en lösning, men det kan öppna upp för nya sätt att betrakta hur människor kan göra djurvälfärd till en naturlig del av att vara vid liv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Malmhester, Stefanie. "Från ideologi till norm : om reklam från köttindustrin." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29223.

Full text

Abstract:

Följande arbete är en studie i hur reklam från köttindustrin kan bidra till ett upprätthållande och skapande av den köttätande normen. Genom att låta tidigare teorier från discipliner såsom medievetenskap, sociologi och filosofi inneha en central roll, ämnar arbetet till att komma närmare en förståelse för hur ramverksbyggande inom reklam kan sätta produkter i sammanhang som anknyter till rådande normer och ideologier. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt medierna, närmare bestämt reklam från de stora aktörerna inom köttindustrin, bidrar till att upprätthålla och skapa den köttätande normen. Frågeställningar som besvaras är i vilka sammanhang som djur i reklam från köttindustrin framställs, på vilka sätt relationen mellan människan och andra djur framställs som i dessa sammanhang och huruvida det finns kopplingar att urskönja mellan föregående frågeställning till hur den enskilda individen upplever sin inställning till andra djur och att hen väljer att äta vissa av dem. Med hjälp av tidigare forskning, en analys av tre reklamfilmer från köttindustrin och med svar från tre intervjuer som komplement, besvarar arbetet ovanstående frågeställningar samt undersöker huruvida processen som löper via ideologi, reklam, konsumtion och norm kan influera den enskilda människans perspektiv på andra djur än henne själv. Jag vill med följande sidor bidra till det ekologiska fältet inom medievetenskapen och belysa hur reklam som medium kan påverka miljön; ur arbetets perspektiv hur det kan besitta den potentiella makten att influera människans förhållande till andra djur och varför människan vidare väljer att se på vissa av dem som mat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Willix, Johanna. "Det antropocentriskt styrda Sverige : En undersökning om riksdagspartiernas miljöideologiska närings-, miljö- och jordbrukspolitik under mandatperioden 2002-2006." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34855.

Full text

Abstract:

This essay examines the environmental ideological direction of the Swedish parliamentary parties through the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture during the governmental time from 2002 to 2006. The environmental ideologies explained is anthropocentrism, ecocentrism and biocentrism. Based on the ideas of these three ideologies main points the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture, also matching the search words environment and energy, was compared and analysed. What has emerged is that all parliamentary parties express a desire to create an energy production and producing guide lines which are stringent environmentally and matches the safety requirements. Although the approach to environmental and safety standards differ significantly between them. Basically all Swedish parliamentary parties are more or less anthropocentric in its arguments, which in short terms means that they estimate natures and animals value through their usability for humans or based on their contribution to human feelings of wellbeing. The Centre Party and the Green Party shows hints of weak ecocentrism because in many cases they put animal intrinsic value high, but the human value higher. Moderates are predominantly anthropocentric but they also express some hint of biocentrism in one statement concerning research in order to reduce and rebuild environmentally destroyed areas. The Liberals, Conservatives, Social Democrats and the Left Party appears in this study as distinctly anthropocentric.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Maltesson, Johan. "Jakten vid makten - queerfrihetsslakten? : Examination of the androcentric parallels between hunting traditions and hetero-normative societal structures." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-452.

Full text

Abstract:

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.

Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner.

Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer.

Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt.

The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective.

The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions.

The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons.

In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lindström, Sanna. "Mellan människa, djur och maskin : En ekokritisk läsning av P.C. Jersilds En levande själ." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226107.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lingås, Silje. "Flykten till verkligheten." Thesis, Konstfack, Ädellab, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7781.

Full text

Abstract:

Mitt arbete handlar om jorden, världen och mig själv. Om en känsla av främmandeskap inför verkligheten, och en vilja att hitta sätt att återanknyta till den. I min uppsats berättar jag om vad jag tänkt på och gjort i min process. Tänk om vår plats som människor på jorden var en annan? Tänk om vi var mindre, tänk om andra, icke-mänskliga saker var större? Eller tänk om vi var mer eller mindre än människor, eller andra saker mer människo-lika än vad vi ser? Jag har i mitt projekt velat återanknyta till mitt ”barndoms-jag” och de ”jag” som jag varit genom åren, som ett sätt att öva på perspektivskiftena och förmågan att föreställa mig alternativa verkligheter som jag haft och mist under vägen. Min metod för att praktiskt omförhandla verkligheten varit att jobba intuitivt, lekfullt, med olika aspekter av mitt barnasinne. Jag har utgått från idén om att när min perception av verkligheten varit annorlunda, som när jag var barn, har den ändå varit lika mycket verklighet som den jag uppfattar nu. Att återanknyta till den är att förändra, eller förlänga, min nuvarande verklighetsbild.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Forssén, Anna. "Miljöetiska förhållningssätt i planeringen : En undersökning om natursyner i miljökonsekvensbeskrivningar." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14490.

Full text

Abstract:

Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Andersson, Kristin. "Haren lever liksom mer än moroten : Sex gymnasieungdomars miljöetik analyseras med avseende på miljöetiska centrismer och omsorg som moraliskt motiv." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-809.

Full text

Abstract:

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.

Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.

I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut.

Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years.

Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason.

The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Åsman, Sofia. "Människan och Naturen i Mary Shelleys Frankenstein or the Modern Prometheus." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16426.

Full text

Abstract:

Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism. Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer. Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det. Saken kompliceras dessutom av att en maskin, en robot, eller en artificiell intelligens, numera kan fungera mycket likt en hjärna, och att den mänskliga hjärnan beskrivs som en serie elektrokemiska impulser. Vi leds att acceptera Derridas tanke att människa inte är något som går att definiera. Även denna diskussion kan ses som antropocentrisk, vilket är en av svårigheterna; att bortse från sin egen kulturs världsåskådning.
The main focus of this essay is to attempt to answer the questions of how Mary Shelley, in her novel Frankenstein or the Modern Prometheus, portrays the relationship between man and nature, and how Frankensteins creature can serve as a starting point in a discussion of the term human. The theories of ecocriticism - here described as the study of the relationship between human and nonhuman - and poshumanism, which contains the premisses for discussing this human, reveal many interesting things about the novel. The scientific approach to the world, and by extension, nature, can in Shelleys novel be considered anthropocentric, which is portrayed as a damaging world-view. Attempts to discuss the concept of human reveals that any definition can be met with resistence and objections. Not all humans meet the criteria of a certain definition, and there may be other creatures that do. The conclusion here may be that the human simply cannot be defined properly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Smitz, Mikael. ""En by är ingen lagård" : en undersökning av människa/djur-relationen i Sara Lidmans Tjärdalen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29237.

Full text

Abstract:

The intention of this study is to investigate the human/animal-relation as a power relation in Sara Lidman’s novel The Tar Pit (Tjärdalen, 1953). With regard to the contemporary theory of posthumanism and its critique of the centrality of “the human” in the humanities, the aim is to seek and produce more-than-anthropocentric knowledge. Using queer and feministic theoretical concepts concerning dichotomy and hierarchy voiced by Yvonne Hirdman, Val Plumwood, Greta Gaard and Ann-Sofie Lönngren, this study gets to grips with anthropocentrism as a structure of power. In literary scholarship animals are often expected to serve as metaphors, and thus, the possibility of animals signifying “actual” animals tend to be overlooked. This study’s objective is therefore, using a text interpretation modelled by Eve Kosofsky Sedgewick and a method proposed by Ann-Sofie Lönngren, to focus on the surface of the text. In the analysis of The Tar Pit it appears that animals is attributed “low status” in relation to the human and that the humans ascribe animals with instrumental value. The power relation between humans and animals in the novel is based on the split between “the human” and “the animal”, and also the notion that humans constitute the norm and are hierarchically superior. Furthermore the analysis show that transgressive activity between categories “human” and “animal” is illustrated as something wrong and the concept of “the animal” and “animality” is displayed as an imperative function in telling the story of The Tar Pit. Finally the analysis depicts examples of animal acts of resistance against the prevalent order of things.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Karlsson, Alexander. "Den hedniska etiken, eller fasaden? : En studie av vad som kännetecknar hednisk etik i Samfundet Forn Sed." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73047.

Full text

Abstract:

Denna text tar sin utgångspunkt i frågan om moralisk pluralism i dagens Sverige är möjlig. Forskning visar på att en grupp präglad av mångfald kan drabbas av samarbetssvårigheter, men det motsatta är inte garant för ett gott resultat. Enligt Fredrik Gregorius anpassar sig religiösa minoriteter ofta till det omgivande samhällets ide om etik och moral. Denna text undersöker om det finns något som skulle kunna benämnas hednisk etik i Samfundet Forn Seds egen tidning. Källmaterialet består av ett flertal artiklar från #20 respektive #35-36. De teoretiska begrepp som använts är antropocentrism samt universalism, vilka härrör från judisk och kristen etisk idétradition. Materialet har studerats med en metod för argumentationsanalys framtagen av Stephen Toulmin, vilken lämpar sig väl för att lyfta fram implicita antaganden om exempelvis människan. Det huvudsakliga resultatet pekar på att det finns minst två olika typer av hednisk etik en värdeontologisk och en dygdetisk. Båda antas ha sin grund i en föreställning om förnuft och därmed betraktas som universella värden/dygder. Naturen antas dock ha värde och rättigheter oberoende av människan i och med sin helighet, vilket innebär att exempelvis värden som frihet begränsas av naturens existensberättigande. Antropocentrismen är således inte lika framträdande som inom kristendomen och judendomen, men det finns andra beröringspunkter såsom en föreställning om en naturlig lag och att etiken är förnuftsbaserad, dessa likheter sammanfaller dock inte med samtliga judiska/kristna traditioner.
This paper starts with the question whether moral pluralism is possible in Sweden or not. Research shows that a group characterized by diversity is subjected to difficulties in cooperation, but the opposite is not a guarantee for a good result. According to Fredrick Gregorius, religious minorities often adapt to the surrounding societies' idea of ethics and moral. This text investigates if there is something that can be called pagan ethics in the community Forn Seds own newspaper. The source material consists of several articles from #20 and #35-36. The theoretical concepts that have been used are anthropocentrism and universalism, which is derived from Jewish and Christian ethical traditions. The material has been studied with a method of analysis of argumentation formed by Stephan Toulmin, which is suitable for highlighting implicit assumptions. The main result shows that there are at least two different types of pagan ethics, a value ontological and a virtuous theory. Both are assumed to have their foundation in the notion of reason and thus are regarded as universal values/virtues. However, nature is believed to have values and rights independent of humans because of nature's sanctity, which means that values for example, such as freedom, is limited because of the rights of nature to exist. Anthropocentrism is not as prominent as in Christianity and Judaism, but there are points of reference such as a notion of a natural law and that ethics is based on reason, these similarities, however, do not coincide with all Jewish/Christian traditions. Keywords

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Virenius, Frida, and Hanna Jansson. "På tal om att rädda miljön : En diskursanalys av hur relationen mellan människa och miljö uttrycks i FN:s miljöstrategier 1972-2015." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54928.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle är miljöproblem ett faktum som blivit svårt för mänskligheten att förneka. Dagens miljöpolitiska diskurser handlar främst om vilka miljöproblem som är de verkliga problemen och vad som anses vara lösningen på dessa. Tidigare forskning har studerat diskurser inom miljöpolitiken och hur dessa har förändrats över tid. Denna uppsats studerar hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s beslut om miljöstrategier och kommer begränsa sig till tidsperioden mellan åren 1972 till 2015. Uppsatsen använder Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be-ansats” för att analysera problem, normer och orsaker som sedan används för att besvara uppsatsens forskningsfrågor om eventuella förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. Resultaten visar en förändring i idéerna om relationen mellan människa och miljö i FN:s dokument rörande tre områden, miljö som problem i relation till människan, normativa uppfattningar om miljöns värde samt staters rättigheter till sin miljö. I diskussionsdelen kommer det även fram andra intressanta observationer som att globala samarbeten problematiseras som ett miljöproblem och att globaliseringen har utvecklats tillsammans med diskursen om miljöproblemen. Denna uppsats bidrar till ett nytt teoretiskt ramverk för att undersöka diskurser om miljöproblem genom sin kombination av statsvetenskaplig teori och miljöetiska perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nilsson, Angelica, Maria Rudolfsson, and Annie Ventlinger. "Vår tids miljöhjältar : Att undervisa om hållbar utveckling i skolan med hjälp av barnlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70515.

Full text

Abstract:

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Schröder, Rebecca. "Antropocenens barn - Hur bilderböcker om klimat och miljö skapar barn som ska rädda världen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29215.

Full text

Abstract:

In this thesis I examine the view on and relationship between nature and children that is communicated in picture books on climate change and the environment. Departing from the position that education in the Anthropocene must take a new direction in how humans view their own place in nature, I look more closely at the ideas that enter preschools in Sweden through six picture books recommended by the university library of Malmö for reading about climate and the environment with children in Early Years Education. My purpose is to analyze and understand the values that such books convey on nature and on the relationship between the human and more-than-human world. To serve this purpose I pose three research questions: In what way is nature portrayed in the books? Which role play children in relation to nature in the books? & How is the relation between humans and nature characterized in the books?I follow an ecocritical perspective and dip into ideas of the common worlds of children and nature. My methodological approach is a qualitative one, involving visual text analysis and the Nature in Culture matrix. By applying these theoretical and methodological tools I identify common ecocritical metaphors coined by Greg Garrard such as the apocalypse, pastoral, wilderness, dwelling, animals and earth, that together create an image of earth as fragile and nature as separated from humans in the examined picture books. Children are romanticized as the independent protectors of nature and saviors of the earth. While small details of entangled relations between nature and children suggest ideas of more common world perspectives, the overall values of the picture books reinforce an anthropocentric attitude towards nature. I conclude that the view of children reinstating harmony in nature places a problematic and romanticized responsibility on children in climate and environmental fiction of the Anthropocene.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Souza, Júlia Machado. "O fim do antropocentrismo?" reponame:Repositório Institucional da UFSC, 2013. https://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/122759.

Full text

Abstract:

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Filosofia e Ciências Humanas, Programa de Pós-Graduação em Antropologia Social, Florianópolis, 2013.
Made available in DSpace on 2014-08-06T17:20:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 324590.pdf: 1810925 bytes, checksum: f00cee47b81eb17bd7b8954bb204a861 (MD5) Previous issue date: 2013
Esta dissertação tem como objetivo apresentar e refletir sobre formas de militâncias que propõem que alteremos nossa maneira de lidar com os animais não humanos, questionando, dessa forma, o antropocentrismo. Para tanto, elucido e discuto as trajetórias que levaram meus interlocutores a militar pelos animais e a produção de teorias e conceitos que se formam através das relações entre os ativistas nos contextos da minha pesquisa de campo, em Florianópolis. Refletir antropologicamente sobre nossas relações com os animais é uma, das diversas possibilidades de repensar esse mundo em crise. Perceber os animais não humanos enquanto sujeitos morais sugere que repensemos nossa forma de viver e ampliemos nossa percepção em relação à espécies que antes não estavam na "pauta do dia". Esse trabalho é fruto de uma pesquisa com pessoas que pensam e militam justamente em relação a essa transformação: devemos, segundo eles, rever nossa forma de pensar a natureza, em especial os animais. Aproximando-nos de espécies distintas das nossas, levando em consideração os animais enquanto sujeitos morais, estaremos, dizem, trabalhando para que o mundo das próximas gerações seja um mundo mais justo, não antropocêntrico, pois terá como centro de preocupações todos os seres sencientes e não apenas o ser humano.

Abstract : This dissertation has the goal of presenting and reflecting about the modes of militancy that propose we should alter our ways of dealing with non-human animals, thus, questioning anthropocentrism. In order to do that, I discuss and throw light upon the events that influenced my interlocutors to fight in defense of animals and the development of theories and concepts that result from the relationship these activists have with each other in the context of my field research in Florianópolis. Reflecting anthropologically about our relationship with animals is one of the many possible ways to rethink this world in crisis. To understand non-human animals as moral subjects we should rethink our way of life and widen our understanding of species that were not an item in our agendas before. This work is the outcome of a research done with people that think and fight exactly for this transformation: we should, according to them, revisit our ways of thinking about nature, especially about animals. As we bring ourselves closer to species that are distinct from our own and understand animals as moral subjects, we are, in their view, working towards a more just world for the next generations; a world that is not anthropocentric since it will be centered around a concern for all sentient beings and not just for human beings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

SILVA, Ricardo Albuquerque da. "Ecofilosofia: do antropocentrismo ao ecocentrismo." Universidade Federal do Pará, 1998. http://repositorio.ufpa.br/jspui/handle/2011/6404.

Full text

Abstract:

Submitted by Diego Barros (diegobbarros@ufpa.br) on 2015-03-09T11:59:52Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 22974 bytes, checksum: 99c771d9f0b9c46790009b9874d49253 (MD5) Dissertacao_EcofilosofiaAntropocentrismoEcocentrismo.pdf: 25857497 bytes, checksum: 800c2f4feb960183e23a1792ef6ce7c9 (MD5)
Approved for entry into archive by Ana Rosa Silva (arosa@ufpa.br) on 2015-03-09T15:04:55Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 22974 bytes, checksum: 99c771d9f0b9c46790009b9874d49253 (MD5) Dissertacao_EcofilosofiaAntropocentrismoEcocentrismo.pdf: 25857497 bytes, checksum: 800c2f4feb960183e23a1792ef6ce7c9 (MD5)
Made available in DSpace on 2015-03-09T15:04:55Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 22974 bytes, checksum: 99c771d9f0b9c46790009b9874d49253 (MD5) Dissertacao_EcofilosofiaAntropocentrismoEcocentrismo.pdf: 25857497 bytes, checksum: 800c2f4feb960183e23a1792ef6ce7c9 (MD5) Previous issue date: 1998
Ao longo do curso de literatura em Filosofia, ao estudar filosofia alemã, o autor percebeu que os grandes pensadores alemãs, independentemente de sua perplexidade, demonstravam a imperiosa necessidade de que o filósofo atinja uma perfeita cosmovisão ou visão de mundo, muitos séculos antes das palavras globalização e holística entrarem em moda. Paralelamente a esse fato, como resultado de atuação profissional nas áreas da Filosofia do Direito, da História e no Direito Ambiental, nos foi dado perceber, até mesmo por verdade sabida, que, em função do acúmulo de conhecimento e do desenvolvimento da tecnologia, a intervenção no curso dos fenômenos naturais, principalmente a partir do século XIX, nos leva a afirmar que o homem entrou em rota de colisão com a própria natureza, bastando para tanto mencionar o aquecimento global, o efeito estufa, a desertificação, o buraco na camada de ozônio, etc, fenômenos estes que serão nosso legado negativo para as futuras gerações, caso não mudemos nossa cosmovisão, nossa maneira de ver o mundo, nossa intervenção nos fenômenos naturais e, principalmente, não façamos nada para mudar este estado de coisas. Como metodologia de trabalho, dividimos nossa dissertação em três partes: na primeira demonstraremos, com auxílio da História da Filosofia, a evolução da trajetória do pensamento do gênero humano na gênesis dos principais cortes epistemológicos que mudaram o destino da humanidade; no segundo momento, com auxílio dos mais renomados cientistas do nosso tempo, procuraremos demonstrar os principais problemas ambientais criados pelo homem a partir de uma concepção antropocêntrica do homem e da cultura, para, na conclusão, propormos uma nova ética, não mais baseada nos postulados do antropocentrismo e, sim, desta feita, fundamentada no ecocentrismo.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Aggerstam, Madeleine. "Jordens poesi : Biophilia-hypotesen som ekokritisk läsning av Wordsworth, Coleridge och Keats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85770.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Berglund, Johanna. ""En gång var vi som blommor — Blommornas tid förrann" : Relationen mellan människa och natur — En ekokritisk analys av Anna Greta Wides diktning." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445895.

Full text

Abstract:

Denna studie av alla Anna Greta Wides samlingar (även postuma) undersöker relationen mellan människa och natur i hennes dikter. Utifrån begreppen antropocentrism, ekocentrism och biocentrism undersöks dem och genom ett flertal olika teman - bland annat religionen, platsen, odödligheten/dödligheten samt besjälning och dehumanisering - presenteras flera olika resultat. Sammanfattningsvis påpekas komplexiteten i dikternas gestaltning av relationen mellan människan och den natur som omringar henne, och en förståelse angående den annalkande miljöproblematiken tilldelas poeten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Razulytė, Monika. "GYVŪNŲ TEISĖS – ANTROPOCENTRIZMO KRITIKA." Bachelor's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2010~D_20100928_102943-47204.

Full text

Abstract:

Tiriamojo darbo tikslas - išanalizuoti gyvūnų teises filosofinių ir socialinių diskursų kontekste, pagrindžiant jas kaip antropocentrinės tradicijos kritikos išraišką. Tyrimo eigoje paaiškėjo, kad gyvūnų teisių teorinę koncepciją galima skirti į dvi kryptis: gyvūnų gerovė ir gyvūnų teisės. Gyvūnų gerovės kryptis reikalauja humaniškesnio elgesio su gyvūnais praktikos, tuo tarpu gyvūnų teisių ideologija reikalauja gyvūnams prigimtinių teisių: į gyvybę ir į laisvę. Praktinis šių koncepcijų įgyvendinimas globaliu mastu prasidėjo tik prieš kelis šimtmečius ir šiandiena tebėra aktualus. Vis didėjantis vegetarų, judėjimų už gyvūnų teises pasaulyje skaičius rodo efektyvią tokių tarptautinių organizacijų kaip PETA prevencinę ir švietėjišką misiją kelti žmonių sąmoningumą ir ieškoti gyvūnų išnaudojimo problemų sprendimo būdų. Deja, mūsų šalyje dar trūksta ir pilietinių iniciatyvų, ir valstybinių institucijų noro spręsti šias problemas. Todėl visuomenė vis dar skeptiškai vertina norą gyvūnams suteikti kokias nors teises, nes įsisenėjusi antropocentrinė pasaulio tvarka kai homo sapiens traktuodamas save kaip didžiausią vertybę ir iškeldamas virš visų kitų būtybių pavertė jas savo interesų tenkinimo šaltiniu. Todėl pagarba ne-žmogaus gyvybei, t.y. pripažinus gyvūno pagrindines prigimtines teises yra suspenduojamas žmogaus veiklos laukas ir gyvūnų eksploatacija trukusi ištisus amžius pripažįstama kaip neteisinga ir nemorali.
The purpose of this work is to analyze the rights of animals in the context of philosophical and sociological discussions and discourses, justifying these rights as an aspect of traditional anthropocentric critique. Research divides the theoretical concept of the rights of animals into two aspects: the “welfare of animals” and the “rights of animals”. The “welfare of animals” requires humane treatment of animals while the “rights of animals” are endowed at birth – to live and to be free. The practice of these two aspects globally started just a few centuries ago and is still relevant today. An increase in the number of vegetarians and the number of animal rights groups show the effectiveness of organizations such as PETA in their mission to educate, prevent animal cruelty, increase awareness, and to search for solutions against animal exploitation. Unfortunately, in our country there is still of shortage of initiative from citizens and willingness from government institutions to resolve animal exploitation issues. Society for the most part is still both skeptical and uncaring if animals have rights because of an ingrained anthropocentric hierarchical view where Homo sapiens esteem themselves with the highest value and raise themselves above other creatures rendering them merely as a resource to fulfill their needs. The honoring of all species with equal value would result in acknowledging animal rights endowed at birth. This in turn must call for a cessation of animal... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Sjöberg, Sandra. "En miljöetisk tolkningsfråga : Hållbar utveckling i den svenska grundskolans läroplan, kursplaner och undervisning i biologi och hem- och konsumentkunskap." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33015.

Full text

Abstract:

Idag står vi inför utmaningen att leva inom vår planets gränser. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det en förändring i tankesätt, värderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan åstadkommas genom en fundamental förändring i utbildningen från tidig barndom. Syftet med den här studien är att undersöka hur hållbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. Två ämnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap. I uppsatsen identifieras de miljöetiska perspektiven antropocentrism och ekocentrism och hur de kommer till uttryck i förhållande till ämnestradition. De metoder som används är semi-strukturerade intervjuer av högstadielärare, dokumentanalys av läroplan och kursplaner och tematisk analys intervjuerna. Resultatet visar att i såväl läroplan och kursplaner som undervisningen framgår det att antropocentrismen har stort utrymme, då det är stort fokus på resurser, människan och samhället, i såväl hem- och konsumentkunskap som biologi. Ekocentrismen kan ses i form av uttryck i läroplan och kursplaner utifrån hänsyn och respekt för naturen, och genom att ge eleven förståelse inför valsituationer som rör hälsa och miljö. Ämnestradition har betydelse för hur hållbar utveckling tolkas i undervisningen. Biologi är naturorienterat med naturliga processer och kretslopp i fokus, vilket leder till fler ekocentriska resonemang. Hem- och konsumentkunskap har fokus på individen, hemmet och samhället, vilket ger mindre utrymme för ekocentrism. Alla lärare visade på både ekocentriska och antropocentriska resonemang. Lärarnas egna åsikter angående hållbar utveckling kan finna väg in i undervisningen, vilket anses kunna leda till större utrymme för ekocentrism i undervisningen.
Today we stand before the challenge of living within our planets limits. UNESCO-UNEP argue that to achieve a sustainable development changes in thinking, attitudes and lifestyle is required. This can be accomplished with a fundamental change in education from early childhood. The aim with this study is to research how sustainable development is interpreted in the Swedish elementary school. Two school subjects have been chosen; biology and home economics. In the essay the environmental ethics anthropocentrism and ecocentrism, and how they are expressed in relations to tradition is identified. Methods used are semi-structured interviews with teachers, document analysis of the curriculum and syllabus and thematic analysis of the interviews. The results show that in the education as well as the syllabus it is clear that anthropocentrism has larger room. This because of the focal point in both home economics and biology is common resources, humans and society. Ecocentrism in the curriculum and syllabus is shown through consideration and respect for the nature, and through students’ understanding when making choices. The tradition of the school subjects has significance for how sustainable development is interpreted in the education. Biology is nature oriented with focus on natural processes and cycles, which lead to additional ecocentric reasoning. Home economics has the focal point on the individual, the home and society, which leads to less ecocentric reasoning. All teachers that were interviewed showed both ecocentric and anthropocentric reasoning. The teachers’ opinions can find way in to the education, which here is considered to the possibility of more room for ecocentrism in home economics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Larsson, Maria. "Rätten till Moder Jord : En jämförelse om relationen till naturen mellan Mohawkindianen Tom Porter och FN:s styrdokument om hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12201.

Full text

Abstract:

Hur vi än lever våra liv så påverkar det alltid naturen runt omkring oss på något sätt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utsträckningar inverkar på naturen. Idag pågår en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som människors fotavtryck har satt på Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på våra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har påbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hållbara samhällen. I det här arbetet jämförs två aktörers texter angående deras relation till naturen. Aktörerna är Mohawkindianen Tom Porter samt Förenta Nationernas tre styrdokument: Riodeklarationen, Agenda 21 samt Skogsprinciperna, och de är båda deltagare i den globala miljödebatten. Deras relation till naturen kommer även att sättas i relation till världsbilder och kulturella kontexter samt förståelse kring texternas uppkomst. Resultatet visar att de två aktörernas relation till naturen och världsbilder i stort sett är varandras motsatser, vilket kan förstås utifrån bakgrunden till respektive kulturella kontexter där skapelseberättelsen och den vetenskapliga revolutionen är av betydelse. Även orsaken till texternas uppkomst utgör skillnader som bottnar i hur människans relation till naturen gestaltar sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Roth, Lisa, and Fannie Petersson. "Vår jord är sjuk, kan vi rädda den? : En kvalitativ studie med fokus på en skönlitterär barnbok om hållbar utveckling i årskurs 3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85199.

Full text

Abstract:

Syftet studien är att undersöka hur en skönlitterär barnbok öppnar för samtal om ekologisk hållbar utveckling med elever i årskurs 3. Barnboken som används ochanalyseras heter Lovis Ansjovis och jorden (2017). Den analyseras genom ett ekokritiskt perspektiv och boken läses upp för elever i helklass under ett lektionstillfälle. Efter högläsningen diskuterar eleverna tankar som boken gav dem. Deras funderingar skrivs upp i en tankekarta. Tankekartan, vår observation underlektionstillfället och textanalysen, ligger till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten som studien grundar sig på är ekokritik. Resultatet visar att Lovis Ansjovis och jorden främst skildrar ekologisk hållbar utveckling ur ett antropocentriskt perspektiv, med små inslag av ekocentrism. Eleverna visar under lektionstillfället med bokens hjälp en medvetenhet om ekologisk hållbar utveckling, som de kan samtala om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Damberg, Johanna, and Josefin Lund. "Grönstrukturens plats i staden : En studie om Karlstads centrum ekologiska infrastruktur." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74202.

Full text

Abstract:

Det är allmänt känt att det sker en kontinuerlig ökning av världens befolkning och följden av detta är att städer växer kraftigt. Det medför en förtätning i stadskärnan och som en konsekvens sker en konflikt mellan grönstrukturen och nybyggnationer. Varje kommun strävar efter tillväxt och balansen för hållbar tillväxt är subtil och det är här intresset för uppsatsen grundar sig. Uppsatsens syfte är att undersöka hur stor plats grönstrukturen får i planeringen av Karlstads stadskärna. För att besvara syftet studeras förtätningens olika utmaningar, samt hur ekocentrism och antropocentrismens etiska synsätt uttrycks i planeringen. Synsätten skapar en förståelse för hur och för vem stadsrummet planeras för. Det finns en skildring i planeringen där antropocentrismen under en längre tid kritiseras av ekocentrismen. Det har genomförts en kvalitativ metod för att besvara syftet och frågeställningarna. En dokumentanalys har utförts, samt en gruppintervju med representanter från Karlstads kommun. Resultatet om grönstrukturen i centrum visar sig ha många likheter mellan de olika metoderna, vilket ökar uppsatsens trovärdighet. I samband med att staden förtätas minskar gaturummet och det leder till att det skapas en konflikt mellan olika aktörers intressen för platsens användning. Aktörer har ett stort intresse av en hög ekonomisk tillväxt och det innebär att grönskan värderas lägre i planeringen mot en hållbar stadsutveckling till skillnad från bostäder, verksamheter och parkeringsplatser. Grönstrukturen saknar riktlinjer i planeringen, vilket gör att grönskan är svår att motivera när samhällsplaneringen styrs av en antropocentrisk syn. Sammanfattningsvis skapar det svårigheter när grönstrukturens plats ska motiveras i Karlstads växande stad.
It´s commonly known that there is a continuous increase of the world´s population and the consequence of this is that cities are growing rapidly. This means a densification in the center of the city and a consequence of this is a conflict between the green structure and the new construction. Each city seeks for growth and the balance for sustainable development is subtle and this is where the essay found its interest. The purpose of the essay is to look over how big influence the green structure gets in the planning of Karlstads city. In order to answer the purpose, the various challenges of the densification are studied, as well as how ecocentrism and anthropocentrism ethical approach is expressed in the planning. The approach creates an understanding of how and for whom the urban space is planned. There is a depiction in the planning where anthropocentrism has long been criticized by ecocentrism. A qualitative method has been implemented to answer the purpose and the questions. A document analysis has been performed, as well as a group interview with representatives from Karlstads kommun. The result of the green structure in the city proves to have many similarities between the different methods, which increases the credibility of the essay. In connection with the city being densified, the street space decreases and this leads to a conflict being created between the various developers interests for the use of the space in the city. Developers have an interest in high economic growth and this means that the greenery is valued lower in the planning for sustainable urban development, unlike housing, businesses and parking spaces. The green structure lacks guidelines in the planning, which means that the greenery is difficult to justify when the planning of society is governed by an anthropocentric view. In summary, it creates difficulties when the location of the green structure must be motivated in Karlstad's growing city.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Sögaard, Desireé. "Kommunikation ur ett miljöetiskt perspektiv: Hur ser diskursen ut för den svenska skogen?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23526.

Full text

Abstract:

Förlust av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår planet och våra ekosystem. Mer natur behövs skyddas och det är en viktig del i Sveriges miljöarbete. Skog är den naturform i Sverige som har lägst andel skydd och mer skog behöver skyddas för att nå miljömål och internationella åtaganden. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kommunikation bör se ut för att få ”allmänheten” att börja engagera sig för eller vilja fortsätta engagera sig för skydd av skog. Allmänheten är en viktig faktor eftersom de väljer politiker och kan påverka. För att förstå beteenden och attityder behöver vi förstå de värden som attityder grundar sig på. I studien har jag utgått ifrån ett antropocentriskt och ett ekocentriskt perspektiv, vilka värderingar har allmänheten och är det något som går att använda i kommunikationssyfte? Jag har analyserat tre organisationers hemsidor, samt intervjuat tre kommunikatörer på respektive organisation. Organisationerna kommunicerar övervägande ekocentriskt på sina hemsidor, men organisationerna har inte tänkt i termer av antropocentriskt eller ekocentriskt tidigare. Gränsen är diffus mellan det antropocentriska och ekocentriska perspektivet, därför är det svårt att använda gränsdragningen vid kommunikation.
Loss of biodiversity is one of the biggest threats to the planet and our ecosystems. More nature needs to be protected and that is an important part of Sweden's environmental work. Forests are the kind of nature in Sweden that have the lowest proportion of protection. There is need to protect more forests in order to achieve environmental goals and international commitments. The purpose of the study was to investigate how communication should be designed to make the public want to continue or start engaging in forest protection. The public is an important factor since they choose the politicians and have the possibility to affect. In order to understand behaviors and attitudes, we need to understand the values that attitudes are based on. In the study I have assumed an anthropocentric and an ecocentric perspective, what values do the public have and is it something that can be used for communication purposes? I have analyzed three organizations' websites, and interviewed three communicators on each organization. Organizations communicate predominantly ecocentrically on their websites, but the organizations have not thought in terms of anthropocentric or ecocentric earlier. The boundary is diffuse between the anthropocentric and ecocentric perspective, so it is difficult to use this in a communication perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Svensson, Elin, and Miriram Adolfsson. "Karlstad tätorts dagvattenhantering : En studie om hanteringen av dagvatten ur ett hållbarhetsperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73401.

Full text

Abstract:

Dagvattenhanteringen är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering. Forskning som denna studie utgår ifrån visar hur dagens traditionella system inte klarar av kommande klimatförändringar med mer och intensivare nederbörd. Dagvatten för med sig föroreningar samt miljögifter som kväve och fosfor, men även tungmetaller som klorid, olja, organiska miljögifter och bakterier. Det traditionella systemet leder dagvatten ofta rakt ut i våra vattendrag via recipienterna då endast 8 procent av Sveriges dagvatten blev renat år 2016. För en djupare förståelse kring detta utgår studien ifrån teorier inom hållbar utveckling, antropocentrism, ekocentrism samt det rumsliga perspektivet. Materialet består av litteratur, artiklar, tidigare forskning samt fyra intervjuer. Informanterna består av en konsult, en som arbetar på en branschorganisation och två från Karlstad kommun för att få förståelse kring dagvattenhantering, hur en hållbar dagvattenhantering definieras och hur Karlstads kommuns vision för dagvattenhanteringen ser ut. I resultatet för denna uppsats har det framkommit att informanternas syn på dagvatten stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinje av hållbar dagvattenhantering. Karlstad kommuns visioner kring dagvatten lever även upp till denna definition. Utifrån materialet kan uppsatsen visa på att informanterna har en bred kunskap kring framtidens klimatpåverkan på dagvatten samt dess åtgärder. Teorierna har kopplats med resultatet där det går att förstå hur det rumsliga perspektivet påverkas beroende på hur dagvatten hanteras och att en intergenerationell antropocentrism samt svag ekocentrism kan utläsas från intervjuerna.
The stormwater management is topical in today’s urban planning. The research that this study is based of shows how today's traditional system can not cope with future climate change with more intense precipitation. Stormwater also spreads pollution and environmental toxins such as nitrogen and phosphorus, but also heavy metals as chloride, oil, organic pollutants and bacteria. The traditional system often leads the stormwater straight into our waters via the recipients. Only 8 percent of Sweden's stormwater was purified in 2016. For a deeper understanding about this, the study is based on theories in sustainable development, anthropocentrism, ecocentrism and the spatial perspective. The study is based on the theories above, previous research as well as four interviews with a consultant, one who works on a industry sector organisation and two people who works on Karlstad kommun. The people are chosen for a deeper understanding about stormwater, how a sustainable stormwater management is defined and how Karlstad kommuns visions for stormwater management are. The result of this thesis has revealed that the informants view of stormwater is in line with the Swedish Environmental Protection Agency's guideline on sustainable stormwater management. The visions of stormwater in Karlstad kommun also live up to this definition. Based on the empirical data, the essay can show that the informants have a broad knowledge of future climate impact on the subject and its measures. The theories are linked with the result, where it is possible to see how the spatial perspectives are affected depending on how stormwater is managed and that an intergenerational anthropocentrism and weak ecocentrism perspective can be read from the interviews.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Mikaela, Ehn Svensson. "Dæmoner, katter och talande björnar : Icke-mänskliga karaktärer i Philip Pullmans His Dark Materials." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41096.

Full text

Abstract:

Fantasy literature has a long history of including a wide array of non-human characters, each more fantastical than the other. But can these characters also be used to question anthropocentric beliefs or are their portrayal just a way to reinforce those ideas? Because fantasy literature, especially earlier examples in the fantasy canon, tend to include a lot of allusions to religion in general and Christianity in particular, is the question more complex than it first might seem. This thesis therefore aims to examine the portrayal of non-human characters in the works of one of the last 25 years most bestselling fantasy authors, Philip Pullman. It’s a well-known fact that Pullman isn’t a fan of organized religion, which sometimes is very noticeable in his trilogy His Dark Materials (1995-2000). The trilogy includes several kinds of non-human characters and one of the most central aims of the thesis is to examine how these portrayals relate to the undermining or reproduction of anthropocentric ideas. Because Pullmans alternative theology is so central to the trilogy’s narrative, it will also play a part in my examination.
Denna uppsats är en undersökning av de icke-mänskliga karaktärer som figurerar i Philip Pullmans fantasytrilogi His Dark Materials (1995–2000). Litteratur inom fantasygenren har en lång historia av att inkludera en stor mängd av icke-mänskliga karaktärer, den ena mer fantastisk än den andra. Kan dessa karaktärer användas för att problematisera den antropocentrism som genomsyrar det västerländska samhället eller är deras gestaltande endast exempel på hur dessa föreställningar reproduceras? Eftersom fantasy, speciellt äldre exempel, ofta har allusioner till religion i allmänhet och kristendom i synnerhet, är frågan mer komplex än den först verkar. Pullman är känd för sin kritik av organiserad religion och i His Dark Materials skriver han fram en alternativ teologi. Denna uppsats undersöker således inte bara gestaltningen av de icke-mänskliga karaktärerna och hur de relaterar till eventuell problematisering och/eller återskapande av antropocentriska normer, utan också den roll Pullmans teologi spelar i relation till detta. I slutändan är också förhoppningen att denna uppsats kan visa hur litteratur, och framför allt den som faller inom fantasygenren, kan vara ett verktyg för att diskutera och problematisera antropocentriska föreställningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Kalén, Victoria. "Hållbar utveckling : En idéanalys av Norra Djurgårdsstaden." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1002.

Full text

Abstract:

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Antonio, Roberta Lopes da Cruz. "O Direito e a Ética na comunidade senciente: uma crítica ao antropocentrismo." Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2014. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/6455.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:22:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Roberta Lopes da Cruz Antonio.pdf: 7807326 bytes, checksum: c67c01d1fdc6d182d9bf9571f98f456a (MD5) Previous issue date: 2014-06-04
The present paper proposes an investigation into the ethical and legal treatment of animals, evincing the recognition of sentience as a criterion in the moral consideration of animals. It discusses initially the differences and similarities between humans and other animals, anthropocentrism as a factor that favors the nonconsideration of non-human animals as beings having intrinsic values, and the legacy of Immanuel Kant as opposed to biocentrism, that includes life, in general, in the core of the universe; also, the recent debates regarding the possibility of recognizing animals fundamental rights and the development of a multidimensional and comprehensive dignity, the latter being based on the studies of Ingo Sarlet. Next, the paper presents an overview of the constitutions of Germany, Switzerland and Ecuador, also highlighting some features of English law, so as study the legal treatment given to animals in these countries. It also analyses the constitutional and infra-constitutional position of the non-human animal in the Brazilian legal system. Finally, it touches on the use of animals in scientific experiments, teaching activities, cultural events, shows and religious rituals, from the viewpoint of animals wellbeing and rights, suggesting a reflection on the need to bring animals within the sphere of moral consideration, opposing speciesism. The ideas presented are based on Peter Singer s theory of the equal consideration of interests and Tom Regan s theory of animals rights
O presente trabalho propõe uma investigação sobre o tratamento ético e legal dos animais evidenciando o reconhecimento da senciência como critério à consideração moral dos animais. Discute, inicialmente, as diferenças e semelhanças existentes entre os homens e os demais animais, o antropocentrismo como fator de desconsideração dos animais não-humanos enquanto seres dotados de valores intrínsecos e o legado de Immanuel Kant contraposto ao biocentrismo, que pretende inserir no cerne do universo a vida de maneira geral, assim como os recentes debates referentes à possibilidade de reconhecimento de direitos fundamentais aos animais e do desenvolvimento de uma dignidade multidimensional e inclusiva, este último baseado nos estudos de Ingo Sarlet. Em seguida, realiza um sobrevoo nas Constituições da Alemanha, da Suíça e do Equador, além de pincelar características do Direito Inglês, a fim de estudar o tratamento jurídico dispensado aos animais nesses países. Analisa, também, o enquadramento constitucional e infraconstitucional do animal não humano no ordenamento jurídico brasileiro. Finalmente, atenta para a questão da utilização de animais em experimentos científicos, atividades de ensino, eventos culturais, espetáculos e rituais religiosos, a partir da linha do bem-estar animal e dos direitos animais, convidando à reflexão acerca da necessidade de trazê-los para dentro esfera de consideração moral em combate ao especismo. Para tanto, utiliza como apoio a teoria da igual consideração de interesses, de Peter Singer, e a dos direitos animais, de Tom Regan

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Choueri, Junior Nelson. "Investiga??es em torno do antropocentrismo e da atual crise ecol?gica." Universidade Federal do Rio Grande do Norte, 2010. http://repositorio.ufrn.br:8080/jspui/handle/123456789/16481.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2014-12-17T15:12:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 NelsonC_DISSERT.pdf: 3414305 bytes, checksum: a4b4a76f72715b4b6ad26c138e547946 (MD5) Previous issue date: 2010-08-30
Many environmental ethics thinkers bear the existing ecological crisis is resultig from the fact that both, our thoughts and our actions would be antropocentric. It means that they (our thoughts and our actions) would have the human needs and wishes satisfaction as their only goals. However, a careful investigation about the relationship among humans could perhaps unveil that we are not antropocentric yet. The aim of this work is to enlighten this: whether we think and act in an antropocentric way as it seems to be largely accepted. It seems that we have found a satisfatory answer to the question
Grande parte dos pensadores da ?tica ambiental credita a crise ecol?gica da atualidade ao fato de que tanto o pensamento quanto as a??es dos seres humanos seriam antropoc?ntricos, ou seja, teriam como objetivo ?nico a satisfa??o de necessidades e desejos dos pr?prios homens. No entanto, uma cuidadosa investiga??o sobre a rela??o que os humanos mant?m entre si poderia revelar que talvez n?o sejamos verdadeiramente nem sequer antropoc?ntricos. O objetivo deste trabalho ? tentar trazer ? luz mais conhecimentos sobre isto: se de fato pensamos e agimos de forma antropoc?ntrica, como ? amplamente aceito. E parece que conseguimos nos aproximar de uma resposta satisfat?ria para a quest?o

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Saraiva, Jefferson de Moura. "Retratos da violência : antropocentrismo e patriarcalismo em Desonra, de J. M. Coetzee." Universidade Estadual de Londrina. Centro de Letras e Ciências Humanas. Programa de Pós-Graduação em Letras, 2016. http://www.bibliotecadigital.uel.br/document/?code=vtls000207963.

Full text

Abstract:

Esta investigação analisa o romance Desonra (2000), do autor sul-africano J.M. Coetzee, a partir de considerações do ecofeminismo, do pós-humanismo e dos estudos críticos sobre os animais, enfatizando relações entre antropocentrismo, especismo e patriarcalismo. O trabalho tem por objetivo discutir a forma como a violência contra as mulheres e contra os animais não humanos conectam-se e conduzem a um estado de coisas em que se destaca, sobretudo, o silenciamento das viítimas.
This investigation analyses J. M. Coetzee's Disgrace through the lenses of Ecofeminism, Critical Animal Studies and Posthumanism, emphasizing the relations between anthropocentrism, speciesism and partriarchalism. The work purports to discuss the way through which violence against women and nonhuman animals connect and lead to a state of things which heralds, above all, the silencing of the victims.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Pequeno, Marcos Antônio Pimentel. "Entre biocentrismo e antropocentrismo: uma ecologia democrática para o enfrentamento da questão ambiental." Universidade Federal da Paraíba, 2014. http://tede.biblioteca.ufpb.br:8080/handle/tede/5664.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2015-05-14T12:11:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1893356 bytes, checksum: 8fbc59b0bbc25fa9ecc4b981482e0d5c (MD5) Previous issue date: 2014-03-27
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
The ecological issue is one of the most disturbing and complex problems of our time because it calls into question the future of humanity. This research is the result of a reflection on the philosophical dimension of environmental issues. It has been guided by the central thesis that a democratic ecology is the political option most indicated to create the conditions that can agglutinate some needed alternatives to the confrontation of the above question. Accordingly, the general objective aims to reflect on the range and limits of a democratic ecology with a liberal nature. To accomplish this, we face as central axis of the thesis the controversy between anthropocentrism and biocentrism and its impact on various fields that characterize the complex human-nature relationship, especially in ethical and political levels. The course of this work began, in the first chapter, with a study of the theoretical assumptions of the ecological problem, which sent us to an analysis of the foundations of modernity, exposing its dualistic and anthropocentric face governed by the categoris reason and freedom.Then, the research was directed to the current ecological debate that can be synthesized around the existing controversy between biocentrism and anthropocentrism. Therefore, in Chapter2, we exposed the main authors and environmental trends that can be defined as biocentric. In Chapter3, we presented the "moderate anthropocentric" proposal with democratic and liberal nature contained in the texts of Luc Ferry, Michael Shellenberger and Ted Nordhaus. Finally, in the fourth chapter, it was made a reflection on the various dimensions of the ecological problem: ontological, ethic-political, legal, technological, sociocultural and educational; aiming to demonstrate the validity of our central thesis that recognizes the responsibility as a fundamental ethical category and the importance of education, awareness, the state's role as an environmental manager, and of the technology as auxiliary tools for coping with the afore mentioned problem. We hope, thereby, that our choice of a philosophical reflection, grounded in the perspective of a democratic ecology with a moderate anthropocentric nature, can contribute to the current ecological debate in Brazil, wich is still dominated by a largely biocentric stance.
A questão ecológica é um dos mais inquietantes e complexos problemas de nosso tempo porque põe em xeque o futuro da humanidade. Esta pesquisa é o resultado de uma reflexão acerca da dimensão filosófica da questão ambiental. Foi norteada pela tese central de que uma ecologia democrática é a opção política mais bem indicada para criar as condições que possam aglutinar algumas alternativas necessárias para o enfrentamento da referida questão. Nesse sentido, o objetivo geral visa refletir acerca dos alcances e dos limites de uma ecologia democrática de cunho liberal. Para alcançar este objetivo, enfrentamos como eixo central da tese a polêmica entre antropocentrismo e biocentrismo e suas repercussões nos vários âmbitos que caracterizam a complexa relação homem-natureza, principalmente nos níveis ético e político. O percurso deste trabalho iniciou-se, no primeiro capítulo, com um estudo dos pressupostos teóricos do problema ecológico, o que nos remeteu a uma análise dos fundamentos da Modernidade expondo a sua face dualista e antropocêntrica regida pelas categorias razão e liberdade. Em seguida, a pesquisa foi direcionada ao debate ecológico atual que pode ser sintetizado em torno da polêmica existente entre biocentrismo e antropocentrismo. Nesse sentido, no capítulo 2, expusemos os principais autores e correntes ambientais que podem ser definidos como biocêntricos. No capítulo 3, apresentamos a proposta antropocêntrica moderada de cunho democrático e liberal contida nos textos de Luc Ferry, Michael Shellenberger e Ted Nordhaus. Por fim, no quarto capítulo, foi efetuada uma reflexão acerca das várias dimensões do problema ecológico: ontológica, eticopolítica, jurídica, tecnológica, sociocultural e educacional; visando demonstrar a validade de nossa tese central que reconhece a responsabilidade como categoria ética fundamental e a importância da educação, da sensibilização, do papel do Estado como gestor ambiental, e da tecnologia como instrumentos auxiliares de enfrentamento do supracitado problema. Esperamos assim que a nossa opção por uma reflexão filosófica, assentada numa perspectiva de ecologia democrática de cunho antropocêntrico moderado, possa contribuir com o debate ecológico atual no Brasil, ainda dominado por uma postura majoritariamente biocêntrica.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Martins, Natalia Luiza Alves. "A proteção jurídica dos animais no direito brasileiro : por uma nova percepção do antropocentrismo." Universidade de Fortaleza, 2012. http://dspace.unifor.br/handle/tede/88568.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2019-03-29T23:34:41Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2012-02-03
Despite the advances from the emergence of environmental law, the legal protection of animals still is ineffective, in century XXI. The increase in the indiscriminate use of them in the various human activities, without any concern for their well-being, has led to the restlessness of a share of lawyers who have gone to defend the need for securitization of rights for animals as a means of accomplishing the existing standards. In this context, the objective of this study was to analyze the theoretical and practical boundaries of legal protection of animals, especially in Brazilian law. We made a documentary and bibliographical research, addressing national and international doctrine on the subject here worked just as we did a survey involving some judicial decisions on the use of animals in various human activities. Among our main results include: a) the existence of two main theories, antagonistic, which aim to substantiate the existence or not of the right animal, b) a wide range of legislation that aims to protect animals, both in Brazil and in other countries of Europe and South America; c) that although there are protectionist rules, animals are still objects of abuse and cruel; d) shows the relevance of the principles of reasonableness, proportionality, and especially the prohibition of regression in environmental, and e) the nature of environmental education and biocentric macrobiotic can be used as a means of effecting the legal protection of animals. We conclude that the absence of effective legal protection of animals stems more from lack of awareness of society, than the lack of laws, and environmental education, and macrobiotic biocentric bias, a powerful tool for us to effect mentioned protection. Keywords: Animal law. Enviromental law. Anthropocentrism. Biocentrism. Environmental education.
Apesar dos avanços decorrentes do surgimento do direito ambiental, constatamos que a proteção jurídica dos animais, em pleno no séc. XXI, ainda é ineficaz. O aumento indiscriminado na utilização dos mesmos nas diversas atividades humanas, sem qualquer preocupação com o seu bem-estar, vem provocando a inquietação de uma parcela de juristas que têm passado a defender a necessidade de titularização de direitos pelos animais, como forma de efetivação das normas já existentes. Nesse contexto, o objetivo do presente trabalho foi analisar os contornos teóricos e práticos da proteção jurídica dos animais, em especial, no Direito brasileiro. Para tanto, realizamos uma pesquisa bibliográfica e documental, abordando a doutrina nacional e internacional sobre a temática aqui trabalhada, assim como fizemos uma pesquisa jurisprudencial envolvendo algumas decisões sobre a utilização dos animais nas mais diversas atividades humanas. Dentre os nossos principais resultados, destacamos: a) a existência de duas principais teorias, antagônicas, que visam fundamentar a existência, ou não, do direito animal; b) um vasto campo legislativo que visa proteger os animais, tanto no Brasil como em outros países da Europa e da América do Sul; c) que embora existam diversas normas protecionistas, os animais continuam sendo objetos de abusos e de tratamentos cruéis; d) verificamos a relevância dos princípios da razoabilidade, proporcionalidade e, principalmente, da proibição do retrocesso em matéria ambiental, e; e) que a educação ambiental de cunho biocêntrico e macrobiético pode ser utilizada como forma de efetivação da proteção jurídica dos animais. Concluímos que a ausência de efetividade da proteção jurídica dos animais decorre mais da falta de conscientização da sociedade, do que da inexistência de leis, sendo a educação ambiental, de viés biocêntrico e macrobioético, um poderoso instrumento para que possamos efetivar mencionada proteção. Palavras-chave: Direito animal. Direito ambiental. Antropocentrismo. Biocentrismo. Educação ambiental.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Wigh, Christian. "Människan i naturen : om etiska gränsdragningar och djupekologins kritik av antropocentriska naturuppfattningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6403.

Full text

Abstract:

The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess’ concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola’s ideological agenda of population-reduction respectively. According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis. Both Bookchin and Ferry argue that this idea reduces the role of human reason and ethics in a fundamental way, especially in relation to questions concerning population-growth control. My aim is to show that the original intention of Arne Naess in his philosophy (Ekosofi T) does not resemble either Ferrys focus of critique, neither the controversial statements made by Dave Foreman and Earth First! nor Linkolas population-control agenda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Nordgren, Sarah. "Ingen äger skogen : Människa och natur i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156208.

Full text

Abstract:

This essay aim to explore how human and nature is presented in Bröderna Lejonhjärta and Ronja Rövardotter, by Astrid Lindgren. It also tries to answer the question how the relationship between the two is shaped; can any hierarchic structures be exposed in the relationship, and how do these, in that case, appear? The essay also problematize words and concepts along the way, such as nature, anthropocentrism and ecocentrism. The method for this study is an ecocritical theoretical base, with thematic analyzes of the books, regarding plot, relationships between characters and their surroundings, and also linguistic narratological techniques, such as the use of metaphorical elements. The different thematic episodes are put in relation to theories about vital materialism, presented in Vibrant Matter – A Political Ecology of Things, by Jane Bennett. I also do a comparative analysis between the two books by Lindgren, with the purpose of highlighting important differences and similarities. The essay ends by discussing how the main characters can be seen as very caring in their relationship to their surroundings, and how one, by applying the theories presented by Bennett, can interpret this caring as a strive towards existing in harmony with, and equal to, nature; a sort of mode or view that Bennett describes as a horizontal position. During the discussion I describe how this strive and position is expressed, and how these are interacting with cyclical systems such as the changes of the seasons and shift between life and death. The books as literature for children, and the main characters as children, is discussed in relation to this, supported by the text “När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson, from the book Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.
Denna uppsats behandlar och syftar till att undersöka hur människa och natur skrivs fram i Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren. Den försöker även att svara på hur relationen mellan dessa ser ut; huruvida man kan se hierarkiska strukturer i förhållandet, samt hur dessa i så fall ter sig. Uppsatsen gör det även till sin uppgift att längs vägen problematisera begrepp som bl.a. natur, antropocentrism, ekocentrism. Metoden för studien är en ekokritisk hållning, som går ut på olika tematiska nedslag i de båda verken, där handling, karaktärers förhållande till varandra och till sin omgivning, samt språkliga berättartekniska grepp så som användning av metaforiska inslag, lyfts och analyseras. De olika tematiska avsnitten prövas även mot Jane Bennetts vitala materialitetsteorier som presenteras i Vibrant Matter – A Political Ecology of Things. En komparativ analys görs mellan de båda verken av Lindgren, i syfte att synliggöra viktiga likheter och skillnader. Uppsatsen avslutar med att diskutera hur man kan se ett, hos huvudkaraktärerna, påtagligt vurmande för omgivningarna, samt hur man genom att applicera Bennetts teorier kan tolka detta vurmande som en slags strävan mot att existera likställt med naturen, ett slags läge som Bennett beskriver som det horisontella planet. Under diskussionen lyfter jag hur denna strävan och detta läge yttrar sig, samt hur dessa samspelar med cykliska system, så som årstidernas växlande, samt skiftet mellan liv och död. Verken som barnlitteratur och huvudkaraktärerna som barn lyfts och diskuteras i relation till detta med hjälp av Maria Jönssons ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen”, ur Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Andreasson, Linnéa. "Icke-verbal kommunikation mellan människa och djur i litteratur : En interdisciplinär studie om hur David Wroblewskis The Story of Edgar Sawtelle rekonstruerar förhållandet mellan djuriskhet och funktionshinder." Thesis, Södertörns högskola, Litteraturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38312.

Full text

Abstract:

In reading The story of Edgar Sawtelle, this essay applies posthuman studies with animal studies and disability studies to analyse how the communication between species occur and how boundaries are expanded. Non-verbal language is closely examined and argued to be just as viable as verbal language in the making of relationships and subjects in literature. By applying posthumanism, biological research and a non-anthropocentric way of thinking one can evolve from the notion that humans are the only subjects which matter, something that has been verified because non-human animals never have been given a voice or an acknowledgment of a language. What happens in a novel when the main protagonist is lacking the ability to speak verbally, when verbal language is what has constructed human exceptionalism over all the other species?
Denna uppsats tillämpar posthumanistiska studier med djurstudier och funktionshinder-studier för att analysera hur kommunikationen mellan arter äger rum och expanderar gränser i David Wroblewskis roman The Story of Edgar Sawtelle. Icke-verbalt språk undersöks och argumenteras vara lika betydande som verbalt språk vid skapandet av relationer och subjekt i litteratur. Genom att applicera posthumanism, biologisk forskning och ett icke-antropocentriskt sätt att tänka kan man avveckla tanken om att människan är det enda subjekt som räknas, detta är något som enbart verifierats eftersom icke-mänskliga djur aldrig fått någon agens eller bekräftande att de har rätten till en röst. Vad händer i en roman när protagonisten saknar förmågan till verbalt språk, när det verbala språket är central som verkning i mänsklig exceptionalism?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Naconecy, Carlos Michelon. "Sobre uma ética da vida: o biocentrismo moral e a noção de bio-respeito em ética ambiental." Pontifícia Universidade Católica do Rio Grande do Sul, 2007. http://hdl.handle.net/10923/3443.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2013-08-07T18:55:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 000393270-Texto+Parcial-0.pdf: 59588 bytes, checksum: 5ae27ece704a70c54d561c49f74359d3 (MD5) Previous issue date: 2007
O estudo trata de uma modalidade de Ética aplicada à Natureza conhecida como Biocentrismo Moral, ou Ética da Vida, cujo objeto é o ser vivo individual, como árvores, plantas, insetos e vermes, e cujo axioma é “todos os organismos vivos têm status moral”. Para tanto, primeiramente é caracterizado o conceito de vida, acompanhado por um exame do problema moral de tirar a vida. Após, é examinada a questão do Igualitarismo / Não-Igualitarismo axiológico, por meio da análise da versão monista da posição biocêntrica (“todo o organismo vivo tem o mesmo valor não-instrumental”) e a pluralista (“o valor não-instrumental das diferentes formas de vida é desigual”). O estudo culmina com reflexões sobre a potencialidade normativa de uma Ética da Virtude do Respeito pela Vida.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johansson, Lena. ""The Speciesism Gaze!?" : An ethical discursive analysis of animal right posters from a postcolonial, eco-critical and new materialist feminist perspective." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55367.

Full text

Abstract:

Our western society and lifestyle is to a considerable extent depended on the way we perceive and treat our co-existing non-human species. Industrial farming, vivisection, sports, circuses etcetera are just a few examples of how human use and exploit animal bodies for own gain. A phenomenon that in many ways, is perceived, as natural and normal, and therefore seldom discussed. The thesis purpose is to problematize this phenomenon by examine, what I call “The Speciesism Gaze”, through analysis of posters that promote animal rights, selected online, through the search domain Google. The theoretical framework used, are theories focusing on intersectionality, derived within postcolonial-, eco-critical and new materialist feminism. A brief introduction of animal right movements, its linking to feminism activism and theories derived within affect theory is presented as background for the analysis. As method, I use critical discourse analysis, focusing on intertextuality of the posters context. Asking what discourses emerge, challenging the anthropocentric and androcentric western dualistic hierarchy, whilst displaying mutually reinforced structures of sexism, racism and speciesism? I discuss the western historical and cultural human idea that the human species is separated from nature and animal, and where the “right” human subject standard is perceived as male, white, heterosexual and western in the Anthropocene age. I found that, this standard is displayed, played on, and questioned in the posters selected, in relation to animal materiality, grievability, killability, species necropolitics, sexism and racism. I discuss in my conclusion that oppression based on speciesism is not a power relation discussed in society today to the same extent as expressions of sexism and racism are. It is however an oppression that we all take part in every day and that affect all of us, despite species belonging. In that context, I hope the theorization and meaning of the speciesism gaze will have significance within the field of feminist theorizations and practices.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Cassiano, Jefferson Martins. "Ética como estética da existência : morte do homem e ontologia de nós mesmos no pensamento de Foucault." reponame:Repositório Institucional da UnB, 2017. http://repositorio.unb.br/handle/10482/24033.

Full text

Abstract:

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Instituto de Ciências Humanas, Departamento de Filosofia, Programa de Pós-Graduação em Filosofia, 2017.
Submitted by Albânia Cézar de Melo (albania@bce.unb.br) on 2017-07-06T12:58:40Z No. of bitstreams: 1 2017_JeffersonMartinsCassiano.pdf: 1407364 bytes, checksum: f676ab214f3cabe1562ac29972a942de (MD5)
Approved for entry into archive by Raquel Viana (raquelviana@bce.unb.br) on 2017-08-07T21:54:44Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2017_JeffersonMartinsCassiano.pdf: 1407364 bytes, checksum: f676ab214f3cabe1562ac29972a942de (MD5)
Made available in DSpace on 2017-08-07T21:54:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2017_JeffersonMartinsCassiano.pdf: 1407364 bytes, checksum: f676ab214f3cabe1562ac29972a942de (MD5) Previous issue date: 2017-08-07
Esta dissertação de mestrado tem como objetivo analisar em que medida e por quais razões o pensamento de Michel Foucault pode conceber a ética como estética da existência. Trata-se de investigar como Foucault articula a relação entre sujeito e ética ao longo de seu percurso filosófico. Para tanto, o aspecto que motiva esta hipótese é dada pelo próprio autor ao afirmar que não é pela preocupação moral que o homem procura formar um saber sobre si mesmo; ao invés, é a partir de um discurso de saber sobre o homem que se produz as práticas modernas relacionadas à moral. Pela ética da problematização propõe-se examinar como a relação entre o discurso antropocêntrico e as tecnologias de poder disciplinar funciona. Como resultado, o procedimento adotado por Foucault revela que a experiência do sujeito moderno está contida na condição de ser obediente. Com a incursão das pesquisas de Foucault na história da subjetividade da antiguidade greco-latina, uma nova reflexão sobre a relação entre sujeito e ética orienta o interesse do autor. A relação de si mesmo define a ética a qual se vincula a estética da existência. Nesse sentido, a estética da existência diz respeito à autoconstituição do sujeito moral pela transformação da experiência de si mesmo (soi). Embora se trate de um fenômeno cultural histórico da antiguidade greco-latina, a estética da existência apresenta critérios que possibilitam sua compatibilidade com uma reflexão acerca dos modos de ser de uma ontologia histórico-crítica de nós mesmos. A proposta de uma ética da problematização prepara o pensamento de Foucault para a ética como estética da existência na medida em que contribui para esclarecer a ética como uma prática. Logo, com a ontologia histórico-crítica de nós mesmos se viabiliza a transformação da atitude como possibilidade para refletir acerca do que acontece com quem é o homem da atualidade.
This dissertation aims at analyzing the extent to which, and the reasons why, Michel Foucault's thinking can conceive ethics as the aesthetics of existence. It intends to investigate how Foucault articulates the relationship between the subject and ethics throughout his career as a philosopher. For that purpose, a hypothesis is raised which follows the author's assertion that it is not out of moral concern that man seeks to form knowledge on himself; instead, it is from a discourse on knowing about man that modern schemes related to moral are produced. Through an ethics of problematization, this paper seeks to examine how the relationship between anthropocentric discourse and disciplinary-power technologies works. Thus, the procedure adopted by Foucault reveals that the experience of the modern subject is contained in the condition of being obedient. With Foucault‟s incursion into research of the history of subjectivity in the Greco-Roman antiquity, a new reflection on the relationship between the subject and ethics guides the author‟s interest. The relationship with one-self defines the ethics to which the aesthetics of existence is linked. In this sense, the aesthetics of existence concerns the self-constitution of the moral subject by means of the transformation of oneself‟s experience (soi). Although the aesthetics of existence is a historical cultural phenomenon of the Greco-Roman antiquity, it presents criteria which allow its compatibility with a reflection on the modes of being of a historical-critical ontology of ourselves. The proposal of an ethics of problematization prepares Foucault's thinking for an ethics that is the aesthetic of existence, in as much as it contributes to the clarification of ethics as praxis. Therefore, by means of a historical-critical ontology of ourselves that transformation of attitude is made feasible for the reflection upon what happens with the man of present time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Bergström, Philip. "Block och skärvig sten. En arkeologi av det abiotiska : Ett symmetriskt perspektiv på blockanläggningar från yngre bronsålder - äldre järnålder med utgångspunkt i Kättsta i Uppland." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131868.

Full text

Abstract:

This dissertation investigates how a symmetrical approach to archaeology can be applied to identify the properties and effects of the non-living, abiotic materials. And to reconfigure the relationship between humans and non-human objects, bridging the divide between what has been termed ‘cultural’ and ‘natural’ and thus placed in different ontological realms. This is examined by studying the practices surrounding “boulder graves”, from the Late Bronze Age - Early Iron Age (approx. 1000 – 0 BC) in Kättsta, Ärentuna parish in Uppland, Sweden. The boulders tend to be studied from an anthropocentric point of view, in which they are seen primarily as passive objects, interpreted only for what they represent. The objective of this research, however, is to gain new insights into the agency of boulders, and how they contributed to the practices carried out adjacent to them. The dissertation is based on a case study where a thematic analysis is performed, focusing on the properties and characteristics of boulders, their affordances, the distribution of finds and their interrelations, and the effects their relations generated. The results show that the boulders themselves contributed in human-stone relations and were vital in the formation of the grave-like features they became part of. It is argued that a symmetrical, non-anthropocentric approach to these features will broaden our view on materialities in the past, affording ontological as well as ecological implications.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Rosa, Gustavo Rodrigues. "Sobre evolução biológica e antropocentrismo : uma discussão histórico-filosófica seguida de uma investigação do tema entre discentes e docentes do Ensino Superior da UFABC." reponame:Repositório Institucional da UFABC, 2017.

Find full text

Abstract:

Orientador: Prof. Dr. Charles Morphy Dias dos Santos
Dissertação (mestrado) - Universidade Federal do ABC, Programa De Pós-Graduação em Ensino, História, Filosofia das Ciências e Matemática, 2017.
Este trabalho insere uma discussão histórico-filosófica sobre antropocentrismo e evolução biológica. A presente pesquisa tratou de sintetizar afirmações e reafirmações histórico-culturais do ser humano como sendo excepcional em relação ao mundo natural, e coloca-las à luz do evolucionismo, que, por sua vez, reposiciona o Homo sapiens como sendo apenas mais um animal no ramo de diversificação da árvore da vida, desconstruindo excepcionalismos humanos baseados na abstração de tradições intelectuais antropocêntricas. Em seguida o presente trabalho visou traçar um perfil dos estudantes e professores da UFABC acerca de percepções sobre a `evolução biológica¿ e a `seleção natural¿, visando não apenas diagnosticar o nível de conhecimento sobre tais em uma amostra universitária, bem como estudar se esse nível de conhecimento tem relação com posições antropocêntricas sobre o mundo natural. O teste foi criado via ferramenta de formulário da Google Inc e aplicado online através de disparos em listas de emails e rede social. O público de discentes e docentes do ensino superior da UFABC foi de graduação e pós-graduação alcançando todas as áreas disponibilizadas pelos cursos da universidade. O teste alcançou um total de 243 respondentes, dos quais são 166 estudantes e 77 professores. Os resultados mostraram que, na Universidade Federal do ABC, as reações do público-alvo demonstram um bom índice de compreensão científica sobre o evolucionismo. A análise das respostas dadas foi capaz de parcialmente responder a um dos objetivos centrais deste trabalho, o de discutir se há uma relação entre a compreensão indevida da teoria da evolução e concepções antropocêntricas sobre o mundo natural. Em linhas gerais, tal relação foi evidenciada. Ela fica mais clara a partir dos cruzamentos das respostas, onde foi capaz de identificar certas lacunas de formação e um baixo entendimento sobre conceitos centrais da teoria evolutiva. O desenvolvimento deste trabalho propõe ainda que o potencial reflexivo trazido pela compreensão da evolução biológica poderia ser mais evidenciado no ensino de ciência em seus diferentes níveis.
This work presents a historical-philosophical discussion about anthropocentrism and biological evolution. The research synthesized historical-cultural statements about human beings always seen as exceptional in relation to the natural world. It puts these assumptions in contrast to evolutionism, which, in turn, positions the Homo sapiens as simply another animal branch in the tree of life. The debate deconstructs human exceptionalisms based on abstract anthropocentric intellectual traditions. This work also aimed at tracing UFABC¿s students and teachers profiles about theirs perceptions on 'biological evolution' and 'natural selection' subjects, aiming not only to diagnose the level of knowledge on evolutionary theory within a university population-sample, but also to study if the level of knowledge on evolution in the sample is related to anthropocentric positions over the natural world. The test was created via Google Inc form and applied online after social networking and sending the form to email lists. The target was teachers and undergraduate / graduated students from UFABC, reaching all areas available through the university courses. There was a total of 243 respondents ¿ 166 students and 77 teachers. The results showed that at UFABC there is a good scientific understanding on evolutionism. The analysis of the entries given was able to partially respond one of the core goals of this work, which was to realize if there is a relationship between improper understanding of evolutionary theory and anthropocentric conceptions about the natural world. In general terms, such a relationship has been highlighted. It becomes clearer by crossing the answers, and allows us to identify certain educational gaps and low understanding on central concepts of evolutionary theory. The development of this work also proposes that the potential of existencial reflection brought by the understanding of biological evolution could be more evident in science education at its different levels.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Naconecy, Carlos Michelon. "Sobre uma ?tica da vida : o biocentrismo moral e a no??o de bio-respeito em ?tica ambiental." Pontif?cia Universidade Cat?lica do Rio Grande do Sul, 2007. http://tede2.pucrs.br/tede2/handle/tede/2962.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2015-04-14T13:55:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1 393270.pdf: 59588 bytes, checksum: 5ae27ece704a70c54d561c49f74359d3 (MD5) Previous issue date: 2007-09-14
O estudo trata de uma modalidade de ?tica aplicada ? Natureza conhecida como Biocentrismo Moral, ou ?tica da Vida, cujo objeto ? o ser vivo individual, como ?rvores, plantas, insetos e vermes, e cujo axioma ? todos os organismos vivos t?m status moral. Para tanto, primeiramente ? caracterizado o conceito de vida, acompanhado por um exame do problema moral de tirar a vida. Ap?s, ? examinada a quest?o do Igualitarismo / N?o-Igualitarismo axiol?gico, por meio da an?lise da vers?o monista da posi??o bioc?ntrica ( todo o organismo vivo tem o mesmo valor n?o-instrumental ) e a pluralista ( o valor n?o-instrumental das diferentes formas de vida ? desigual ). O estudo culmina com reflex?es sobre a potencialidade normativa de uma ?tica da Virtude do Respeito pela Vida.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Bruna, Pérez Paula. "Arte y ecología política. Un viaje desde el modelo antropocéntrico a las realidades de los no humanos." Doctoral thesis, Universitat de Barcelona, 2021. http://hdl.handle.net/10803/671229.

Full text

Abstract:

Partiendo de la ecología política (las relaciones entre los seres humanos y los sistemas ecológicos que los albergan), se analizan las visiones del arte sobre los conflictos ecológicos y, a través de la investigación artística, se profundiza en la posibilidad de cambio del paradigma establecido mediante la apertura hacia otras subjetividades y puntos de vista no humanos. La investigación toma la forma de viaje exploratorio que parte del modelo socioeconómico y sus relaciones con el entorno y continúa más allá del mundo antrópico; un viaje que transcurre del análisis racional a la aproximación emocional y empática con el otro no humano, catalizado por una combinación de arte, ciencia y ficción que deviene clave en esta exploración ulterior. Esta tesis se estructura en tres partes principales, precedidas de un preludio y seguidas por una coda. El preludio es una introducción a los temas de referencia que dibuja el punto de partida de la investigación. En la primera parte se analizan las alternativas económicas y políticas que se plantean ante los conflictos ecológicos y cómo están recogidas en el arte contemporáneo. La segunda parte se centra en la aproximación a subjetividades no humanas en respuesta al excesivo antropocentrismo con el que entendemos el mundo. En ella se expone el proyecto de investigación artística El Plantoceno y se contrasta con otras propuestas artísticas de referencia. La tercera parte profundiza en el imaginario de futuros posibles según nuestro modelo ecosocial occidental, sus límites, sus ficciones y sus aporías, y describe el proyecto Eco.ficciones, una práctica artística colectiva para la imaginación de realidades alternativas. Finalmente, a modo de corolario se formulan las principales conclusiones de la tesis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Almeida, Mágida Cristiane de. "Cidadania e ética da vida: pressupostos e novas perspectivas." reponame:Repositório Institucional da UNIJUI, 2012. http://bibliodigital.unijui.edu.br:8080/xmlui/handle/123456789/1919.

Full text

Abstract:

A partir do processo de globalização, a humanidade passou a experimentar profunda transformação em todos os aspectos das relações sociais. Mas esse fenômeno, embora tenha provocado radicais mudanças nas esferas política, social, cultural e econômica, não trouxe soluções para os problemas socioeconômicos do mundo; ao contrário, fez intensificarem-se a miséria e a concentração de renda, o que é inaceitável em um período histórico cujo avanço tecnológico torna possível a disponibilização de recursos e a produção de bens suficientes para satisfazer as necessidades básicas de toda a comunidade humana. Depois de tecer algumas considerações sobre Estado nacional, cidadania e direitos humanos, o trabalho passa a tratar das consequências humanas da globalização hegemônica, sustentando a necessidade de ações concretas no sentido de se buscar a implantação de uma cidadania plena e planetária, que permita a vivência dos direitos humanos não mais sob a ótica da universalidade - que tende a homogeneizar de cima para baixo, como se todos os seres humanos do Planeta sentissem idêntica necessidade de usufruir idênticos direitos, independentemente dos aspectos particulares de cada cultura -, mas a partir de uma dimensão multicultural. Isso implica o surgimento de uma nova ética, baseada no respeito às diferenças de ser, pensar e viver. E o ator principal nessa luta em defesa de uma cidadania cosmopolita será o indivíduo tornado sujeito autônomo e livre a partir do encontro com o outro, quando se tornam possíveis práticas de alteridade que oportunizam a reinvenção constante do humano. Por fim, o presente trabalho aponta que uma ética da vida voltada a fundamentar essa cidadania plena e cosmopolita não se mostra possível apenas no respeito à alteridade, no (re)encontro do sujeito com o outro, mas pressupõe e significa também o (re)encontro do ser humano com a natureza, levando-o a enxergar todos os seres não humanos como parceiros de morada na grande casa planetária, a partir de uma nova ética ambiental, despida de qualquer traço de antropocentrismo.
104 f.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Dibéus, Sandra. "Elevers tankar, attityder kring och sätt att förklara varg i ett ekosystem : En kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 3." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-75513.

Full text

Abstract:

Folksägner, historier och sagor har länge gett olika djur mänskliga attribut och gestaltat djuren på ett människoliknande sätt. Vargen är inget undantag och återges allt som oftast på ett negativt sätt. Kan dessa erfarenheter av vargen från sagornas värld drabba hur elever tänker om vargen och dess roll i ett ekosystem och samspelet med andra organismer? Undersökningens syfte är att belysa elevers tankar attityder om vargen samt hur de placerar in dess roll i ett ekosystem med ett jämförande förhållningssätt mellan elever från stadsmiljö och landsbygdsmiljö. En reviderad klinisk intervjumetod i grupp har använts för att uppnå syftet med studien. Totalt har 18 elever deltagit, varav fem från landsbygden och 12 elever från stadsmiljö. Undersökningen visar att eleverna från stadsmiljö har en negativ attityd till vargen, vilket skiljer sig från eleverna från landsbygden som har en positiv alternativt neutral attityd till varg. Eleverna från de båda geografiskt skilda områdena beskriver vargens roll i ett ekosystem ur ett antropocentriskt och teleologiskt synsätt i ungefär lika stor utsträckning.
For many years folklore, stories and fairy tales have been giving animals human attributes and elaborated the animals in a human-like way. The wolf is no exception and is often reproduced in a negative way. Can these experiences of the wolf from the selection of fairy tales affect how pupils think about the wolf and its role in an ecosystem? And furthermore, can it affect how the pupils understand how the wolf interacts with other organisms? With a comparative approach between pupils from urban and rural environments, the purpose of the study is to elucidate thoughts and attitudes toward the wolf and to emphasize how pupils place the wolf and its role in an ecosystem. A revised clinical group interview method has been used to achieve the purpose of the study. In total, 18 pupils participated, five of them from the countryside and 12 pupils from a city. The survey shows that pupils from the urban environment have a negative attitude toward the wolf, which differs from the pupils from rural areas, who have a positive, alternatively neutral attitude towards the wolf. The pupils from both urban and rural environments describe the role of the wolf in an ecosystem in an anthropocentric and teleological approach to an approximately equal extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Brandão, Heloanny de Freitas. "O direito ambiental constitucional brasileiro: perspectiva da análise do discurso ecológica." Universidade Federal de Goiás, 2016. http://repositorio.bc.ufg.br/tede/handle/tede/6305.

Full text

Abstract:

Submitted by Marlene Santos (marlene.bc.ufg@gmail.com) on 2016-09-28T20:54:56Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Heloanny de Freitas Brandão - 2016.pdf: 1421355 bytes, checksum: 6d52330f08e153a27e738cbe79489f65 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)
Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2016-09-30T12:18:33Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Heloanny de Freitas Brandão - 2016.pdf: 1421355 bytes, checksum: 6d52330f08e153a27e738cbe79489f65 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)
Made available in DSpace on 2016-09-30T12:18:33Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Heloanny de Freitas Brandão - 2016.pdf: 1421355 bytes, checksum: 6d52330f08e153a27e738cbe79489f65 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2016-02-29
The environment matters and its preservation have been large discussed nowadays fostering a variety of academic researches. In this term paper, a linguistic analysis of the contents of the of the Brazilian Environmental Law is proposed, regarding the art. 225 of Brazilian Constitution and its complementary legislation. From this corpus and its emerging demands it is targeted as a general scope to research the harmony between Brazilian Environmental Law and the values of the Deep Ecology included in the theoretical framework of the Ecological Discourse Analysis – EDA. This area suggests new paradigms to be pursued in which mankind establishes a closer and respectful relation with all living beings, including the comprehension of what makes part of the ecosystem. This new area possesses and suggests a holistic and integrated view of the world. In this direction, it is appealed the Econliguistic strand entitled Ecological Discourse Analysis (EDA) as the theoretical basis, which scope is the speech construction study from an ecological perspective considering a range of environment aspects, such as physical, mental and social ones, and not only the social environment reckoned in other strands. Furthermore, this aspect of analysis proposes linguistic studies based on an ideological and eco-ethic lifestyle, also having the Deep Ecology as one of its inspiration sources, thus making part of the EDA. Taking into account the analysis, it was possible comprehend that laws and principles, which assemble the corpus, reveal an embryonal tendency that follows the Deep Ecology values. Nevertheless, the manner in which laws and principles are written demonstrate a strong subordination of laws environment and environment principles to the capitalist and anthropocentric ideologies with priority over environmental ethics, which can harm the assurance of a balanced environment.
As questões sobre o meio ambiente e sua preservação têm sido amplamente discutidas atualmente, motivando diversas pesquisas. Neste estudo se propõe uma análise linguística dos princípios do Direito Ambiental brasileiro, do artigo 225 da Constituição da República Fderativa do Brasil e de suas leis complementares. A partir desse corpus e dos questionamentos que dele emergem temos o objetivo geral de averiguar as consonâncias e dissonâncias entre Direito Ambiental brasileiro e os valores da Ecologia Profunda, incluída no arcabouço teórico da Analise do Discurso ecológica. Essa área sugere novos paradigmas a serem seguidos, em que o homem estabeleça uma relação mais próxima e respeitosa com todos os seres do ecossistema, inclusive por meio da compreensão de que faz parte do ecossistema, ou seja, ela possui e sugere uma visão holística e integralizadora de mundo. Nesse sentido, recorremos à vertente da Ecolinguística intitulada Análise do Discurso Ecológica como base teórica, cuja finalidade é o estudo da formação de discursos por uma perspectiva ecológica, incluindo em seus estudos aspectos do meio ambiente físico, mental e social, diferente de outras vertentes que se restringem apenas ao meio ambiente social. Essa vertente de estudos propõe, ainda, estudos linguísticos baseados em uma ideologia de vida e em uma ética ecológica, além de ter a Ecologia Profunda como uma de suas fontes de inspiração e, portanto, fazer parte da ADE. Pela análise, foi possível compreender que as leis e os princípios que compõem o corpus apresentam uma tendência embrionária que seguem os valores da Ecologia Profunda. No entanto, a forma como as leis e os princípios são escritos demonstram que há uma forte subordinação das leis e dos princípios ambientais à ideologia capitalista e antropocêntrica, sem que sejam priorizada uma ética ambiental, o que compromete a garantia de um meio ambiente ecologicamente equilibrado

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Torbjörnsson, Tomas. "En för alla – Alla för naturen : En studie av ungdomars attityder till hållbar utveckling." Licentiate thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-149963.

Full text

Abstract:

This thesis examines young people's attitudes to some aspects of sustainable development.The focus is on attitudes to preservation and to utilization of nature and also to solidarity andto equal distribution of resources. Hence the ecological, social and economic dimensions ofsustainable development are examined in the same survey. The study is aiming to examinehow the attitudes are distributed according to sex, educational programmes and urban/ruralliving as well as to examine how the values, from which the attitudes emanate, are correlatedwith each other.The results show that young female students in theoretical programs and students who livein larger cities are most supportive of nature preservation. The same pattern recurs with evengreater clarity on the attitudes to solidarity. Attitudes to utilization of nature can also be distinguishedclearly between the sexes by young men having more positive attitudes to utilizationthan young women. However, the differences between educational programmes andbetween students from urban and rural areas are clearly smaller than when it comes to attitudesto preservation and to solidarity. Attitudes to equal distribution of recources exhibitirregular patterns. Young women have more positive attitudes than young men but the linksbetween attitudes to equality and educational programme or rural/urban living, are not pointingin any clear direction. The results also show that there is a clear and positive correlationbetween positive attitudes to nature preservation and a willingness to show solidarity with awide circle of people. Those who say they care for nature also say that they are prepared tocare for other people.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Azevedo, Rodrigo Cavalcante Gama de. "Antropocentrismo e biocentrismo : o limite da proteção constitucional e legal da cultura frente á proteção constitucionalo e legal do meio ambiente no caso dos rodeios no município de Foz do Iguaçu / Rodrigo Cavalcante Gama de Azevedo ; orientador, Alvacir Alfredo Nicz." reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da PUC_PR, 2011. http://www.biblioteca.pucpr.br/tede/tde_busca/arquivo.php?codArquivo=1892.

Full text

Abstract:

Dissertação (mestrado) - Pontifícia Universidade Católica do Paraná, Curitiba, 2011
Bibliografia: p.[123-128]
Os debates acerca da questão ambiental vêm ganhando diariamente maior importância, posto que a preservação do meio ambiente importa na sobrevivência da espécie humana, da vida como um todo, e da própria existência da qualidade de vida. O biocentrismo e o
Los debates sobre las cuestiones del medio ambiente vienen todos los días ganando mayor importancia, ya que que la preservación del medio ambiente tiene por consecuencia supervivencia de la espécie humana, la vida como um conjunto, y la existencia de la c

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Machado, Henrique Pandim Barbosa. "POR UMA CONSTITUIÇÃO GAIA: A QUESTÃO AMBIENTAL NA CONSTITUIÇÃO FEDERAL DE 1988." Pontifícia Universidade Católica de Goiás, 2015. http://localhost:8080/tede/handle/tede/2733.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2016-08-10T10:47:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 HENRIQUE PANDIM BARBOSA MACHADO.pdf: 1671621 bytes, checksum: 6ea79b708ec97fb95a1afbdbc3776e6e (MD5) Previous issue date: 2015-10-01
This paper analyzes how nature and other living beings are treated in the 1988 Federal Constitution, if objects or subjects of rights. The work is developed from a threefold approach to the subject: philosophical; legal and historical. In the field of philosophy, draws up, in the first chapter, an overview of the relationship between man and nature with a focus on mythology, religion and philosophy itself, with the development of different worldviews prevailing along the human history. The legal harvest, treated in the second chapter, takes care of how the law, focusing on the constitutionalist movement, comes to environmental issues, in particular under the so-called new Latin American constitutionalism. And in the final, it is shown how the Brazilian legal system protects the environmental issue, focusing on the Federal Constitution of 1988, when revolutionary in its issue today is short of its neighbors when it comes to environmental protection. the treatment of environmental issues in the 1988 Federal Constitution, for, in the end, to propose the adoption, in Brazilian territory, a Charter able to overcome the anthropocentric paradigm from the recognition of nature and other living beings - not human animals - as subjects of rights.
Este trabalho analisa como a natureza e os demais seres vivos são tratados juridicamente à luz da Constituição Federal de 1988, se objetos ou sujeitos de direitos. O trabalho é desenvolvido a partir de uma tríplice abordagem do tema: filosófica; jurídica e histórica. No campo da filosofia, traça-se, ainda no primeiro capítulo, um panorama da relação entre o homem e a natureza sob o enfoque da mitologia, da religião e da filosofia propriamente dita, com o desenvolvimento das diferentes visões de mundo prevalecentes ao longo da história humana. Na seara jurídica, tratada no segundo capítulo, cuida-se de como o Direito, com enfoque no movimento constitucionalista, trata da questão ambiental, em especial no âmbito do denominado novo constitucionalismo latino-americano. E, na derradeira parte, demonstra-se como o ordenamento jurídico brasileiro tutela a questão ambiental, com enfoque na Constituição Federal de 1988 que, revolucionária quando de sua edição, hoje se encontra aquém de suas vizinhas no que tange à proteção ambiental. o tratamento da questão ambiental na Constituição Federal de 1988, para, ao final, propor a adoção, em terras brasileiras, de uma Carta capaz de superar o paradigma antropocêntrico a partir do reconhecimento da natureza e dos demais seres vivos animais não humanos - como sujeitos de direitos.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Loges, Felipe. "A possível superação do paradigma antropocêntrico do direito constitucional ambiental brasileiro: uma iluminação a partir de Kant e Heidegger." Universidade do Vale do Rio dos Sinos, 2010. http://www.repositorio.jesuita.org.br/handle/UNISINOS/4193.

Full text

Abstract:

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2015-07-03T14:23:26Z No. of bitstreams: 1 FelipeLoges.pdf: 718430 bytes, checksum: 0b7d7d4c0fab0d7fa5c5942ef9b39f08 (MD5)
Made available in DSpace on 2015-07-03T14:23:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 FelipeLoges.pdf: 718430 bytes, checksum: 0b7d7d4c0fab0d7fa5c5942ef9b39f08 (MD5) Previous issue date: 2010-09-28
Nenhuma
O presente trabalho pretende analisar o antropocentrismo no direito constitucional ambiental, a possível superação do antropocentrismo da filosofia moderna através da filosofia Heideggeriana. O presente estudo busca verificar o método de interpretação das normas e dos princípios em matéria ambiental, e ainda, dessa forma, examinar os fundamentos doutrinários, legais e jurisprudenciais que determinam a atuação protetiva do meio ambiente, bem como a reparação do dano ambiental e a existência de hierarquia entre restauração e reparação pecuniária.
This paper intends to examine the anthropocentrism in environmental constitutional law, the possibility of the overcome the anthropocentrism in modern philosophy through the Heidegger philosophy. This study seeks to verify the method of interpretation of the rules and principles in environmental matters, and, thus, examine the doctrinal foundations, legal and case law that determine the protective role of the environment as well as compensation for environmental damage and the existence hierarchy between restoration and payment of compensation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Antropocentrism'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles