Academic literature on the topic 'Användaracceptans'

Användaracceptans är en viktig del i alla systemutvecklingsprojekt och är också en väldigt lättpåverkad variabel för en lyckad implementering. Därför är det viktigt att ha översikt på sådana faktorer som kan påverka användaracceptansen negativt, en sådan faktor är försening. Denna uppsats belyser sammanhanget mellan hur en försening påverkar användaracceptansen. Genom att låta en undersökningsgrupp genomgå en enkät utformad efter Technology Acceptance Model har jag samlat upp en generaliserad åsikt. Resultaten visar att försening som variabel inte påverkar användaracceptansen för fallstudien.
User acceptance is an important part of all system development projects and is also a very easily influenced variable for a successful implementation. That is why it is important to have an overview of those factors that could influence the user acceptance negatively, one of those factors being delay. This thesis highlights the cohesion between a delayed project and its influence over the user acceptance. By letting a study group answer a survey formed by the Technology Acceptance Model, I have gathered the generalized opinion of the group. The results show that delay as a variable does not influence the user acceptance of this case study.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen. Arbetet syftade även till att undersöka om de insatser som litteraturen tar upp, för att påverka användaracceptansen, är samma insatser som en organisation i verkligheten tycker är de mest lämpliga. I denna studie kartläggs attityder och inställningar hos tilltänkta användare av ett standardsystem, för att via analyser urskilja specifika insatser. Arbetet påvisar vikten av att vidta åtgärder så tidigt som möjligt i anskaffningsprocessen, till exempel bör de tilltänkta användarna av standardsystemet få ta del av information i ett tidigt stadium. Resultatet påvisar flertalet insatser som kan vidtas för att förbättra användar-acceptansen, vissa av insatserna stämmer överens med de insatser som litteraturen nämner. Resultatet av fallstudien är inte av generell karaktär, utan mer av en transibiltetisk karaktär. Detta betyder att lösningsförslaget är applicerbart på liknade problem inom liknande kontexter.

Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar. Detta då IT projekt fortsätter att misslyckas. Studien har grundats på tidigare forskning inom användardeltagande och användaracceptans för att sedan genomföra en undersökning på hur det går till i verkligheten. För att skapa djupare förståelse för hur användardeltagande kan ta form har intervjuer genomförts hos verksamheter som nyligen genomgått en systemförändring. Vidare har enkäter skickats ut till de anställda hos de studerade verksamheterna för att på ett tillförlitligt sätt avgöra acceptansen för systemen. Studien visar att användardeltagande utformas utefter vilken organisationsstruktur samt vilka maktförhållanden som råder i organisationer. Användardeltagande påverkar olika systemanvändare annorlunda då dessa har olika behov som behöver tillgodoses. Vissa användare är i behov av att användaranpassa system för att uppnå användaracceptans, samtidigt som andra är i behov av att ledas genom själva förändringen. Detta gör användardeltagande till ett bra val i syfte att öka användares acceptans för informationssystem, ifall det anpassas till användarnas behov samt rådande organisationsstruktur.
Program: Dataekonomutbildningen

The introduction of new information systems in different types of organizations is becoming more and more frequent in today's modern and digitized society. A common problem is that the new systems fail to reach user popularity. It is therefore important to ensure that the new systems that are introduced are accepted by the users. The study examines which factors are most important for teachers and course administrators at Uppsala University when they start using a new digital exam system - Inspera Assessment. The survey was conducted by collecting qualitative data through interviews of system administrators, teachers and course administrators at Uppsala University. The data generated was then analyzed on the basis of the theoretical framework technology acceptance model 2 in order to identify the factors that are most important to the users for them to accept the new system. In the conclusion, we discuss further how Uppsala University has worked with user acceptance in order to advise on how future implementations can learn from the implementation of Inspera Assessment to ensure high user acceptance. The study concluded that it is important to offer solid support that corresponds to users’ requirements and desires, to take into account the intended users' work processes at new introductions and that users can see a link between use of the system and increased efficiency in the work.

Mobiltelefoner har utvecklats i snabb takt över åren, från ett nytt koncept till en vardaglig självklarhet för många i bägge personlig och professional fattning. Efter smartphonens myntning i 1994 med IBM Simon Personal Communicator har mobiltelefonen evolveras i många olika riktningar. 2013 kom den först smartphonen med välvd skärm, Samsung Galaxy Round, vilket påbörjande en ny trend av böjda smartphones. Denna studie undersöker användaracceptans av den senaste typen av välvd skärm, sidoböjning, utifrån ett perspektiv av mänskliga nöjen. Studien föreslår att innovationen av sidoböjning inte avnjuts pragmatiskt utan idealistiskt, med fokus på adoptörens ideologiska och sociala begär. Innovationens framtid och utspridning utöver samhället slutdras som osäkert, med förslag på framtida forskning att vidareutveckla ämnets kunskapsbas.
Mobile phones have developed rapidly over the years, from a novel concept to an typical day certainty for many in both personal and professional use. Following the advent of the smartphone in 1994 with the IBM Simon Personal Comunicator, the mobile phone has evolved in a number of directions. In 2013, the Samsung Galaxy Round was launched, the first smartphone featuring a curved display, sparking a new trend of curved-display smartphones. This study investigates the user acceptance of the latest type of curved displays, curved sides, from a perspective of human pleasures. The studie suggests the innovation of curved sides is not enjoyed pragmatically, but idealistically, with a focus on the adopter’s ideological and social desires. The future of the innovation and its diffusion throughout society is concluded to be uncertain, with suggestions of future research to further develop the subject’s base of knowledge.

This study examines inexperienced users’ perceptions of therelationships between aspects of user acceptance in professionalmeetings, based on usability tests performed in a VR application.The study is supported by specific parts of a Design scienceresearch methodology. As a starting point in the study of useracceptance, a specifically developed version of the TechnologyAcceptance Model (TAM) is used. This TAM-tool focuses on useracceptance in relation to the two basic aspects, perceivedusefulness and perceived ease of use and these, in which relationsare also explored relative to perceived enjoyment, perceivedpresence and perceived cybersickness. In the study, three testrounds were performed with a total of six participants with minorexperience of VR. The participants conducted usability tests ofprofessional meetings in pairs, in a pre-alpha version of meetingcontexts in Freeland VR based on explicit scenarios. The testsessions were videotaped, and selected clips were used to triggerthe participants’ reflections in the interviews conducted inimmediate connection with the test sessions. The main empiricaldata is thus audio recordings of the interviews. A qualitativeanalysis was then made of the respondents’ reflections on thedifferent aspects of user acceptance that were analyzed in relationto each other to understand how they affect each other in differentways. The results showed that the participants perceived that useracceptance of the professional meetings in Freeland VR was clearlyrelated to the fact that they saw the potential for usefulness inprofessional meeting settings. The lack of ease of use in some of thescenarios and cybersickness were also perceived as somewhatnegatively related to user acceptance, although not explicitly sincethe participants themselves perceived them as transitional anddisappearing with more habit. The result clearly suggested that thepositive aspects in relation to user acceptance were both theevidently perceived presence and enjoyment. The overallconclusion is that the relationships between aspects that are mostclearly perceived as important for user acceptance were therelationships between the overall aspect, perceived usability andthe two underlying aspects perceived enjoyment and perceivedpresence.
I denna studie undersöks ovana användares uppfattningar avrelationer mellan aspekter av användaracceptans i ettprofessionellt möte, utifrån användbarhetstester i en VRapplikation med efterföljande intervjuer, med stöd av en del av endesignvetenskaplig metod. Som utgångspunkt i undersökningenav användaracceptans används en för studien särskilt utveckladvariant av Technology Acceptance Model (TAM). I denna TAM fokuseras användaracceptans i relation till de två grundläggandeaspekterna, uppfattad användbarhet och uppfattadanvändarvänlighet och dessa sätts även i relation till uppfattatnöje, uppfattad närvaro och uppfattad cybersickness. Tretestomgångar har utförts med totalt sex antal deltagare medobetydlig tidigare erfarenhet av VR. Metoden gick ut på attdeltagarna i par fick utföra användbarhetstester av en pre-alphaversion av professionella möten i studiens applikation, FreelandVR, utifrån tydliga scenarier. Dessa videodokumenterades ochutvalda videoklipp användes för att trigga testpersonernasreflektioner i intervjuerna och genomfördes i direkt anslutning tilltestsessionerna. Den huvudsakliga empiriska datan är såledesljudinspelningar av användarintervjuer. En kvalitativ analysgjordes därefter av respondenternas reflektioner om de olikaaspekterna av användaracceptans som analyserades i relation tillvarandra för att ge insikt i hur de påverkar varandra på olika sätt.Resultatet visade att testpersonerna uppfattade attanvändaracceptansen av mötena i Freeland VR var tydligt relaterattill att de såg användbarhetspotential för professionella möten.Även om användarvänligheten inte upplevdes som hög i allascenarier och cybersickness uppfattades vara något negativtrelaterat till användaracceptans, var det inte så påtagligt eftersomtestpersonerna själva uppfattade det som övergående med mervana. Det framgick av resultatet att mer tydliga positiva aspekter irelation till användaracceptans var uppfattad närvaro ochuppfattat nöje. Således är den övergripande slutsatsen att derelationer mellan aspekter som analytiskt framkom tydligast somviktiga för användaracceptansen var relationerna mellan denövergripande aspekten uppfattad användbarhet och de tvåunderliggande aspekterna uppfattat nöje och uppfattad närvaro

I den här uppsatsen har faktorer för en ökad användaracceptans och diffusion av Video on demand(VOD)-tjänster identifierats med hjälp av en litteraturgenomgång av tidigare studier i acceptans och diffusion. Litteraturgenomgången ligger till grund för en lista av faktorer som gör en konsument mer villig att anamma en VOD-tjänst. Faktorerna har sedan utvärderas genom en kvantitativ undersökning med hjälp av en webbenkät. Resultatet blev i stor grad det som förväntat där det framgår att utbud och kostnad är de viktigaste faktorerna för en hög acceptans, men även andra faktorer kan spela in som användarvänlighet, kvalitet och sociala faktorer.
This paper has identified factors for increased user acceptance and diffusion of Video on Demand(VOD) services through a literature review of previous studies. The literature review was used to make a list of factors that make a consumer more willing to use a VOD service. The factors are then evaluated through a quantitative study using an online questionnaire. The result was to a large degree what was expected, which shows that content and cost are the main factors for a high acceptance, but other factors may play in as well such as ease-of-use, quality, and social factors.

Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie.

För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.

Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie. För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.