Dissertations / Theses on the topic 'Användaracceptans'

Användaracceptans är en viktig del i alla systemutvecklingsprojekt och är också en väldigt lättpåverkad variabel för en lyckad implementering. Därför är det viktigt att ha översikt på sådana faktorer som kan påverka användaracceptansen negativt, en sådan faktor är försening. Denna uppsats belyser sammanhanget mellan hur en försening påverkar användaracceptansen. Genom att låta en undersökningsgrupp genomgå en enkät utformad efter Technology Acceptance Model har jag samlat upp en generaliserad åsikt. Resultaten visar att försening som variabel inte påverkar användaracceptansen för fallstudien.
User acceptance is an important part of all system development projects and is also a very easily influenced variable for a successful implementation. That is why it is important to have an overview of those factors that could influence the user acceptance negatively, one of those factors being delay. This thesis highlights the cohesion between a delayed project and its influence over the user acceptance. By letting a study group answer a survey formed by the Technology Acceptance Model, I have gathered the generalized opinion of the group. The results show that delay as a variable does not influence the user acceptance of this case study.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen. Arbetet syftade även till att undersöka om de insatser som litteraturen tar upp, för att påverka användaracceptansen, är samma insatser som en organisation i verkligheten tycker är de mest lämpliga. I denna studie kartläggs attityder och inställningar hos tilltänkta användare av ett standardsystem, för att via analyser urskilja specifika insatser. Arbetet påvisar vikten av att vidta åtgärder så tidigt som möjligt i anskaffningsprocessen, till exempel bör de tilltänkta användarna av standardsystemet få ta del av information i ett tidigt stadium. Resultatet påvisar flertalet insatser som kan vidtas för att förbättra användar-acceptansen, vissa av insatserna stämmer överens med de insatser som litteraturen nämner. Resultatet av fallstudien är inte av generell karaktär, utan mer av en transibiltetisk karaktär. Detta betyder att lösningsförslaget är applicerbart på liknade problem inom liknande kontexter.

Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar. Detta då IT projekt fortsätter att misslyckas. Studien har grundats på tidigare forskning inom användardeltagande och användaracceptans för att sedan genomföra en undersökning på hur det går till i verkligheten. För att skapa djupare förståelse för hur användardeltagande kan ta form har intervjuer genomförts hos verksamheter som nyligen genomgått en systemförändring. Vidare har enkäter skickats ut till de anställda hos de studerade verksamheterna för att på ett tillförlitligt sätt avgöra acceptansen för systemen. Studien visar att användardeltagande utformas utefter vilken organisationsstruktur samt vilka maktförhållanden som råder i organisationer. Användardeltagande påverkar olika systemanvändare annorlunda då dessa har olika behov som behöver tillgodoses. Vissa användare är i behov av att användaranpassa system för att uppnå användaracceptans, samtidigt som andra är i behov av att ledas genom själva förändringen. Detta gör användardeltagande till ett bra val i syfte att öka användares acceptans för informationssystem, ifall det anpassas till användarnas behov samt rådande organisationsstruktur.
Program: Dataekonomutbildningen

The introduction of new information systems in different types of organizations is becoming more and more frequent in today's modern and digitized society. A common problem is that the new systems fail to reach user popularity. It is therefore important to ensure that the new systems that are introduced are accepted by the users. The study examines which factors are most important for teachers and course administrators at Uppsala University when they start using a new digital exam system - Inspera Assessment. The survey was conducted by collecting qualitative data through interviews of system administrators, teachers and course administrators at Uppsala University. The data generated was then analyzed on the basis of the theoretical framework technology acceptance model 2 in order to identify the factors that are most important to the users for them to accept the new system. In the conclusion, we discuss further how Uppsala University has worked with user acceptance in order to advise on how future implementations can learn from the implementation of Inspera Assessment to ensure high user acceptance. The study concluded that it is important to offer solid support that corresponds to users’ requirements and desires, to take into account the intended users' work processes at new introductions and that users can see a link between use of the system and increased efficiency in the work.

Mobiltelefoner har utvecklats i snabb takt över åren, från ett nytt koncept till en vardaglig självklarhet för många i bägge personlig och professional fattning. Efter smartphonens myntning i 1994 med IBM Simon Personal Communicator har mobiltelefonen evolveras i många olika riktningar. 2013 kom den först smartphonen med välvd skärm, Samsung Galaxy Round, vilket påbörjande en ny trend av böjda smartphones. Denna studie undersöker användaracceptans av den senaste typen av välvd skärm, sidoböjning, utifrån ett perspektiv av mänskliga nöjen. Studien föreslår att innovationen av sidoböjning inte avnjuts pragmatiskt utan idealistiskt, med fokus på adoptörens ideologiska och sociala begär. Innovationens framtid och utspridning utöver samhället slutdras som osäkert, med förslag på framtida forskning att vidareutveckla ämnets kunskapsbas.
Mobile phones have developed rapidly over the years, from a novel concept to an typical day certainty for many in both personal and professional use. Following the advent of the smartphone in 1994 with the IBM Simon Personal Comunicator, the mobile phone has evolved in a number of directions. In 2013, the Samsung Galaxy Round was launched, the first smartphone featuring a curved display, sparking a new trend of curved-display smartphones. This study investigates the user acceptance of the latest type of curved displays, curved sides, from a perspective of human pleasures. The studie suggests the innovation of curved sides is not enjoyed pragmatically, but idealistically, with a focus on the adopter’s ideological and social desires. The future of the innovation and its diffusion throughout society is concluded to be uncertain, with suggestions of future research to further develop the subject’s base of knowledge.

This study examines inexperienced users’ perceptions of therelationships between aspects of user acceptance in professionalmeetings, based on usability tests performed in a VR application.The study is supported by specific parts of a Design scienceresearch methodology. As a starting point in the study of useracceptance, a specifically developed version of the TechnologyAcceptance Model (TAM) is used. This TAM-tool focuses on useracceptance in relation to the two basic aspects, perceivedusefulness and perceived ease of use and these, in which relationsare also explored relative to perceived enjoyment, perceivedpresence and perceived cybersickness. In the study, three testrounds were performed with a total of six participants with minorexperience of VR. The participants conducted usability tests ofprofessional meetings in pairs, in a pre-alpha version of meetingcontexts in Freeland VR based on explicit scenarios. The testsessions were videotaped, and selected clips were used to triggerthe participants’ reflections in the interviews conducted inimmediate connection with the test sessions. The main empiricaldata is thus audio recordings of the interviews. A qualitativeanalysis was then made of the respondents’ reflections on thedifferent aspects of user acceptance that were analyzed in relationto each other to understand how they affect each other in differentways. The results showed that the participants perceived that useracceptance of the professional meetings in Freeland VR was clearlyrelated to the fact that they saw the potential for usefulness inprofessional meeting settings. The lack of ease of use in some of thescenarios and cybersickness were also perceived as somewhatnegatively related to user acceptance, although not explicitly sincethe participants themselves perceived them as transitional anddisappearing with more habit. The result clearly suggested that thepositive aspects in relation to user acceptance were both theevidently perceived presence and enjoyment. The overallconclusion is that the relationships between aspects that are mostclearly perceived as important for user acceptance were therelationships between the overall aspect, perceived usability andthe two underlying aspects perceived enjoyment and perceivedpresence.
I denna studie undersöks ovana användares uppfattningar avrelationer mellan aspekter av användaracceptans i ettprofessionellt möte, utifrån användbarhetstester i en VRapplikation med efterföljande intervjuer, med stöd av en del av endesignvetenskaplig metod. Som utgångspunkt i undersökningenav användaracceptans används en för studien särskilt utveckladvariant av Technology Acceptance Model (TAM). I denna TAM fokuseras användaracceptans i relation till de två grundläggandeaspekterna, uppfattad användbarhet och uppfattadanvändarvänlighet och dessa sätts även i relation till uppfattatnöje, uppfattad närvaro och uppfattad cybersickness. Tretestomgångar har utförts med totalt sex antal deltagare medobetydlig tidigare erfarenhet av VR. Metoden gick ut på attdeltagarna i par fick utföra användbarhetstester av en pre-alphaversion av professionella möten i studiens applikation, FreelandVR, utifrån tydliga scenarier. Dessa videodokumenterades ochutvalda videoklipp användes för att trigga testpersonernasreflektioner i intervjuerna och genomfördes i direkt anslutning tilltestsessionerna. Den huvudsakliga empiriska datan är såledesljudinspelningar av användarintervjuer. En kvalitativ analysgjordes därefter av respondenternas reflektioner om de olikaaspekterna av användaracceptans som analyserades i relation tillvarandra för att ge insikt i hur de påverkar varandra på olika sätt.Resultatet visade att testpersonerna uppfattade attanvändaracceptansen av mötena i Freeland VR var tydligt relaterattill att de såg användbarhetspotential för professionella möten.Även om användarvänligheten inte upplevdes som hög i allascenarier och cybersickness uppfattades vara något negativtrelaterat till användaracceptans, var det inte så påtagligt eftersomtestpersonerna själva uppfattade det som övergående med mervana. Det framgick av resultatet att mer tydliga positiva aspekter irelation till användaracceptans var uppfattad närvaro ochuppfattat nöje. Således är den övergripande slutsatsen att derelationer mellan aspekter som analytiskt framkom tydligast somviktiga för användaracceptansen var relationerna mellan denövergripande aspekten uppfattad användbarhet och de tvåunderliggande aspekterna uppfattat nöje och uppfattad närvaro

I den här uppsatsen har faktorer för en ökad användaracceptans och diffusion av Video on demand(VOD)-tjänster identifierats med hjälp av en litteraturgenomgång av tidigare studier i acceptans och diffusion. Litteraturgenomgången ligger till grund för en lista av faktorer som gör en konsument mer villig att anamma en VOD-tjänst. Faktorerna har sedan utvärderas genom en kvantitativ undersökning med hjälp av en webbenkät. Resultatet blev i stor grad det som förväntat där det framgår att utbud och kostnad är de viktigaste faktorerna för en hög acceptans, men även andra faktorer kan spela in som användarvänlighet, kvalitet och sociala faktorer.
This paper has identified factors for increased user acceptance and diffusion of Video on Demand(VOD) services through a literature review of previous studies. The literature review was used to make a list of factors that make a consumer more willing to use a VOD service. The factors are then evaluated through a quantitative study using an online questionnaire. The result was to a large degree what was expected, which shows that content and cost are the main factors for a high acceptance, but other factors may play in as well such as ease-of-use, quality, and social factors.

Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie.

För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.

Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie. För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.

Den traditionella detaljhandel har utsatts för en ökad konkurrens från e-handelsföretag och måste idag kunna erbjuda liknande förutsättningar för att behålla sina kunder. Idag är digitala betalningsmedel en allt mer förekommande betalningsmetod i affärer. Modehandeln är idag en av de växande branscherna där digitala betalningsmedel tar mer och mer plats. Tidigare forskning har studerat hur kundacceptansen är gentemot digitala betalningsmedel. Men det finns en bristfällighet i tidigare studier ur ett företagsperspektiv. Därav har denna studie valt att studera vilka faktorer som påverkar användaracceptansen till digitala betalningsmedel ur ett företagsperspektiv. Men även om butikers användaracceptans till ny teknologi och digitala betalningsmedel basers på samma faktorer som för konsumenterna. Studien är begränsad till att enbart studera fysiska butiker på två köpcenter. Studien har använda sig av två modeller som har varit centrala inom tidigare forskning. Den första modellen är Technology acceptance model är har varit en central modell vid analys av kundacceptans av ny teknologi. Den andra modellen är Technology-Organization-Environment och har varit central vid studier angående hur acceptansen av ny teknologi är ur ett företagsperspektiv. För att kunna besvara problemformuleringen har först en kartläggning utförts, av vilka digitala betalningsmedel som finns på marknaden. Intervjuer på de två utvalda köpcentrena, Emporia och Nova lund, har även utförts. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på den egenskapade modellen i uppsatsen. Slutligen har uppsatsen kommit fram till att den egenskapade modellen är applicerbar. Variablerna bestämmelser ovanifrån, användarvänlighet och befintlig teknik är de avgörande faktorerna vid företags användaracceptans till digitala betalningsmedel.

Som följd av pandemin covid-19 och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten tvingadesgymnasieskolor i Sverige att anpassa sin undervisning till distansundervisning. Digitalaverktyg blev därför en viktig del för gymnasielärare för att kunna fortsätta undervisningen.Tidigare forskning visar varierande resultat på distansarbetets effekter och utgår främst frånfrivilliga verktyg som möjliggör distansarbete. Utifrån faktorer kopplade tillanvändaracceptans är studiens syfte att undersöka gymnasielärares upplevelser avdistansundervisning och hur den har påverkat deras arbete. För att besvara studiensfrågeställning genomfördes semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Uppsala.Resultatet visar att distansundervisning även under obligatoriska förhållanden till stor delupplevs negativt, baserat på de tre teman som producerats utifrån gymnasielärares intryck ocherfarenheter av distansundervisning. De tre centrala teman som undersökts är: kommunikationmellan lärare och elever, arbetsbörda samt digitala verktyg.

User acceptance measures the willingness to use an information system. The user acceptance has been challenged by covid-19 as customers demand more from companies. Cutters is a new type of digital service and is a hair salon that offers drop in via bookings through its app. To investigate Cutters, this study applies the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) to Cutter's systems for providing haircutting. A survey was conducted in order to find what factors contribute to people wanting to get a haircut at Cutters. The aim was also to clarify user acceptance during the covid-19 pandemic. The quantitative survey study showed that expected performance, expected usability, social factors and facilitating conditions all had a positive impact on respondents' attitudes towards using Cutters. The most important characteristics of a positive user image of a hairdresser during covid-19 are that it is time efficient, that it saves money, that you have the resources required to use the service and that the service suits your lifestyle. The intentions to use Cutters were higher after covid-19, which means that the pandemic has an effect on Cutter's user acceptance.
Användaracceptans är det som mäter hur villiga användare är att använda ett informationssystem. Denna användaracceptans har utmanats i och med covid-19 då nya förväntningar har ställts på företagen av kunderna. Cutters är en frisörsalong som använder en ny typ av digital servicetjänst som erbjuder drop in via bokningar i mobilen. För att undersöka Cutters system applicerar denna studie Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) på Cutters system för att tillhandahålla klippning. En enkätundersökning utfördes i syfte att hitta vilka faktorer som bidrar till att människor vill klippa sig hos Cutters. Syftet var även att klargöra användaracceptans under covid-19-pandemin. Den kvantitativa enkätstudien påvisade att förväntad prestanda, förväntad användbarhet, sociala faktorer och underlättande av förhållanden alla hade en positiv påverkan på respondenternas inställning till att använda Cutters. De viktigaste faktorerna för att en person ska ha viljan att använda Cutters under covid-19 är att de sparar personen tid och pengar, att den har tekniska resurserna som krävs för att använda tjänsten och att tjänsten passar deras livsstil. Intentionerna att använda Cutters var högre efter covid-19 vilket innebär att pandemin har en påverkan på Cutters användaracceptans.

När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet.

För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland.

Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system.

[ An abstract in English will follow]

Denna uppsats handlar om på vilket sätt användarinvolvering påverkar acceptansen av ett affärssystem. I studien redogörs varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, samt hur påverkan sker och vad som leder till den.

IT genomsyrar idag så gott som alla former av företagsamhet. Affärssystem stödjer affärsprocesser i flera branscher, från tillverkande företag till renodlade tjänsteföretag. Ett företag behöver exempelvis anpassa både sina affärsprocesser och det nya affärssystem för allt som sker inom företaget. På grund av komplexiteten som detta för med sig är implementeringen ofta ett stort steg för företaget och dess anställda. De framtida användarna av systemet ställs inför en stor förändring som ett nytt affärssystem medför. För att göra övergången så enkel som möjligt och få användarna att acceptera systemet brukar användarna vara delaktiga i implementationen genom en process som benämns som användarinvolvering.

Forskning inom området har enats om att användarinvolveringen påverkar acceptansen av ett system (Dickson & Simmons, 1970; Powers & Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003;, Gable, et al., 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). Desto mindre finns skrivet om varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, hur den påverkas, samt vad det egentligen är i användarinvolveringen som påverkar acceptansen. Denna uppsats undersökte detta genom att en kvalitativ studie utformades.

Teorin om att användarinvolveringen påverkar acceptansen kombinerades med Technology Acceptance Model (en modell för undersökning av acceptansen föreslagen av Davis, 1989) för att skapa en egenutvecklad modell. Den egenutvecklade modellen användes för att skapa teman kring vilka den öppna individuella intervjun utformades. Därefter genomfördes intervjuer med fyra användare som var involverade i en implementationsprocess. Resultatet från intervjuerna strukturerades på ett sätt som matchade teman i den egenskapade modellen. Därefter analyserades resultatet med hjälp av det teoretiska materialet som insamlades under studiens inledningsfas.

Slutsatsen är att användarinvolveringen som process består av flera företeelser som tros påverka acceptansen. De företeelserna som tros ha påverkat acceptansen på företaget som studerades var: användarnas förståelse för vad som kommer krävas av dem i framtiden, utbildningen och dess kvalité, användares tidigare kunskap och förmåga att ta in ny kunskap samt företagets mål med implementationen och hur väl det nya systemet kan uppfylla dessa.

Slutligen bör man inte bortse ifrån de krav som företaget ställer på sina anställda. En medarbetare kan känna sig tvungen att acceptera ett visst system, då det redan är beslutat att företaget ska bruka systemet.

[English abstract]

This essay covers what in the user involvement process affects user acceptance of an Enterprise Resource Planning System (ERP). The study reads up on why the acceptance is affected by user involvement, how the influence derives and where it comes from.

Information Technology permeates all forms of enterprise. ERP systems support business processes for many different types of enterprise, ranging from manufacturing to service oriented. A company needs to adapt both its business processes and the new ERP system to fit the company’s business processes and support them throughout the value chain. As a result of the complexity that this adaptation implies, the implementation turns often out to be a big step for the company and its employees. Because of that, future ERP system users face a huge change in their work life. To make this easy and increase the chances of the future users to accept the new system, a process called user involvement is often used.

Research has shown that user involvement affects the acceptance of a system (Dickson & Simmons, 1970; Powers & Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003; Gable, Sedera & Chan, 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). On the contrary, less is known on why the acceptance is affected by user involvement, how the relation looks like and what in the user involvement process actually affects the acceptance. This essay studied that using a qualitative approach.

By combining the theory that user involvement affects the acceptance, with the Technology Acceptance Model (a theory proposed by Davis (1989) that models how users come to accept and use a technology), a new model was developed. The self-created model was used to develop themes which were used as a base for the empirical research. Four interviews with system users took place and the result was analyzed using the theories collected in the earlier part of the study.

The conclusion is that user involvement as a process contains many different parts which we believe may influence acceptance. Our study has shown that the acceptance depends on – but not limited to – the following: user’s understanding of what will be required of them in their future work, the educational process and its quality, user’s technical knowledge before the implementation process began, user’s ability to learn, as well as the company’s goals set for the implementation and to which degree the new system will fulfill these goals.

Finally, the demands which the company sets on its employees must not be ignored. An employee can feel obligated towards company’s choice of the ERP system and compelled to accept the new system, because it has already been decided that the company would use it.

I dagens samhälle ses digitalisering som en självklarhet. Den ställer dock krav på organisationeroch människor att anpassa sig för att kunna ta del av de många fördelar som följer. Inom skolansker en del av digitaliseringen genom införandet av så kallade lärplattformar, eller LMS. Dessasystem har som funktion att underlätta såväl undervisning som kommunikation mellan olikaparter. Många ställer sig dock kritiska till dessa system och anser bland annat att de utgör enbelastning för pedagoger inom skolan. Denna undersökning har fokuserat påanvändarupplevelsen av LMS. Målgrupperna har varit pedagoger inom för- och grundskolan,fritidshem samt vårdnadshavare. Undersökningen har utgått från olika UX-modeller och teorierinom interaktionsdesign samt användaracceptans. Datainsamlingen har skett med hjälp avintervjuer och enkäter. Undersökningen har visat att även om flera interaktionsdesignsprincipersaknats i aktuellt LMS har framförallt det organisatoriska stödet inom skolan varitstort nog att överbrygga konsekvenserna av detta. Inom användargruppen vårdnadshavare harsamma stöd saknats, men då användandet varit mindre omfattande och mer sporadiskt än inomskolans verksamhet har upplevelsen trots detta framstått som god.

Inledning: När ett informationssystem betraktas som färdigutvecklat eller färdigförvaltat, skall det driftsättas i en produktionsmiljö för att göras tillgängligt för slutanvändare. För att det skall kunna göras tillgängligt för slutanvändarna, bör en stegvis planerad driftsättningsprocess med en serie aktiviteter genomföras. En viktig delprocess i en driftsättningsprocess är att driftsätta informationssystemet i en testmiljö, innan det driftsätts i produktionsmiljö. Syfte: Syftet med denna C-uppsats var att utreda vilken roll en testmiljö spelar inför driftsättning av informationssysstem i en produktionsmiljö utifrån yrkesverksammas perspektiv.. Syftet bröts även ned till två frågeställningar: Varför används en testmiljö vid driftsättning? Vad är för-och nackdelar med en testmiljö vid driftsättning? Metod: I denna studie tillämpades ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistruktuerade intervjuer. 4 yrkesverksamma med erfarenheter utav driftsättning intervjuades. Resultat & Slutsats: De yrkesverksamma menade att en testmiljö har en väsentlig betydelse för en produktionsmiljö vid en driftsättning utav användaracceptansskäl och av tekniska trygghetsskäl. En testmiljös betydelse värderades också utefter hur produktionslik den är för att veta hur informationssystemet kommer att bete sig vid tester när det väl produktionssätts. Däremot menade de yrkesverksamma att det ofta finns skillnader mellan testmiljöer och produktionsmiljöer. Det innebär att om informationssystemet fungerar tillfredsställande i en testmiljö, så är det inte en garanti att det kommer att fungera utan störningar i produktionsmiljön. Förslag till fortsatt forskning: Vi hade gärna sett mer utav denna typ av forskning, fast med fler respondenter för att öka studiens generaliserbarhet. En annan intressant sak som en av respondenterna tog upp är automatiserad driftsättning. Ett, för oss, helt nytt begrepp inom driftsättning som är absolut värt att skriva ett arbete om.
Introduction: When an information system is considered finished, be it in development or management, it is to be released into a production environment and be made available for the end users. To do this, a step-by-step planned release process should be made via a series of activities. One important part of this process is to release the information system into a testing environment prior to being released into a production environment. Purpose: The purpose of this C-level essay is to investigate the importance of a testing environment prior to release to a production environment during release from a professional and real-life perspective, broken down into two main questions: “Why is a testing environment used during release?”, “What are the pros and cons of a testing environment during release?” Method: In this study we used an inductive approach together with a qualitative inception to collect data from 4 semi-structured interviews with working professionals who had experiences with the release of information systems. Result & Conclusion: The 4 interviewed professionals all claimed that a testing environment have substantial importance during the release into a production environment, partially because of the impact it has on user acceptance and out of technical security reasons. A testing environment is apparently valued based on to which extent it is similar to a production environment in order to gain an understanding regarding how the information system will act when released into an actual production environment. However, this does not imply that if the informations system works to satisfaction in a testing environment, that it is then guaranteed to work without disruption in a production environment. Suggestions to further research: We would like to see more of this kind of research and into this field, but with more interviews to increase the extent at which the study’s conclusions can be generalized. Another point of interest that one of the interviewees took up was automated release, which was a previously unknown concept for us that deserves further investigation. Key words: Release, Testing Environment, Production Environment, User Acceptance Test, Performance, Integration

Standardsystem är något som har blivit allt mer populärt bland verksamheter, vilket innebär att företag väljer att köpa en paketerad systemlösning i form av informationssystem. Vissa standardsystem är väl anpassade för respektive verksamhet, medan vissa inte är det, vilket kräver modifikationer av systemet. Ett sätt för att uppnå god anpassning av systemet är att använda sig av användarinvolvering under utvecklingsprocessen. Genom att anpassa ett system utefter användarnas önskemål tenderar deras acceptans på systemet att bli högre. Därför kommer denna studie inrikta sig på att försöka förstå om användares involvering påverkar deras acceptans av ett standardsystem vid ett standardsystembyte och hur. För att kunna undersöka detta har en fallstudie av kvalitativ art genomförts på företaget Ellos. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning inom användarinvolvering och användaracceptans som skapat en grund för att undersöka hur det har applicerats i en verksamhet. Författarna ville skapa sig en djupare förståelse kring begreppen och genomförde därför intervjuer på Ellos som är i implementeringsfasen av sitt standardsystembyte. Eftersom Ellos implementerar flera system är studien avgränsad till deras logistikavdelning. Resultatet av studien visade att en högre grad användarinvolvering bidrog till högre acceptans hos användarna.
ERP-systems are becoming more and more popular among businesses, and it means that the company buys an information system in a packaged system solution. Some ERP-systems is well suited for each business, while some are not, which require modifications of the system. One way to achieve good alignment of the system is to use user involvement during the development process. By adapting a system along the user requests, their acceptance towards the system tends to become higher. Therefore, will this study focus on trying to understand if user involvement affects their acceptance of an ERP-system change and how. To investigate this, a case study of a qualitative approach was conducted on the company Ellos. The study was completed with help from previous research in the areas of user involvement and user acceptance that created a base for examining of how the actual work is done in an organization. The authors wanted to create a deeper understanding of the concepts and therefore completed interviews at Ellos that is in the implementation phase of an ERP-system. Because Ellos implements several systems, is the study limited to their logistic department. The result of the study showed that a higher degree of user involvement contributed to higher user acceptance.

Biometrics is a collection of methods for identifying and authorizing individuals with something they are, or do. It is considered to be one of the most secure technologies for security, both physical and logical. Security is something very important for organizations today, but yet there has been a low interest in investing in biometrics for security in Sweden.

The purpose of this thesis has been to establish factors to why biometrics has not been implementedto any large extent, even though the technology has been around for long. We have evaluated the attitudes and views of individuals, as well as company leaders. Problem and questions with biometrics that often are discussed are privacy concerns, costs and ROI (return on investment) and user acceptance. Foremost there is a concern about the costs of implementing such a solution, although some claim that money can be saved by avoiding the costs in more traditional security methods, such as password administration and in security cards.

There is a range of different technologies to use, such as facial-scan, voice-scan and the most mature and well known technique, finger-scan which has been around for a long time, especially for identifying criminals. All these techniques have there positive and negative sides, often measured in different levels of universality, uniqueness, permanence and collectability, e.g. eye-scan has a high uniqueness, facial-scan has a high universability and signature-scan has a low permanence level.

We have collected our data through interviews with companies and suppliers of biometric systems as well as a questionnaire given to private persons. By interpreting the data in a qualitative way we have made our analysis and reached a conclusion.

Our result shows that a cost related to biometric solutions is the largest reason why investments have been absent. This verifies the results of other authors, that the cost is the largest obstacle. Another important factor is that companies believe that biometrics is for organizations with a very high security need. Further our result show that individuals are positive towards biometrics.

Biometri är ett samlingsnamn för tekniker som identifierar och auktoriserar individer, antingen något de är eller gör. Biometri anses vara en av de säkraste teknologierna för säkerhet, både fysisk och logisk. Säkerhet är något som är mycket viktigt för organisationer i dagens läge, men än så länge så har investeringar i biometriska säkerhetslösningar i Sverige uteblivit. Syftet med denna magisteruppsats har varit att fastställa faktorer som bidrar till att biometriska lösningar inte har blivit implementerade i någon större utsträckning, trots att teknologin har funnits länge. Vi har utvärderat individers samt företagsledares attityder och synsätt angående biometri.

Frågor och problem som ofta relateras till biometri är personligintegritet, kostnader och avkastning på investering samt användaracceptans. Framförallt är det osäkerheten kring kostnaderna av en implementering av en biometrisklösning. Det finns även de som hävdar att biometriska lösningar kan spara pengar jämfört med traditionella system därför att man undviker till exempel lösenordsadministration och passerkort.

Det finns en rad olika tekniker att använda, exempelvis ansiktsavläsning, röstigenkänning och den mest mogna och kända tekniken, fingeravtrycksläsning som har existerat en längre tid, framförallt för att identifiera kriminella. Det finns positiva och negativa sidor med alla dessa tekniker, de mäts oftast i olika nivåer av hur många som kan använda det, hur unikt biometrin är, beständighet och hur biometrin samlas in.

Genom intervjuer med företag och leverantörer av biometriska lösningar samt en utdelad enkät till privat personer har vi samlat in data. Vi har sedan tolkat data kvalitativt och utfört vår analys och slutligen kommit fram till ett resultat.

Vårt resultat har visat att kostnader relaterade till biometriska system är det största skälet till varför investeringar har uteblivit. Detta bekräftar vad många andra författare tidigare har funnit, att kostnaderna är det största hindret. En annan viktig faktor är att företag anser att biometri är något för verksamheter som kräver den allra högsta säkerheten. Vidare har individer en positiv inställning till biometri.

Däckbranschens verksamhet är till stor del säsongsberoende och kan vid specifika tidpunkter stå inför utmaningar med att en större mängd kunder vill byta däck samtidigt. Detta innebär i många fall långa köer och i sin tur påfrestningar på verksamheten. I denna rapport har ett självbetjäningssystem i form av en mobil webbapplikation utvecklats med avsikten att undersöka hur denna uppfattas av tänkta slutanvändare. Den utvecklade applikationen ersätter ett vanligt kölappssystem genom att en bilverkstads kunder ska kunna stå i kö med en digital nummerlapp som presenteras i användarens mobil. Detta för att hantera flödet av verkstädernas kunder. I studien har användartester genomförts där nio tänkta slutanvändare har provat applikationen. Dessa har i samband med användartesterna intervjuats med semi-strukturerade intervjuer för att undersöka dess apersoners uppfattning av applikationen. Technology Acceptance Model har använts för att ta fram frågor som fokuserar på hur användaren uppfattar applikationen gällande applikationens nytta och hur lätthanterlig de uppfattar den. Analysen visar att en majoritetuppfattar applikationen som enkel att hantera och gynnsam då ett däckbyte skagenomföras. Anledningar till detta som framkommer av genomförda intervjuer är bland annat avlastning för personalen på bilverkstäder, mindre kundkontakt och bekvämarevistelse för verkstädernas kunder.

Införandet av informationsteknologi inom hälso- och sjukvården har blivit en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Processer kan effektiviseras, vårdkvalitén kan öka och det bidrar till en tydligare översikt för personalen. Däremot är införandet av en applikation eller ett system en tidskrävande och komplex process som måste genomgå flera olika instanser innan det kan införas. Det gäller såväl stora heltäckande system som småskaliga avdelningsspecifika programvaror.  Studien undersöker vad som kännetecknar införandet av en applikation för neonatalavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). Med hjälp av utvärderingsmodellen Technology Acceptance Model (TAM) utvärderas hur personalen upplever användandet av en sådan applikation för att stödja deras resursplaneringsprocess. Studien visar att det är en tidskrävande process att införa även en liten applikation och det kan vara svårt att motivera för ledningen att allokera resurser för något som enbart stödjer en avdelning. Studien visar även att med en vilja att förändra en arbetsprocess och med en positiv inställning till digitalisering kan en småskalig applikation upplevas som ett stöd för en arbetsprocess.
The adoption of information technology in health care has become a major part of the Swedish health care sector. It has been shown that processes can be streamlined, the quality of care can increase and it helps to provide a clearer overview for the staff. On the other hand, the adoption of a software or system is a time-consuming and complex process that must go through several different instances before it can be implemented. It applies to both large-scale systems and small-scale department-specific software. The study examines what characterizes the introduction of a small-scale software for the neonatal department at Norra Älvsborg Länssjukhus (NÄL). The evaluation model Technology Acceptance Model (TAM) evaluates how the staff experience the use of such software to support their resource planning process. The study shows that it is a timeconsuming process to introduce even a small software and it can be hard to motivate management to allocate resources for something that only supports a single department. The study also shows that with a willingness to change a work process and with a positive attitude towards digitization, a small-scale software can be perceived as a support for a work process.

I Sverige har en rad olika mobila applikationer vuxit fram där patienter kan ställa frågor och konsultera läkare med hjälp av videobesök. Dessa typer av tjänster är i dagsläget menat att användas som ett substitut eller komplement till traditionella vårdbesök med syfte att avlasta sjukhus och tillgängliggöra vård. ​Ökade krav och nya behov har däremot skapat nya förväntningar på hälso- och sjukvårdstjänster och hur de ska tillhandahållas. Detta har lett till en debatt kring huruvida det är positivt för vården eller ej. Syftet med denna uppsats var att undersöka sjukvårdspersonals inställning till videobesök, samt vilka faktorer som är viktiga för att sjukvårdspersonalen ska acceptera ett sådant system. För att få en förståelse för detta genomfördes totalt sex intervjuer med sjukvårdare i Stockholm, Uppsala och Norrtälje. Intervjuer utformades och analyserades med hjälp det teoretiska ramverket, TAM, som ämnar förutse och förklara användares acceptans till system innan de har utsatts för det. Resultaten av undersökningen visar att det finns en positivitet och nyfikenhet hos respondenterna till videobesök i sig men en skepsis kring hur tekniken används idag - de ansåg ​att videobesök är ett viktigt verktyg som i dagsläget används på fel sätt. Utfallet av analysen ledde dock till ett annat resultat än det som empirin visade: ​acceptans och inställning hos respondenterna visade sig bero på mer på vilken kontext det används inom än demografiska faktorer. Validiteten av det teoretiska ramverket i relation till sjukvård är något som vidare bör diskuteras i framtida forskning.
During the past few years, there has been a increase of services which provide healthcare through mobile applications. These types of services are meant to be used as a complement to traditional health care with the purpose of relieving hospitals and making health care more accessible. An increase in demand has formed new expectations in health care and the way in which health care services are carried out. This has led to an ongoing debate where some argue that this is a positive development concerning the quality of care and others argue that it is not. The purpose of this study was to examine the attitudes of health care professionals toward mobile application based health care, as well as examine which factors are important in assuring that health care professionals accept such a system.Interviews with six different health care professionals in Stockholm, Uppsala and Norrtälje were carried out to gain knowledge in this subject. The interviews were developed and analysed using the theoretical framework, TAM, which aims to predict and explain user acceptance of systems that they have not yet been exposed to. The results of this study reveal a positivity and curiosity among the respondents towards video healthcare, but a skepticism of how the technology is being used today. They felt that it is an important tool which is being used in the wrong way. The outcome of our analysis show different results than our empirics imply. The acceptance and attitude among our respondents seem to depend more on which context it is being used in rather than demographic differences. The validity of our theoretical framework in the context of healthcare is something that should be further discussed in future studies.

In January 2021, one of the first large-scale implementations of an artificial intelligent computer-aided detection system (AI CAD) for detecting breast cancer was implemented at Capio S:t Göran hospital in Stockholm. AI CAD for detecting breast cancer is promising, however, it can only be a successful implementation if it is accepted by the end-users. This study examines and evaluates factors critical to the acceptance of the AI CAD, prior to the radiology professionals using it by applying the third version of the Technology Acceptance Model, that is TAM3. A questionnaire was designed and distributed accordingly to 28 professionals at the hospital’s breast screening unit. The quantitative data collected were further analyzed using the statistical tool SPSS. The empirical findings concluded that the intention to use the AI CAD was influenced directly by the perceived usefulness and indirectly by image, job relevance, and perceived ease of use. In addition, the association between subjective norm and image was shown to be significant. This study further revealed two new associations, contrary to what TAM3 postulates, the first one being between image and behavioral intention and the second one being between job relevance and behavioral intention. Organizational support, system-related activities, and information and communication are interventions suggested based on the findings in this study, in which the breast screening unit at S:t Göran should tap into to enhance the acceptance of the AI CAD system.
I januari 2021, implementerades ett artificiellt intelligent datorstött detektionssystem som ska upptäcka bröstcancer på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Användning av AI CAD för att upptäcka bröstcancer är lovande, men det kan endast bli en framgångsrik implementering om det accepteras av de som använder systemet. Denna studie undersöker och utvärderar de initiala faktorer som är avgörande för användaracceptansen av AI CAD hos radiologipersonal genom att utgå från den senaste versionen av teknologiacceptansmodellen – Technology Acceptance Model 3 (TAM3). Ett frågeformulär utformades i enlighet med modellen och distribuerades till 28 yrkesverksamma på S:t Görans mammografiavdelning. Den kvantitativa data som samlades in från enkäten analyserades med hjälp av det statistiska verktyget SPSS. De empiriska resultaten visade att radiologipersonalens avsikt att använda AI CAD påverkades direkt av den upplevda användbarheten av systemet och indirekt av personalens upplevda syn på hur enkelt systemet är att använda, att systemet är relevant för personalens jobb samt att systemet kan höja personalens image. Dessutom bekräftade studien att den subjektiva normen påverkar systemets image. Slutligen upptäcktes två nya associationer, i vilken TAM3 inte antar. Dessa påträffades mellan image och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet samt mellan jobbrelevansen och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet. Organisationsstöd, systemrelaterade aktiviteter samt information och kommunikation med personal är interventioner som föreslås baserat på resultaten i denna studie som mammografiavdelningen på S:t Görans sjukhus bör utnyttja för att öka acceptansen av AI CAD systemet.

Utvecklingen av medborgare samt företags användande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem åren. Det ökande Internetanvändandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. Tjänsten är beräknad att tas tillbruk i Sverige år 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillämpa ett antal olika säkerhetslösningar, därav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande säkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha på användaracceptansen av denna tjänst. Dessa frågor skall besvaras genom att intervjua två IT-företag och intervjufrågorna skall beröra om de överhuvudtaget ser säkerhetslösningarna som ett problem. Frågeställningar: Kommer elektronisk signering att påverka användaracceptansen vid införandet av 24-timmars myndigheten? • Vilken påverkan kommer elektronisk signering att ha på användaracceptansen? • Vilka säkerhetsrisker finns det med elektronisk signering? • Hur stor är medvetenheten till riskerna inom elektronisk singering? Metod: Vi använder intervjuer som underlag för resultatet. Denna metod skall ligga till grund för att kartlägga betydelsen av användaracceptansen inom säkerhetslösningen elektronisk signering. Slutsats: Det framkomna resultatet, inom vår utredning, tyder på att elektroniska signaturer endast kommer att utgöra en liten del av den framtida användaracceptansen inom tjänsten 24-timmars myndigheten.

The Unified theory of Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model suggest that the user acceptance before adopting a technology will greatly affect how the technology is accepted, and in effect its impact and performance in the organisation. A technology that is having an increasing presence in organisations is Procure-to-Pay (P2P) systems. P2P systems have been shown to achieve performance gains after a successful implementation in the form of increased efficiency, higher quality and better control in the procurement process. Being able to assess beforehand the performance gains of a technology before adoption is a crucial step for organisations seeking to lower uncertainties. This research assesses the importance of user acceptance as a precondition for a successful implementation of a P2P system. The research was conducted as a multiple case study at three organisations; Jernhusen, Akademiska Hus and Specialfastigheter. Jernhusen is considering adopting a P2P system. Akademiska Hus and Specialfastigheter have undergone the adoption of a P2P system. By measuring the user acceptance at Jernhusen the performance of a P2P system was assessed from a theoretical standpoint. The performance of a P2P system, and how well the implementation had succeeded was measured at Akademiska Hus and Specialfastigheter and put in relation to the measured user acceptance before adoption. This provided data to assess to what extent user acceptance is a precondition for a successful implementation of a P2P system. The study found that the user acceptance at Jernhusen, Akademiska Hus and Specialfastigheter was low before adoption. The theory indicate that this would lead to low adoption of a P2P system at Jernhusen and few performance gains. However, performance measurements made at Akademiska Hus and Specialfastigheter indicated that the P2P systems have led to medium to high performance gains respectively despite of low user acceptance before adoption. The research therefore concluded that user acceptance is not an important precondition for a successful implementation of a P2P system.
Unified Theory of Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT) modellen menar att användaracceptans innan en teknologi implementeras i en organisation är en avgörande faktor på hur organisationen kommer ta till sig teknologin och i sin tur teknologins effekt på organisationen. En teknologi som är allt mer framstående inom större organisationer är Procure-To-Pay (P2P) system. Effekterna av ett P2P system efter en framgångsrik implementation har påvisats vara förbättrad kvalité samt ökad effektivitet och kontroll av ingående steg av inköpsprocessen. Att kunna utvärdera systemets inverkan på en organisation i förhand är avgörande för organisationer som ämnar att minimera osäkerheter och risk vid systemimplementation. Denna studie utvärderar vikten av användaracceptans som en förutsättning för en lyckat implementation av ett P2P system. Studien var genomför som en flertalig fallstudie hos 3 organisationer; Jernhusen, Akademiska Hus och Specialfastigheter. Jernhusen överväger införandet av ett P2P system. Akademiska Hus och Specialfastigheter har infört ett P2P system. Genom att mäta användarnas acceptans hos Jernhusen utvärderades effekterna av införandet av ett P2P system ur ett teoretiskt perspektiv. Effekterna av ett P2P system och hur framgångsrik implementationen varit utvärderades vid Akademiska Hus och Specialfastigheter, och dessa effekter sattes i förhållande till användarnas acceptans innan införandet av systemet. Detta tillgängliggjorde data för att utvärdera till vilken grad användaracceptans är en förutsättning för en lyckad implementation av ett P2P system. Studien fann att användaracceptans hos Jernhusen, Akademiska Hus och Specialfastigheter var låg innan införandet av ett P2P system. Teorin föreslår att detta är dåliga förutsättningar för en framgångsrik implementation samt svårt att uppnå de önskade effekterna av systemet. Dock visade data från Akademiska Hus och Specialfastigheter att P2P systemen hade lett till de önskade effekterna trots den låga användaracceptans. Därmed drar studien slutsatsen att användaracceptans inte är ett avgörande förutsättning för en lyckad implementation av ett P2P system.

Bakgrund: Regeringens utformning av Vision e-hälsa 2025 ska göra Sverige bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter att främja jämlik hälsa. E-hälsa är ett nytt sätt för sjuksköterskan att kommunicera och ge omsorg för och till patienten. Med nya verktyg uppstår även nya hinder. Patienter är individer som var och en har olika förutsättningar och kunskaper vilka påverkar om användningen av e-hälsa blir lyckad eller ej. Syfte: Studiens syfte var att beskriva individers känslor, upplevelser och acceptans av e-hälsa. Metod: Metod för genomförd studie var litteraturöversikt men kvalitativ ansats med en deskriptiv design. Studien innefattade 13 artiklar publicerade mellan 2012 – 2020 vilka identifierades i databaserna PubMed och CIHNAL. Resultat: Deltagarnas känslor och upplevelser utmynnade i sju kategorier; känslor inför e-hälsa och teknik, förändrad självbild och förlorat självförtroende, deltagares åsikter oavsett tidigare erfarenheter av e-hälsa, upplevda fördelar och potentiella fördelar av e-hälsa, hinder som påverkar användandet av e-hälsa och teknik, tekniska hinder, sociala relationer. Dessa sammanfattades i två teman; Känslor och upplevelser som påverkade användarens acceptans av e-hälsa och Faktorer som påverkade interaktionen med e-hälsa och teknik. Resultatet visar att sjuksköterskor och vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i hur individer kan interagera med e-hälsa och vilka individuella hinder som påverkar användandet.     Slutsats: Acceptans av e-hälsa påverkas av flera faktorer. En negativ inställning till teknik, teknologi och om individen anser sig ha bristfälliga kunskaper vid interaktion med e-hälsa kan påverka självförtroendet och självbilden, framförallt om interaktionen är misslyckad. E-hälsa kan komma bli ett viktigt verktyg för sjuksköterskan att med dess hjälp ge patienter möjlighet till autonomi och jämlik hälsa. Varje individs resurser, erfarenheter och tillgångar bör beaktas inför ett användande av e-hälsa.
Background: The Swedish government's policy Vision e-health 2025´s ambition is to make Sweden the best in the world by using the possibilities of digitalisation and e-health to promote equal health. E-health is a new way for the nurse to communicate and provide care for and to the patient. Patients are individuals whit different conditions and knowledge that affect whether or not the use of e-health becomes successful. Purpose: The aim of the study was to describe individuals' feelings, experience and acceptance of e-health. Method: A literature review with a qualitative approach with descriptive design. The study included 13 articles published between 2012 - 2020 identified in the PubMed and CINAHL databases. Result: Participants' feelings and experiences culminated in seven categories; feelings about e-health and technology, altered self-image and lost self-confidence, participants' opinions regardless of previous e-health experiences, perceived benefits and potential benefits of e-health, barriers affecting e-health and technology use, technical barriers, social relationships . These were summarized in two themes; Emotions and experiences that affected the user's acceptance of e-health and Factors that influenced the interaction with e-health and technology. The results show that nurses and health care professionals need additional training in how individuals can interact with e-health and what individual barriers affect their use. Conclusion: Acceptance of e-health is affected by several factors. A negative attitude towards using technological equipment and if the individual considers himself to have inadequate knowledge in interaction with e-health can affect self-confidence and self-image, especially if the interaction is unsuccessful. E-health can become an important tool for the nurse to help patients with autonomy and equal health. Each individual's resources, experience and assets should be considered before using e-health.