Academic literature on the topic 'Användarvänlighet'

Password Management Systems är system som hjälper användaren skapa kontroll över sinaanvändarkonton och lösenord. Denna studie analyserar tre utvalda system, hur användarvänliga de är samtvilken typ av autentisering och kryptering de använder. Metoden som används är experiment tillsammansmed intervjuer av fem deltagare, varav alla hade olika erfarenheter med datorer. Studien har visat attanvändarvänligheten bland flerparten av systemen är höga. Risker finns bland upprepade lösenord ochanvändarnamn, samt osäker autentisering. Denna studie visar att Password Managment Systems kanenkelt hjälpa användare att skapa och använda säkra lösenord. Framtida arbeten finns att titta närmare påsäkerheten bland Password Management Systems, en fallstudie i organisationer samt titta närmare påsvenska system.

The virtual visits at the public library websites are increasing more and more every day. That is why usability is something that becomes very important, especially for those people who have special needs and abilities. Therefore our aim in this bachelor thesis is to determine how user friendly the public library websites in Sweden are for people with special needs and abilities. The research question will be how well do the public library websites comport with the criterias that are used for maintaining the usability for people with special needs and abilities in other countries with respect to the Library Act clause 6? In the method 34 public library websites has been analyzed in two different ways: The first is an audit by an evaluation tool from WCAG that is checking if the websites comply with the A level criteria’s according to the guidelines. The second method examined the website code and specifications against the WCAG 2.0 guidelines. The evaluation has showed that many of the public libraries have very few tools for our target group if any at all. It also showed that they should have better navigation and contrast on their websites. What this thesis implicates that the majority of the public libraries should work on how to be more available and user friendly for people with special needs and abilities.

Denna studie belyser användarvänligheten och den tekniska kvaliteten på webben, som idag är mycket mer utbrett än tidigare. Användarvänlighet är idag ett krav för att kunna mäta sig med konkurrenter även i webbsammanhang för att kunna få användarna att stanna på webbplatsen. Syftet med studien är att titta på hur man på bästa sätt kan utveckla en användarvänlig webbplats, utan att gå miste om väsentliga delar och funktioner. Under arbetets gång jämfördes två webbplatser utifrån användarvänlighet mot varandra och mot den teoretiska grund som finns inom området. Sedan gjordes en observation och en intervju med tillhörande frågeformulär hos sex utvalda respondenter för att kritiskt kunna granska utvalda webbplatser och sedan utveckla en helt ny utifrån detta resultat.
This study highlights the usability and the technical quality of the Web, which today is much more widespread than before. Usability is now a requirement to be able to compete with rivals also in the online context, in order to get users to stay on the site. The study is looking at how to best develop a user-friendly website, without missing out on essential elements and functions. During the course two websites was compared, based on user-friendliness, with each other and against the theoretical basis in the area. Then, an observation and an interview with associated questionnaires was made with six selected respondents to critically review selected websites and then develop an entirely new website based of the result.

Syfte – Att se hur olika processer vid framtagningen av ett gränssnitt kan påverka kvaliteten på ett gränssnitts användarvänlighet. Metod – Fallstudie med intervjuer och kontextuella observationer och en designprocess som använder flera iterationer av prototyper. Slutligen en analys där arbetsprocessen vid gränssnittens utveckling tolkas och gränssnittens kvalitet utvärderas utifrån ett antal definierade faktorer. Resultat – Studien visar att en designprocess med ett fokus på användarvänlighet kräver mycket förarbete och tar längre tid för att få fram ett resultat medan en designprocess där användarvänlighet ej är i fokus ger ett snabbare resultat men som ger problem i efterhand på grund av lägre kvalitet på gränssnittets användarvänlighet Implikationer – Studien visar att även om en process som fokuserar på användarvänlighet kräver extra arbete och resurser i början, i slutändan ger ett betydligt högre resultat som sparar framtida arbete. Studien bekräftar därmed andra teorier om hur användarvänlighet i gränssnitt kan och bör tas fram. Begränsningar – Studien saknade möjlighet till tester i gränssnittets slutliga miljö och baseras därför på teorier framtagna utifrån ISOs definition av Quality in use istället för användartester som skulle kunnat ge en trovärdigare kvalitetsuppskattning. Studien studerar endast två olika processer för framtagning av ett gränssnitt.
Purpose – To see how different processes during the development of a User Interface affect the quality of its user-friendliness. Method – Case study with interviews and contextual observations and a design process where several iterations of prototypes was used. Lastly an analys where the process used during the development is studied and the quality of the User Interface is valued from a number of defined factors. Findings – The study shows that a design process with a focus on user-friendliness requires a lot of work beforehand and takes longer before an actual result kan be achieved while a process where user-friendliness is not a focus gives faster results but creates problems in the future because of a lower quality on the user-friendliness of the User Interface. Implications – The study shows that a while process with a focus on user-friendliness takes more resources and time in the beginning it produces a higher quality of work which saves time and resources in the future. The study therefor other studies of how a user-friendly User Interface can and should be developed. Limitations – The study lacked an opportunity to do testing in the User Interface’s real environment and is instead based on theories based on ISO’s definition of Quality in use instead of user tests which could have given a more credible result. The study also only studies two different processes and their result.

Society’s need for software is drastically increasing in tandem with elevated requirements for functionality and security. It is therefore necessary to investigate what sort of competences are needed for high-quality development and maintenance of software. This investigation is of particular interest given the existing gap in competence between students of software engineering and demands of the industry. Software engineering skill descriptions that have been developed and revised by experts may be the link between education and industry. However, the skill descriptions that exist today — SWEBOK and ACM/IEEE Curriculum — lack a common structure, which presents an obstacle with respect to the establishment of such a link. An attempt to impose a suitable structure is made in the report Everything is Possible to Structure— Even the Software Engineering Body of Knowledge, which forms a partial basis for this study. This study explores an enhanced structure of the skill descriptions SWEBOK and ACM/IEEE curriculum. The explorative work is then extended by the development of a software system prototype that can improve the usability and user-friendliness of the skill descriptions’ contents. Additionally, the information in the prototype should be exportable and easily available. Ultimately, the goal of the enhanced structure and the prototype is to facilitate the evaluation of quality in software engineering curricula. The development of an information system that embodies the qualities of usability and user-friendliness can be performed using scientific methodology. In this qualitative study, the hypothetico-deductive method has been chosen. Additionally, a suitable choice of technology for the implementation is required. For the purpose of this study, Google Sheets and the Google Apps Script framework have been chosen. The result of the study is a concrete implementation of a system prototype as a Google Sheets spreadsheet with an underlying relational database. Moreover, the spreadsheet is extended with filtering functionality for various types of information. The prototype also offers the ability to assess and compare academic curricula based on software engineering skill descriptions. Lastly, the information in the prototype can be exported and used in its entirety. The results infer that software engineering skill descriptions found in literature can be structured, in addition to being made more usable and user-friendly. However, the developed prototype is in need of further evaluation and testing before its validity can be fully ascertained.
Samhällets beroende av mjukvara ökar drastiskt samtidigt som kraven på funktionalitet och säkerhet ökar. Det är därför aktuellt att ställa frågan om vilka kompetenser som är nödvändiga för att skapa och hantera mjukvara på ett högkvalitativt sätt. Frågan är speciellt relevant med tanke på att det finns en skillnad mellan mjukvarustudenters kunskaper och krav från industrin. Kunskapsbeskrivningar inom mjukvaruutveckling som har utvecklats och reviderats av experter kan utgöra en länk mellan akademi och industri. Däremot saknar kunskapsbeskrivningarna som finns idag — SWEBOK och ACM/IEEE Curriculum — en gemensam struktur, vilket utgör ett hinder för skapandet av en sådan länk. En ansats till att införa en lämplig struktur görs i rapporten Everything is Possible to Structure — Even the Software Engineering Body of Knowledge, som denna studie delvis grundar sig på. Denna studie undersöker en förbättrad struktur av kunskapsbeskrivningarna SWEBOK och ACM/IEEE Curriculum. Det undersökande arbetet förlängs sedan genom utvecklingen av en prototyp för ett IT-system som kan göra kunskapsbeskrivningarnas innehåll mer användbart och användarvänligt. Dessutom borde informationen som prototypen tillhandahåller vara lättillgänglig och möjlig att exportera. Det slutgiltiga målet med den förbättrade strukturen och prototypen är att förenkla utvärderingen av kvalitet med avseende på utbildningar inom mjukvaruutveckling. Utvecklingen av ett informationsteknologiskt system som är användbart och användarvänligt kan genomföras enligt vetenskapliga metoder. I denna kvalitativa studie används den hypotetiskt-deduktiva metoden. Dessutom är ett lämpligt val av teknik för implementationens skull nödvändig. För denna studies ändamål har Google Sheets med skriptramverket Google Apps Script valts ut. Studiens resultat är en konkret tillämpning av en systemprototyp i form av ett kalkylark i Google Sheets med en underliggande relationsdatabas. Kalkylarket är även utökat med filtreringsmöjligheter för olika typer av information. Prototypen erbjuder också möjligheten att utvärdera och jämföra utbildningsprogram baserat på kunskapsbeskrivningar inom mjukvaruutveckling. Till sist erbjuder prototypen möjligheten att exportera och använda all information som den tillhandahåller. Resultaten antyder att färdighetsbeskrivningar för mjukvaruutveckling kan struktureras, samt göras mer användbara och användarvänliga. Däremot behöver den utvecklade prototypen utvärderas och testas i större utsträckning innan dess giltighet kan fastställas.

Under våren 2012 har en ny användarvänlig display till mjukglassmaskiner utvecklats konceptuellt med hjälp utav Ullmans produktframtagningsprocess. Grundkrav om att utveckla en användarvänlig- samt LED bakgrundbelyst touchdisplay som fungerar både inom- samt utomhus formulerades i projektets början. I syftet att utveckla ett så användarvänligt gränssnitt som möjligt har information inhämtats dels från en enkätundersökning samt från beteendevetenskapen. Från beteendevetenskapen beaktades från kognitionen hur olika faktorer kan påverka hur vi riktar våran uppmärksamhet samt faktorer som försvårar för oss att hålla fokus vilket således leder till att vi missar viktig information. En annan aspekt som tas upp från beteendevetenskapen är hur färger samt LED ljus påverkar oss. Målgruppen för produkten och således för enkätundersökningen var användarna, de personer som dagligen jobbar med dessa maskiner. Från enkätundersökningen formulerades en problemanalys från användarens perspektiv. Det framgick att det önskades en tydligare display där det framgår huruvida maskinen fungerar eller ej. Under konceptgenereringsfasen genererades tre koncept varpå "Ice" samt "Display" bäst svarade mot kravspecifikationen. Utifrån dessa utvecklades ett nytt koncept "IceMood". Displayen är inspirerad från bilars displayer med tre olika skärmar som i detta fall illustrerar mätare för andel mängd glassmix som är kvar i behållaren, temperatur samt viskositet. Grundtanken är att ge användaren en överskådlig blick av den viktigaste driftinformationen. Runt mätarna lyser antingen grönt eller rött och i mitten på mätarna sitter en smiley. Lyser det grönt runt mätarna och smileyn är glad betyder detta att maskinen fungerar som den ska.
During spring 2012, a new user-friendly display for a soft serve machine was developed conceptually with the the product development process as a basis. Basic requirements formulated in the beginning of the project where that the display aim to be user-friendly. The second was that this should be a LED backlit touch screen and the third that this screen have to work both in- and outdoors. To develop such a user-friendly interface as possible, the information were gathered both from a survey and behavioral sciences. From the science of behavior cognitive factors such as attention was considered in purpose to investigate which factors causes failure of perceiving information. Another aspect raised by behavioral science is how different colors and LED light affects us. The target audience for the product and thus for the survey was the users, the people who work daily with these machines. From the survey it was found that users wanted a sharp display that clearly states if the machine is working properly or not. During the concept generating phase three concepts was generated where the concepts "Ice" and "Display" best corresponded to the developed specification. From these a new concept "IceMood" was developed. The display is inspired by cars with three different screens, which in this case illustrates the unit quantity of ice cream mix which is left in the tank, temperature and viscosity. The basic idea behind these devices is to provide the user with a foreseeable interface of the most important operational information. Around the gauges either green or red is lit and in the middle of the gauges is a smiley. If the green around the gauges lit up and the smiley is happy it means that the machine is working properly.

Säkerhet är ett måste på Internet, men det gäller också att skapa webbsidor som är trevliga att besöka och lätta att använda. Detta är inte alltid det enklaste att kombinera. Rapporten innehåller grundläggande fakta om användarvänlighet och vilka säkerhetshot det finns på Internet idag. Dessutom finns sammanfattningar från tidigare forskning om hur användarvänlighet och säkerhet bör kombineras. Denna forskning innefattar presentation av lösenordsfält, lösenfraser och captcha. Undersökningen baseras på testning av hur ett lösenordsfält bör presenteras, för att vara säkert och samtidigt användarvänligt. Testfallen gav användbara svar på om utbyte av lösenord mot lösenfraser skulle kunna öka både säkerheten och förmågan att komma ihåg lösenordet. Dessutom visar undersökningsresultaten hur säkerhetstekniken captcha påverkar användaren och om den är lämplig att använda i alla lägen. Resultat och effekter av detta kompletteras av en jämförelse mellan tio av de vanligaste captcha-teknikerna. Arbetets slutsats kring frågan om det går att öka säkerheten genom förbättrad användarvänlighet, är att detta är möjligt med hjälp av kommunikation och information till användaren. Förhoppningen är därmed att valda teorier, med stöd av undersökningsresultatet, kommer att få genomslag i framtidens standarder på Internet. Nyckelord i rapporten: Säkerhet, användarvänlighet, lösenfras, lösenordsfält, captcha.
Security is a must on the Internet but websites must also be nice to visit and easy to use. To combine security with usability is not always that simple. This report contains basic facts about usability and security threats on Internet today. Besides that there is summary of earlier researches about how usability and security should be combined. This research covers how password input fields should be presented, passphrases and captcha. The study is based on testing of how a password input field should be presented, to be secure and still usable. The testcases gave useful answers about how a change from passwords to passphrases could improve the security and in the same time improve the memorability. The test also shows how the security technique affect the user and if it’s appropriate to use it on all websites. Results and effects of this is complemented with a comparison of ten of the most common captchas. The report’s conclusion about the question if it’s possible to increase security through usability, is that this is possible with communication and information to the user. The expectation is that chosen theories, with support from the study results, will get penetration in Internets future standards. Keywords in the report: Security, usability, passphrase, password field, captcha.

Syftet med min forskning var att undersöka den rådande informationsproblematiken som Sepab Fordonsprodukter hade med sina informationsmaterial och den underliggande orsaken till detta. Utifrån min empiri och mina resultat av intervjuerna har jag sedan utvecklat ett nytt förslag på informationsmaterial. Jag har under hela arbetets gång fokuserat på målgruppsanpassning tillsammans med ämnet informationsdesign, vilket enligt mig går hand i hand. Jag har arbetat utifrån kvalitativa metoder med hermeneutiken som inspirationskälla och informationsdesignsmässiga principer för att åstadkomma detta. Mina resultat visade att det fanns ett flertal faktorer i det utgivna informationsmaterialet som var i behov av förbättring. Den slutgiltiga produkten blev ett nytt informationsmaterial till Sepabs nya produkt där jag har tillämpat dessa teorier.
The purpose of my research was to examine the current information problems that Sepab Fordonsprodukter had with its material and the underlying cause of this. Based on my empirical work and my results of the interviews I have since developed a new proposal on the information. I have throughout the work focused on audience targeting with the subject information design, which according to me goes hand in hand. I have worked on the basis of qualitative methods with hermeneutics as a source of inspiration and information design principles to achieve this. My results showed that there were several factors in the published information material that was in need of improvement. The final product is a new information material to Sepabs new product which I have applied these theories in.

Mandometer® är ett medicinskt hjälpmedel som används för att normalisera ätbeteende hos personer med övervikt och ätstörningar. Mandometer® har utvecklats av Mando Group AB och används i behandling på Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av Mandometer® från generation fyra till generation fem. Den nya versionen består av en tunnare våg och en mobilapplikation, istället för en våg och en bärbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens användarvänlighet. På uppdrag av Mando Group AB har en sådan utvärdering genomförts med hjälp av enkät och samtal med både patienter och förstagångsanvändare. Resultatet har sammanställts och analyserats och utifrån detta har slutsatsen dragits att användarvänligheten är tillräcklig, men brister finns. För att åtgärda dessa brister har förslag på förbättringar tagits fram. Det har även skapats ett utkast på en användarhandledning för att ytterligare förbättra användarvänligheten. Resultatet visar också att utvecklingen av produkten är en klar förbättring, jämfört med tidigare version.
Mandometer® is a medical device, which assists patients with overweight and eating disorders to normalize their eating beahavior. Mandometer® has been developed by Mando Group AB and is used on Mandometer- and Mandolean Clinics in Sweden, USA and Australia in their treatment. A new version of Mandometer® has been recently developed, from generation four to generation five. It consists of a light scale and a mobile app, instead of a scale and a computer.  No previous study about the usability of the new version has been done. On behalf of Mando Group AB has such an evaluation been executed using questionnaires and conversations with both patients and healthy individuals. The results have been compiled and analyzed, and based on this a conclusion has been drawn. The usability is sufficient, but there are some deficiencies. This can be fixed by the suggested improvements and the written instruction manual. The result also shows that the development of the product is a clear improvement compared to the previous version.