Dissertations / Theses on the topic 'Användarvänlighet'

The purpose of this thesis is to examine the usability of the Umeå University library catalogue Album. The aim is to evaluate the catalogue in order to establish if there are any problems that could be solved by modifying the catalogue. The following questions are answered: How should a good catalogue be designed? Which problems are common when using a library catalogue? Is Album user friendly? Are there any problems that occur when using Album and how can the catalogue be changed to avoid the problems? To answer these questions I have performed a usability test in which five persons, all students, got to carry out twenty tasks in the catalogue and talk about what they were doing and thinking while doing the test. This method is a usability method called Think Aloud. After the test the users got to answer twenty interview questions about the catalogue. The material obtained from the test was analyzed and positive factors, problems and courses of action were picked out. The results of the study show that the hardest thing for the users is to perform subject searches. It is not clear what subject and classification is and the users don’t know how to search the Index. They also think it’s hard to know in which fields to search and which words to use. In this thesis I give suggestions to things that could be changed in Album to make it more user friendly and easy to use. Although there are some problems with the catalogue, the overall impression of Album seems to be positive among the users.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare.

This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.

In today’s computerized society more and more companies choose to utilize new applications that can ease the way of handling the information. For many of us is imperative that the process as efficient as possible if one takes in consideration the size of savings that this new application can bring.

The developer of the evaluated system is SYSteam AB Huskvarna and they are the ones that gave us this assignment. The application that we evaluate is SCM (Secure Connection Manager). It is already used today by big companies such as Telia and Ericsson to search for errors in telephone servers placed all over the country. The reason why this application is used is to increase the efficiency of error searching without traveling to the location of the servers.

The issues that the report focuses on are the system’s usability and efficiency for the user. Since the application is already in use we must be aware that just small adjustments are going to be made afterward.

In order to evaluate an already developed system we interviewed users that are familiar with the application and were willing to be answering our questions.Those users’ opinions have been crucial to us and our evaluation.

The result is a gathering of tables and data which methodically describes every subject in our questionnaire. These subjects are the following: navigation, design, content and efficiency.  Our analyses results show a positive reaction to almost all the subjects treated in the questionnaires. Several opinions and comments during the interviews confirm this statement. 

The theoretical methods used to form this opinion are the heuristics rules that we followed, but also some of the most useful principles from theory books about interaction design.

The conclusion is, as the results of our evaluation show, that the system that we evaluated (SCM) is both efficient and user-friendly.

We would like to thank all the users, which took part in our study, as well as our supervisors both at university and at SYSteam AB Huskvarna. Thank you!

Med dagens mer systematiserade tillvaro är det fler som väljer att införa applikationer i företag som kan underlätta informationshanteringen. För många är det viktigt att detta sker så effektivt som möjligt med tanke på de besparingar som det kan medföra.

De som har utvecklat den studerade applikationen och som också är våra uppdragsgivare är SYSteam AB i Huskvarna. Denna applikation som vi utvärderar heter Secure Connection Manager (SCM). Den används idag av bland annat företag som Telia och Ericsson för att göra felsökningar på telefonväxlar som finns utplacerade i landet. Anledningen till att denna applikation används är att det blir mer effektivt att med hjälp av fjärrstyrning kunna göra felsökningar utan att behöva åka till telestationerna som de tidigare har gjort.

Frågeställningarna som arbetet fokuserar på är om systemet är användarvänligt och effektivt för användaren. Eftersom systemet redan är i drift måste man ha i åtanke att det endast kan ske marginella justeringar i efterhand.

För att kunna evaluera ett färdigt system har vi haft hjälp av ett antal frekventa användare som villigt har ställt upp på att svara på frågor och intervjuer. Dessa testpersoner har varit av yttersta vikt för oss och för vår evaluering.

Resultatet blev en samling tabeller och data som metodiskt beskriver varje element var för sig. De element som frågeguiden är indelad i är navigation, design, innehåll och effektivitet. Analysen gav positiva resultat till de frågeställningar vi hade ställt, förutom elementet innehåll. Flera av de synpunkter och kommentarer som samlades in under intervjuerna förstärkte detta resultat.

De teoretiska metoder som hjälpte oss att bedöma detta var några av de heuristiska regler som finns att följa, men även några av de principer som finns att läsa om i böcker om interaktionsdesign.

Slutsatsen blev att av de resultat vi fick av vår utvärdering konstaterade vi att SCM är både effektivt och användarvänligt.

Vi vill gärna rikta ett tack till alla testpersoner som ställde upp och till våra handledare både på högskolan och på SYSteam AB i Huskvarna. Tack!

Länsförsäkringar Värmlands behov av att förenkla och förbättra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist på konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbättras är grunderna till denna uppsats.

Är det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som både är användarvänlig och lever upp till målgruppens förväntningar? Med hjälp av Tommy Sundströms användbarhetsteori och andra hjälpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas på en målgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begränsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter användbarhetsteorin där jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. Från denna analys och med hjälp av användbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie. Den fiktiva lanseringssidan prövades i två olika undersökningar. Konstruktionen av sajten och de utförda undersökningarna gav mig svar på min frågeställning: 1: Är det möjligt att kombinera en hög användarvänlighet med att sajten även levererar användarens förväntningar på produkten? 2: Hur mottaglig är målgruppen för tv/dataspel till en sida där användarens förväntningar på produkten bekräftats eller infriats och på samma sätt är användarvänlig?

Denna rapport behandlar ett examensarbete på D-nivå inom produkt ochprocessutveckling utfört av en student på Mälardalens högskola från oktober 2008 tillmars 2009. Examensarbetet utfördes i samarbete med det svenska företaget EBSSweden AB. Detta är en censurerad version av den fullständiga rapporten. Bilder påden färdiga designen samt vissa bilder från konceptgenereringen är borttagna på EBSbegäran. Även ritningsunderlaget i bilagorna är borttagna.EBS utvecklar förstärkare, högtalare, effektpedaler samt annan utrustning förprofessionella och halvprofessionella basister.Syftet med examensarbetet var att formge en basförstärkare med fokus påanvändarvänlighet och ergonomi kopplat till ett specifikt företag och deraskundgrupp. Förstärkaren skulle vara programmerbar och dess utseende skulle gå attförändra för att passa olika basister alternativt en basists olika behov på visuelltuttryck. Examensarbetet gav studenten en möjlighet att applicera kunskaper sominhämtats under studietiden på ett skarpt projekt utanför högskolan.Examensarbetet inleddes med en förstudie där en enkätundersökning gjordes med depotentiella kunderna/användarna. Utöver detta studerades även EBS produktkatalogoch en analys gjordes av deras konkurrenter i den aktuella produktkategorin.Ett konceptförslag på förstärkarens design togs fram genom nyttjandet av fleraproduktutvecklingsverktyg och informationen från förstudien.Resultatet blev en kompakt förstärkare vars utseende är kraftfullt men ändå attraktivtför olika typer av basister. Förstärkarens utseende kan anpassas för olika behovgenom rackmontering med hjälp av rackvinklar och montering i en specialanpassadlåda för rockbasister som vill ha ett mer klassiskt utseende.Slutsatserna av examensarbetet visar att det finns många delade meningar omdesignen av EBS förstärkare. Detta gör att det finns mycket för EBS att vinna på attutveckla en förstärkare vars utseende går att byta.Det finns även mycket att vinna med den flexibilitet en programmerbar förstärkaremedför. Men denna funktion medför även svårigheter för användaren. EBSrekommenderas där att kartlägga hur stort behovet för denna funktion är så att denkan optimeras för bästa möjliga användarvänlighet.

E-utbildning är en relativt ny form av distansutbildning och har utvecklats markant under de senaste åren. Dessvärre har den pedagogiska biten av lärandet i många fall försummats till fördel för de tekniska aspekterna. Eftersom interaktiva självstudier kan erbjuda ett mer riktat informationsflöde bör man ta vara på detta och erbjuda användaren olika möjligheter att ta till sig och bearbeta informationen. Alla människor har olika inlärningsstilar, det vill säga man lär sig via olika faktorer. Vissa personer tycker om att lyssna på informationen medan andra gärna vill ha det förklarat i bilder och med figurer, samtidigt som somliga gärna vill prova teorin i praktiken.

För att skapa en bra designad e-utbildning är det viktigt att först lära känna målgruppen. Genom att ta reda på vilken inlärningsstil och datorvana de har ökar man möjligheten att utforma en e-utbildning som tilltalar målgruppen. Svårigheten ligger i att presentera all information på ett begripligt och lättillgängligt sätt för användaren.

Syftet med den här rapporten är att ta reda på hur informationen till Volvo Construction Equipments (i fortsättningen kallat Volvo CE) interaktiva utbildningar ska presenteras på bästa sätt. Fokus ligger på pedagogik och användarvänlighet. Genom att ta reda på användarnas inlärningsstil och datorvana kan Volvo CE erbjuda användarna ett mer riktat informationsflöde. Den befintliga e-utbildningen utvärderades av användarna och ändringar som ansågs nödvändiga utfördes. För att vara säker på att ändringarna var korrekta fick användarna åter utvärdera utbildningen och säga sin mening. Resultatet visade på en ökad användbarhet och mer interaktivitet som gynnade såväl inlärningseffekten som motivationen.