Academic literature on the topic 'Användarvänligt'

Det undersökande arbetet i den här rapporten består av att ta reda på hur ett användarvänligt system utvecklas. Och utifrån detta har sedan en webbutik skapats Denna webbutik har man sedan utvärderat för att ta reda på om den är användarvänlig eller inte.Anledningen till att man valt att fördjupa sig och undersöka möjligheterna inom användarvänlighet var bland annat på grund av dess relevans i dagens system då det spelar en central roll i utfallet av, i det här fallet, om ett köp genomförs eller inte.För att ta reda på om webbutiken var användarvänlig eller inte bad man tolv personer att utföra ett testfall respektive utföra en uppgift genom ad-hoctestning. Förutom att sammanställa all data i ett diagram, jämförde man även män och kvinnors svar med varandra då testgruppen bestod av sex kvinnor och sex män, vilket gjorde jämförelsen mer intressant. Man kom bland annat fram till att kvinnorna reagerade mer positivt på webbutiken än männen, och att webbutiken uppfyller kraven för att anses vara användarvänlig.<br>The investigative work in this report consists of finding out how to develop a user-friendly system and based on this an online store was developed. This online store then was evaluated to determine if it is user friendly or not.The reason for having chosen to go in depth and explore the possibilities of user-friendliness was partly because of its relevance in today's systems where it plays a central role in the outcome of, in this case, if a purchase is made or not.To find out if the developed online store was user friendly or not twelve people were asked to perform a test case and perform a task by ad-hoc testing. In addition to compiling all the data in a chart, a comparison were also made, men and women's responses were compared to each other because the test group consisted of six women and six men, which made the comparison more interesting. Among other things you could see that women reacted more positively to the online shop than men, and the online shop meet the requirements to be considered user friendly.

This thesis has been performed at the system development company Verendus System AB, together with the home care company Basic Care Unit (BCU). The thesis has consisted of developing a web based informationsystem for BCU in which they can administrate their business. At the time of writing this thesis, BCU was using a windows-application to administrate their activities, which was both costly aswell as resulting in an unnecessary burden. The aim the thesis has thus been to create a platform-independent information system that simplifies and streamlines BCUs work by being user-friendly aswell as imposing some simplifying features. The students has been developing the system by the help of a work method they themselves developed. The method consisted of working in several iterations that each had several milestones. The method resulted in the students knowing easily when each iteration was finished or not. The thesis resulted in a working platform independent prototype. The prototype was developed in the PHP-framework CodeIgniter together with HTML5 and CSS3. Examples of functions included is being able to administrate BCU’s patients and employees, aswell as being able to plan the employees workdays with one click.

<p>E-utbildning är en relativt ny form av distansutbildning och har utvecklats markant under de senaste åren. Dessvärre har den pedagogiska biten av lärandet i många fall försummats till fördel för de tekniska aspekterna. Eftersom interaktiva självstudier kan erbjuda ett mer riktat informationsflöde bör man ta vara på detta och erbjuda användaren olika möjligheter att ta till sig och bearbeta informationen. Alla människor har olika inlärningsstilar, det vill säga man lär sig via olika faktorer. Vissa personer tycker om att lyssna på informationen medan andra gärna vill ha det förklarat i bilder och med figurer, samtidigt som somliga gärna vill prova teorin i praktiken.</p><p>För att skapa en bra designad e-utbildning är det viktigt att först lära känna målgruppen. Genom att ta reda på vilken inlärningsstil och datorvana de har ökar man möjligheten att utforma en e-utbildning som tilltalar målgruppen. Svårigheten ligger i att presentera all information på ett begripligt och lättillgängligt sätt för användaren.</p><p>Syftet med den här rapporten är att ta reda på hur informationen till Volvo Construction Equipments (i fortsättningen kallat Volvo CE) interaktiva utbildningar ska presenteras på bästa sätt. Fokus ligger på pedagogik och användarvänlighet. Genom att ta reda på användarnas inlärningsstil och datorvana kan Volvo CE erbjuda användarna ett mer riktat informationsflöde. Den befintliga e-utbildningen utvärderades av användarna och ändringar som ansågs nödvändiga utfördes. För att vara säker på att ändringarna var korrekta fick användarna åter utvärdera utbildningen och säga sin mening. Resultatet visade på en ökad användbarhet och mer interaktivitet som gynnade såväl inlärningseffekten som motivationen.</p>

<p>Är det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som både är användarvänlig och lever upp till målgruppens förväntningar? Med hjälp av Tommy Sundströms användbarhetsteori och andra hjälpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas på en målgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begränsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter användbarhetsteorin där jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. Från denna analys och med hjälp av användbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie. Den fiktiva lanseringssidan prövades i två olika undersökningar. Konstruktionen av sajten och de utförda undersökningarna gav mig svar på min frågeställning: 1: <em>Är det möjligt att kombinera en hög användarvänlighet med att sajten även levererar användarens förväntningar på produkten? </em>2: <em>Hur mottaglig är målgruppen för tv/dataspel till en sida där användarens förväntningar på produkten bekräftats eller infriats och på samma sätt är användarvänlig?</em></p>

Företaget Ida Infront, där examensarbetet utfördes, var intresserad av hur den grafiska pluginkonfigurering kan göras mer användarvänlig i deras egenproducerade mjukvaruprogram iipax. Programmet iipax används bland annat till att effektivisera ärendehanteringsprocesser och digitala arkiveringar. Det är till stor del uppbyggt av plugins vilka förtecknas i en konfigurationsfil men även i vissa fall det grafiska användargränssnittet. Pluginkonfigurering sker genom att användaren fyller i pluginnamn, parameternamn och parametervärden för ett plugin i ett formulär. Det finns ingen information i programmet vilka plugins som finns eller vad de har för parametrar, vilket gör det svårt att konfigurera plugins. Utifrån en kravspe-cifikation som angavs i början av examensarbetet och möten med anställda på Ida Infront har en prototyp tagits fram som visar hur man kan konfigu-rera plugins på ett enklare sätt. Prototypen är ett modifierat iipax-program där ett ramverk, som består av en databas med plugins och en grafisk konfigureringskomponent, ingår. Ramverket använder "reflection" för att hitta plugins, vilket gör att bara plugins som existerar på servern kan läggas till i databasen. I konfigureringskomponenten kan användaren välja plugins från en lista och pluginparametrarna fylls i och valideras automatiskt. Det undersöktes även hur annotationer kan användas för att förbättra möjlighe-terna att samla in information om plugins. I prototypen krävs inte samma förkunskap av användaren för att konfigurera plugins som i ett omodifierat iipax och risken att användaren gör fel har minskats. Enligt min uppfatt-ning har pluginkonfigureringen blivit användarvänligare, men det har inte utförts någon undersökning för att bekräfta detta.<br>The company Ida Infront, where the thesis was performed, was interested in how plugin configuration can be made more user-friendly in their self-produced software application iipax. The program iipax is used, among other things, to streamline workflow processes and digital archives. It is largely made up of plugins listed in a configuration file, but in some cases also in the graphical user interface. Plugin configuration is done by the user who fills in the plugin name, parameter names and parameter values into a form. There is no information available in the program about which plugins exist or what parameters they have, making it difficult to configure the plugins. Based on a specification given in the beginning of the thesis work and on meetings with employees at Ida Infront, a prototype has been developed that shows how configuring plugins in a simpler way is done. The prototype is a modified iipax application in which a framework, consisting of a database with plugins and a graphic configuration component, is included. The framework uses "reflection" to locate plugins, which means that only plugins that exist on the server can be added to the database. In the configuration component, the user can choose a plugin from a list and plugin parameters are filled in and validated automatically. It was also examined how annotations can be used to improve the ability to collect information about plugins. The prototype does not require the prior knowledge of the user to configure the plugins in an unmodified iipax and the risk that the user make an error has been reduced. In my opinion configuring plugins has been made more user-friendly, but no research has been done to confirm this.

This report presents the preliminary study and work for the development of a site structure for the upcoming reengineering of inter-tool Infopunkt. The report describes how I have conducted a study regarding the current inter-tool information center and its development potential. Thereafter compiling the information to develop a comprehensive design approach to create a sitemap. The sitemap illustrates a new updated page structure for Infopunkt and was the primary goal of the thesis. The sitemap I have developed will form the basis for the agency that will later on develop the new updated version of Infopunkt.<br>Denna rapport redovisar förstudien och arbetet med att utveckla en sidstruktur för den kommande nyutvecklingen av internvertyget Infopunkt. I rapporten beskrivs det hur jag har utfört en förstudie gällande det nuvarande internverktyget Infopunkt och dess utvecklingsmöjligheter, för att sedan sammanställa informationen och ta fram en övergripande designstrategi för att skapa en sitemap. Denna sitemap illusterar en ny uppdaterad sidstruktur för Infopunkt och var det primära målet med examensarbetet. Den sitemap jag har utvecklat kommer att ligga till grund för den byrå som sedan ska utveckla den nya uppdaterade versionen av Infopunkt.

<p>Vi har valt att testa It’s Learning - ett informationssystem som tillhandahålls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. Från början var det tänkt som ett redskap vid distansutbildningar men det används mer och mer av campuskurser. Men hur användbart är det? Ställer användarna andra krav på ett användbart informationssystem än vad de teoretiska reglerna och normerna säger och på vilket sätt uppfyller It’s Learning de teoretiska respektive de användarbaserade kraven? Det är det vi har försökt ta reda på i denna uppsats. För att få svar på våra frågor började vi med att samla in teorier om vad som anses vara god användbarhet från litteratur och via säkra internetkällor. Utifrån dessa teoretiska normer och regler skapade vi ett antal kriterier som vi sedan testade på It’s Learning. Dessa kriterier var bland annat hur man bäst uppnår god läsbarhet och hur en länk ska se ut och fungera för bästa möjliga navigation. Vid en genomgång av It’s Learning upptäcktes en del teoretiska brister. Några av dessa användes sedan i vårt användartest för att se om de även var brister ur användarsynpunkt. Dessa resultat analyserade vi sedan utifrån de teorier som vi funnit i litteratur och genom vår egen förståelse i ämnet. I slutsatsen visar vi exempel på hur It’s Learning till exempel kan förbättra sin sökfunktion och att användartester och teoretiska normer och regler kompletterar varandra mycket bra.</p><br><p>It’s Learning is an information system used on the University of Karlstad, by primarily students who study on a distance. It is also used nowadays by courses held at the university. We have chosen to work with this information system to see in what way we can amend the usability through theoretical and empirical studies, and in what way the students requirements differ from the requirements derived from the theoretical standards and rules. To answer these questions we started by collecting information about what literature and reliable internet sources say is good usability. From these theoretical standards and rules we created criterion that we later on tested on It’s Learning. For example how to achieve good readability and how to make a link functional both visibly and navigation wise. Looking through It’s Learning we discovered some theoretical shortages. We used some of these shortages in the user test to see whether they were also shortages user wise. We analyzed the results by going through the theoretical standards and rules and by our own understanding of the subject. In the conclusion, for example, we show how It’s Learning can meliorate their search engine and also how well theoretical studies and user tests work together to improve usability.</p>

The Smurfit Kappa Piteå is Europe's largest paper mill for Kraftliner. [1] The factory contains of both a sulphate mill and a paper mill including two paper machines. In a sulphate mill, pulp is produced by boiling wood chips with liquor that contains active chemicals such as Na2S and NaOH. There is a cost saving in chemical recycling instead of replacing used chemicals with new ones. In order for boiling pulp and have the process of recycling of chemicals to work optimally, the various liquids must maintain certain values and concentrations. It takes a lot of time and resources when the operators have to do it manually, and therefore the process owner has invested in a process analyzer that is physically connected to the pipes where the chemicals pass to automatically take out samples and analyze them. However, the analyzer has very big problems with crystallization of transportation pipes, valves that get stuck, and the only unit that provides information about the problems is a HMI-display located next to the factory's soda boiler. This place next to the soda boiler is an unpleasant area to stay at. That is one of the reasons that it often takes a long time from the analyzer encounters a problem until someone discovers the problem and contacts the accurate service department to fix the problem. The availability of the analyzer thus needs to be developed. The analyzer had its own PLC with control signals for valves and sensors. Those signals were picked out and sent through a PROFIbus DP to the operators ordinary control system ABB 800Xa. Also, a process image of the analyzer was designed and a number of functions for detecting and reporting problems were implemented. Each valve and sensor received its own faceplate with associated alarms. Now the operators could, with this user-friendly system, more quickly detect problems and address them to the right maintenance department. By interviewing the operators who work with the analyzer, it was made possible to measure the use of creating a new process image as a tool for troubleshooting. Many operators say in the interviews that they feel that the new process image makes them more aware of operational malfunctions of the analyzer that require action. However, some of the mechanical weaknesses in the design that cause these problems still remains, and must be fixed.<br>Smurfit Kappa Piteå är Europas största pappersbruk för Kraftliner. [1] De har både ett sulfatbruk och ett pappersbruk med två egna pappersmaskiner. I ett sulfatbruk tillverkas pappersmassa genom att koka träflis med vitlut som innehåller aktiva kokkemikalier såsom Na2S och NaOH. Det finns en kostnadsbesparing i kemikalieåtervinning istället för att ersätta förbrukade kokkemikalier. För att kokning av pappersmassa och återvinning av kemikalier ska fungera optimalt måste de olika vätskorna hålla vissa styrkor och koncentrationer. Det kostar tid och resurser när operatörerna gör det manuellt, därför har processägaren investerat i en processanalysator som är fysiskt ansluten till de ledningar där de viktiga kemikalierna transporteras för att automatiskt ta ut prov och analysera dessa. Analysatorn har dock problem med kristallisering av ledningar, ventiler som fastnar samtidigt som den tillhörande HMI-displayen ger knapphändig information om problemen. Därtill är HMI-displayen placerad i anslutning till fabrikens sodalutpanna, och är besvärlig att komma åt. Det tar ofta lång tid från det att analysatorn stöter på problem tills dess att någon upptäckt det, samt adresserat rätt avdelning för att avhjälpa felet. Tillgängligheten för analysatorn behövde förbättras. Analysatorns styrsignaler för dess ventiler och sensorer plockades ut och skickades via en PROFIbus DP till operatörernas ordinarie styrsystem. Därefter designades en processbild som visualiserade hur analysatorn ser ut, och ett antal funktioner för att upptäcka och rapportera problem implementerades. Varje ventil och sensor fick sin egen faceplate med tillhörande larm. Detta för att möjliggöra att operatörerna med ett användarvänligt system, snabbare upptäcka problem och adressera dem till rätt underhållsavdelning. Genom att intervjua operatörer som jobbar på det processavsnitt där analysatorn står placerad kan det konstateras att målet att designa en ny processbild, samt använda den och dess funktioner som ett verktyg för att snabbare upptäcka och adressera problem fungerar. Många operatörer säger i intervjuerna att de upplever att den nya processbilden gör dem mer uppmärksamma på driftstörningar av analysatorn som kräver åtgärder. Däremot så kvarstår en del av de mekaniska svagheter i konstruktionen som orsakar dessa problem.

In this paper we have theoretically built a house designed for people with impaired mobility. The essay begins with an introduction in which the purpose of the work, the methodology and the depth-research part is presented. Then the layout that explains how we intend to adapt the house for the demands detailed in the depth-research part is presented. In the same chapter various structural components, such as different floors and walls, are specified. In the selection of materials we have taken into account the criteria of our specialization and adaptation to the aesthetic aspects, where we evaluate materials based upon our wishes regarding technique and form. There are also other aspects that are important in the selection of materials, including that these are adapted to technical traits of the construction elements and installations. In a later chapter the technical installations such as ventilation systems, heating systems, electricity and sanitation are presented, where both technical and financial aspects are described in detail. The economic aspects are also described in connection with calculating the building's power and energy requirements and then presented in the section where costs are accounted for. Finally, the work is summarized in the section “Conclusion and Discussion” in which we analyze all the work, and based on these analyses conclusions are drawn. During the course of work regulations such as Boverkets Byggregler (BBR) and other sources were used. These sources are presented in the bibliography section. We also received help and guidance from our supervisors in various parts of the work, which we are grateful for.