Academic literature on the topic 'Användbarhetstest'

I dag är kommunikation en viktig del i många personers arbete, både i tal och text. Rhetlab Nordic har tillsammans med fyra kommuner och Mittuniversitetet i Sundsvall utvecklat en interaktiv kommunikations-plattform, som ska underlätta arbetet vid framtagning av tal och text, till exempel EU-ansökningar. Denna plattform heter EIK-sajten. Syftet med detta projekt har varit att följa det femte steget i processen för använ-darcentrerad design, för att kunna utvärdera EIK-webbplatsen och analysera om webbplatsen följer standarden för användbarhet, ISO 9241- 11. Utvärderingen följer en bestämd procedur. Första steget har varit att granska webbplatsen gentemot de rekommenderade design-principer som finns för webbmiljö, och därefter användbarhetstest med en bestämd målgrupp, som bestod av fem personer som är vana EU-handläggare inom kommunen. Testpersonerna löste fem uppgifter med hjälp av webbplatsen och under tiden filmades deras handlingar med programmet CamStudio. Testpersonerna fick därefter besvara en enkätundersökning som bygger på WAMMI-metoden och besvara en intervju. Granskningen av webbplatsen visade att den inte är konse-kvent och saknade bra ledtext. Med det resultat som gavs togs förslag till konstruktionsförbättringar fram. Utvärderingen visade vilka brister och problem som finns med webbplatsen och vad som bör förbättras. Testpersonerna hade mest problem med navigeringen och sökfunktio-nen. Utifrån det resultat som gavs överensstämde inte webbplatsen med standarden för användbarhet och därefter kunde förslag till konstruk-tionsförbättringar tas fram. De konstruktionsförbättringar som föresla-gits var bland annat en förbättrad meny och sökfunktionen som finns överallt på webbplatsen. Dessa förbättringar kan öka webbplatsens användbarhet. Målet med projektet nåddes med den valda metoden.

Communication forms an important part of many people’s work in today’s society, both in the form of speech and text. Rhetlab Nordic has, together with four municipalities and Mid Sweden University in Sundsvall, developed an interactive communication platform which will improve the work associated with the production of speech and text, such as EU applications. The platform is called "EIK- sajten". The aim of this project is to follow the fifth step of user- centred design, in order to be able to evaluate the EIK- site and to determine whether it follows the standard for usability, ISO 9241- 11. The evaluation of the site will follow a defined procedure. The first step was to compare the site against the twelve recommended design principles for a web environment. Following this, a usability test with a specific target group was conducted, which involved five EU administrators within the municipalities. These five had to solve five tasks with the assis-tance of the website while being simultaneously filmed by the pro-gram CamStudio. They also had to answer a survey based on the WAMMI method and be involved in an interview. The evaluation showed the shortcomings and problems that existed in the site and provided information regarding possible improvements. The results showed that the site was not consistent and that it also lacked good helpful text and these results enabled us to suggest some improve-ments to the site. The test subjects found that the most problematic areas involved the navigation and the search function. Based on the given results, the site did not match up to the standard for usability. The design improvements suggested included an improved menu and search function, which can be reached from everywhere on the site. These suggestions are felt to offer improvements to the site’s usability. The aim of the project was achieved by using the chosen method.

Varje år lägger företag ner hundratusentals kronor för egna webbplatser. När programmerare och ledning är nöjda med utseende och funktionalitet sätts webbplatsen i bruk. Det är ofta först nu som företaget får in respons på om webbplatsen från användarna. I vissa fall blir detta en katastrof eftersom fel produkt erbjuds till användaren eller att användaren inte förstår hur han ska använda produkten.För att förhindra detta problem på bästa möjliga sätt används användbarhetstest för att utreda vad användaren av det blivande systemet vill ha innan systemet distribueras.Målet med examensarbetet är att konstruera en webbplats avsedd för den kommande utbildningen Creative business management. Syftet är därefter att visa hur användbarhetstest på bästa möjliga sätt bör användas i samband med utvecklingsarbetet av webbplatser. Utvecklingsarbetet sker med hjälp av en anpassad version av Siegels utvecklingsmodell. För att utföra användbarhetstest används sedan Molich modell för användbarhetstest.Arbetet visar vidare att användbarhetstest bör användas kontinuerligt under hela utvecklingsarbetet för att inte riskera att arbetet glider iväg åt fel riktning. Det krävs endast fem testdeltagare för att finna 80 % av de möjliga användbarhetsproblemen på en webbplats. Det optimala är att använda fem testdeltagare i flera etapper i samband med olika versioner och uppgraderingar av webbplatsen för att kvalitetssäkra arbetet.

I och med att informationsteknologin (IT) har utvecklats så har det uppkommit nyamöjligheter att kommunicera över allt längre avstånd. Samtidigt har marknaden förmånga IT-företag blivit allt mer global vilket innebär att produkter behöver anpassasoch utformas så de kan användas i flera olika länder. Inom interaktionsdesign försökerman jobba nära de presumtiva användarna för att utvärdera produkter, genom såkalladeanvändbarhetstester, innan de lanseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkommunikationen mellan deltagare som befinner sig på samma fysiska plats somtestledare skiljer sig stort från kommunikationen mellan deltagare och testledare sominte gör det och hur detta påverkar användbarhetstestet och dess tolkning. Dettaundersöks genom kommunikationsanalys av inspelningar av två användbarhetstest, tvådär testledare och deltagare befinner sig på samma plats och två då de inte gör det. Detvisar sig att kommunikationsmissar uppstår vid alla test men att de delvis skiljer sig åtoch dessutom kan tänkas påverka utgången av användbarhetstest, genom attanvändaren exempelvis missförstår testledaren eller att denne i sin tur inte lyckaskommunicera att den inte förstår, till testledaren.

This study has been carried out in collaboration with the company RISE and the group UX Insights, who works with methods to test a product’s usability and ergonomics. The purpose of the study was to find complementary UX methods for usability tests, and to test the methods for verifying whether the selected methods really generate complementary information, as it was requested by the UX Insights group. The goal was to identify three methods which could provide information about the user’s feelings, since emotions are linked to the factor satisfaction as opposed to usability tests that generate performance metrics. The goal was also to achieve a better product through tests and concept development, based on the selected methods, through a case study. The study was based on two research questions;RQ1. Which evaluation methods can be used to complement usability tests in work with UX and what supplementary information do the methods generate? RQ2. How can evaluation methods for UX be used in the product development process to effectively draw attention to emotional reactions in the interaction between product and human? To answer the research questions, a literature study and a case study were conducted. The literature study aimed at identifying complementary methods for usability testing, which resulted in the methods Emocards, semantic differential scale and interview. The identified methods wereused together with usability tests during two tests in the case study. Test one was carried out on two air conditioners that Electrolux assisted with, and test two was carried out on a concept of a new control panel that was developed after product development of the product that was in greatest need of improvement. The study resulted in a developed concept that generated better results from the tests, compared to the standard product. The concept received 18 percentage points higher effectiveness and an increase in efficiency as all tasks required at least 40 percentage points less effort. The movement in the circumplex model was 14 and 13 steps for the concept, compared to 32 and 15 steps for the standard product. The concept improved based on the semantic differential scale, where the average value decreased by 1.3 units. The result also showed that usability tests can be complemented by the methods Emocards, semantic differential scale and interview, which means that the whole aspect of UX is measured as the methods together generate both performance-based data and self-reporting data, which generates information on both performance and satisfaction. The conclusion of the study showed that all three complementary methods provided information that could be used in the development of the product in the case study. However, all three methods provided similar information and therefore do not need to be used together. For this reason, it is recommended to either complement usability tests with Emocards and interviews or with semantic differential scale and interview. This is because interviews can deepen the information that selected methods generates.
Den här studien har utförts i samarbete med företaget RISE och gruppen UX Insights som arbetar med metoder för att testa produkters användbarhet och ergonomi. Syftet med studien var att hitta kompletterande UX-metoder till användbarhetstester samt att testa metoderna för att verifiera om valda metoder verkligen generar kompletterande information, då det var efterfrågat av gruppen. Målet var att identifiera tre metoder som kunde ge information om användarens känslor, då känslor är kopplat till faktorn tillfredsställelse till skillnad mot användbarhetstest som genererar information om prestation. Målet var dessutom att genom en fallstudie åstadkomma en bättre produkt genom tester och konceptutveckling, utifrån valda metoder. Studien grundades på två forskningsfrågor; F1.Vilken/vilka utvärderingsmetoder kan användas för att komplettera användbarhetstester i arbete med UX och vad genererar metoderna för kompletterande information? F2. Hur kan utvärderingsmetoder för UX användas i produktutvecklingsprocessen för att effektivt uppmärksamma känslomässiga reaktioner i interaktionen mellan produkt och människa? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en litteraturstudie och en fallstudie. Litteraturstudien syftade till att identifiera kompletterande metoder till användbarhetstest, vilket resulterade i metoderna känslokort, semantisk differentialskala och intervju. De identifierade metoderna användes sedan tillsammans med användbarhetstest under två test i fallstudien. Test ett genomfördes på två luftkonditioneringar som Electrolux bistod med och test två genomfördespå ett koncept av en ny kontrollpanel som togs fram efter produktutveckling av den produkt som var i störst behov av utveckling. Studien resulterade i ett utvecklat koncept som genererade bättre resultat från testerna, jämfört med den ursprungliga produkten. Konceptet fick 18 procentenheter högre ändamålsenlighet samt en ökning i effektivitet då alla uppgifter krävde minst 40 procentenheter mindre ansträngning.Förflyttningen i den circumplexa modellen blev 14 respektive 13 steg för konceptet, jämfört med 32 och 15 steg för standardprodukten. Konceptet förbättrades utifrån den semantiska differentialskalan, där medelvärdet minskade med 1,3 enheter. Resultatet visade dessutom att användbarhetstest kan kompletteras av metoderna känslokort, semantisk differentialskala och intervju, som gör att hela aspekten av UX mäts då metoderna tillsammans genererar både prestationsbaserade data och själv-rapporterande data, vilket genererar information om både prestation och tillfredsställelse. Slutsatsen av studien visade att alla tre kompletterande metoder gav information som kunde användas i utvecklingen av produkten i fallstudien. Däremot gav alla tre metoder liknande information och behöver därför inte användas tillsammans. Av den anledningen rekommenderas att antingen komplettera användbarhetstest med känslokort och intervju eller med semantisk differentialskala och intervju. Detta eftersom intervjuer kan fördjupa informationen som valda metoder genererar.

Idre Fjäll currently has not full control of how visitors experience their site or if it has good usability. I have helped the company to do a usability test on their website to see how and where any improvements can be made on the page before the winter season 2010. I have also done a survey to investigate how users perceive Idre Fjälls website. Ten people of various ages participated in the survey. All test subjects was recorded with both audio and screen activity during the tests. The test consisted of five different tasks to be solved over the internet at Idre fjälls website. Nr 1, 3, 4 and 5 was solved for most without problem. In nr 2, where a booking of a house would be done, here arose a problem in nine tests out of ten. The results show that the site has very good graphic design and information design, but some weaknesses in interaction design. I have worked out proposals on the most significant problems identified during the test.

För att en applikation ska förenkla användarnas arbetsprocesser finns det utöver funktionalitet ett behov av att applikationen är användarvänlig. Under utvecklingens gång behövs det många gånger göras förändringar i design och funktionalitet. Förändringarna kan vara tidskrävande. Därför kan iterativ utveckling av en designprototyp som en del av utvecklingsfasen minska den totala utvecklingstiden. Syftet med examensarbetet är att undersöka om iterativ utveckling av en designprototyp kan bidra till utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation. Frågeställningen formulerades på följande vis: Kan iterativ prototypframställning främja utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation? För att besvara frågeställningen utvecklades en designprototyp iterativt i flera versioner med hjälp av användartester samtidigt som tiden för utvecklingen registrerades. Prototypens utveckling utvärderas senare i rapporten för att få reda på hur den iterativa processen har påverkat designprototypen. Till sist jämförs en liknande webbapplikation, från ett tidigare examensarbete, som ej var iterativt utvecklad med den webbapplikation som utvecklades iterativt i det här examensarbetet. Utvecklingen av en designprototyp är mindre tidskrävande eftersom det går snabbare att införa förändringar i den i jämförelse med själva webbapplikationen. Det tidigare examensarbetet, visar sig med hjälp av tester på skärmbilder och med jämförelse med det här arbetet, att det har vissa brister i funktionalitet och användbarhet. Slutsatsen blir att det är fördelaktigt med iterativ utveckling eftersom det tar mindre tid att införa förändringar i ett tidigt stadie i en designprototyp och att designfel upptäcks tidigt med hjälp av testanvändare. De förändringarna hade varit tidskrävande att införa direkt i själva webbapplikationen.

Experio Lab i Landstinget i Värmland, Karolinska Institutet och Kungliga TekniskaHögskolan håller i dag på med att utveckla en digital tjänst i form av en app försmärtpatienter. Målet är att genom en digital tjänst kunna lära sig mer om hur patienter kankartlägga sina besvär inför ett möte med sjukvården. Uppsatsen syftar till att inför kommande användbarhetstester på riktiga patienterundersöka hur väl prototypen fungerar när det kommer till gränssnittet och ge förslag somskulle kunna förbättra appen inför de kommande användbarhetstesterna. Undersökningen genomfördes i två steg: Först testades appen som en pappersprototyp.Därefter genomfördes användbarhetstester med hjälp av studenter och experter inomtjänstedesign på en ipad-platta, där både intervjuer och observationer gjordes. Resultatetvisade att flera av testpersonerna hade samma sorts svårigheter när det kom till att interageramed appen. Svårast var att rita sina besvär på besvärsteckningen samt att veta var i processenman befann sig. Efter genomförande av studien uppgav de flesta testpersonerna att de skullerekommendera appen till någon de kände. Majoriteten såg även behov av att appensanvändargränssnitt blir tydligare för användaren.

På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter.

Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet.

Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats.

Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.

This thesis investigates in which way principles and theories of usability is revelant when evaluating interactive systems for children aged 10-12. It also investigates whether there are specific factors that you should keep in mind while developing interactive products for the targeted group.The results of the qualitative study shows that priciples and theories of usability is relevant when evaluating interactive systems for the targeted group. However there is one concept that is more significant than the others. Our study shows that our targeted group is sensitive to time-consuming activities such as loading times etc. which has to do with the efficiency of the system. In the analysis of our empirical data we distinguished four factors of importance when developing interactive products. The system should help the user in terms of navigation and information retrieval. The system should consider the users exploratory behaviour by avoiding too many focal points in informative systems. The system should, in a distictive manner, visualize loading times etc. as the targeted group may accuse the system for being disfuntional. The system should only let the user make sensible decisions. Otherwise annoyance and confusion may occur.
Denna C-uppsats undersöker på vilket sätt användbarhetsprinciper och teorier är relevanta vid utvärdering av interaktiva system med målgruppen barn 10-12 år. Den undersöker även om det finnsf aktorer som är viktiga att tänka på när man ska utveckla en interaktiv produkt för vår målgrupp. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med hjälp av observation och användartest. Studien visar på att användbarhetsprinciper och teorier som finns idag även kan användas för utvärdering av system för vår målgrupp men det finns begrepp och attribut som har mer relevans än andra. Effektivitet som är ett begrepp taget ur ursprungsdefinitionen av användbarhet är enligt vår studie det viktigaste begreppet, detta för att vår målgrupp är uppenbart känsliga för tidskrävande aktiviteter som t.ex. laddningstider. I analysen av vår studie uppmärksammade vi fyra faktorer som är viktiga att tänka på vid utveckling av interaktiva system för vår målgrupp. Dessa fyra är att: Systemet bör hjälpa användaren i navigation och informationssökning för att på så sätt minimera antalet fel. Systemet bör ta hänsyn till användarnas explorativa beteende genom att undvika för mångafokuspunkter i informativa system. Systemet bör vara visuellt tydligt med att visa laddningstider och dylikt då målgruppen annars kan beskylla systemet för att ej fungera. Systemet bör överlåta alla val till användaren. Så fort användaren upplever att ett val inte är medvetet så skapas irritation och förvirring.