Dissertations / Theses on the topic 'Användbarhetstest'

I dag är kommunikation en viktig del i många personers arbete, både i tal och text. Rhetlab Nordic har tillsammans med fyra kommuner och Mittuniversitetet i Sundsvall utvecklat en interaktiv kommunikations-plattform, som ska underlätta arbetet vid framtagning av tal och text, till exempel EU-ansökningar. Denna plattform heter EIK-sajten. Syftet med detta projekt har varit att följa det femte steget i processen för använ-darcentrerad design, för att kunna utvärdera EIK-webbplatsen och analysera om webbplatsen följer standarden för användbarhet, ISO 9241- 11. Utvärderingen följer en bestämd procedur. Första steget har varit att granska webbplatsen gentemot de rekommenderade design-principer som finns för webbmiljö, och därefter användbarhetstest med en bestämd målgrupp, som bestod av fem personer som är vana EU-handläggare inom kommunen. Testpersonerna löste fem uppgifter med hjälp av webbplatsen och under tiden filmades deras handlingar med programmet CamStudio. Testpersonerna fick därefter besvara en enkätundersökning som bygger på WAMMI-metoden och besvara en intervju. Granskningen av webbplatsen visade att den inte är konse-kvent och saknade bra ledtext. Med det resultat som gavs togs förslag till konstruktionsförbättringar fram. Utvärderingen visade vilka brister och problem som finns med webbplatsen och vad som bör förbättras. Testpersonerna hade mest problem med navigeringen och sökfunktio-nen. Utifrån det resultat som gavs överensstämde inte webbplatsen med standarden för användbarhet och därefter kunde förslag till konstruk-tionsförbättringar tas fram. De konstruktionsförbättringar som föresla-gits var bland annat en förbättrad meny och sökfunktionen som finns överallt på webbplatsen. Dessa förbättringar kan öka webbplatsens användbarhet. Målet med projektet nåddes med den valda metoden.

Communication forms an important part of many people’s work in today’s society, both in the form of speech and text. Rhetlab Nordic has, together with four municipalities and Mid Sweden University in Sundsvall, developed an interactive communication platform which will improve the work associated with the production of speech and text, such as EU applications. The platform is called "EIK- sajten". The aim of this project is to follow the fifth step of user- centred design, in order to be able to evaluate the EIK- site and to determine whether it follows the standard for usability, ISO 9241- 11. The evaluation of the site will follow a defined procedure. The first step was to compare the site against the twelve recommended design principles for a web environment. Following this, a usability test with a specific target group was conducted, which involved five EU administrators within the municipalities. These five had to solve five tasks with the assis-tance of the website while being simultaneously filmed by the pro-gram CamStudio. They also had to answer a survey based on the WAMMI method and be involved in an interview. The evaluation showed the shortcomings and problems that existed in the site and provided information regarding possible improvements. The results showed that the site was not consistent and that it also lacked good helpful text and these results enabled us to suggest some improve-ments to the site. The test subjects found that the most problematic areas involved the navigation and the search function. Based on the given results, the site did not match up to the standard for usability. The design improvements suggested included an improved menu and search function, which can be reached from everywhere on the site. These suggestions are felt to offer improvements to the site’s usability. The aim of the project was achieved by using the chosen method.

Varje år lägger företag ner hundratusentals kronor för egna webbplatser. När programmerare och ledning är nöjda med utseende och funktionalitet sätts webbplatsen i bruk. Det är ofta först nu som företaget får in respons på om webbplatsen från användarna. I vissa fall blir detta en katastrof eftersom fel produkt erbjuds till användaren eller att användaren inte förstår hur han ska använda produkten.För att förhindra detta problem på bästa möjliga sätt används användbarhetstest för att utreda vad användaren av det blivande systemet vill ha innan systemet distribueras.Målet med examensarbetet är att konstruera en webbplats avsedd för den kommande utbildningen Creative business management. Syftet är därefter att visa hur användbarhetstest på bästa möjliga sätt bör användas i samband med utvecklingsarbetet av webbplatser. Utvecklingsarbetet sker med hjälp av en anpassad version av Siegels utvecklingsmodell. För att utföra användbarhetstest används sedan Molich modell för användbarhetstest.Arbetet visar vidare att användbarhetstest bör användas kontinuerligt under hela utvecklingsarbetet för att inte riskera att arbetet glider iväg åt fel riktning. Det krävs endast fem testdeltagare för att finna 80 % av de möjliga användbarhetsproblemen på en webbplats. Det optimala är att använda fem testdeltagare i flera etapper i samband med olika versioner och uppgraderingar av webbplatsen för att kvalitetssäkra arbetet.

I och med att informationsteknologin (IT) har utvecklats så har det uppkommit nyamöjligheter att kommunicera över allt längre avstånd. Samtidigt har marknaden förmånga IT-företag blivit allt mer global vilket innebär att produkter behöver anpassasoch utformas så de kan användas i flera olika länder. Inom interaktionsdesign försökerman jobba nära de presumtiva användarna för att utvärdera produkter, genom såkalladeanvändbarhetstester, innan de lanseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkommunikationen mellan deltagare som befinner sig på samma fysiska plats somtestledare skiljer sig stort från kommunikationen mellan deltagare och testledare sominte gör det och hur detta påverkar användbarhetstestet och dess tolkning. Dettaundersöks genom kommunikationsanalys av inspelningar av två användbarhetstest, tvådär testledare och deltagare befinner sig på samma plats och två då de inte gör det. Detvisar sig att kommunikationsmissar uppstår vid alla test men att de delvis skiljer sig åtoch dessutom kan tänkas påverka utgången av användbarhetstest, genom attanvändaren exempelvis missförstår testledaren eller att denne i sin tur inte lyckaskommunicera att den inte förstår, till testledaren.

This study has been carried out in collaboration with the company RISE and the group UX Insights, who works with methods to test a product’s usability and ergonomics. The purpose of the study was to find complementary UX methods for usability tests, and to test the methods for verifying whether the selected methods really generate complementary information, as it was requested by the UX Insights group. The goal was to identify three methods which could provide information about the user’s feelings, since emotions are linked to the factor satisfaction as opposed to usability tests that generate performance metrics. The goal was also to achieve a better product through tests and concept development, based on the selected methods, through a case study. The study was based on two research questions;RQ1. Which evaluation methods can be used to complement usability tests in work with UX and what supplementary information do the methods generate? RQ2. How can evaluation methods for UX be used in the product development process to effectively draw attention to emotional reactions in the interaction between product and human? To answer the research questions, a literature study and a case study were conducted. The literature study aimed at identifying complementary methods for usability testing, which resulted in the methods Emocards, semantic differential scale and interview. The identified methods wereused together with usability tests during two tests in the case study. Test one was carried out on two air conditioners that Electrolux assisted with, and test two was carried out on a concept of a new control panel that was developed after product development of the product that was in greatest need of improvement. The study resulted in a developed concept that generated better results from the tests, compared to the standard product. The concept received 18 percentage points higher effectiveness and an increase in efficiency as all tasks required at least 40 percentage points less effort. The movement in the circumplex model was 14 and 13 steps for the concept, compared to 32 and 15 steps for the standard product. The concept improved based on the semantic differential scale, where the average value decreased by 1.3 units. The result also showed that usability tests can be complemented by the methods Emocards, semantic differential scale and interview, which means that the whole aspect of UX is measured as the methods together generate both performance-based data and self-reporting data, which generates information on both performance and satisfaction. The conclusion of the study showed that all three complementary methods provided information that could be used in the development of the product in the case study. However, all three methods provided similar information and therefore do not need to be used together. For this reason, it is recommended to either complement usability tests with Emocards and interviews or with semantic differential scale and interview. This is because interviews can deepen the information that selected methods generates.
Den här studien har utförts i samarbete med företaget RISE och gruppen UX Insights som arbetar med metoder för att testa produkters användbarhet och ergonomi. Syftet med studien var att hitta kompletterande UX-metoder till användbarhetstester samt att testa metoderna för att verifiera om valda metoder verkligen generar kompletterande information, då det var efterfrågat av gruppen. Målet var att identifiera tre metoder som kunde ge information om användarens känslor, då känslor är kopplat till faktorn tillfredsställelse till skillnad mot användbarhetstest som genererar information om prestation. Målet var dessutom att genom en fallstudie åstadkomma en bättre produkt genom tester och konceptutveckling, utifrån valda metoder. Studien grundades på två forskningsfrågor; F1.Vilken/vilka utvärderingsmetoder kan användas för att komplettera användbarhetstester i arbete med UX och vad genererar metoderna för kompletterande information? F2. Hur kan utvärderingsmetoder för UX användas i produktutvecklingsprocessen för att effektivt uppmärksamma känslomässiga reaktioner i interaktionen mellan produkt och människa? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en litteraturstudie och en fallstudie. Litteraturstudien syftade till att identifiera kompletterande metoder till användbarhetstest, vilket resulterade i metoderna känslokort, semantisk differentialskala och intervju. De identifierade metoderna användes sedan tillsammans med användbarhetstest under två test i fallstudien. Test ett genomfördes på två luftkonditioneringar som Electrolux bistod med och test två genomfördespå ett koncept av en ny kontrollpanel som togs fram efter produktutveckling av den produkt som var i störst behov av utveckling. Studien resulterade i ett utvecklat koncept som genererade bättre resultat från testerna, jämfört med den ursprungliga produkten. Konceptet fick 18 procentenheter högre ändamålsenlighet samt en ökning i effektivitet då alla uppgifter krävde minst 40 procentenheter mindre ansträngning.Förflyttningen i den circumplexa modellen blev 14 respektive 13 steg för konceptet, jämfört med 32 och 15 steg för standardprodukten. Konceptet förbättrades utifrån den semantiska differentialskalan, där medelvärdet minskade med 1,3 enheter. Resultatet visade dessutom att användbarhetstest kan kompletteras av metoderna känslokort, semantisk differentialskala och intervju, som gör att hela aspekten av UX mäts då metoderna tillsammans genererar både prestationsbaserade data och själv-rapporterande data, vilket genererar information om både prestation och tillfredsställelse. Slutsatsen av studien visade att alla tre kompletterande metoder gav information som kunde användas i utvecklingen av produkten i fallstudien. Däremot gav alla tre metoder liknande information och behöver därför inte användas tillsammans. Av den anledningen rekommenderas att antingen komplettera användbarhetstest med känslokort och intervju eller med semantisk differentialskala och intervju. Detta eftersom intervjuer kan fördjupa informationen som valda metoder genererar.

Idre Fjäll currently has not full control of how visitors experience their site or if it has good usability. I have helped the company to do a usability test on their website to see how and where any improvements can be made on the page before the winter season 2010. I have also done a survey to investigate how users perceive Idre Fjälls website. Ten people of various ages participated in the survey. All test subjects was recorded with both audio and screen activity during the tests. The test consisted of five different tasks to be solved over the internet at Idre fjälls website. Nr 1, 3, 4 and 5 was solved for most without problem. In nr 2, where a booking of a house would be done, here arose a problem in nine tests out of ten. The results show that the site has very good graphic design and information design, but some weaknesses in interaction design. I have worked out proposals on the most significant problems identified during the test.

För att en applikation ska förenkla användarnas arbetsprocesser finns det utöver funktionalitet ett behov av att applikationen är användarvänlig. Under utvecklingens gång behövs det många gånger göras förändringar i design och funktionalitet. Förändringarna kan vara tidskrävande. Därför kan iterativ utveckling av en designprototyp som en del av utvecklingsfasen minska den totala utvecklingstiden. Syftet med examensarbetet är att undersöka om iterativ utveckling av en designprototyp kan bidra till utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation. Frågeställningen formulerades på följande vis: Kan iterativ prototypframställning främja utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation? För att besvara frågeställningen utvecklades en designprototyp iterativt i flera versioner med hjälp av användartester samtidigt som tiden för utvecklingen registrerades. Prototypens utveckling utvärderas senare i rapporten för att få reda på hur den iterativa processen har påverkat designprototypen. Till sist jämförs en liknande webbapplikation, från ett tidigare examensarbete, som ej var iterativt utvecklad med den webbapplikation som utvecklades iterativt i det här examensarbetet. Utvecklingen av en designprototyp är mindre tidskrävande eftersom det går snabbare att införa förändringar i den i jämförelse med själva webbapplikationen. Det tidigare examensarbetet, visar sig med hjälp av tester på skärmbilder och med jämförelse med det här arbetet, att det har vissa brister i funktionalitet och användbarhet. Slutsatsen blir att det är fördelaktigt med iterativ utveckling eftersom det tar mindre tid att införa förändringar i ett tidigt stadie i en designprototyp och att designfel upptäcks tidigt med hjälp av testanvändare. De förändringarna hade varit tidskrävande att införa direkt i själva webbapplikationen.

Experio Lab i Landstinget i Värmland, Karolinska Institutet och Kungliga TekniskaHögskolan håller i dag på med att utveckla en digital tjänst i form av en app försmärtpatienter. Målet är att genom en digital tjänst kunna lära sig mer om hur patienter kankartlägga sina besvär inför ett möte med sjukvården. Uppsatsen syftar till att inför kommande användbarhetstester på riktiga patienterundersöka hur väl prototypen fungerar när det kommer till gränssnittet och ge förslag somskulle kunna förbättra appen inför de kommande användbarhetstesterna. Undersökningen genomfördes i två steg: Först testades appen som en pappersprototyp.Därefter genomfördes användbarhetstester med hjälp av studenter och experter inomtjänstedesign på en ipad-platta, där både intervjuer och observationer gjordes. Resultatetvisade att flera av testpersonerna hade samma sorts svårigheter när det kom till att interageramed appen. Svårast var att rita sina besvär på besvärsteckningen samt att veta var i processenman befann sig. Efter genomförande av studien uppgav de flesta testpersonerna att de skullerekommendera appen till någon de kände. Majoriteten såg även behov av att appensanvändargränssnitt blir tydligare för användaren.

På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter.

Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet.

Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats.

Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.

This thesis investigates in which way principles and theories of usability is revelant when evaluating interactive systems for children aged 10-12. It also investigates whether there are specific factors that you should keep in mind while developing interactive products for the targeted group.The results of the qualitative study shows that priciples and theories of usability is relevant when evaluating interactive systems for the targeted group. However there is one concept that is more significant than the others. Our study shows that our targeted group is sensitive to time-consuming activities such as loading times etc. which has to do with the efficiency of the system. In the analysis of our empirical data we distinguished four factors of importance when developing interactive products. The system should help the user in terms of navigation and information retrieval. The system should consider the users exploratory behaviour by avoiding too many focal points in informative systems. The system should, in a distictive manner, visualize loading times etc. as the targeted group may accuse the system for being disfuntional. The system should only let the user make sensible decisions. Otherwise annoyance and confusion may occur.
Denna C-uppsats undersöker på vilket sätt användbarhetsprinciper och teorier är relevanta vid utvärdering av interaktiva system med målgruppen barn 10-12 år. Den undersöker även om det finnsf aktorer som är viktiga att tänka på när man ska utveckla en interaktiv produkt för vår målgrupp. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med hjälp av observation och användartest. Studien visar på att användbarhetsprinciper och teorier som finns idag även kan användas för utvärdering av system för vår målgrupp men det finns begrepp och attribut som har mer relevans än andra. Effektivitet som är ett begrepp taget ur ursprungsdefinitionen av användbarhet är enligt vår studie det viktigaste begreppet, detta för att vår målgrupp är uppenbart känsliga för tidskrävande aktiviteter som t.ex. laddningstider. I analysen av vår studie uppmärksammade vi fyra faktorer som är viktiga att tänka på vid utveckling av interaktiva system för vår målgrupp. Dessa fyra är att: Systemet bör hjälpa användaren i navigation och informationssökning för att på så sätt minimera antalet fel. Systemet bör ta hänsyn till användarnas explorativa beteende genom att undvika för mångafokuspunkter i informativa system. Systemet bör vara visuellt tydligt med att visa laddningstider och dylikt då målgruppen annars kan beskylla systemet för att ej fungera. Systemet bör överlåta alla val till användaren. Så fort användaren upplever att ett val inte är medvetet så skapas irritation och förvirring.

Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av.

Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet. 40 av 64 problem klassades som allvarliga problem som behöver åtgärdas. Endast två av de 64 klassades inte alls som problem. Det finns stor risk att användarnyttan inte är genomtänkt och att det behövs en djupare förståelse för slutanvändarna om Impactorium skall bli användbart. Hur slutanvändaren vill arbeta och vilken funktionalitet han har behov av bör inte basras på antaganden.

Sammanfattning: Introduktion: Hos äldre leder fall ofta till nedsatt funktion och ökad rädsla för att falla igen. Träning av balans och muskelstyrka har visat sig vara den åtgärd som bäst förebygger fall i åldersgruppen. Appen MinBalans är ett självtest under utveckling för att äldre ska kunna mäta sin balans och benstyrka med en mobiltelefon. Användbarhetstester är viktiga under utvecklandet av appar, särskilt gällande självtester då appen används på egen hand.   Syfte: Syftet med studien var att utvärdera användbarheten av en prototyp av appen MinBalans med avseende på testinstruktioner och genomförande.   Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod tillämpades. Användartester av appen, innehållande balanstest och benstyrketest, gjordes på sju deltagare över 70 år. Observationer med Think aloud-metoden, semi-strukturerade intervjuer och System Usability Scale (SUS) användes. Resultaten analyserades genom en deskriptiv sammanställning av observationsprotokoll och SUS-mätning. En tematisk analys gjordes utifrån intervjuerna samt film- och ljudinspelningar av observationerna.   Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman; Kognitiv utmaning och Otydligheter i appen. Vanligt förekommande problem var att minnas allt från instruktionsfilmerna och att navigera i appen. Observationsprotokollet påvisar en inlärningsfaktor och att alla deltagare klarade 45% av uppgifterna utan problem. SUS-mätningen tyder på en bra användbarhet av appen.   Slutsats: Äldre upplever användandet av MinBalans som positivt och med viss hjälp klarar de av att utföra självtest av balans och styrka. MinBalans kan vara möjlig att använda på egen hand då användaren möjligges en inlärningsperiod. Efter ändringar av främst navigering i appen och information i filmerna är det möjligt att appen kan vara användarvänlig från start.

Med dagens teknik är det lätt att publicera information på Internet som andra personer kan ta del av. Detta kan göras mer eller mindre användbart. Det finns mängder av teorier och guidelines för hur detta ska gå till. I denna rapport försöker vi reda ut om dessa teorier används i praktiken och hur det påverkar användaren. Vad är det egentligen som gör en webbplats användbar? Vi har främst koncentrerat oss på teorier och guidelines som rör hur man placerar information på ett användbart sätt samt hur man underlättar för användaren då de navigerar mellan de olika sidorna. För att undersöka huruvida olika teorier och guidelines tillämpas i praktiken har vi valt att närmare granska Blekinge Tekniska Högskolas intranät, Idenet. Genom användbarhetstester med användare, samtal med webbutvecklare och en egen undersökning av Idenets gränssnitt har vi försökt besvara följande frågor: Hur pass användbart är Idenet? Tillämpas de av oss utvalda teorier om användbarhet på Idenet? Stämmer teorierna med användarnas åsikter om Idenets gränssnitt? Vi kom fram till att vissa teorier tillämpas på Idenet och andra inte. Eftersom vi i samtalet med webbutvecklare fick veta att man inte direkt tillämpat några teorier och guidelines i utvecklings arbetet var det intressant att se att många teorier likväl kunde identifieras på Idenet. Samtidigt som Idenets gränssnitt talar emot vissa teorier och guidelines upplevdes det av användaren i det stora hela som lätt att använda. Användarens vana att använda Idenet tror vi har en stor betydelse i detta sammanhang. Det var också intressant att se att trots att användarna tyckte att Idenet var lätt att använda hade de många förslag på åtgärder som skulle förbättra Idenet.

Strömsholmen är en världsledande tillverkare av gasfjädrar och gashydrauliska system. De tillverkar gasfjädrar under tre olika varumärken; Kaller, Hyson och Fibro. Strömsholmen erbjuder kunder att köpa serviceutrustning så att gasfjädrarna kan repareras eller underhållas. En del av serviceutrustningen är en serviceväska med serviceverktyg. I detta examensarbete har serviceväskan och verktygen i väskan utvecklats vidare och designats om för att vara mer användarvänliga, bättre representera varumärkena samt reducera kostnaden. Fokus har legat på väskan samt ett verktyg som demonterar låsringar i gasfjädrar. Examensarbetet inleddes med en omfattande nulägesundersökning för att ta reda på hur en service går till, vem som utför service, varför behovet av service uppstår och hur kontexten för service av gasfjädrar ser ut. Det genomfördes observationer, intervjuer och användbarhetstest. Materialet som samlades in analyserades och baserat på analysen sammanställdes en kravspecifikation. Konceptutvecklingsfasen genomfördes med olika metoder för att generera idéer och göra ett konceptval för hur servicesystemet i den nya väskan skulle se ut. Detaljdesignfasen fokuserade på att specificera utseendet och funktionen för främst låsringsverktyget och väskan. Även de övriga verktygen fick förbättringsförslag av varierande detaljnivå. Resultatet utvärderades utifrån kraven. De flesta kraven uppfylldes.
Strömsholmen is a world leading manufacturer of gas springs and gas hydraulic systems. They market their gas springs under three brands; Kaller, Hyson and Fibro. Strömsholmen offer their customers to buy service gear to repair and maintain their gas springs. In this gear there is a service tool kit. In this master thesis the service tool kit has been developed further and redesigned to be more user friendly, better represent the brands and to be more cost effective. The focus of the project was the tool case and the lock ring tool. The first half of the project was an extensive research phase where the goal was to learn more about the service process, who performs it, why there is a need for service of gas springs and what the context for service looks like. This was done through interviews, observations and usability tests. The information gathered was then analyzed and a list of product requirements was made. The concept development phase was executed through a series of methods to help generate ideas and select a concept for the service system of the new tool kit. The detail development phase mainly focused on the lock ring tool’s form and function and the appearance of the case. However, the other tools were also developed in a varying degree of detail. The result was reviewed based on the product requirements. Most requirements were fulfilled.

Användbarhet är viktigt både på webben och i intranät. Om användare stöter på problem på en webbplats så uppsöker de en annan webbplats. Om anställda stöter på problem i ett intranät minskas produktiviteten och användarupplevelsen. Navigation är ett centralt problem inom webbdesign allt eftersom webbplatsen växer framkommer problem med hur man förflyttar sig på webbplatsen. Olika menytyper och menylayouter påverkar användarens förmåga att förstå webbplatsens struktur och hur man navigerar på den. Menytyperna som undersöks i uppsatsen är vertikala, horisontella och hamburgermenyer (en ikon som öppnar en vertikal meny). Jämförelsen av de tre menytyperna skedde med hjälp av metoderna användbarhetstest och kvalitativa intervjuer. Sex testpersoner från fallföretaget Stamford AB deltog i testerna. I användbarhetstestet utvärderas tre prototyper, en för varje menytyp som undersöktes. Efter varje testsession genomfördes en kvalitativ intervju där varje testperson fick svara på frågor angående menyerna i prototyperna och hur de upplevde dem. Resultatet visar att hamburgermenyn är prestationsmässigt mest effektiv att använda, trots att det var den typ av meny som upplevdes svårast att använda av majoriteten av testpersonerna. Den horisontella menyn upplevdes enklast att använda av fyra av de sex testpersonerna.

Denna studie har undersökt vilka användbarhetsfaktorer och funktioner som gör att en karttjänst får hög användbarhet och ökad tillgänglighet till allmänheten. En karttjänst utvecklades som utgångspunkt i studien. Karttjänsten kan lagra aktuella positionsdata för vägbommar. Karttjänsten användes i samband med användbarhetstester för att evaluera användbarheten. Resultaten från användbarhetsundersökningen avhandlar användbarhetsfaktorer i användargränssnittet. Crowdsourcing antogs som förutsättning och användes som underlag i utformningen av användbarhetsundersökningen.

E-handeln växer kraftigt och konsumenterna blir allt mer kräsna, vilket gör att konkurrensen ökar. Användbarhetstest används för att utvärdera en produkt eller service för att komma fram till om den är användbar. Användbarhet är avgörande för e-handeln. Om användaren tycker systemet är för svårt att använda så slutför de köpet någon annanstans. I en större undersökning av Baymard Institute från 2017 visade det sig att produktlistor på webben är dåligt utformade gällande användargränssnittet. Syftet med föreliggande studie är att identifiera fördelar och brister som förekommer vid användandet av interaktiva animationer för att visa hur de påverkar användbarhet hos produktlistor. En utvärdering har skett med hjälp av två prototyper: en statisk produktlista och en produktlista med interaktiva animationer som senare har jämförts med varandra. Dessa prototyper ligger till grund för de intervjuer som utförts och de observationer som gjorts. Intervjuerna har samlat in kvalitativ data och observation metoden har samlat in kvantitativ data som antal klick och tid. Resultatet visade att animationer påverkade attityden till produktlistans innehåll positivt hos majoriteten av deltagarna. Deltagarna upplevde en ökad feedback från webbplatsen. Produktlistan med interaktiva animationer förbättrade deltagarnas uppgiftsprestanda med både mindre totala klick och den totalt spenderade tiden än den statiska produktlistan. Resultatet från denna studie visar att interaktiva animationer starkast påverkar tillfredställelsen men har en viss påverkan även på effektivitet och ändamålsenlighet.

RIB är ett verktyg som kan användas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av räddningstjänstinsatser. Meningen är att RIB ska kunna användas av personer som endast har en grundläggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgå en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.

Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i gränssnitt och struktur i RIB utan inblandning av Räddningsverkets egna värderingar och förutfattade meningar.

Arbetet inleddes med teoriinhämtning varefter empiriska studier följde i form av genomgång av en marknadsanalys, intervjuer med användare samt observation av användare. Under arbetets gång utformades också en utvärderingsmodell för användartest, denna låg till grund för ett utfört användbarhetstest.

Arbetet har resulterat i en diskussion dör förändringar i RIB föreslås. Del föreslås förändringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och därigenom göra det lättare för användaren att överblicka programmet. Dels föreslås förändringar i de olika delar som RIB består av som är tänkta att göra det enklare för användaren att överblicka all information i en akut situation.

RIB is a tool that can be used for activities such as risk management, emergency prevention, education, supervision, planning and when carrying out a rescue operation. The objective is that novice users should be able to use RIB without the need of extensive training in how the program works.

The purpose of this master thesis has been to identify deficiencies in the user interface and structure of RIB without any interference from the Swedish Rescue Services Agency concerning its values and preconceived notions.

Denna rapport beskriver process och resultat av ett examensarbete inom produktutveckling, genomfört vid Linköpings universitet under vårterminen 2015. Examensarbetet har skett i samarbete med Reality Labs vid Combitech AB och varit en del av ett projekt som syftar till att utveckla ett informativt navigeringshjälpmedel för båtturister på Kosteröarna. Fokus i examensarbetet har varit användbarhet och visualisering, och målet har varit att utveckla ett koncept för produktens gränssnitt. Detta genomfördes i fyra steg; användarstudie, konceptutveckling, prototyputveckling och prototyputvärdering. I användarstudien intervjuades 10 personer, fem med erfarenhet av navigering med båt och fem utan sådan erfarenhet, om vilka krav och önskemål som finns på ett hjälpmedel för att dels navigera och dels få en positiv helhetsupplevelse av Kosteröarna. Konceptutvecklingen skedde i ett antal steg där antalet alternativa koncept minskades för varje steg samtidigt som detaljgraden ökades för de kvarvarande alternativen, tills ett slutligt koncept tagits fram. Detta koncept innefattade tre olika lägen; planera, navigera och upptäcka, för att kunna ge användaren en personlig upplevelse. Genom ett omfattande planeringsverktyg möjliggörs att användaren får förslag baserat på personliga preferenser. Dessutom läggs största delen av användarens beslutsfattande i planeringsstadiet, vilket begränsar mängden information som ges under navigering. Två prototyper togs fram; en pappersprototyp innefattande alla tre lägen samt en interaktiv prototyp innefattande enbart läget navigera. Dessa prototyper utvärderades tillsammans med några av de användare som deltagit i användarstudien. Konceptet som helhet fick mycket positiv feedback, men också konstruktiva synpunkter som kan tas vidare för förbättring av konceptet. Även om det inte finns utrymme för vidare arbete inom examensarbetet kan användarnas synpunkter bidra med värdefulla insikter till projektet.
This report describes the process and result of a master thesis in product development, conducted at Linköping university during spring term 2015. The master thesis has been carried out in cooperation with Reality Labs at Combitech AB and has been a part of a project aiming to develop an informative navigation equipment for boat tourists at Koster islands. The focus of the thesis has been usability and visualization, and the objective has been to develop a concept for the interface of the product. This was conducted through four steps; user study, concept development, prototype development and prototype evaluation. For the user study, 10 participants were interviewed, five with experience from navigation with a boat and five without such experience. The interviews were about what requirements and requests there are for an equipment made for both navigation and providing a positive overall experience of the Koster islands. The concept development was conducted through several steps, i which the number of alternative concepts decreased for each step while the level of detail was increased for the remaining alternatives, until one final concept had been developed. The concept included three different modes; plan, navigate and explore, in order to provide the user with a personal experience. Using an extensive planning tool, it is possible for the user to receive suggestions based on personal preferences. Furthermore, the most of the user’s decisions are made during the planning stage, limiting the amount of information provided during navigation. Two prototypes were developed; one paper prototype including all the three modes and one interactive prototype incuding only the navigate mode. These prototypes were evaluated with some of the participants from the user study. The concept received a large amount of positive feedback, but also constructive comments that can be used for furthur improvement of the concept. Even though there is no room for furthur development within this master thesis, the users’ opinions can provide valuable insights for the project.

Sammanfattning Idag finns många interaktiva tjänster, till exempel publika webbtjänster. Dessa tjänster väljer användaren själv om han/hon vill använda sig av. Detta betyder att produkten bör vara enkel och behaglig att använda, annars tappar man användare och eventuella kunder. Det finns ett flertal teorier och guidelines för hur man gör en webbplats användbar. I denna rapport har vi valt att behandla de teorier som rör navigering och informationsstruktur och jämför dessa med Blekinge Tekniska Högskolas webbplats. Vi har studerat användbarheten på webbplatsen, om det finns något som kan förbättras och om webbplatsen uppfyller användarens krav när det gäller navigering och informationens struktur. För att kunna ta reda på vår frågeställning har vi gjort olika studier. Vi har intervjuat informationschefen på Blekinge Tekniska Högskola, för att få en bra uppfattning av hur skapandet av webbplatsen gick till. För att ta reda på hur webbplatsen upplevs av användaren, valde vi att utföra användbarhetstester. Vi testade webbplatsens användbarhet på totalt tio användare. Dessa användare bestod av studenter som nu finns på skolan. Men vi hade även användare som bestod av eventuellt blivande studenter. Testerna bestod av moment som användaren skulle utföra, men även av intervjufrågor. Vi kom fram till att användarna uppfattade webbplatsen som användbar och i många olika frågor samtyckte med utvecklaren av webbplatsen. Det fanns dock frågor där de tyckte olika, till exempel gällande informationens placering på startsidan. Det var intressant att se att trots att användarna tyckte att webbplatsen var användbar hade de en hel del synpunkter och förslag som kan förbättra BTH:s webbplats. Dessa tester har hjälpt oss att ta fram en del förbättringsförslag som utvecklaren kan ha nytta utav inför nästa omarbetning av webbplatsen.

Uppsatsen undersöker användbarheten av tre digitala verktyg som pedagoger använder för att skapa digitala uppgifter och prov. Skolverkets digitaliseringsstrategi har som delmål att alla nationella prov ska skrivas digitalt år 2022. Karlstads Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning önskade hjälp med att utvärdera hur pedagoger upplever användbarheten på lärplattformen Itslearning samt de digitala verktygen DigiExam och Microsoft OneNote som ingår i Microsoft Office 365. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad pedagogerna tycker fungerar samt identifiera eventuella problem med de digitala verktygen. En avgränsning har gjorts till att undersöka hur pedagogerna upplever funktionen ”Test” i Itslearning, DigiExams funktion ”Skapa nytt prov”. En allmän utvärdering av Microsofts OneNote har utförts i syfte att undersöka pedagogernas uppfattning om verktygets användbarhet. Sex lärare på en gymnasieskola i Karlstad genomförde några arbetsuppgifter varefter de besvarade ett frågeformulär baserat på John Brookes ”System Usability Scale” (SUS). Slutsatsen är att Itslearning-funktionen ”Test” och DigiExam-funktionen ”Skapa nytt prov” är båda lätta att använda och väl genomtänkta. Utvärderingens resultat antyder en inte lika god användbarhet hos Microsoft OneNotes.

På uppdrag av HOW Solutions AB har användartester utförts på deras applikation NPÖ Mobil. Applikationen bygger på det webbaserade systemet NPÖ (Nationell Patientöversikt) och ger vårdpersonal (främst distriktssköterskor) tillgång till patienters journaler i sin smartphone eller surfplatta vid hembesök. Syftet med studien är att dels se om det finns någon skillnad mellan smartphone och surfplatta med avseende på lostness och tid men också att identifiera problem i systemet som behöver designas om. För att få en bra överblick över distriktssköterskors arbetssätt intervjuades två stycken. Dessa intervjuer låg sedan till grund för användartestet som utvecklades. Användartest gjordes på 8 sjuksköterskor och distriktssköterskor i Östergötland. Ingen statistisk skillnad mellan surfplatta och smartphone med avseende på lostness eller tid kunde påvisas. Däremot påvisades lostness i ett flertal funktioner i applikationen och även en del uppgifter som försöksdeltagarna inte lyckades lösa. Med grund i de resultaten togs en del designförslag fram för att förbättra applikationen.

Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.

Webbsystem används flitigt och även för internt bruk gäller det att vara användbar, funktionell, tydlig och ha en god navigation. Människor läser inte text utan letar efter en text som uppfyller deras mål. En undersökning på företaget Stamford AB utförs med deras interna webbapplikation som ska uppdateras och fokusen i denna rapport ligger på designval av knappar och dess läsbarhet. Användbarhetstest har utförts med hi-fi prototyper där testpersoner fick utföra olika uppgifter där flera designförslag testades för hur knappar kan se ut enligt olika designprinciper så som flat design, raised design och rounded corners. Testpersonerna ombads att tänka högt under prototyptestet och intervjuas efteråt för att samla in nödvändig data för att kunna dra slutsatser av undersökningen. Testet visade att en läsbar knapp ska ha normal eller lite mer mellanrum och ha en textstil som är normal eller fet för högsta läsbarhet. Samtliga knappar hade mouseover effekt (highlight) men ingen animation när man trycker ner knappen. Flat design ansågs vara lättare för ögonen.

Som en del av forskningsprojektet Young Operator 2020 så syftar den här studien till att vara ett första steg mot en produkt, som med hjälp av av tekniken augmented reality ska vara en del av framtidens tillverkningsindustri. Studien utgår från kognitionsvetenskap och människa-datorinteraktion för att ha användaren och användarens interaktion med prototypen i fokus. Eftersom olika typer av användare kan behöva olika saker av ett system, kommer den här studien också att utgå från teorier om kompetensnivåer. Ett system som är användbart för exempelvis en novis behöver inte nödvändigtvis vara användbart för en expert. En prototyp har skapats som en del av ett annat projekt och den utgår från det arbetssätt som operatörer på Volvo GTO i Skövde har idag. Prototypen använder sig av augmented reality för att visualisera instruktioner. Det är tänkt att prototypen bland annat ska hjälpa noviser att närma sig expertanvändare. Ett kompetitivt användbarhetstest har gjorts där prototypen jämförts med nuvarande system på Volvo GTO. Resultatet av studien visar att prototypen i dagsläget inte kan anses vara användbar. Flera rekommendationer har dock presenterats som ett bidrag till vidareutveckling av prototypen.
Young Operator 2020

This study addresses a usability testing method and the development of a new testing procedure that includes eye-tracking. By correcting errors within the system before it reaches the end-user contributes to satisfied customers, high quality, and a useful system. Testing is all-important in identifying errors in the test procedure to be sure to capture issues in the system being tested. The aim of the thesis is to analyze and examine the testing methods used in the company and present how the development of a new testing method should be suitable for the company. The traditional testing method is compared with a new testing method that includes eye-tracking. The empirical material was generated by usability testing. Other methods such as background questionnaire, observation, interview, review thinking-aloud, and pilot test were also used. In the conclusion of the study, it was found that the traditional testing method met the criteria of how a usability test should be conducted. Another conclusion was that the new testing method helps to clearly see and identify usability problems that may be present in a system.
Denna studie behandlar en testmetod för användbarhet och vikten av att ta fram en ny utvecklad testmetod med hjälp av eye-tracking. Genom att korrigera fel inom systemet innan det når fram till slutanvändaren bidrar nöjda kunder, hög kvalitet och ett användbart system. Syftet med uppsatsen är att analysera och utreda testmetoder som används i företaget samt kartlägga hur utvecklingen av en ny testmetod ska vara passande till verksamheten. Detta jämför jag med den nuvarande testmetoden med implementering av eye-tracking. Uppsatsens undersökningsfrågor är således: Hur kan företagets nuvarande testmetod förbättras? Hur lätt är det för företaget att använda den nya testmetoden? Är den nya testmetoden mer användbar för företaget jämfört med deras nuvarande metod? Det empiriska materialet har framställts genom användbarhetstester. Även andra metoder, såsom bakgrundsenkät, observation, intervju, retrospektiv granskning och pilottest har använts. I studiens slutsats har det framkommit att den nuvarande testmetoden uppnår kriterier på hur en användbarhetstest ska genomföras. Ytterligare slutsats har varit att den nya testmetoden bidrar med att tydligt se och identifiera användbarhetsproblem som kan finnas i ett system.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lärare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrån lärarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation. Applikationen ger lärarna möjlighet till ett stödsystem med olika användningsområde som närvarokontroll, anmärkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt på plats. Stor vikt har lagts på att göra applikationen lättanvänd och användarvänlig och därför har tester med användare varit en stor del under utvecklingen.

This thesis examines which functions motivate experienced event marketing platform users to continue to use a specific event platform with regards to usability. The event marketing platform service Confetti was chosen as principal. Qualitative information was gathered through usability tests with existing users of Confetti and quantitative information was collected by sending out a questionnaire to existing Confetti users. A contextual analysis was then performed on the compiled material. It was found during the study that the most highly regarded feature was customizability and that inconsistent feedback was the main source of friction experienced by the users. The main entry point for users of Confetti was via recommendations, and users with a free subscription would consider a payment model if they arranged more events in general. Lastly, the simplicity and the ease of use of the Confetti platform was highly appreciated by the majority of the contacted users. A suggestion for future research in this area would be to conduct similar studies with event marketing platforms similar to Confetti in order to get a broader perspective on the usability demands as a whole.
Examensarbetet utreder vilka funktioner som motiverar erfarna användare av eventplattformar inom marknadsföring att fortsätta använda en specifik eventplattform, med avseende på användbarhet. Uppdragsgivaren för examensarbetet har varit Confetti Events. Kvalitativ information har samlats genom användbarhetstester med befintliga användare av Confetti och kvantitativ information har samlats via en enkät som skickats ut till användare av Confetti. Materialet har därefter genomgått en innehållsanalys. Studien visade att den högst värderade funktionaliteten var anpassningsmöjligheter och att inkonsekvent feedback var den största källan till friktion som upplevdes av användarna. Den främsta ingångspunkten till tjänsten var via rekommendationer och användarna med gratisversionen skulle överväga att uppgradera till en betalmodell om de i allmänhet arrangerade fler event. Slutligen, klarheten och användbarheten var högt uppskattade av majoriteten av de kontaktade användarna. Ett förslag för framtida forskning inom området är att genomföra liknande studier på eventplattformar som liknar Confettis med avsikten att få ett ännu bredare perspektiv på vad som efterfrågas i sin helhet, ur ett användbarhetsperspektiv.

Den här rapporten behandlar frågeställningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera användbarhetstester.

Frågeställningen grundar sig i att god användbarhet inte är ett explicit uttryckt mål i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frågeställningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem åt en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden cooperativ evaluation.

Frågeställningen besvaras genom att vi presenterar hur vi har gått tillväga för att inbegripa testerna i utvecklingsprocessen. De delar av informationssystemet som vi utvärderat beskrivs i rapporten.

Testerna hjälpte till att identifiera problem i systemets gränssnitt som annars troligen inte skulle ha upptäckts förrän slutanvändarna fått tillgång till systemet.

Slutsatserna är att det är möjligt, och dessutom önskvärt ur användbarhetssynpunkt, att innefatta användbarhetstester i utveckling av informationssystem.

This reports regards the question of how one can adjust system development according to the Systems Development Life Cycle (SDLC) to include usability testing.

The question is based on the fact that usability isn’t an explicit goal in Andersen description of the SDLC. To answer this question we have developed and tested an information system for a small business. The development has been carried on according to an own adaptation of the SDLC. The testings have been performed in accordance with the Cooperativ evaluation method.

The question is answered by the presentation of our adaptation to include the tests in the development process. The parts of the information system we have evaluated are described in the report.

The tests helped to identify problems in the user interface which otherwise probably would not have been discovered until the end user gotten access to the system.

The conclusions are that it is possible, and furthermore desirable from a usability point of view, to include usability testing duringthe development of information systems.

Trafikverket har ansvar över den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt drift av Sveriges vägar. En viktig faktor för säkerheten på våra vägar är vädret. Genom att kunna förutspå temperaturer och nederbörd längs vägar går det att minska risker i trafiken. Det finns mätstationer som mäter vägväder längs de vägar där det är störst risk för halka och snödrev. En mjukvara används för övervakning av väderstationerna och kvalitetskontroll av avvikelser i vägväderdatat. Trafikverket vill byta ut befintligt system för kvalitetskontroll mot ett mer användarvänligt system. I detta examensarbete skapades en prototyp till ett nytt användargränssnitt för kvalitetskontroll. Gränssnittet utvecklades i enlighet med aspekter för användbar webbdesign samt kriterier som togs fram i förstudien vid utvärdering av den befintliga kvalitetskontrollen. Det nya användargränssnittet visar avvikelser som geovisualiseringar och det utvecklades med mjukvarorna PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers samt GeoExt. Användargränssnittets användbarhet utvärderades med en heuristisk utvärdering av målgruppen som det är designat för. Utvärderingen bestod av användartest samt frågeformulär. Resultatet från utvärderingen visade att deltagarnas nöjdhet med gränssnittets design varierade. Slutsatsen var att användargränssnittets användbarhet är godtagbar men att gränssnittet har förbättringspotential.
The Swedish Transport Administration is accountable for the long-term planning and management of the Swedish road infrastructure. An important factor for the safety on our roads is the weather. By predicting the weather it is possible to reduce the risk for accidents. There are stations that measure weather conditions along the roads with the greatest risk of slipperiness and snow drift. Monitoring of these weather station is executed with a  software for quality control of data deviations. The Swedish Transport Administration wants to replace the present interface for quality control with a more user-friendly system. In this thesis, a prototype for a new interface for quality control was created. The interface was developed in accordance with aspects for useful web design and criterias produced in the preliminary study which evaluated the present interface. The new interface displays data deviations as geovisualizations. The interface was developed by using the PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers and GeoExt softwares. The usability of the interface was evaluated by the target audience it is designed for. The evaluation consisted of a heuristic evaluation with user tests and questionnaires. The outcome revealed that participants' satisfaction varied. The conclusion was that the usability of the interface is acceptable but that it has potential for improvement.

Hos flertalet människor finns en önskan om ett eget sparande, för långsiktiga såväl som kortsiktiga mål. Ser man till dagens bostadsmarknad och i synnerhet Stockholms län, kan det vara svårt för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden till följd av att det krävs att man ska ha sparat ihop till en kontantinsats.  Med syftet att motivera och öka individens penningsparande, genomfördes i denna studie en undersökning kring hur man i en applikation kan påverka mänsklig kognition och motivera individen till ett penningsparande. För uppdragsgivarens räkning, IT-konsult bolaget Etimo AB, har en prototyp i form av en sparapplikation utvecklats under denna studie.  Lösningsförslaget är ett resultat som bygger på svar från olika datainsamlingar och teknisk konstruktion. Resultaten från dessa datainsamlingar, där enkätundersökningar samt användbarhetstester utgjorde det viktigaste underlaget, visade att spelifiering är ett koncept som går att använda i en applikation för att påverka mänsklig kognition. Mer specifikt framkom det att element från speldesign såsom troféer samt framstegsmätare i form av poäng och grafer, har en positiv inverkan på användarens motivation.
To establish an own private savings, for both long-term as well as short-term goals, is a wish that most people have. Looking at the current housing market, there can be some difficulties for young adults, especially in the Stockholm county, to become an owner of a household. This due to the fact that an investment of this kind, often requires the individual to save up for a down payment.  This study has been conducted in order to obtain an answer on how to, in an application, affect human cognition and motivate individuals to increase their private savings. As a given assignment from the IT-consulting company Etimo AB, a prototype of a savings-application has been constructed during this study. The solution is a result based on various data collection methods as well as a software development process. The results of the study, in which usability tests and surveys where the most important ones, showed that gamification is a concept which can be used in an application in order to affect human cognition. The results showed more specifically that elements from game design, such as trophies and progress bars, have a positive effect on the users motivation.

Implementering av digitala vårdlösningar har en stor betydelse för samhället men anses också vara en stor utmaning för vårdpersonalen. Syftet med studien är att undersöka eventuella användarbarhetsproblem och teknikstress som kan upplevas bland vårdpersonalen i Arvika och Eda kommun då SecureMailbox ersätter deras nuvarande meddelandetjänst faxen. Ytterligare ett syfte är att samla in rekommendationer utifrån vårdpersonalens upplevelse av systemet. Uppsatsens undersökningsfrågor är således Hur lätt upplever användarna att det var att börja använda systemet?, Vilka är användbarhetsproblemen som finns i SecureMailbox? samt När vårdpersonalen använder gränssnittet, när och var uppstår eventuell teknikstress? Uppsatsens teoretiska referensram är baserad på tidigare studier och litteratur vilka behandlar informations- och kommunikationsteknik i samband med e-hälsa, användbarhet i relation till digitala lösningar inom vården och teknikstress kopplat till detta. Det empiriska materialet har framställts genom användbarhetstester. Även andra metoder, såsom enkät, bakgrundsenkät, observation, intervju, tänka högt och pilottest har använts. De empiriska källorna utgjordes av vårdpersonal som berörs av ersättandet av faxen genom SecureMailbox i Arvika och Eda kommun. I studiens slutsats har det framkommit att upplevelsen av systemets användbarhet är överlag positiv men att identifierade problem gör att vårdpersonalen inte klarade att utföra några av de tilldelade uppgifterna. Utöver detta visar studien att teknikstress uppstod när vårdpersonalen saknade tillräckligt med kunskap för att utföra sina uppgifter.
Implementation of digital healthcare solutions is of great importance in society, but is also considered a major challenge for healthcare professionals. The purpose of the study is to investigate usability problems and technology stress that can be experienced by the healthcare professionals in Arvika and Eda municipality as SecureMailbox replaces their current messaging service, the fax. An additional purpose is to collect recommendations based on the experience of the healthcare professionals of the system. The research questions in this bachelor thesis are thus: How easy do users feel that it was to start using the system?, What are the usability problems found in SecureMailbox? as well as When the healthcare staff uses the interface. when and where does the technology stress occur?. The thesis’s theoretical frame of reference is based on previous studies and literature dealing with information and communication technology in connection with e-health, also usefulness in relation to digital solutions in healthcare and technology stress linked to this is presented. The empirical material has been produced through usability tests. Other methods, such as survey, background questionnaire, observation, interview, think aloud and pilot test have been used. The empirical sources consisted of healthcare personnel who are affected by the replacement of the fax through SecureMailbox in Arvika and Eda municipality. The study's conclusion is that the experience of usability is generally positive but that problems identified in this study are the cause for the health care professionals not being able to perform some of the assigned tasks. In addition, the study shows that technostress occurred when the healthcare professionals lacked sufficient knowledge to carry out their tasks.

Sandvik IT Services är i behov av en webbportal för hantering och skapande av användbarhetstester av olika programvaror och tjänster. Genom  informella intervjuer angående webbportalens utformning samt en grundläggande studie  i programspråket ASP.NET skaffades förståelse och kunskap kring problemet.  Utifrån informationen skapades först en kravspecifikation där det togs upp skall-  och börkrav för webbportalen. Därefter utvecklades en databasmodell och en  sidstruktur som kontinuerligt under utvecklingen kontrollerades med utvecklare på Sandvik  IT Services för att försäkra sig om att materialet skulle bli användbart.  Med sidstrukturen medföljer även ett förslag på användargränssnitt för de olika  sidorna. Resultatet blev en design bestående av en databasmodell, kravspecifikation samt  en sidstruktur som utvecklare på Sandvik IT Services godkände. De ansåg att  denna design skulle vara till god användning vid implementation av en webbportal  förhantering och skapande av användbarhetstester av olika programvaror.

Tidigare forskning visar att responstid har stor inverkan på användarens upplevelse online. Trots det saknas tydliga metodiker för hur man ska arbeta med responstid. Med detta i åtanke blev studiens syfte att undersöka hur företag bör arbeta med responstid i webbapplikationer och huruvida man bör ta hjälp av användare i arbetet. Undersökningen skedde med hjälp av en litteraturstudie, följt av sju intervjuer med yrkesverksamma inom IT-branschen. Därefter genomfördes en analys av empirin för att hitta likheter och skillnader i data. Studiens resultat påvisar att man bör definiera krav som är anpassade efter webbapplikationens mål och syfte. Kraven bör definieras för varje funktion i webbapplikationen och vara tydliga samt mätbara. En metod för att uppnå det är att använda SMART-kriterierna. För att säkerställa att kraven uppfylls bör prestandatester genomföras. Dessa bör automatiseras och verktyget som används ska vara anpassat för applikationen. Användare kan med fördel vara involverade i arbetet med responstid. Huruvida användbarhetstest är rätt metod går inte att säkerställa. Monitorering är ett bra komplement i arbetet med krav för responstid, men kan inte återge användarens upplevelse och ersätter inte heller användarmedverkan vid kravframtagning.
Previous research shows that response time has big impact on the user's experience online. Despite this, there are no clear methodologies for how to work with response time. With this in mind, the aim of this study was to investigate how companies should work with response time in web applications and whether one should take help from users. The study was conducted using a literature study, followed by seven interviews with active professionals in the IT industry. An empirical analysis was then performed to find similarities and differences in data. The study's results show that one should define requirements that are adapted to the goals and purpose of the web application. The requirements should be defined for each function in the web application and be clear and measurable. One method of achieving this is to use the SMART criteria. To ensure that the requirements are met, performance tests should be carried out. These should be automated, and the tool used should be adapted for the application. Users can advantageously be involved in the work with response time. Whether usability test is the right method cannot be guaranteed. Monitoring is a good complement in the work with requirements for response time but cannot reproduce the user's experience nor does it replace user involvement in the production of requirements.

Det finns begränsad tillgång till pussel för personer med synfel (inklusive blinda personer). För att undersöka behovet av potentiella användare i 3D kartpussel och identifiera deras preferenser, behov och krav, användes en kvalitativ metod som på engelska kallas ”participatory design”. Projektet utfördes i Kreta och alla deltagare kom från ön. Då Icke-standardiserade subjekt användes i forskningsprojektet användes lämpliga tillgängliga metoder och kommunikationsvägar för att anpassa studien för denna grupp. Stor vikt lades ner på bakgrundsstudier, inklusive intervjuer med experter och undersökning av befintligt material inom detta ämne.  För att underlätta förståelsen av konceptet och skapa en gemensam referensram för alla deltagare gjordes funktionella 3D prototyper av  kartpussel föreställande Kreta. Prototyperna gjordes i trä, antingen tall eller MDF. Därefter organiserades fokusgrupper och intervjuer. I fokusgrupperna deltog vuxna och barn med synnedsättning. Aktiviteterna var scenariokreation, utvärdering av användarvänlighet och en enkätundersökning som fylldes in av de som kunde (personer med tillräckligt god syn).  Data som samlades analyserades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet av testerna visade potentiella användarvänlighetsproblem för prototyperna, de flesta relaterade till synskadade individers erfarenheter av linkande produkter. Dessutom identifierades deltagarnas preferenser och behov angående temat, storlek, material, typ av samband och andra faktorer av pusslet.  Resultaten visar att osäkerhet eller brist på bekräftelse huruvida pusselbitarna var lagda rätt eller fel var den största svårigheten bland deltagare med synnedsättning. Den mest populära metoden för låsning av pusselbitarna bland de med synnedsättning var ”fit in a frame” och ”magnets”. Majoriteten av deltagarna uppmuntrade att lägga till färger på pusslet och markera olika städer. Sex av åtta deltagare var intresserade av att köpa pussel liknande det som de testat. Av 22 icke synskadade personer svarade nio av dem att det är möjligt att de skulle köpa pusslet och elva svarade att det är väldigt möjligt att de skulle köpa tredimensionella pussel. Mer än hälften såg färger som ett tilläggselement på pusslet. De två mest populära låsningsmetoderna var ”loose contact” och ”fit in a frame”. Angående materialvalet, togs trä emot väl av både synskadade och icke-synskadade testpersoner. Träprototyper  var dock det enda tillgängliga under testet. Deltagare gav flera förslag angående temat, storlek och extra egenskaper för produkten. Det resulterade i att många idéer genererades under ”workshopen”. Utfall, problem och begränsningar relaterade till de använda metoderna diskuterades och rekommendationer för framtida studier gjordes.
There are a limited number of puzzles accessible to visually impaired people (including the blind population) and also limited 3D map-puzzles available in the market. In order to explore the interest of potential users in 3D map-puzzles and identify their preferences, needs and demands, a participatory design approach was adopted. The project took place in Crete and all participants came from the local population. Because of the non-standard population included in this research project (visually impaired people) accessible methods and means of communication had to be selected. Therefore an extensive background research was performed, including interviews with experts and a thorough study of existing knowledge and previous research in related fields.  Aiming to facilitate understanding of the concept and to provide a common point of reference for all participants, functional prototypes of a 3D map-puzzle of the island of Crete were developed and manufactured. Prototypes were made of wood, either Pine or MDF. Subsequently, focus group and interview sessions were organized. Visually impaired and sighted, adults and children, participated in these sessions which included usability testing of the prototypes, scenario creation and a questionnaire (for the sighted participants). Data collected in the conducted sessions were analyzed using qualitative and quantitative methods. The results revealed usability problems of the prototypes and provided signs of potential problems, most of them related to the use of similar products by visually impaired individuals. Additionally, preferences and needs of the participants about the theme, the size, the material, the type of connection and other elements of the puzzle, were identified. According to the findings, the most severe problem, occurring when visually impaired participants tried to assemble the puzzle, was the uncertainty or “lack of confirmation” whether pieces were assembled in the right way or not. The most popular connection types among visually impaired participants were “fit in a frame” and “magnet”. Additionally, the majority of visually impaired participants were in favor of adding colors on the puzzle and marks for the different cities. Regarding buying interest, six out of eight visually impaired participants stated that they would buy a puzzle like the one they tested. Out of the twenty-two sighted participants, nine answered that it is “possible” and eleven answered that it is “highly possible” to buy a 3D map-puzzle. More than half of the sighted participants selected colors as an additional element on the puzzle while the two most popular connection types were “loose contact” and “fit in a frame”. Regarding the material of the puzzle, wood was well accepted by both sighted and visually impaired participants. However, only prototypes made from wood were available to the participants.  Additionally, participants made various suggestions regarding the theme, the size and additional elements of a 3D puzzle. As a result, many ideas were produced during the sessions. Eventually, outcomes, problems and limitations related to the methods used during the study were discussed and recommendations for future work were made.

A thought-out website can guide a visitor to easily understand how the website’s service can benefit them. The process of guiding the visitor is called user onboarding. A well-designed user onboarding process enhances the user's experience and increases a visitor's understanding of the service and what the service can do to benefit the visitor. At the same time, trust is built between a visitor and the service. The aim of the project was to examine which parts of a user onboarding process that could be changed in order to build trust and give visitors a deeper understanding of the service. This project examined the user onboarding process of a start-up called Woilà through user testning. The results from the user tests served as the basis for redesigning an improved user onboarding process. Prototyping was used in order to visualize the design changes, which could be used to enhance Woilà's user onboarding. The prototypes evolved from a non-functional to a functional digital mock-up prototype. The design changes of Woilà's user onboarding process were presented in a React web application. The web application was evaluated by user testing and the results showed that well-presented information and a visually appealing design builds trust and makes a visitor understand the value of a service.
En hemsida med genomtänkt design kan hjälpa en besökare att på ett effektivt sätt förstå värdet av tjänsten som presenteras. Det är en process som kallas user onboarding. En välgjord user onboarding-process förbättrar kundupplevelsen och ökar en besökares förståelse för tjänsten och vad den kan ha för nytta för besökaren. Samtidigt förstärks besökarens förtroende för företaget samt dess tjänst. Syftet med projektet var att undersöka vilka delar av en user onboarding-process som kan förändras för att bygga förtroende mellan besökaren och företaget samt ge besökarna en djupare förståelse för tjänsten. Det här projektet undersökte user onboardingen hos ett startup-företag som heter Woilà med hjälp av användartester. Resultatet från utvärderingen låg till grund för de prototyper som utvecklats med fokus på att förbättra user onboarding-processen. Prototypning användes för att visualisera de förändringar som gjorts med målet att förbättra Woilàs user onboarding-process. Prototyperna utvecklades från en icke-funktionell prototyp till en funktionell prototyp i form av en webbapplikation skriven i React. Webbapplikationen utvärderades med hjälp av användartester. Resultatet visade att tydlig och välplacerad information och ett visuellt tilltalande gränssnitt gör det möjligt att bygga tillit och får besökaren att förstå värdet i tjänsten.

The scope of research is usability problems and web analytics. This thesis examines whether or nor Google Analytics can point out the usability problems a website has, and describes the process of usability analysis of the two websites belonging to the organisation ArtDatabanken. The research is divided into two parts. The first part describes the collection of the usability problems ArtDatabanken had and what usability problems that were identified. The second part describes the Google Analytics analysis of the usability problems that were possible to investigate, how the study was designed and the result from that investigation. Finally, some recommendations are given on how Google Analytics should be improved to more effectively find potential usability problems. The results of the research show that Google Analytics can find some of the identified usability problems, but the automatic implementation and its standard reports is not effective enough. By tracking all of the events at the site, a better understanding of what users are doing during their visits could be obtained. This together with some changes of the built-in reports would increase the possibilities to find potential usability problems by using Google Analytics.

En stor andel av Sveriges befolkning genomför sina köp online. Forskare menar att det finns ett tydligt samband mellan användbarhet och framgångsrik e-handel. Därmed är det viktigt för företag som bedriver e-handel att ha en användbar hemsida. Ett fallföretag upplever ett bortfall av kunder på sina kategori- och produktsidor och att eventuella köp uteblir. Fallföretaget är ganska övertygade om att det rör sig om kundgruppen högskolestudenter. Studiens huvudsyfte är att identifiera och beskriva hur högskolestudenter uppfattar användbarheten under navigationsprocessen mellan kategorisidor och produktsidor på ett fallföretags hemsida ur ett konsumentperspektiv. Bisyftet är att identifiera och beskriva hur högskolestudenter navigerar mellan kategorisidor och produktsidor hos ett fallföretags hemsida ur ett konsumentperspektiv. Forskningsdesignen är kvalitativ och fallstudiemetoden har tillämpats i studien. Fem högskolestudenter och två representanter från fallföretaget har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Högskolestudenterna har genomfört användbarhetstester och blivit observerade under testerna. Fallföretagets uppfattningar skiljer sig till viss del från högskolestudenternas uppfattningar. Några av de viktigaste slutsatserna är: Högskolestudenterna anser att hemsidan har en högre grad av användbarhet under navigationsprocessen mellan kategori- och produktsidorna. Fallföretagets uppfattning är att användbarheten är av en lägre grad under navigationsprocessen mellan kategori- och produktsidorna än högskolestudenternas uppfattning. Den lokala navigationen är det mest tillämpade navigationssystemet av högskolestudenterna. Det största hindret under navigationsprocessen enligt högskolestudenterna och fallföretaget är kategoriernas benämningar, vilket påverkar användbarheten negativt.

Vi har utvärderat IMIS med hjälp av användbarhetstester tillsammans med hemtjänstpersonal verksamma på fältet. Målet med utvärderingen har varit att redovisa eventuella problem av användbarhetskaraktär och utifrån dessa ge förslag på förbättringar inför en vidareutveckling av systemet. Syftet med vårt arbete har varit att bidra med ökad kunskap när det gäller användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten. IMIS (Integrated Mobile Information System) är ett interaktivt informationssystem, som studenter från IT-programmet vid Blekinge Tekniska högskola har utvecklat. Systemet är en prototyp ämnad att utvecklas vidare för bruk inom hemtjänsten. Det är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för att underlätta samordning och kommunikation mellan vårdpersonal, göra information om vårdtagarna lättillgänglig för vårdgivarna, samt kunna ge en helhetsbild av vårdtagarna och deras personliga nätverk. Hemtjänst innebär att den som inte kan klara sig på egen hand på grund av sjukdom, handikapp eller åldersförändringar kan få hjälp i det egna hemmet med bl.a. städning och personlig omvårdnad av kommunalt anställda vårdbiträden. De senaste 20 åren har datoriseringen ökat markant och persondatorer har numera blivit en förbrukningsvara för en stor del av befolkningen. Nya produkter och system ställer dock ofta till med problem för användarna eftersom de inte alltid är anpassade till de tilltänkta användarnas färdigheter och behov. Mobila kommunikationslösningar inom hemtjänsten är ett relativt nytt koncept. Det unika med dessa lösningar är att de i första hand riktar sig till de som arbetar ute hos vårdtagarna. Från en communicator, som är en kombinerad trådlös telefon och handdator, kopplar personalen upp sig mot Internet där alla med behörighet kan ta del av informationen i samma stund som den skrivs, var de än befinner sig. Användbarhet kan definieras och göras mätbart på många olika sätt. Vi har valt att utgå från den internationella standarden för användbarhet ISO 9241-11, där vi fokuserar på ändamålsenlighet och tillfredsställelse. För att genomföra våra tester har vi använt metoden kooperativ utvärdering som är en vidareutveckling av metoden thinking-aloud. Metoden går i korta drag ut på att användare kommenterar högt under tiden de arbetar med uppgifter. Det är en empirisk och formativ utvärderingsmetod av mindre formell karaktär där observatören deltar i utvärderingen. Vi har även använt frågeformulär både före, under och efter de praktiska testerna. Testerna genomfördes tillsammans med sju fast anställda vårdbiträden inom hemtjänsten i Karlshamns kommun. De flesta av deltagarna hade ingen eller mycket liten datorvana. Alla testpersoner var dock positiva till systemet och ingen tyckte att systemet verkade speciellt svårt att använda. Efter att ha provat verktyget, tyckte de flesta att det var lättare än de hade fått intryck av från början. Sex av deltagarna trodde att de kunde ha nytta av de funktioner de hade fått prova på i arbetet, och de skulle även rekommendera att kommunen köpte in systemet till hemtjänsten. Alla tyckte att systemet var tilltalande och effektivt. Endast tre av deltagarna klarade av alla uppgifterna inom utsatt tid. Dessa tre hade alla lite eller medel datorvana. Det största problemet relaterat till systemet var deltagarnas förvirring i samband med att huvudfönstret inte laddades om när de klickade på en länk i menyn, vilket innebar att innehåll i huvudfönster och meny inte alltid stämde överens. Tillsammans med de teoretiska studierna har användbarhetstesterna gett oss ökad insikt om användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten.
irene.alpadie@karlshamn.mail.telia.com

Den här studien undersöker hur användarcentrerade metoder inom interaktionsdesignprocessen kan involvera medborgare i utvecklingen av offentliga e-tjänster. Genom en praktisk fallstudie på en befintlig offentlig e-tjänst, kallad Familjeportalen, kan studien bidra med en större förståelse för hur användbarheten i offentliga e-tjänster kan utvecklas och förbättras utifrån en medborgarcentrerad synvinkel. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med observationer har en kravspecifikation utarbetats som utgår från medborgarnas krav och behov i interaktionen med den befintliga e-tjänsten. Kravspecifikationen låg till grund för skapandet av en funktionell LO-FI prototyp som sedan testats och utvärderats av medborgarna. För att skapa en offentlig e-tjänst som fungerar för en heterogen målgrupp som medborgare utgör är det viktigt med att involvera representativa och diversifierade medborgare i designprocessen. Att involvera medborgarna i utvecklingen samt utvärderingen av en framtida prototyp har visats sig ge värdefulla insikter över hur en offentlig e-tjänst kan utvecklas och förbättras.
This study examines how user-centered methods in the interaction design process can involve citizens in the development of public e-services. Through a practical case study of an existing public e-service, called Familjeportalen, the study can contribute to a greater understanding of how the utility of public e-services can be developed and improved from a citizen-centered point of view. By combining qualitative interviews with observations, a requirement specification has been developed that is based on citizens' requirements and needs in interaction with the existing e-service. The requirements specification was the basis for the creation of a functional LO-FI prototype, which was then tested and evaluated by citizens. In order to create a public e-service that works for a heterogeneous target group that constitutes citizens, it is important to involve representative and diversified citizens in the design process. Involving citizens in development and evaluating a future prototype has been shown to provide valuable insights into how a public e-service can be developed and improved.

Cybercom Group AB har en kombinerad säkerhets- och integrationsplattform kallad CESP, Cybercom Enhanced Security Platform. I CESP finns bl.a. en autentiseringstjänst, åtkomstkontroll, loggning och logganalys. Det finns även ett webbaserat administrationsgränssnitt för att komma åt och administrera tjänsterna. Examensarbetet har gått ut på att utvärdera och omforma adminis-trationsgränssnittet för att göra gränssnittet mer enhetligt och lättarbetat. Examensarbetet har varit inriktat på att ge utvecklarna ett stöd för vidare utveckling med fokus på användbarhet och avslutades med en utvärdering mellan den »gamla« och »nya« administrationsportalen. Examensrapporten kommer ta upp hela arbetsprocessen indelat i dess fyra faser; undersökning, design, implementation och utvärdering. Examensarbetet har lett till en implementation av en begränsad del i en administrationsportal samt en omfattande pappersprototyp som visar hur en vidare implementation av administrationsportalen kan se ut. Resultatet av utvärderingen visade inte på någon signifikant skillnad mellan den »gamla« och »nya« administrationsportalen, detta till stor del p.g.a. felaktigt val av utvärderingsmetod som inte var lämpad att utvärdera två olika system.

This thesis investigates the public transport system in the city of Uppsala in Sweden. This thesis bases itself on the fact that the development of a new ticketing and payment system is about to start. The purpose of the thesis is to help increase the number of journeys travelled with public transport. To achieve this, the goal of the thesis is to present a vision for UL’s new payment and ticketing system with concepts of interaction design in mind whilst investigating whether a simplified system might increase travel with public transport. The thesis uses surveys, interviews and usability testing of the present-day system. The opinions can be summarised such that people in general find difficulties in grasping the different fare zones of the public transport system and do therefore experience difficulties in buying the correct ticket for their specific journey.  The new ticketing system should consist of a redesigned fare structure, where a complete removal of the fare zones would create perhaps the most intuitive ticketing system. The new ticketing system should also be able to handle contactless payments, easing the burden on bus drivers who will not need to issue tickets to passengers. In general, a downscaling of the current ticketing system is preferable to avoid confusing travellers. It is of the essence to consider the ticketing and payment system as a sociotechnical system since investigating neither technology nor people alone will lead to a successfully implemented system. They need to be investigated jointly.

Vårt samhälle har genomgått stora förändringar då det rör sig teknik. Många områden i dagens samhälle blev digitaliserade och Vården, vår hälsa blev inte ett undantag. Landstinget tillhandahåller ett IT- system eller e- tjänst, som möjliggör patienten att boka/ omboka tid, förnya recept, beställa sina patientjournaler och med mera. E- tjänsten Mina Vårdkontakter (MVK) skapades för drygt 10 år sedan. Tjänsten vänder sig till alla medborgare, oavsett dator- och Internetanvändningserfarenhet, kön och ålder. Eftersom alla medborgare inte är lika vana IT- användare och därför ett sådant system bör vara så användarvänlig som möjligt. Detta arbete syftar på att hitta brister i MVK och hitta förslag på förbättringar utifrån användbarhetsprinciper. Metoder som användes i detta arbete är kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Därför utvärderade jag e- tjänsten MVK, genom att genomföra ett antal användbarhetstester. Testpersoner i detta arbete var både män och kvinnor i olika åldrar, har olika erfarenhet av dator- och Internetanvändning. Mina testfrågade fick ett antal enkla uppgifter, som jag ansåg kan ha några brister. Det svåraste av alla uppgifter var att Hitta MVK på lg.se webbsida. Men det var inte heller lätt att hitta hjälp på MVK. Den bästa tjänsten av alla som finns på MVK var att avboka/ omboka tiden och förnya recept- funktionen. Med hjälp av Time- on- task observerade jag också att oerfarna personer tar alltid längre tid att utföra vissa uppgifter jämfört med experten och med erfarna testpersoner. Och det är just för dem man ska förbättra e- tjänsten för att det skulle vara så enkelt som möjligt att använda e- tjänsten och personer skulle trivas med systemet. Efter genomfört arbete identifierades förslag på förbättringar av e- tjänsten, samt man kunde ge förslag på framtida forskning. Framtid forskning kan vara en ny utvärdering av bara en grupp oerfarna användare i olika åldrar. Man kan också undersöka hur den grafiska designen ser ut och hur det går att navigera i MVK. Eller så kan man göra en ny utvärdering efter den planerade uppdateringen av MVK som skulle ske om drygt en månad, enligt MVK- utvecklare.
Our society has undergone significant changes as new techniques came into our lives. Many areas of today’s society have digitalized in very short period and even healthcare sector is not exception. The County Council (Landstinget) provides an IT- system or e- service (MVK), which allows patients to book/ cancel appointments, renew prescriptions, order Patient Medical Records and much more. E- service was created just over 10 years ago. The service is aimed to all citizens, regardless of Computer- and Internet experience, gender and age. Since not all citizens are experienced in usage of IT, such system should be as easier and as user friendly as possible. This work is aimed to find weaknesses in MVK and find suggestions for improvement based on usability principles. Methods used in this work the combination of qualitative and quantitative methods. Therefore, I evaluated the service MVK, by implementing a number of usability tests. Test persons in this work were both men and women of different ages and different Computer- and Internet experiences. Test persons got a number of simple tasks, in which I felt we might find some faults. The most difficult of all was to find MVK on lg.se website. But it was not easy either to find Help on MVK. The best service of all available on MVK is to cancel/ reschedule the appointment and renew- prescription function. By using Time- on- task, I observed that inexperienced computer and internet users take longer time to perform certain tasks, compared with the expert and with other test takers. And that is right for them we should improve the system so that it would be easy for them to use it. In this work I could identify suggestions to improve the e- service, and could give suggestions to future research. Future research may be a reassessment of just a group of inexperienced users of different ages. We can also examine how the graphic design looks like and how it is to navigate on MVK. Or we can also re- evaluate e- service after the planned updates of MVK that would be carried out in a month, according to MVK developers.