Academic literature on the topic 'Användbarhetstestning'

I detta projekt har en webbplats utformats enligt måldriven design. Arbetssättet har delvis följt den agila metoden scrum. Syftet med webbplatsen är att fungera som ett verktyg för praktiserande tjänstedesigners samt studenter i processen att välja visualiseringsteknik för att representera data. Begreppet användbarhet samt olika metoder för att testa detta har utretts. Intervjuer har genomförts, dessa har legat till grund för personor och scenarier. Två prototyper av webbplatsen har skapats och användartestats i två iterationer, en för varje prototyp. Det sista användartestet kompletterades med System Usability Scale (SUS) för att få fram ett värde på användbarhet. Användartesterna gjordes i två iterationer och resulterade i en lista med förslag på hur prototyperna kan ändras. Generellt gav användartesterna och SUS en positiv bild av prototyperna, men prototyperna bör testas och utvecklas ytterligare för ett ännu bättre slutresultat.

Fältet för användbarhetstestning är fullt av metoder, men av någon anledning är det en väldig brist på studier som jämför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt är likvärdiga. Denna studie jämförde två användbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jämfördes metodernas metamedelvärde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rådata och sedan utökades analysen till att jämföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgång till. Dessa två olika jämförelser gjordes ett flertal gånger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration. Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavärde (värden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa två mätinstrument då deras resultat jämfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgång till, men även om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet på en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende på vilken metod som används, vilket innebär att liknande studier borde genomföras.

På uppdrag av HOW Solutions AB har användartester utförts på deras applikation NPÖ Mobil. Applikationen bygger på det webbaserade systemet NPÖ (Nationell Patientöversikt) och ger vårdpersonal (främst distriktssköterskor) tillgång till patienters journaler i sin smartphone eller surfplatta vid hembesök. Syftet med studien är att dels se om det finns någon skillnad mellan smartphone och surfplatta med avseende på lostness och tid men också att identifiera problem i systemet som behöver designas om. För att få en bra överblick över distriktssköterskors arbetssätt intervjuades två stycken. Dessa intervjuer låg sedan till grund för användartestet som utvecklades. Användartest gjordes på 8 sjuksköterskor och distriktssköterskor i Östergötland. Ingen statistisk skillnad mellan surfplatta och smartphone med avseende på lostness eller tid kunde påvisas. Däremot påvisades lostness i ett flertal funktioner i applikationen och även en del uppgifter som försöksdeltagarna inte lyckades lösa. Med grund i de resultaten togs en del designförslag fram för att förbättra applikationen.

Att använda ögonrörelsemätningar inom användbarhetstestning är en populär metod som efterfrågas allt mer i och med tekniken blivit både billigare och stabilare. Syftet med studien var att undersöka vad ögonrörelsemätningar kan tillföra i en kvalitativ användbarhetstestning av en webbapplikation. Studien utfördes på webbapplikationen Whiteport, ett verktyg för att utforma prototyper direkt från en handritad skiss. Studien ämnade även utreda vilka användbarhetsproblem som finns i detta verktyg, samt vilka av dessa som bör förklaras i en framtida introduktionsguide. Fem stycken praktiserande interaktionsdesigners rekryterades till att genomgå ögonrörelsemätning under interagerandet med Whiteport, samt ett retrospektivt tänka-högt-protokoll. Resultaten blev sex övergripande kategorier av användbarhetsproblem med tillhörande analys. Utifrån dessa resultat kunde en diskussion föras kring ögonrörelsemätningarnas bidrag till resultatet samt vilka för- och nackdelar som fanns med den kvalitativa ansatsen. Studien visade att ögonrörelsemätningar kan användas för att få en djupare förståelse kring användbarhetsproblem, förutsatt att tillräckliga komplement används som exempelvis ett retrospektivt tänka-högt-protokoll. Resultatet kan även ses som ett bidrag mot att etablera vetenskapliga ramverk för att utföra kvalitativ användbarhetstestning med ögonrörelsemätningar. Slutligen kunde även förbättringsförslag till verktyget samt punkter som behöver förklaras i introduktionsguiden sammanfattas. Vidare användbarhetstestning av verktyget rekommenderas, då många av användbarhetsproblemen berodde på buggar i verktyget.

Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.

Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används. Även om det inte erhölls några signifikanta resultat, tyder det ändå på att heuristisk utvärdering är en effektivare metod. Resultatet visade även att metoderna kompletterar varandra.

Mjukvaror som är integrerade i olika applikationer runt om oss har blivit allt mer vanligare idag och användningen av dessa har blivit en del av vardagen. Detta gör att utvecklingen av användarvänliga system är eftertraktat på marknaden. I denna studie följs samtliga principer för design av användbara gränssnitt för att implementera en ny design och utvärdera användargränssnittet till en webbterminal för golfklubbar runt om i Sverige. Tillsammans med TietoEVRY ska den nuvarande frontend delen av applikationen, vilket är utvecklad i JavaScript-ramverket React, att förnyas och förbättras. Syftet är att implementera ett nytt gränssnitt som ökar tillgängligheten och förmedlar sin funktionalitet på ett tydligt sätt. Som en del av det vetenskapliga arbetet sker en jämförelse av den äldre designen med den nya designen ur ett användbarhetsperspektiv. Målet med det vetenskapliga arbetet är att utvärdera webbterminalen för att kunna mäta i vilken grad som användarupplevelsen av applikationen har förbättrats i utvecklingsprocessen. Intervjuer samt en benchmark-undersökning kommer att genomföras. För att åstadkomma optimala resultat ska deltagarna i experimenten vara lagom bekanta med olika begrepp inom golf och användningen av webbsidor överlag. Med hjälp av tidigare forskning om ämnet samt den datan som samlas in i denna studien ska det ske en jämförelse av det nya användargränssnittet för webbterminalen med det tidigare och resultatet ska utvärderas för att komma fram till en lösning på hur en webbapplikation kan vara användarvänlig.
Embedded softwares in various applications around us have become increasingly common today and the use of these is part of everyday life. Because of this the development of user-friendly systems is sought after on the market. This study follows different principles for designing user-friendly interfaces in order to implement a new design and evaluate the user interface for a web terminal for golf clubs around Sweden. Together with TietoEVRY the current frontend part of the application, which is developed in the JavaScript framework React, is to be renewed and improved. The aim is to create an interface that increases accessibility and conveys its functionality in a clear way. As part of the scientific study, a comparison is made of the older design with the new design from a usability perspective. The goal of the scientific study is to evaluate the web terminal to be able to calculate the degree that the user experience of the application has improved in the development process. Interviews and a benchmark test will be conducted. In order to achieve optimal results, the participants in the experiments must be reasonably familiar with different golf terminology and the use of web pages in general. With the help of previous research on the subject as well as the data collected in this study a comparison will be made between the new user interface for the web terminal with the previous one and an evaluation of the results will be made to come up with a solution on how a web application can be user-friendly.

As the technologies evolve, more complex products such as real-time web applications are made. These applications introduce new usability challenges and interaction design opportunities. The purpose of this work was to evaluate and enhance the usability of a complex real-time web user interface using a User-centered design approach. Another aim was to investigate how to adapt the current usability research methods, guidelines and principles to today's modern technology, such as real-time web applications. The research was carried out for the Stockholm based start-up Challengermode AB that is currently developing a competitive gaming platform with a focus in automatic tournaments. The research method consisted of a user and system analysis, usability testing and a creative design workshop. The research results were used in combination with current user interface design guidelines and principles to improve and design new features to the current user interface. The results show that the User-centered design approach in combination with Participatory design was a successful way of evaluating and improving the usability of the Challengermode real-time web user interface. The current usability research and design guidelines are applicable to modern technology, but in order to evaluate the Challengermode real-time web user interface, and other applications with similar functionality in a realistic scenario, traditional usability testing can be limited. Furthermore, the main takeaways from the user interface improvement process is that designing for empty states and not hiding important elements even though they are not active is as important as designing for the optimal case where data is available.
I och med att tekniken förbättras utvecklas allt mer komplexa produkter såsom realtidswebbapplikationer. Dessa applikationer inför nya utmaningar och möjligheter inom användbarhet och interaktionsdesign. Syftet med detta arbete var att utvärdera och förbättra användbarheten av ett komplex realtidswebbgränssnitt med hjälp av en användarcentrerad designstrategi. Ett annat syfte var att undersöka hur man kan anpassa existerande metoder, riktlinjer och principer inom användbarhetsforskning och interaktionsdesign för dagens moderna teknik, såsom realtidswebbapplikationer. Arbetet genomfördes för det Stockholm baserade start-up företaget Challengermode AB som för närvarande utvecklar en tävlingsplattform för eSport med fokus på automatiska turneringar. Forskningsmetoden bestod av en användar- och systemanalys, användbarhetstester och en kreativ designworkshop. Forskningsresultaten användes sedan i kombination med riktlinjer och principer inom interaktionsdesign för att förbättra och utveckla nya funktioner för det aktuella användargränssnittet. Resultaten visar att en användarcentrerad designstrategi i kombination med kooperativ design var ett framgångsrikt sätt att utvärdera och förbättra användbarheten av Challengermodes realtidswebbgränssnitt. Dagens forskning inom användbarhet och designriktlinjer är applicerbara på modern teknik, men för att utvärdera Challengermodes realtidswebbgränssnitt, och andra liknande applikationer i ett realistiskt scenario, kan traditionella användbarhetstester vara begränsade. De viktigaste slutsatserna från designprocessen är att design för element i tomma tillstånd är lika viktigt som design för element i det optimala tillståndet där data är tillgänglig.

Denna rapport handlar om en användbarhetsutvärdering av synthesizern OP-1, utvecklad av företaget Teenage Engineering. Studien är kvalitativ och undersöker bara den omedelbara användarupplevelsen av produkten. Rapporten baseras på resultat från ett antal användbarhetstester, utförda på företaget i fråga. Användbarhetstesterna avser att undersöka hur en användare kan förstå hur OP-1:s kan användas och hur de kan förstår dess olika lägen och vidare på vilket sätt detta påverkar den initiala användarupplevelsen. Totalt nio av fjorton tillfrågade personer har ingått i användbarhetstesterna. Urvalsgruppen bestod av personer med tidigare, dock varierande mängd, erfarenhet av synthesizers. I den teoretiska referensramen förenas Jonas Löwgren och Erik Stoltermans brukskvalitetsteorier tillsammans med valda delar av Donald Normans ” Seven Stages of Actions as Design Aids”. Resultatet visar att användarna snabbt kommer igång med synthesizerns grundläggande funktioner. Samtliga användare tycker att OP-1 är estetiskt tilltalande, underhållande och uppskattar dess portabla format, med vilket de ser användningsområden i både resor och livesammanhang. Användarna anser också att de inte alltid måste förstå synthesizerns grafiska element, på display eller knappar, då detta tydliggörs efter användning av produkten. Användarna visar svårigheter med funktioner som pattern sequencer och viss redigering i tape. Vidare har de även ibland svårt att förstå i vilket mode som synthesizern befinner sig i. Samtliga användbarhetstester utfördes på en pre-betaversion av OP-1. Den slutgiltiga versionen av synthesizern har uppdaterats utefter resultaten från den här undersökningen.
This report is based on results given from usability testing of the synthesizer OP-1 developed by the company Teenage Engineering. The study has involved potential end users during the development process and aims only to look at the first experience the user gets from the interaction with the synthesizer. The meaning of the usability tests is to find out how the user can understand how to use OP-1, how intuitive the different modes are and how this affects the initial user experience. Nine people, out of a total amount of fourteen asked, participated in these usability tests. The selection of participants is based on their previous knowledge and experience of synthesizers. The theoretical frame of reference includes Jonas Löwgren and Erik Stoltermans theories of use qualities and are combined with chosen parts of Donald Normans ” Seven Stages of Actions as Design Aids”. The shown results indicate that the users quickly understand how to use the basic modes and features of the synthesizer. All of the participated users think OP-1 is entertaining, finds the design of OP-1 attractive and appriciates its portability, in which they see potential for both travelling and live performances. The users do not always fully understand the graphical elements but reckon that it is not always necessary to, neither in the display, nor on the buttons, since this clearifies after further usage. The users show some difficulties interacting with functions such as the pattern sequencer and some editing in tape mode. The users also sometimes show difficulties determining which mode the synthesizer is in. All of the usability tests were performed on a pre beta version of the OP-1. The final version of the synthesizer has been updated with changes influenced by the results of this report.

There are many possible tools to develop mobile applications with. Choosing a development tool is done by considering many different factors, and the choice is currently done, in many cases, arbitrarily. For this project, a decision model is designed to ease the process of choosing a development tool. A survey was conducted to examine how people using different smartphone platforms discover and download applications. 94 responses were collected, showing that approximately 50% of Android-users found mobile applications by using search engines or browsers. The corresponding number was approximately 30% for iOS-users. A usability test was conducted to discover the differences in user experience between Progressive Web Applications and native applications. 18 usability tests were conducted comparing the same product developed as a Progressive Web Application and a native application. A majority of the participants had a technical background. Both Android and iOS devices were included in the tests. The results indicated that end-users notice when an application is not natively developed. The effect on the user experience is combined with other technical differences and applied to the decision model. This model was designed to predict if a native application, a Progressive Web Application or a React Native application is the most favourable to develop for a specific scenario. The final model could, according to consultants at the stakeholder Slagkryssaren AB, with good accuracy predict when the different development tools should be used. The model could be used as a discussion tool in the first stages of the development process of an application.
Det finns många möjliga verktyg för att utveckla mobila applikationer. Valet av utvecklingsverktyg görs genom att överväga många olika faktorer, och görs idag i många fall högst godtyckligt. För det här projektet designades en beslutsmodell som förenklar processen av att välja ett utecklingsverktyg. En undersökning gjordes för att undersöka hur användare av olika smartphone- plattformar upptäcker och laddar ner applikationer. 94 svar samlades, svaren visade att ungefär 50% av Android-användare hittade mobila applikationer genom internetsökningar eller webbläsare. Denna siffran var ungefär 30% för iOS-användare. Ett användarbarhetstest utfördes för att finna skillnader i användarupplevelse mellan progressiva webbapplikationer och native-applikationer. En majoritet av deltagarna hade en teknisk bakgrund. Både Android- och iOS-enheter testades. Resultatet tydde på att slutanvändare la märke till när en applikation inte utvecklades som en native-applikation. Effekten på användarvänligheten, kombinerat med tekniska skillnader mellan verktygen, tillämpades på beslutsmodellen. Modellen designades för att förutse om en native-applikation, en progressiva webbapplikation eller en React Native- applikation är mest fördelaktig att utveckla i ett specifikt scenario. Den slutgiltiga modellen kunde, enligt konsulter på uppdragsgivaren Slagkryssaren AB, med god precision avgöra när de olika utvecklingsverktygen bör nyttjas. Modellens användning blev som ett diskussionsverktyg i de första stadierna av processen med att välja utvecklingsvektyg.

Syftet med denna masteruppsats var att undersöka skillnaden i Game User Experience Satisfaction (GUESS) vid användning av SimProv, både i VR (Oculus Rift) och på skärm. SimProv är en spelliknande klassrumssimulation. Studien avsåg även finna potentiella problem som användaren kunde stöta på under testsessionen. För att kunna undersöka och utvärdera detta behövde SimProv vidareutvecklas. Vidareutvecklingen utfördes genom att använda spelmotorn Unity med PlayMaker, som är ett visual scripting språk, tillsammans med att följa rekommendationer som finns för UI- och User experience-design för VR-spel. Inomgruppsdesign med 30 deltagare användes som testmetod. Hälften av deltagarna fick antingen börja med att spela på skärm eller i VR med Oculus Rift. Efter varje spelsession fick deltagarna fylla i den nya psykometrisk validerade skalan Game User Experience Satisfaction Scale (GUESS), som består av nio subskalor. Avslutningsvis kunde deltagarna fylla i två fritextfrågor genom ett digitalt formulär, om de potentiella problem de stött på vid respektive spelsession. Då GUESS är en ny skala har få studier av denna typ utförts. De få studier som har utförts pekar åt olika håll i frågan om spel bör utvecklas i VR eller inte. Resultaten från denna studie, som utfördes med tvåsidig hypotesprövning med t-test, visade inga signifikanta skillnader mellan VR och skärm. Endast en subskala, Play Engrossment, visade signifikant skillnad för VR. De textbaserade resultaten som analyserades med tematisk analys visade att majoriteten av deltagarna föredrog VR, men att alternativen i spelet upplevdes som begränsande.
The aim of this Master’s Thesis was to find out the difference in Game User Experience Satisfaction (GUESS) when using SimProv, both in VR (Oculus Rift) and on monitor. SimProv is a game-like classroom simulation. The purpose of this thesis was also to find potential problems that users may encounter during the test sessions. To assess and evaluate this, SimProv had to be furthered developed. This development was done using the game engine Unity and the visual scripting language PlayMaker in combination with following UI and UX design recommendations for VR games. A within subjects design with 30 participants was conducted. The users played either the monitor version or the VR version first, with no particular order. After each play session participants were asked to fill in the GUESS-scale, which is a newly developed and psychometrically validated scale that consists of 9 subscales. At the end of the play sessions participants could choose to answer two questions, through a digital form, about potential problems they may have encountered in both modalities. Since GUESS is a new scale few studies of evaluating VR versus monitor, using GUESS, have been conducted. The few studies that have been conducted showed no consensus in whether games should or should not be developed for VR. The inferential analysis with two-tailed paired samples t-tests in this study showed no significant difference between VR and monitor. The subscale Play Engrossment showed significant differences for VR. The text-based questions, that were analyzed with a thematic analysis, showed that the majority of the participants preferred VR. However, many participants felt that the answer options in the game where restricted.