Academic literature on the topic 'År 2020'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'År 2020.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "År 2020"
1
Hellum, Anne. "Kvinnekonvensjonen 40 år." Kritisk juss 51, no. 01 (2020): 30–35. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2387-4546-2020-01-03.
Full text
2
Norseth, Kristin. "IKO gjennom 75 år." Prismet 71, no. 3 (2020): 217–59. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8211.
Full textAbstract:
Institutt for Kristen Oppseding (IKO), i dag IKO – Kirkelig Pedagogisk Senter, ble stiftet i 1945 og fyller 75 år i 2020. I løpet av disse årene har Norge gjennomgått store endringer med virkning for statsstyre, Den norske kirke, skole og familieliv. Disse endringene har bestemt IKOs arbeid. Som institusjon har IKO reagert på dem, påvirket dem og inspirert omgivelsene til nytenkning. Denne dobbeltartikkelen retter søkelyset mot IKOs rolle som politisk og kirkelig aktør innenfor satsingsområdene skole, hjem og kirke.
3
Mogstad, Sverre Dag. "Prismets profil gjennom 50 år (1950–2000)." Prismet 71, no. 3 (2020): 263–81. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8212.
Full textAbstract:
Tidsskriftet Prismet er 70 år i 2020. Det har skjedd store forandringer fra første årgang i 1950 til dagens utgaver. Fra begynnelsen ønsket tidsskriftet å være et kristent verdiforankret og ideologisk tidskrift. Artikkelen analyserer om forståelsen av pedagogikk og den kristne forankringen har endret seg gjennom de første femti årene (1950–2000). Grunnleggerne av tidsskriftet fant den ideologiske forankringen i det de kalte en «helhetspedagogikk» eller «integralpedagogikk» og i en luthersk kristendomsforståelse. Analysene viser at redaksjonene stort sett har beholdt denne forståelsen selv om det ideologikritiske har blitt dempet betraktelig og forståelsen av pedagogikk har blitt mer utydelig.
 Nøkkelord: religionspedagogikk, helhetspedagogikk, kristen pedagogikk, pedagogisk historie, Prismet
4
Engelstad, Fredrik. "Institutt for samfunnsforskning 70 år." Tidsskrift for samfunnsforskning 61, no. 03 (2020): 273–97. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-291x-2020-03-06.
Full text
5
Hui, Yuk. "Ett hundre år med krise." Samtiden 128, no. 02-03 (2020): 118–31. http://dx.doi.org/10.18261/issn1890-0690-2020-02-03-14.
Full text
6
Berge, Kjell Lars. "Fremragende om skrivefrihetens ytringskultur." Rhetorica Scandinavica, no. 83 (September 17, 2021): vii—xii. http://dx.doi.org/10.52610/wvsv6367.
Full text
7
Langeland, Arnfinn. "Femundfiskenes innvandring for 11 000 år siden." Naturen 144, no. 01-02 (2020): 44–50. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3118-2020-01-02-09.
Full text
8
Johansen, Nicolay B., and Kjersti Røsvik. "Durkheim: ikke glemt 100 år etter sin død." Norsk sosiologisk tidsskrift 4, no. 04 (2020): 190–96. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-2512-2020-04-01.
Full text
9
Midtbøen, Arnfinn H, and Axel West Pedersen. "Tidsskrift for samfunnsforskning: «Problemorientert empirisme» gjennom 60 år." Tidsskrift for samfunnsforskning 61, no. 01 (2020): 5–11. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-291x-2020-01-01.
Full text
10
Koksvik, Gitte. "Da mennesker regjerte kloden. Etikk, dinosaurer og juss for en verden i krise." Etikk i praksis - Nordic Journal of Applied Ethics, no. 2 (December 21, 2020): 137–42. http://dx.doi.org/10.5324/eip.v14i2.3721.
Full textAbstract:
Bokanmeldelse av <<Da mennesker regjerte kloden. Etikk, dinosaurer og juss for en verden i krise>>
 Forfattere: Simonsen, M. M., Rølsåsen, T., Eckbo, N., Dale, R. F., Barder, O. H. E. og Fjeldaas, E.
 Utgitt: Bergen, Fagbokforlaget.
 År: 2020.
 Sidetall: 134.
Dissertations / Theses on the topic "År 2020"
1
Heed, Ella, and Louise Timm. "Ledarskap i samband med pandemin år 2020 : En kvalitativ studie om en ledares utmaningar under pandemin år 2020." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179112.
Full text
2
Wemyss, Cameron. "101 år av idrott : - En diskursanalys av svenska läroplaner från år 1919 till 2020." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-424024.
Full textAbstract:
Denna uppsats fördjupar sig i hur idrottsämnet representerats i läroplaner de senaste 101 åren.Idrottsämnets varande är förankrat i sitt varande men ämnets innehåll varierar i de olikaläroplanerna. Uppsatsens syfte är att med diskursanalys som verktyg bidra till en fördjupadkunskap om idrottsämnet i olika läroplanerna och synliggöra eventuella sammanhängandeförändringar. Frågeställningarna är följande: vilka diskurser används i grundskolansstyrdokument från år 1919 till år 2020? Går det att identifiera sammanhängande förändringarav styrdokumentens diskurser för idrottsämnet från år 1919 till år 2020? Metoden föruppsatsen är diskursanalys. För att bearbeta materialet kodas och kategoriseras det för atthitta mönster och diskurser. Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är grundad i Foucaultsforskning med särskilt fokus på utestängningsmetoder. I resultatet presenteras bland annatcentrala begrepp. Centrala begrepp för Upl 19 är kroppslig funktion, samtakt och hierarkisamt spring och kamplekar. För Lgr 62 har jag funnit att de centrala begreppen är kroppsligaktivitet, ansvar och underordning och människans natur. För Lgr 80 är de centrala begreppenidentitetsskapande, initiativ, och naturvistelse. För Lpo 94 är de centrala begreppenansvarstagande, riskhantering och gemenskap. För Lgr 11 är de centrala begreppen fysiskaktivitet, normkritik och livsstilsorientering. På ett övergripande plan är den mestsammanhängande förändringen läroplanerna en förändring i diskursen kring auktoritet. I detvå tidigaste läroplanerna är skolan och lärarens auktoritet tydligt framhävd medan detta avtarfram till Lgr 11. Auktoriteten försvinner dock inte utan eleven förväntas ta vad som ansesvara rätt beslut utan tydliga riktlinjer från läraren. Auktoriteten förflyttas inom eleven somsjälv ska ansvara för att agera utifrån det skolan anser vara önskvärt. Med koppling till denteoretiska grunden där Focualts utestängningsmetoder är centralt kan denna förändradediskurs av auktoritet kunna kopplas till en övergång från förbud och särskiljande av förnuftoch vansinne till strävan mot sanning.
3
Andersson, Frida, and Fredrika Vångell. "Vem är idrottslärarstudenten vid GIH? : en studie som jämför år 2008 med år 2011." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2020.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011. Vad har GIH-studenten för bakgrund? Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten? Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten? Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten? Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält. Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse. Det var fler som vuxit upp i Stockholmsregionen och fler med utländsk bakgrund som började år 2011. Det kunde också konstateras att intagningskraven var betydligt lägre år 2011 än år 2008 och att färre studenter hade tävlings- och ledarerfarenheter innan utbildningsstart. Vi kunde även se att spridningen var större inom studentgruppen år 2011 gällande kunskaper och färdigheter inom moment som kan relateras till ämnet idrott och hälsa. Att studenterna sökte sig till GIH var för att den ligger i Stockholm och för att skolan ansågs ha ett gott rykte. Dock verkade skolans rykte vara på nedåtgående då färre svarade att det goda ryktet gjorde att de sökt sig till GIH år 2011. Majoriteten av studenterna i de båda urvalsgrupperna ansåg att kunskaper och färdigheter i ämnet idrott och hälsa ska bedömas. Slutsats: Vi har kommit fram till att det är för tidigt att dra en slutsats om hur det ökade antalet platser på idrottslärarutbildningen vid GIH påverkat vilka studenter som söker sig hit. Det kommer därför vara intressant att se vidare undersökningar inom området. Tendenser som vi dock kunde se var att det var en mer homogen grupp år 2008 i alla avseenden. I båda studentgrupperna fanns bristande kunskaper vid utbildningens start i centrala områden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Detta kommer ställa höga krav på utbildningen för att säkerställa en kunskapsmässig grundnivå hos studenterna vid avslutade studier.<br>Aim: The aim of this study was from a sociological approach examine differences and similarities between the students who started the Physical Education Teacher Program at the Swedish School of Sports and Health Sciences (GIH) in 2008 and 2011. What background has the GIH-student? What sport experience has the GIH-student? What are the student’s perceived knowledge and skills in Physical Education? What attitude towards the subject Physical Education and the Physical Education Teacher Program does the GIH-student have? Method: The method used for this study was a quantitative method and the research was carried out through a questionnaire. The questionnaire was answered by 100 students who were accepted in 2011 at the Physical Education Teacher Program (GIH). In 2008, data was collected through the same questionnaire answered by 77 students who started their education in 2008. The results from the questionnaire conducted in 2008 were compared with the results conducted in this study. Moreover, the responses were processed in SPSS 19.0 and then analyzed by Bourdieu's three concepts habitus, capital and field. Results: The results of the study showed that those students who began the Physical Education Teacher Program at GIH in 2008 and in 2011 were individuals with great interest in sport. There were more students in 2011 who grew up in Stockholm and there were also more students with a foreign background. It was also noted that it has been significantly easier to become accepted to the Physical Education Teacher Program at GIH in 2011 than in 2008. A lower amount of students had experience of competition and leadership in sport in 2011. We could also see that the spread of knowledge and skills related to Physical Education was greater among the students accepted in 2011 than in 2008. Why the students applied to GIH were because it is situated in Stockholm and because of the good reputation the school has. However we could see that this good reputation is not that strong reason for the students in 2011. The majority of the students in both 2008 and 2011 considered that their pupils’ knowledge and skills should be assessed. Conclusions: A firm conclusion could not be drawn regarding how the increased number of students who gets accepted to the Physical Education Teacher Program at GIH affects the type of students who apply to the program. The tendency found was that in 2008 the student groups were more homogeneous. In both groups there was deficient knowledge in central parts in Physical Education. Therefore it will be higher requirements on the education to make sure that the knowledge reaches an acceptable ground level in the end of the education.
4
Löwemo, Tomas. "Kvinnors och mäns synlighet : en kvantitativ studie av bilder i Barometern år 2010 och 2020." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101835.
Full textAbstract:
The goal of this study has been to investigate what gender representation looks like in the pictures in Kalmar's largest newspaper, Barometern, and how men and women are portrayed in the pictures. The material used is all editorial images during week 9 in 2010 and during week 9 in 2020. I have conducted a quantitative content analysis of the images and analyzed them based on gender theory, stereotype theory and semiotics.The study shows that gender representation is uneven in Barometern's images and that women occur to a lesser extent than men. The study also shows that men and women are portrayed in different ways in the pictures and that women are portrayed as less important, more passive and less professional than men. Men also appear to a much greater extent on sports pages and in professional contexts.When the images from the two periods are compared, the results show that the total number of images and people has decreased by a third during the current ten years. But the total representation of men and women is much more even during week 9 in 2020 than in week 9 in 2010. On the other hand, men and women are still presented very differently and can be seen in different parts of the newspaper. Men are divided in much the same way in the newspaper and dominate the sports pages, while women are more common on the family pages as well as the culture and entertainment pages. Women have made some movements and are portrayed to a greater extent in the same way as men, but the changes are small.The study shows that Barometern has come a long way towards equal gender representation in its images, but that the development is slow and that Barometern still contributes to consolidating the prevailing gender power order.
5
Ascue, Avalos Katerin. "En undersökning av potentialerna för de svenska förnyelsebara primära energikällor till år 2020 och 2050." Thesis, KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-206387.
Full textAbstract:
Sammanfattning Effekterna av fossilbaserad energianvändning blir allt mer påtaglig. Framförallt syns det i världens klimatförändring. För att undvika större konsekvenser krävs det att de fossilbaserade energikällorna ersätts med förnyelsebara och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har som mål att till år 2050 inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser. Det finns skäl att tro att ett sådant mål skulle kunna nås men vägarna dit är många och åsikterna om hur stor potential av förnyelsebar energi som existerar och hur mycket som skulle kunna användas i framtiden skiljer sig. I det här examensarbetet har det undersökts vilka möjligheter det finns för utvecklingen av de olika förnybara primära energikällorna till år 2020 och 2050. De primära energikällorna inkluderar vattenkraft, vindkraft, energi från biomassa och solkraft. Undersökningen är baserad på redan existerande uppskattningar och prognoser. Potentialens avgränsning är det som finns inom Sverige och inkluderar inte importerad energi. Examensarbetet berör de fysiska och praktiskt genomförbara potentialerna varav de senare även innefattar ekonomiska aspekter och baseras på det som har skrivits om dessa. Undersökningen visade att det är realistiskt att vattenkraften kommer öka sin årliga produktion med ca 8 TWh genom en kombination av effektiviseringar och klimatförändringar som ändrar vattenflödena till år 2050. För vindkraften drogs slutsatsen att det kommer finnas totalt ca 22 TWh/år elproduktion från vindkraftverk år 2020 och ca 37 TWh/år till 2050. Uppskattningen för 2050 gjordes med antagandet att stöd kommer att införas för den havsbaserade vindkraften. Rörande bioenergin så gick det främst att fastslå att användningen kommer att öka i framtiden och att de studerade potentialundersökningarna visade på stor variation gällande slutsatser om den tänkbara användningen. Solkraften ökar och slutsatsen var att den årliga produktionen kommer ligga på minst 5 TWh år 2020.<br>The effects of fossil-based energy are becoming increasingly evident. It is particularly visible in the world's climate change. In order to avoid greater consequences, the fossil-based energy sources need to be replaced by renewable ones to reduce the greenhouse gas emissions. Sweden aims to have no net emissions of greenhouse gases in 2050. There are good prospects for achieving this, but there are several ways to reach it and many opinions about how to do it. This thesis has studied the possibilities for the development of the various renewable primary energy sources until the years 2020 and 2050. The primary energy sources include hydropower, wind, biomass and solar power. The survey is based on the existing estimates and projections. The energy potential includes only the potential that exist within the borders of Sweden and do not include imported energy. The work will mainly affect the physical and practical potentials – the latter also includes economic aspects – and is based on a literature survey. The survey revealed that hydropower will increase its annual hydropower production with 8 TWh until the year 2050 as a combination of increased efficiency and climate changes that alter the amount of water flows. Regarding wind power, it was concluded that there will be a total of about 22 TWh annual electricity from wind turbines in 2050 and about 37 TWh/year by 2050. The approximation for 2050 is made with the assumption that financial support for offshore wind power will be introduced. The use of bioenergy will increase in the future and the estimates regarding the potential showed large variations. Solar power is increasing and it was concluded that it will be at least 5 TWh/year in 2020.
6
Cronholm, David, and Jens Andersson. "Kalmar län år 2020 : En prognostisering av köpkraften och detaljhandelns utveckling." Thesis, Linnaeus University, Linnaeus School of Business and Economics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6755.
Full textAbstract:
<p>Handelns utredningsinstitut använde sig år 2002 av statistiska faktorer för att förutspå detaljhandeln i Kalmar län för år 2012. Idag, år 2010, ser vi att denna prognos i jämförelse mot 2007 års rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sådan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgå ifrån en kvalitativ faktor. För detta krävs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för år 2020 i Kalmar läns respektive kommuner.</p><p>Syftet med uppsatsen är att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försäljningsutveckling i Kalmar läns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen. Det är genom denna prognosmetod som prognostiseringen sker. Genom denna prognos avser vi att bidra med rekommendationer till de ansvariga för respektive kommuns detaljhandelsutveckling.</p><p>Denna studie utgår ifrån den kvalitativa forskningsansatsen, där vi väver samman kvalitativ data med sekundär kvantitativ data för att genomföra en ny prognostisering för år 2020. Vidare har vi arbetat iterativt mellan att ta fram prognosmetoden och genomföra prognostiseringen.</p><p>Vi ser att en generell ökning inom detaljhandelns försäljningsutveckling för respektive kommun kommer att ske. Dock finns det stora skillnader i och med att Kalmar kommun drar till sig en stor del av köpkraften.</p>
7
Nyström, Emelie, and Ellinor Lundgren. "Vem kan bli bankdirektör? : Avancemangsmöjligheter i en svensk bank år 2020." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-181695.
Full textAbstract:
Studien syftar övergripande till att studera avancemangsmöjligheter inom Handelsbanken Capital Markets i relation till anställdas kön, uttagen föräldraledighet och anställningstid. Jämställdhet på en arbetsplats definieras i denna studie utifrån frekvensmått på 40/60 gällande kön, medan avancemangsmöjligheter definieras utifrån att besitta en chefsposition. Studiens avsikt är att besvara följande tre frågeställningar: Finns det ett samband mellan att besitta en chefsposition på Handelsbanken Capital Markets och könstillhörighet? Finns det ett samband mellan att ha en chefsposition och antal år arbetade på Handelsbanken Capital Markets? Fyra hypoteser har sedan framtagits ur tidigare forskning. Hypoteserna har sedan undersöks med hjälp av datamaterial framtaget av Handelsbanken Capital Markets HR-avdelning. Datamaterialet innefattar information om Handelsbanken Capital Markets samtliga 825 anställda från år 2019. Analyser görs sedan genom linjära regressionsanalyser och en korstabell. Resultaten i studien visar på att könsfördelningen av chefer är jämnt fördelat med 43 % kvinnor och 57 % män, vilket faller under frekvensmåttet 40/60. Vidare visar resultatet att anställda som tagit ut lång föräldraledighet inte är lika benägna att vara chef i jämförelse med anställda som tagit ut kort föräldraledighet samt att män som tagit ut lång föräldraledighet har lägre benägenhet att vara chef jämfört med kvinnor med lång föräldraledighet. En av fyra hypoteser stärks av studiens resultat. De slutsatser som dras är att Handelsbanken Capital Markets har en någorlunda jämställd arbetsplats kopplat till avancemangsmöjligheter.
8
Axelsson, Gunilla. "Dystopiska hot och hoppfulla framtider : En ekokritisk studie av fyra svenska ungdomsdystopier utgivna mellan år 2011 och år 2020." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444370.
Full textAbstract:
En stark samtida trend inom den svenska barn- och ungdomslitteraturen är dystopier, skildringar av dysfunktionella samhällen. Ungdomsdystopierna skildrar protagonister som tvingas förhålla sig till sönderslagna samhällen, samtidigt som de brottas med vuxenblivande och vänskapsrelationer. Inom genren förekommer skildringar av globala naturkatastrofer, världskrig, meteoritnedslag, miljöförstöring och pandemiska sjukdomar. Flera av de dystopiska ungdomsromanerna har en framträdande miljötematik. I uppsatsen behandlas fyra ungdomsdystopier av olika karaktär utgivna under 2010-talet. verken som förekommer är: De Hemlösas stad (2011) av Annika Luther; Feberkvartetten: En sekund i taget (2013), Spring så fort du kan (2014), Som om jag vore fantastisk (2015) och Om du såg mig nu (2017) av Sofia Nordin; Ättlingarna: Hotet (2018), Kampen (2018) och Flykten (2020) av Mats Söderlund samt Slutet (2019) av Mats Strandberg. Syftet med uppsatsen är att diskutera ungdomsdystopins samhällskritiska funktion. I analysen av ungdomsdystopierna används ett ekokritiskt perspektiv Miljötematiken har en central funktion i flera av skildringarna och en kritik mot mänsklig inverkan på planeten går att urskilja. I ungdomsdystopierna förekommer många olika mellanmänskliga relationer på individ- och gruppnivå. Relationer existerar även mellan människor, medier och den omgivande miljön. Katastrofen påverkar och omförhandlar dessa relationer och samspelet mellan det mänskliga och det icke-mänskliga. En viktig poäng i uppsatsen är att de ekodystopiska ungdomsromanerna väcker framtidshopp genom att visa på möjligheter att agera och göra skillnad samt att de öppnar upp för fler perspektiv än det mänskliga.
9
Ragnå, Sofie, and Karin Andersson. "Representation i underhållningsprogram -”Vart är vi på väg?” : En jämförande studie mellan år 2005 och år 2020 om mångfald i svenska underhållningsprogram." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433685.
Full textAbstract:
This study examines how the most viewed Swedish entertainment shows represent the population of Sweden in 2005 compared to 2020. This was executed through quantitative coding and content analysis of the participants in the chosen television programs and compared to the population in Sweden during these separate years. The coding was based on the dimensions juridical sex, skin color, age, residence, profession/social group and whether the participant had a visible or pronounced disability. Moreover the study investigated if there is a better representation on the shows that are aired by Swedish public service, than by the commercial channels. The result showed a big improvement in representation of non-white participants from year 2005 to year 2020, but that there are still a few shortcomings in some of the dimensions, such as in the dimension visible or pronounced disability. The improvements in representation are in accordance with McQuails normative theory – that the media will adapt their content to the demands of the public, one of them being diversity. Another result of the study was that the entertainment programs in public service had a more fair representation than the commercial channels in the dimensions: gender, skin color and age. This is in accordance with McQuails theory on Public Broadcasting. Despite this, the Public Service channel did not live up to the requirements on diversity from the state in several dimensions in the selected programs. The lack of representation of the society as an entirety that the results showed can be interpreted as a threat to democracy since it does not allow everyone to take part in the public sphere that television as a medium consists of.
10
Tikkanen, Sofia, and Rickard Axelsson. "Innovation åt folket! : Hur innovationsstrategin för år 2020 kan gå från tanke till verklighet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18764.
Full textAbstract:
I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag.
Books on the topic "År 2020"
1
Hofvendahl, Johan, and Lizette Gradén, eds. Kulturen 2020: 85 år med årsboken. Kulturhistoriska Föreningen för Södra Sverige, 2020.
Find full text
3
Pedersen, Jørgen Lindgaard. Bioteknologi og Dansk samfundsudvikling op mod år 2000: Landbrugsudvikling op mod år 2000. Specialarbejderforbundets vækstkommission, 1986.
Find full text
5
Telhaug, Alfred Oftedal. Skolen mellom stat og marked: Norsk skoletenkning fra år til år 1990-2002. Didakta Norsk forlag, 2002.
Find full text
6
Telhaug, Alfred Oftedal. Skolen mellom stat og marked: Norsk skoletenkning fra år til år 1990-2002. Didakta Norsk forlag, 2002.
Find full text
7
Hedberg, Britt. Stadens minne: Stockholms stadsarkiv till år 2000. Stockholmia, 2006.
Find full text
9
Riksantikvarieämbetet, Sweden, ed. Germaner och romare: Malmö för 2000 år sedan. Riksantikvarieämbetet, 2009.
Find full text
10
Odgaard, Bent, and Jørgen Rydén Rømer. Danske landbrugslandskaber gennem 2000 år: Fra digevoldinger til støtteordninger. Universitetsforlag, 2009.
Find full textBook chapters on the topic "År 2020"
1
Melchior, Arne. "2. Norges handelsforhandlinger med EU gjennom50 år: Sakskoblinger og forhandlingsmakt." In Sjømatnæringen og Europa. Universitetsforlaget, 2020. http://dx.doi.org/10.18261/9788215040080-2020-03.
Full text
2
Frønes, Tove Stjern, and Fredrik Jensen. "Kapittel 1. Introduksjon: Like muligheter til god leseforståelse? 20 år med lesing i PISA." In Like muligheter til god leseforståelse? Universitetsforlaget, 2020. http://dx.doi.org/10.18261/9788215040066-2020-01.
Full text
3
Boer, Theo A. "Erfarenheter från femtio år med dödshjälp i Nederländerna." In Dødshjelp i Norden? Etikk, klinikk og politikk. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.96.ch13.
Full textAbstract:
Worldwide the Netherlands has the broadest experience with organising euthanasia and assisted suicide. Roughly, three phases may be distinguished: in 1968–1985 euthanasia was vividly debated but, as it was illegal, it was at best tolerated. Since 1985, beginning with a verdict of the Supreme Court, euthanasia became officially tolerated and legalised in two steps in 1994 and 2002, respectively. The numbers then stabilised until 2006. The onset of the third phase was in 2007. Since that year, the numbers tripled, new pathologies were accepted as a reason for euthanasia, the number of people with a long life-expectancy increased, and mobile euthanising teams were established that provide euthanasia without a prior doctor-patient relationship. These developments were made possible by a combination of cultural developments, the absence of restrictive legal norms, and the almost unlimited mandate of the Review Committees.
Reports on the topic "År 2020"
1
Petersen, Kirsten Elisa. Danske daginstitutioners indsatser og disses betydninger for pædagogisk personale, børn og familier under COVID-19 pandemien 2020/2021. Aarhus University Library, 2021. http://dx.doi.org/10.7146/aul.420.
Full textAbstract:
Denne rapport præsenterer en række centrale resultater af et forskningsprojekt med fokus på daginstitutioners indsatser og betydning for pædagogisk personale, børn og familier under COVID-19 pandemien i Danmark. Forskningsprojektet har indsamlet data i perioden april 2020 til august 2020, og særligt i perioden fra midt april til juni, hvor alle landets daginstitutioner genåbnede efter cirka en måneds nedlukning af landets offentlige institutioner som følge af regeringens retningslinjer. Der er ligeledes indsamlet data i perioden august til oktober 2020, og igen i perioden januar til februar 2021. Der er således tale om tre empiriske nedslag hen over cirka et år af pandemiens forløb i relation til daginstitutionsledere og pædagogisk personale i landets daginstitutioner. De data, der ligger til grund for denne rapport, omfatter en spørgeskemaundersøgelse rettet mod daginstitutionsledere og en spørgeskemaundersøgelse rettet mod pædagogisk personale i daginstitutioner, geografisk fordelt over hele landet. Fælles for spørgeskemaundersøgelserne er et fokus på at udforske, hvordan daginstitutioner har arbejdet under COVID-19 pandemien, dels under selve nedlukningen i marts-april, hvor flere af landets daginstitutioner har fungeret som nødpasning, særligt for forældre med kritiske samfundsfunktioner, og dels under genåbningsfaserne, der officielt blev påbegyndt i midten af april og især har forløbet hen over forår og tidlig sommer 2020. Derudover er der ad to omgange foretaget en række forskningsinterview med daginstitutionsledere. I første omgang blev der foretaget 10 forskningsinterview i perioden august til november 2020, og i anden omgang er der foretaget 8 forskningsinterview med daginstitutionsledere fordelt på landets daginstitutioner omfattende perioden januar til februar 2021. Formålet med dette forskningsprojekt har været at kortlægge og udforske, hvordan daginstitutionsledere og pædagogisk personale i en række danske daginstitutioner for 0-6-årige børn løfter den store samfundsmæssige udfordring at håndtere COVID-19 pandemien på landets daginstitutioner.
2
Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.
Full textAbstract:
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.