Academic literature on the topic 'År F-3'

I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6. Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbete med tecknade serier i svenskämnet kan bidra till meningsskapande för elever i årskurs 2. Enligt läroplanen ska bilder användas i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Tidigare forskningsstudier om undervisning har funnit bevis på att läsning där bild och text tillsammans förmedlar en berättelse skapar motivation till läsning eftersom bilder stöttar minnet samt tydliggör texter.   Datainsamlingen i undersökningen utfördes via aktionsforskning med en fenomenografisk forskningsansats. Dessa metoder är användbara vid utbildningsrelaterade undersökningar i skolmiljöer. Didaktisk design är den teori som arbetet grundar sig på. Studien har ett multimodalt perspektiv och iscensättning i klassrumsmiljö studeras via transformering och formering av information från resurserna. Representationerna visar vilken kunskap och vilket meningsskapande resursen bidragit till. Data samlades även in genom kvalitativa intervjuer av de femton elever som ingick i studien. Eleverna intervjuades gruppvis och frågorna var semistrukturerade.   Den didaktiska designen låg till grund för tre lektioner, där en serie, en bilderbok och en monomodal verbalspråkliga text (en text utan bilder) bearbetades. Alla berörde ämnet mobbning. Lektionerna var designade och utfördes likvärdigt genom högläsning och enskilt arbete med arbetsblad samt diskussioner i par och i helklass. Arbetsbladet innehöll frågor kopplade till resursens innehåll. Resultatet visar en tendens till ökat meningsskapande vid arbete med de resurser som innehöll bilder.

Syftet med studien är att med hjälp av nationell och internationell tidigare forskning kartlägga lärares undervisning i skrivandet i grundskolans tidigare år F–3. Studien är en systematisk litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i de centrala begreppen: skrivande, undervisningsmetoder, språklig medvetenhet och stöttning. De databaserna som har använts är den nationella databasen SwePub, den internationella databasen ERIC och Google Scholar för att få publikationer inom det valde området. Det valde materialet består av 19 publikationer varav 11 internationella och 8 nationella. En innehållsanalys användes för att analysera materialet som resulterade i att 11 underkategorier skapades. Resultatet visar att lärare undervisar bokstäver, ord, meningar och genrer med hjälp av olika metoder, till exempel lekar, multimodalitet, teater, LTG-metod i skrivundervisningen. Det sammanställda resultatet visar att användning av dessa skrivundervisningsmetoder utvecklar elevernas kunskaper i skrivandet.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur verksamma lärare och blivande lärare förelever i de yngre åldrarna resonerar kring stavning och stavningsundervisning. För attundersöka detta har metoderna kvalitativ, semistrukturerad intervju och webbenkätanvänts. Totalt har fem stycken verksamma F-3 lärare intervjuats, varav två genompersonlig intervju och tre via telefon. I webbenkäten, som riktade sig till lärarstudentersom läser grundlärarutbildningen med inriktning mot grundskolans årskurs F-3, har 50studenter deltagit. Sammantaget visar resultatet av intervjuerna att lärarna menar attelever lär sig stava genom ett lustfyllt arbetssätt som involverar språklekar, ljudning,läsning, skrivning samt samtal om stavning. Lärarna utgår ifrån eleven, dennes mognad,kunskapsnivå och intressen i sin stavningsundervisning. Enkätundersökningens resultatvisar att majoriteten av de deltagande studenterna är osäkra på hur de didaktiskt kanbedriva undervisning gällande stavning. Resultatet visar även på studenternas osäkerhetkring sina ämneskunskaper gällande stavning. Flera studenter beskriver att de inte vetnär en stavningsundervisning ska bedrivas och en del studenter undrar hur de kan arbetaför att styra bort undervisningen från stavningen.Arbetet kan bidra med hur stavningsundervisning kan bedrivas samt ge information tilllärarutbildare om hur studenter känner inför sin stavningsundervisning och vad dekänner att de skulle behöva veta mer om gällande stavning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning.

Undervisning i läsförståelse är i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingå i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers läsförståelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels läsförståelse ur ett allmänt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka delar är centrala i några utvalda arbetssätt, hur används de i undervisning och vad är effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssätten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssätten? Läsförståelsestrategier, frågor, samtal och lärarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssätt som beskrivs. Arbetssätten har även visat sig ha positiv effekt på elevers förmåga att förstå och tolka en texts innehåll. Samtal framhålls som en viktig komponent då elever får möjlighet att utveckla sina resonemang och tankar tillsammans med andra. Verktygen som arbetssätten använder sig av liknar i flera avseenden varandra, däremot skiljer de sig åt i hur de tillämpas i undervisning.

AbstraktStudiens syfte är att beskriva, analysera och visa utfallet av en yrkesverksam grundläraresmetod att systematiskt undervisa i rättstavning i årskurs 1–3, med särskilt fokus på årskurs 3. Den bidrar med kunskaper om en undervisningsmetods resultat för kunskaper i stavning på lågstadiet, vilket görs genom att besvara studiens forskningsfrågor om vilket betydelse en lärares undervisningsmetod i rättstavning har för elevers kunskaper i rättstavning? Även genom att studera begränsningar som kan urskiljas i lärares metoder för undervisning i rättstavning?Syftet uppnås genom att titta på vilken grund som finns i läroplanen och kursplanen i svenska att bedriva systematisk undervisning i rättstavning, samt att studera vad forskning visar och lärares erfarenheter om resultat av systematisk undervisning och elevers kunskaper, förmågor och lärande?Genom att studera en lärares val av undervisningsmetod vid rättstavning och titta på sambandetmellan elevers förvärvade kunskaper inom rättstavningen och den aktuella metoden kundeelevers kunskapsresultat urskiljas. Med ugångspunkt i en fallstudie med en yrkesverksam lärare, ett rättstavningstest och en webbenkätundersökning har studien bidragit med kunskaper om olika metoders funktioner. Studiens metoder hjälpte till att visa samband mellan lärares metodval och elevers kunskaper i rättstavning.Intervjun gjordes för att visa en lärares undervisningsmetod för rättstavning på ett mer ingående sätt och enkätundersökningen för att få en mer nyanserad bild av metodval som lärare i årskurserna 1–3 gör. Studien skulle ge en bild av en undervisningsmetod som en lärare i årskurs 3 använder sig av och denna metod skulle sedan analyseras utifrån den behavioristiska lärandeteorin samt läs- och skrivinlärningsteorier. Studien skulle visa resultat av lärarens metod genom att utvärdera resultatet som lärarens klass fått på ett rättstavningstest för att synliggöra resultatet av undervisningsmetoden. I och med att en undervisningsmetod skulle beskrivas synliggjordes brister och begränsningar inom området. Studien visar även vad forskning och Läroplanen säger om rättstavningsundervisning och vilken betydelse lärares metodval har.Resultatet visar att den Intervjuade lärarens undervisningsmetod inom ämnet rättstavning gav goda resultat. Studien visar även att tidigare forskning och resultatet av lärarens metod stämde överens. Resultatet visar att en blandad metod av både en analytisk och syntetisk metod gav goda resultat. Den visade även att flera av lärarens aktiviteter har tydliga inslag av behaviorism vilket även den tidigare forskningen visar sig ge goda resultat. Resultatet visar att det finns metoder som inte fungerar tillfredsställande samt att det finns bristande kunskaper både hos eleverna och i metoderna när det gäller rättstavning. Detta är något som yrkesverksamma lärare borde analysera och utvärdera för att kunna utvecklas och nå ett optimalt lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år F-3 arbetar med högläsning för att stärka elevens språkliga förmåga. Resultatet av tidigare forskning visar att högläsning som undervisningsmetod inom skolan förekommer regelbundet i undervisningen under varierade former och med olika intentioner. Lärare ser högläsningen som ett pedagogiskt verktyg i syfte att utveckla elevens litterära och språkliga utveckling. Forskningen visar även för att optimera denna språkliga utvecklingsprocess så fordras ett metodiskt tillvägagångssätt både före, under och efter högläsningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket kan beskrivas att lärandet sker i språkliga och olika kulturella sammanhang. Lärarens roll blir från det perspektivet att leda och stötta eleven i den språkliga utvecklingen där utvecklingen naturligt stärks i interaktion med andra. För att uppnå syftet med arbetet och besvara undersökningens frågeställning kommer analysmaterialet inhämtas genom kvalitativa metoder som intervjuer och observationer.

En av de grundläggande kunskaperna alla elever ska kunna efter en avslutad skolgång är att läsa. Det är skolans uppgift att se till att det sker. Ett särskilt ansvar finns då hos varje lärare att stötta och hjälpa elever med lässvårigheter. Vi ansåg därav att det var av stor vikt att undersöka hur lärare kan göra just det. Syftet med den här studien är att beskriva hur lärare kan främja läsutvecklingen för elever som har eller ligger i riskzonen för dyslexi. Vi har genomfört en strukturerad litteraturstudie där vi har analyserat elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att färdighetsträning i fonologi i kombination med till exempel läsförståelse eller ordigenkänning är mycket effektiv. Resultatet visade också att arbete i små homogena grupper eller en-till-en-undervisning, elev och lärare, är de mest framgångsrika lärmiljöerna. Den här studien bidrar till en grund för den nyfikne läraren eller föräldern som vill lära sig mer om hur hen kan hjälpa de elever som har eller befinner sig i riskzonen för dyslexi.

Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka högläsningens betydelse i klassrummet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre. I studien granskas arbetssätt kring högläsning och högläsningens effekter på eleverna.   Materialinsamlingen för den här kvalitativa litteraturstudien har genomförts via databaser och manuella sökningar. Resultatet av våra sökningar gav oss tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna litteraturstudie. Genom artiklarna har vi hittat följande teman: boksamtal, modeller för arbete med högläsning, läsning i grupp, ordförråd, förståelse av text och motivation.   Litteraturstudien visar att lärarens högläsning har betydande effekter på elevernas språkutveckling. Forskningen visar att högläsning kan genomföras på olika sätt där det interaktiva samspelet blir en viktig del för en givande högläsning. När undervisningen grundar sig i dessa arbetssätt bidrar det till många påtagliga effekter hos eleverna. De främsta effekterna är en utveckling av ordförråd, förståelse och motivation.