To see the other types of publications on this topic, follow the link: År F-3.
Dissertations / Theses on the topic 'År F-3'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 27 dissertations / theses for your research on the topic 'År F-3.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Uddin, Maria. "Serier som resurs för meningsskapande i svenska år F–3." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79808.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbete med tecknade serier i svenskämnet kan bidra till meningsskapande för elever i årskurs 2. Enligt läroplanen ska bilder användas i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Tidigare forskningsstudier om undervisning har funnit bevis på att läsning där bild och text tillsammans förmedlar en berättelse skapar motivation till läsning eftersom bilder stöttar minnet samt tydliggör texter. Datainsamlingen i undersökningen utfördes via aktionsforskning med en fenomenografisk forskningsansats. Dessa metoder är användbara vid utbildningsrelaterade undersökningar i skolmiljöer. Didaktisk design är den teori som arbetet grundar sig på. Studien har ett multimodalt perspektiv och iscensättning i klassrumsmiljö studeras via transformering och formering av information från resurserna. Representationerna visar vilken kunskap och vilket meningsskapande resursen bidragit till. Data samlades även in genom kvalitativa intervjuer av de femton elever som ingick i studien. Eleverna intervjuades gruppvis och frågorna var semistrukturerade. Den didaktiska designen låg till grund för tre lektioner, där en serie, en bilderbok och en monomodal verbalspråkliga text (en text utan bilder) bearbetades. Alla berörde ämnet mobbning. Lektionerna var designade och utfördes likvärdigt genom högläsning och enskilt arbete med arbetsblad samt diskussioner i par och i helklass. Arbetsbladet innehöll frågor kopplade till resursens innehåll. Resultatet visar en tendens till ökat meningsskapande vid arbete med de resurser som innehöll bilder.
2
Aleid, Aiah. "Skrivundervisning i grundskolans tidigare år F–3 : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106919.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att med hjälp av nationell och internationell tidigare forskning kartlägga lärares undervisning i skrivandet i grundskolans tidigare år F–3. Studien är en systematisk litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i de centrala begreppen: skrivande, undervisningsmetoder, språklig medvetenhet och stöttning. De databaserna som har använts är den nationella databasen SwePub, den internationella databasen ERIC och Google Scholar för att få publikationer inom det valde området. Det valde materialet består av 19 publikationer varav 11 internationella och 8 nationella. En innehållsanalys användes för att analysera materialet som resulterade i att 11 underkategorier skapades. Resultatet visar att lärare undervisar bokstäver, ord, meningar och genrer med hjälp av olika metoder, till exempel lekar, multimodalitet, teater, LTG-metod i skrivundervisningen. Det sammanställda resultatet visar att användning av dessa skrivundervisningsmetoder utvecklar elevernas kunskaper i skrivandet.
3
Chomicz, Natalia, and Åsa Knutsson. "Verksamma och blivande lärares resonemang om stavningsundervisning i år F-3." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29514.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att synliggöra hur verksamma lärare och blivande lärare förelever i de yngre åldrarna resonerar kring stavning och stavningsundervisning. För attundersöka detta har metoderna kvalitativ, semistrukturerad intervju och webbenkätanvänts. Totalt har fem stycken verksamma F-3 lärare intervjuats, varav två genompersonlig intervju och tre via telefon. I webbenkäten, som riktade sig till lärarstudentersom läser grundlärarutbildningen med inriktning mot grundskolans årskurs F-3, har 50studenter deltagit. Sammantaget visar resultatet av intervjuerna att lärarna menar attelever lär sig stava genom ett lustfyllt arbetssätt som involverar språklekar, ljudning,läsning, skrivning samt samtal om stavning. Lärarna utgår ifrån eleven, dennes mognad,kunskapsnivå och intressen i sin stavningsundervisning. Enkätundersökningens resultatvisar att majoriteten av de deltagande studenterna är osäkra på hur de didaktiskt kanbedriva undervisning gällande stavning. Resultatet visar även på studenternas osäkerhetkring sina ämneskunskaper gällande stavning. Flera studenter beskriver att de inte vetnär en stavningsundervisning ska bedrivas och en del studenter undrar hur de kan arbetaför att styra bort undervisningen från stavningen.Arbetet kan bidra med hur stavningsundervisning kan bedrivas samt ge information tilllärarutbildare om hur studenter känner inför sin stavningsundervisning och vad dekänner att de skulle behöva veta mer om gällande stavning.
4
Nilsson, Linnea, and Martin Svensson. "Didaktiska frågor och val hos två svensklärare i år F-3." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28792.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning.
5
Eriksson, Amanda, and Emma Andersson. "Läsförståelse i samspel : hur läsundervisning kan utformas i årskurs F-3." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23915.
Full textAbstract:
Undervisning i läsförståelse är i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingå i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers läsförståelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels läsförståelse ur ett allmänt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka delar är centrala i några utvalda arbetssätt, hur används de i undervisning och vad är effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssätten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssätten? Läsförståelsestrategier, frågor, samtal och lärarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssätt som beskrivs. Arbetssätten har även visat sig ha positiv effekt på elevers förmåga att förstå och tolka en texts innehåll. Samtal framhålls som en viktig komponent då elever får möjlighet att utveckla sina resonemang och tankar tillsammans med andra. Verktygen som arbetssätten använder sig av liknar i flera avseenden varandra, däremot skiljer de sig åt i hur de tillämpas i undervisning.
6
Edin, Lena. "RÄTTA FÖR RESULTAT? : OM OLIKA METODER ATT UNDERVISA RÄTTSTAVNING I F-3." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85229.
Full textAbstract:
AbstraktStudiens syfte är att beskriva, analysera och visa utfallet av en yrkesverksam grundläraresmetod att systematiskt undervisa i rättstavning i årskurs 1–3, med särskilt fokus på årskurs 3. Den bidrar med kunskaper om en undervisningsmetods resultat för kunskaper i stavning på lågstadiet, vilket görs genom att besvara studiens forskningsfrågor om vilket betydelse en lärares undervisningsmetod i rättstavning har för elevers kunskaper i rättstavning? Även genom att studera begränsningar som kan urskiljas i lärares metoder för undervisning i rättstavning?Syftet uppnås genom att titta på vilken grund som finns i läroplanen och kursplanen i svenska att bedriva systematisk undervisning i rättstavning, samt att studera vad forskning visar och lärares erfarenheter om resultat av systematisk undervisning och elevers kunskaper, förmågor och lärande?Genom att studera en lärares val av undervisningsmetod vid rättstavning och titta på sambandetmellan elevers förvärvade kunskaper inom rättstavningen och den aktuella metoden kundeelevers kunskapsresultat urskiljas. Med ugångspunkt i en fallstudie med en yrkesverksam lärare, ett rättstavningstest och en webbenkätundersökning har studien bidragit med kunskaper om olika metoders funktioner. Studiens metoder hjälpte till att visa samband mellan lärares metodval och elevers kunskaper i rättstavning.Intervjun gjordes för att visa en lärares undervisningsmetod för rättstavning på ett mer ingående sätt och enkätundersökningen för att få en mer nyanserad bild av metodval som lärare i årskurserna 1–3 gör. Studien skulle ge en bild av en undervisningsmetod som en lärare i årskurs 3 använder sig av och denna metod skulle sedan analyseras utifrån den behavioristiska lärandeteorin samt läs- och skrivinlärningsteorier. Studien skulle visa resultat av lärarens metod genom att utvärdera resultatet som lärarens klass fått på ett rättstavningstest för att synliggöra resultatet av undervisningsmetoden. I och med att en undervisningsmetod skulle beskrivas synliggjordes brister och begränsningar inom området. Studien visar även vad forskning och Läroplanen säger om rättstavningsundervisning och vilken betydelse lärares metodval har.Resultatet visar att den Intervjuade lärarens undervisningsmetod inom ämnet rättstavning gav goda resultat. Studien visar även att tidigare forskning och resultatet av lärarens metod stämde överens. Resultatet visar att en blandad metod av både en analytisk och syntetisk metod gav goda resultat. Den visade även att flera av lärarens aktiviteter har tydliga inslag av behaviorism vilket även den tidigare forskningen visar sig ge goda resultat. Resultatet visar att det finns metoder som inte fungerar tillfredsställande samt att det finns bristande kunskaper både hos eleverna och i metoderna när det gäller rättstavning. Detta är något som yrkesverksamma lärare borde analysera och utvärdera för att kunna utvecklas och nå ett optimalt lärande.
7
Bergman, Ida. "Högläsning i svenskundervisningen : En studie om lärarens högläsning i grundskolans tidigare år F-3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29387.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år F-3 arbetar med högläsning för att stärka elevens språkliga förmåga. Resultatet av tidigare forskning visar att högläsning som undervisningsmetod inom skolan förekommer regelbundet i undervisningen under varierade former och med olika intentioner. Lärare ser högläsningen som ett pedagogiskt verktyg i syfte att utveckla elevens litterära och språkliga utveckling. Forskningen visar även för att optimera denna språkliga utvecklingsprocess så fordras ett metodiskt tillvägagångssätt både före, under och efter högläsningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket kan beskrivas att lärandet sker i språkliga och olika kulturella sammanhang. Lärarens roll blir från det perspektivet att leda och stötta eleven i den språkliga utvecklingen där utvecklingen naturligt stärks i interaktion med andra. För att uppnå syftet med arbetet och besvara undersökningens frågeställning kommer analysmaterialet inhämtas genom kvalitativa metoder som intervjuer och observationer.
8
Andersson, Elin, and Lisa Frank. "Hur kan läsutvecklingen underlättas för elever med dyslexi? : En sammanfattande analys av hur lärare kan arbeta för att stötta elever med dyslexi i deras läsutveckling." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156175.
Full textAbstract:
En av de grundläggande kunskaperna alla elever ska kunna efter en avslutad skolgång är att läsa. Det är skolans uppgift att se till att det sker. Ett särskilt ansvar finns då hos varje lärare att stötta och hjälpa elever med lässvårigheter. Vi ansåg därav att det var av stor vikt att undersöka hur lärare kan göra just det. Syftet med den här studien är att beskriva hur lärare kan främja läsutvecklingen för elever som har eller ligger i riskzonen för dyslexi. Vi har genomfört en strukturerad litteraturstudie där vi har analyserat elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att färdighetsträning i fonologi i kombination med till exempel läsförståelse eller ordigenkänning är mycket effektiv. Resultatet visade också att arbete i små homogena grupper eller en-till-en-undervisning, elev och lärare, är de mest framgångsrika lärmiljöerna. Den här studien bidrar till en grund för den nyfikne läraren eller föräldern som vill lära sig mer om hur hen kan hjälpa de elever som har eller befinner sig i riskzonen för dyslexi.
9
Ahlstrand, Alexander, and Erik Ivarsson. "Lärares högläsning som undervisningsform : Undervisningsstrategier som främjar elevers språkutveckling." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156327.
Full textAbstract:
Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.
10
Persson, Malin, and Ida Addén. "Högläsningens betydelse i klassrummet : En litteraturstudie över arbetssätt och effekter av högläsning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153427.
Full textAbstract:
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka högläsningens betydelse i klassrummet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre. I studien granskas arbetssätt kring högläsning och högläsningens effekter på eleverna. Materialinsamlingen för den här kvalitativa litteraturstudien har genomförts via databaser och manuella sökningar. Resultatet av våra sökningar gav oss tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna litteraturstudie. Genom artiklarna har vi hittat följande teman: boksamtal, modeller för arbete med högläsning, läsning i grupp, ordförråd, förståelse av text och motivation. Litteraturstudien visar att lärarens högläsning har betydande effekter på elevernas språkutveckling. Forskningen visar att högläsning kan genomföras på olika sätt där det interaktiva samspelet blir en viktig del för en givande högläsning. När undervisningen grundar sig i dessa arbetssätt bidrar det till många påtagliga effekter hos eleverna. De främsta effekterna är en utveckling av ordförråd, förståelse och motivation.
11
Holmlander, Malin, and Maria Holmlander. "Skriftspråklig miljö i skolan : En kvalitativ observationsstudie om skriftspråklig miljö i klassrummet för elever i år 1-3." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-137172.
Full textAbstract:
Syftet med observationsstudien är att belysa hur den skriftspråkliga miljön i klassrummet kan te sig för elever i grundskolans tidiga år. Skriftspråklig miljö avser den miljö som kan påverka och främja elevers utveckling av literacy, det vill säga deras förmåga att använda språket skriftligt och muntligt. Datainsamling har genomförts via observation samt informella samtal med lärare och elever. Urvalsmetoden är målinriktat urval, kriterierna är att deltagarna är klasslärare för elever i årskurs ett, två eller tre samt behörig lärare i ämnet svenska. I studien undersöks tre klassrum med sammanlagt fyra lärare som arbetar på en landsbygdsskola, en tätortsskola respektive en stadsskola. Insamlad data har analyserats med hjälp av metodansatsen grundad teori. Resultatet av studien är kategoriserat i fem teman som kan förstås som framträdande drag i klassrummets skriftspråkliga miljö. Dessa teman är: Att använda och förklara ord och begrepp Att låta elever vara lärresurser för varandra Att synliggöra undervisningens mål samt kognitiva strategier Att vara lyhörd för elevers erfarenheter och nyfikenhet Att göra läs- och skrivmaterial lättillgängligt och funktionellt för elever I den avslutande reflektionen av studiens resultat framkommer det att i undervisningen som syftar till att främja elevers utveckling av literacy är eleverna ansvarstagande och medvetna aktörer samt lärandet är i centrum.
12
Johansson, Kristensen Alexandra Elise. "Språk och integrering i F-3 : En kvalitativ undersökning där lärare i F-3 diskuterar och reflekterar språkets och integreringens betydelse för elevernas utveckling." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26149.
Full textAbstract:
The aim of my study is to see how teachers in the early primary school are working to teach all their pupils based on how different ethnicities, cultures and multilingual differences reflect on their work places – the classrooms. I've also contacted the county, were the schools are located in, so I could see what system they are using and how it affects the society. The Swedish society is influenced by different cultures, multilingualism and ethnicities the more time passes, which means that teachers all around need to integrate their pupils in the system so they can better adjust to how the Swedish school system works and be prepared for adult life. Teachers need to concentrate intensely on how they should guide the pupils in their specific class so they can reach their full learning potential and reach the knowledge criteria set by the Swedish school system. I contacted the board of education and to set up a meeting so we could discuss my project. During the meeting I asked the representative how they believe this matter should be handled. After the meeting with the board of education I’ve contacted several teachers in the area. Four teachers participated and contributed information for this study. The result of my study is that the teachers I’ve been in contact with have pupils that often speak more than one language and the hardest job is to guide them to become viable society citizens in Sweden and still have their culture, language and ethnicities with them.
13
Birck, Johanna, and Sara Hedström. "Motiv bakom läsläxor : En intervjustudie om grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377280.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor. Frågeställningarna för studien handlar om vilka syften och motiv som framträder i lärarnas utsagor om läsläxor, hur lärarna organiserar arbetet med läsläxor avseende planering, genom- förande och uppföljning, samt vilka olika dimensioner av ämnet litteratur och läsning som framträder i deras beskrivningar av arbetet med läsläxor. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex lågstadielärare som fick återge hur de organiserar sitt arbete med läsläxor exempelvis genom planering, genomförande och uppföljning. Läxor är något som har använts i skolan under lång tid och det har diskuterats fram och tillbaka om läxors positiva och negativa aspekter för elevers inlärning. I dagens läroplan finns det inga krav på att ha läxor. Detta resulterar i att lärare själva får ta beslutet om de ska ha läxor och på vilket sätt dessa ska genomföras. Denna studie har avgränsat sig till läsläxor eftersom läsin- lärning är en central del i svenskundervisningen i årskurserna 1-3. För att kunna analysera och tydligt beskriva vad lärarna väljer att lyfta fram i undervisningen och vilka delar som hamnar i bakgrunden används Caroline Libergs begrepp den didaktiska reliefen. Därefter kategorise- ras och beskrivs undervisningens innehåll genom Libergs fem innehållsdimensioner. I re- spondenternas utsagor kan man urskilja olika teman som exempelvis att använda läromedel som verktyg för att nivåanpassa läsläxor för eleverna. Resultatet visar att svenskämnets hu- vudsakliga uppgift, enligt respondenterna, är läsförståelse och att eleverna ska få goda förut- sättningar att klara sig i vardagen. Det finns många yttre och inre faktorer som påverkar läx- ornas utformning och användningen av dem, exempelvis elevernas hemförhållanden och vårdnadshavarnas engagemang.
14
Sällberg, Lovisa, and Rebecca Hugoh. "Att göra inferenser : Faktorer och undervisningsmetoder som påverkar inferensförmågan." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156183.
Full textAbstract:
I dagens kommunikationssamhälle är det nödvändigt att kunna förstå texter för att ta del av samhällets information. Läsförståelse är därmed en grundläggande förutsättning för att klara sig i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som har betydelse för inferensinlärning och hur vi som lärare på lågstadiet kan undervisa om inferenser. Tolv artiklar har analyserats genom en systematisk innehållsanalys. Enligt vår analys är ordförråd, arbetsminne och läsflyt olika faktorer som påverkar elevers inferensinlärning. Undervisningsmetoder som är framgångsrika i inferensundervisningen är sökning av ledtrådar, textanpassning, textsamtal och reflektion. Vår slutsats av litteraturstudien är att många elever klarar av att göra inferenser om de får rätt förutsättningar. Hur lärare anpassar undervisningen utifrån elevers förutsättningar påverkar elevers inferensförmåga. Den här studien bidrar till förståelse om vad inferenser är och hur lärare kan undervisa om det.
15
Englund, Kerstin. "Språkutvecklande arbete i år F-3. En studie av lärares arbets- och förhållningssätt vad gäller elevers språkutveckling." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1922.
Full textAbstract:
Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid.
Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning. Språklekar, samtal, högläsning av berättande skönlitteratur, muntlig framställning, individuellt skrivande av berättelser samt strukturerade språkövningar är vanliga aktiviteter i undersökningsdeltagarnas pedagogiska verksamhet. Högläsning respektive skrivande av texter utanför den berättande genren verkar däremot vara sällsynt.
Det visar sig att det, vad gäller arbets- och förhållningssätt, finns många likheter mellan förskolans och grundskolans lärare.
16
Shala, Krenare, and Medina Saadat. "Digitalisering i grundskolans yngre år F-3 – en kunskapsöversikt om effekterna av digitala verktyg i SO-undervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41061.
Full textAbstract:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen säger kring tillämpandet av digitala verktyg i de samhällsorienterande ämnena F-3, vilken verkan de digitala verktygen för med sig i SO-undervisningen för både lärare och elever samt hur man som lärare kan använda det på ett givande sätt. I olika databaser har vi har funnit relevant forskning i form av artiklar, avhandlingar och böcker. Med hjälp av den forskning vi funnit har det belyst olika perspektiv, bland annat för-och nackdelar med digitala verktyg. Forskningen visar att arbetet med digitala verktyg i SO-undervisningen främjar alla elever oavsett behov och stärker lärandet. Ett annat perspektiv som forskningen lyft fram är den digitala kompetensens betydelse för lärare i deras profession och hur den påverkar undervisningen, både utifrån lärar- och elevperspektiv. Forskningen visar att däremot ställer tillämpningen av digitala verktyg stora krav på lärare vilket innebär att de bör besitta datorkunskaper i en viss mån. Något som framkommit i kunskapsöversikten är också att kravet inte endast ställs på läraren, utan även på skolans ledning och organisation. Med detta som utgångspunkt hoppas vi på att i vår framtida lärarprofession kunna arbeta med digitala verktyg i undervisningen på ett kritiskt och genomtänkt sätt.
17
Upphagen, Ann-Sofie. "Tysta elever inom engelskundervisning : Lärares syn på språklig ängslan hos elever i grundskolans tidiga år." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29006.
Full textAbstract:
Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever.Engelska
18
Borg, Jenny, and Sandra Nilmarkson. ""Konsten att ta russinen ur kakan" : läs- och skrivundervisning i skolans tidiga år." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13515.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning. Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del. Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen. De slutsatser som lyfts fram i diskussionen är betydelsen av att kombinera olika undervisningsmodeller för att tillgodose elevers individuella behov och förutsättningar. Det visar sig även i arbetets undersökning att lärares yrkeserfarenhet är en faktor till hur lärarna väljer att utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen.
19
Lundbom, Maria, and Zola Bäckstedt. "Vilka undervisningsstrategier främjar elevers utveckling i läsförståelse? : En kvalitativ litteraturstudie av lärares undervisningsstrategier i årskurs F-3." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153287.
Full textAbstract:
Enligt många teorier om läsning är läsförståelse en betydelsefull komponent för att bli en god läsare och likaledes en aktiv deltagare i samhället. Av den anledningen vill vi utforska detta ämne närmre. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att belysa vad forskningen förespråkar som främjande undervisning för utveckling av läsförståelse. Studiens fokus är på frågeställningarna: Vilka undervisningsstrategier förespråkar forskningen för att stötta elever i att utveckla god läsförståelse? och På vilket sätt främjar dessa strategier utvecklingen av läsförståelse? Vår studie inriktar sig på årskurs F-3. Denna kvalitativa litteraturstudies resultat bygger på 14 vetenskapliga artiklar som belyser främjande undervisningsstrategier gällande läsförståelse. Vår metod för insamlingen av dessa artiklar utgick ifrån sökningar i olika databaser samt manuella sökningar. Analysen resulterade i tre övergripande teman. Dessa tre teman är: Undervisning med explicita instruktioner, undervisning med visualiseringar samt undervisning med utgångspunkt i språkets delar. Resultatet visar att de ovan nämnda undervisningsstrategierna som framkommit i artiklarna alla främjar utveckling av läsförståelse, men på olika sätt. Utifrån vår analys, framkom att samtliga undervisningsstrategier kräver att läraren har en aktiv, modellerande och stöttande roll, för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse och bli goda läsare.
20
Larsson, Marina. "Teknikintresse i grundskolans lägre åldrar : Påverkansfaktorer för elevers intresse och motivation inom teknikämnet i grundskolans tidigare år." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30311.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka vilka elever som gynnas respektive missgynnas av teknikundervisningen i skolans tidigare år, vad det är som påverkar motivation och intresse för teknik under dessa år samt vilken sorts undervisning eleverna möter i klassrummet idag. Studien syftar också till att undersöka huruvida det finns någon könsskillnad gällande teknikintresse hos de yngre eleverna. Grounded Theory användes som analysmetod för studien, som utmynnade i en teoretisk modell. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna i förskoleklass ännu inte fått en bild av teknikbegreppet. Den undervisning eleverna mött i teknik har antingen varit integrerad i övrig undervisning eller ytterst begränsad. Elevernas upplevelser har inte alltid kopplats samman med begreppen. Lärarna upplever en otrygghet med att undervisa i teknik. Någon könsskillnad menade varken elever eller lärare att det skulle finnas gällande teknikintresset, men studien visar att de drömyrken samt fritidsintressen eleverna redovisat tenderar att vara könsstereotypa.
21
Andersson, Erik, Mirela Hadžić, and Julia Tjernberg. "Att ta på matematik : En systematisk litteraturstudie om elevers inlärning av matematik genom ett laborativt arbetssätt i grundskolans år F-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60742.
Full textAbstract:
Vi har gjort en systematisk litteraturstudie där vi har undersökt hur man ska och kan arbeta med laborativa material i skolan, främst i grundskolans tidigare år. Målet med denna litteraturstudie är att få fram kunskap kring laborativa material, både i användandet av laborativa material och dess effektivitet hos elever. Fokus ligger på att få fram kunskap om hur man som pedagog kan använda laborativa material på rätt sätt för att göra det till ett effektivt redskap inom matematikundervisning. Både för att pedagogen ska nå ut till eleverna på bästa sätt genom att använda materialen rätt och för att eleverna ska ges ett effektivt redskap som de har nytta av i sin matematikinlärning. Vi har använt oss av pålitliga publikationer för att få svar på våra frågor för att berika oss med mer kunskap inom ämnet men också för att andra ska ha användning för resultaten vi kommit fram till. Resultaten vi kommit fram till har styrkt att det finns nytta i att använda laborativa material i matematikundervisning hos elever i grundskolans tidigare år. Vi kunde inte finna exakta fakta för att kunna dra en korrekt generell slutsats. Däremot kan vi konstatera en generell effektivitet i användandet av laborativa material som hjälpmedel i matematiken hos elever. Det krävs dock korrekt kunskap hos pedagogen för att det ska vara effektivt och göra nytta i undervisningen.
22
Österlund, Camilla, and Carina Jonasson. "Hur ska alla lyckas? : En studie om metoder och arbetssätt för att förebygga läs- och skrivsvårigheter för barn i år F-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98773.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger från F-3 kartlägger och arbetar förebyggande med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Enkätfrågor skickades till rektorer i 12 kommuner i Kalmar län och det kom in 34 enkätsvar. Frågeställningarna tog upp vilka tidiga insatser och vilket material som används i undervisningen. Det efterfrågades också om pedagogers kännedom och kunskap om aktuell forskning och begreppet proaktiv undervisning. Resultatet visade på att pedagoger hade en god kunskap om kartläggningsmaterial och använde sig av många bra metoder/ arbetssätt för att träna läs- och skrivförmågan. Kartläggning används till största delen för att göra urval för vilka som behöver extra stöd. Tydliga målbeskrivningar och regelbundna kunskapskontroller för mindre arbetsområden används i mindre omfattning. Särskild undervisningen skedde oftast i individuell form riktat mot en elev i taget. Endast ett fåtal av pedagogerna arbetade med riktad undervisning i mindre grupp. Kompensatoriska hjälpmedel användes för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien visade också att övervägande del av pedagogerna inte var bekanta med aktuell forskning vad gäller läs- och skrivutveckling.
23
Löfdahl, Hellström Nathalie. "Att skriva för att lära sig läsa : En studie av skrivandets och IKTs betydelse läsinlärandet i grundskolans tidiga år." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55202.
Full textAbstract:
The aim of the study is to examine how teachers work with writing in order to promote pupils literacy. The object is also to study what possibilities and confines the teachers see with ICT as a teaching aid regarding literacy. The empiricism of the study is made up of the answers from the interviews. A conscious selection concerning the assortment of the participating teachers has been made and therefore only teachers who work with preschool and primary school have been interviewed. The teachers all work in the same municipality but on different schools in order to make the result as varied as possible. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective and the emergent literacy in which pupils learn through interaction. My study shows that teachers use writing to a high extent and all of them emphasize that writing and reading are intensely connected. Several teachers point out that many pupils learn to write before they learn how to read. The study also showed that participating teachers varied their method of working with writing. The most characteristic way of working was that all of the teachers started writing during the pupils first year in school and also that several of the teachers used the writing of a mutual diary as the pupils introduction to the world of writing. The results show that all of the teachers use computers and other ICT based tools as a teaching aid but that the purpose of using ICT varies.Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med skrivandet för att främja elevers läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med IKT som hjälpmedel i ett sådant arbete. Undersökningens empiri utgörs av intervjusvaren. Ett medvetet urval vad beträffar informanterna har gjorts där jag valt verksamma lärare i årskurs F-3 i samma kommun men på olika skolor för att få ett så varierat resultat som möjligt. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt emergent literacy där elever lär sig genom att interagera med andra. Min undersökning visar att lärare ägnar mycket tid åt skrivandet och att samtliga lärare poängterar att skrivandet och läsningen hör ihop. Ett flertal lärare framhöll att många elever lär sig skriva innan de kan läsa. Det framkom att informanterna varierade arbetssätt beträffande skrivande. De arbetssätt som var mest utmärkande var att samtliga elever skrev redan från årskurs ett och att många började med att skriva gemensamma texter i dagböcker. Resultatet har visat att samtliga lärare använder sig av datorer och andra IKT- baserade redskap som hjälpmedel men syftet med att använda IKT ser olika ut.
24
Melker, Camilla. "Undervisningens fokus för hållbar utveckling : ”Lärare i förskoleklass upp till årskurs 3”." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67541.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ta reda på vad lärare fokuserar på vid undervisning för hållbar utveckling i No-ämnena för förskoleklass upp till årskurs 3. Avsikten är att ta reda på hur de intervjuade lärarna tolkar hållbar utveckling i läroplanen och om de undervisar för att få med de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, samt vilka svårigheter och möjligheter lärare ser med undervisning för hållbar utveckling i No-ämnena. Undersökningens resultat har framkommit utifrån semistrukturerade intervjuer av lärare som undervisar i dessa årskurser. Resultatet visar att nästan samtliga lärare i studien undervisar för hållbar utveckling, samtidigt som de får med de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk i undervisningen. Det är bara en lärare i studien som mestadels undervisar utifrån den ekologiska hållbarheten. Den största svårigheten som framkom var att själva begreppet hållbar utveckling är för komplext för de yngre eleverna att förstå och den största möjligheten handlade om ämnesövergripande undervisning och praktiska aktiviteter, eftersom de yngre eleverna lättare förstår på det sättet.The purpose of the study was to find out what teachers focus on when teaching for sustainable development in science for pre-school class up to third grade. I used semi-structured interviews to find out how teachers interpret sustainable development in the curriculum, if they teach to bring the three dimensions; ecological, social and economic sustainability together, and how they faced the difficulties and opportunities related to sustainable development education in science. The result showed that almost all of the teachers in the study teach for sustainable development, whilst at the same time with the three dimensions; ecological, social and economic in teaching. There was only one teacher in the study who mostly taught on the basis of ecological sustainability. The main difficulty that emerged was that the very concept of sustainable development was too complex for the younger students to understand and the main possibility was about interdisciplinary education and practical activities, because the younger students more easily understand that way.
25
Yusuf, Ziberovska Filiz. "Samarbete mellan professioner för andraspråkselever i grundskolans tidigare år, F-3." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42245.
Full text
26
Johansson, Alma, and Jennie Strömsjö. "Mönster inom matematiken : Elevers svårigheter vid arbete med mönster och det förebyggande arbetet för elever." Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29728.
Full textAbstract:
Arbetet handlar om mönster inom området algebra i ämnet matematik. Många elever har svårt för algebra och därför är arbetet med mönster en väsentlig del eftersom mönsterförståelse bidrar till bättre algebraiskt tänkande. Syftet med arbetet är att klargöra vilka svårigheter som finns inom området mönster och hur de kan förebyggas i år F-3. Arbetet utgör en litteraturstudie av vetenskapliga texter. Texterna hittades genom sökningar på olika söktjänster samt kedjesökningar. Materialet som hittades bestod av forskningsrapporter, tidskriftsartiklar och konferensbidrag. Det framkomna resultatet bestod av olika svårigheter samt några förebyggande åtgärder. De svårigheter som framkom i resultatet är bland annat att kunna se helheter, urskilja likheter och skillnader, se strukturer, fortsätta mönster, se förhållandet mellan mönster och positioner, förstå funktioner, generalisera och uttrycka sig. Ytterligare två svårigheter som framkom var att utveckla aritmetiska och kognitiva färdigheter. Inom svårigheterna som presenteras finns också förebyggande arbete såsom att uppfatta det visuella på olika sätt och lärarens relation med eleverna. Ett annat förebyggande arbete är att använda konkret material. Svårigheterna och det förebyggande arbetet delades upp i aritmetiska och geometriska mönster. Slutsatsen är att svårigheterna som framkommit kan förebyggas om eleverna får rika erfarenheter av varierande mönsterarbete.
27
Nygren, Sandra, and Petronella Glantz. "Att arbeta med sakprosa i skolans tidiga år : En studie som belyser faktatexten som genre och dess betydelse i den svenska undervisningen i årskurs F-3." Thesis, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19531.
Full textAbstract:
Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan. Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ”valt ut” vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ”klyfta” mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden. Sakprosan är i mycket hög grad socialt inbäddad och de följer tydliga normer. Det krävs en hel del fackkunskaper hos läsaren för att kunna förstå sakprosans textinnehåll då innehållet är mycket komplext och informationstätt. Sakprosan upprättar en kontakt mellan text och läsare och texten riktar sig direkt till ett du och uttrycker därmed makt. Denna studie är en kvalitativ studie där insamling av material legat som grund till forskningsbakgrunden samt till teori - och resultat delen. Analysdelen i denna studie har sin grund i en textanalys samt intervjuer som skett med aktuell lärare för en årskurs 3 samt med fyra av hennes elever. Alla dessa delar ligger som grund i diskussionsdelen. Resultatet av denna studie visar att begreppet sakprosa är högst ovanligt att använda vid benämning av icke fiktiva texter i skolan. På ett enkelt sätt kan begreppet sakprosa hänvisa till alla texter som inte är skönlitteratur, fiktionstexter och uppdiktade texter. Studien visar på att det analyserade materialets auktoritet är mycket dålig då innehållet inte uppfyller de krav för vad en bra faktatext bör vara. Texten är enligt studien inte en fullvärdig faktatext och den bör kompletteras med andra material för att bli fullvärdig. Texter och inlärning är som tidigare nämnt komplext och där med bör den aldrig ses som en enkelriktad väg.