Relevant bibliographies by topics / Arbetarrörelsen

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Arbetarrörelsen'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 31 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Arbetarrörelsen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Arbetarrörelsen"

1

Hultquist, Elisabeth. "Den döende klasskampen." Praxeologi – Et kritisk refleksivt blikk på sosiale praktikker 4 (September 22, 2022): e3755. http://dx.doi.org/10.15845/praxeologi.v4i0.3755.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Björkman, Börje. "Nytt i institutionens skriftserier." HumaNetten, no. 23 (November 27, 2015): 44. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20092310.

Full text
Abstract:
Senaste nytt i institutionens skriftserier:Johan Sahlin, Om Kyrklundheten. Värde, kunskap och skrivande i Willy Kyrklunds Om godheten. Ellerströms förlag 2008. Doktorsavhandling i Litteraturvetenskap. Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960. Acta Wexionensia. Nr 166/2009. Doktorsavhandling i historia.Martin Estvall, Sjöfart på stormigt hav – Sjömannen och Svensk Sjöfarts Tidning inför den nazistiska utmaningen 1932-1945. Acta Wexionensia. Nr 168/2009. Doktorsavhandling i historia. Cecilia Axelsson, En meningsfull historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten. Acta Wexionensia. Nr 169/2009. Doktorsavhandling i historia. Ann-Kari Sundberg, Le poids de la tradition. La gestion professorale de l’altérité linguistique et culturelle en classe de FLE. Acta Wexionensia. Nr 174/2009. Doktorsavhandling i franska med didaktisk inriktning. Vasilis Papageorgiou (red.), Blåser luft i fåglar. Kreativt skrivande i Växjö. Lagerkvist-serien 5. Växjö University Press 2009. Gunnel Holmér, Kosta glasbruk – en etnisk smältdegel?: Arbete och arbetskraftsinvandring 1943-1973. Ewa Bergh Nestlog, Perspektiv i elevtexter: Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Björkman, Börje. "Nytt i institutionens skriftserier." HumaNetten, no. 20 (November 27, 2015): 48–51. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20072006.

Full text
Abstract:
Senaste nytt i institutionens skriftserier: Gunilla Byrman (red.), En värld för sig själv - Nya studier i medeltida ballader. Ord och Musik och Bild. Intermediala studier 1, Växjö University Press 2008. Åsa Nilsson Skåve, Den befriade sången. Stina Aronsons berättarkonst. Acta Wexionensia. Nr 108/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Olof Eriksson (red.), Översättning och Kultur. Föredrag från ett symposium vid Växjö universitet 17-18 november 2006. Acta Wexionensia. Nr 113/2007. Sofia Ask, Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Acta Wexionensia. Nr 115/2007. Doktorsavhandling i nordiska språk. Jimmy Engren, Railroading and Labor Migration. Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s. Acta Wexionensia. Nr 122/2007. Doktorsavhandling i historia. Thérèse Eng, Traduire l’oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains. Acta Wexionensia. Nr 125/2007. Doktorsavhandling i franska. Annette Årheim, När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier. Acta Wexionensia. Nr 128/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Brigitte Kühne, Varför informationskompetens? (Rapport) Tommy Olofsson och Vasilis Papageorgiou (red.), Föraningar. Kreativt skri­vande i Växjö. Lagerkvist-serien 3. Växjö University Press 2007. Lo Snöfall och Vasilis Papageorgiou, Ingen hand orörd. Städer. Växjö Univer­sity Press 2007. Maria Fohlin, La modification adverbiale de iádjectif en français et en suédois. Licentiatavhandling. Mary Ingemansson, Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Licentiatavhandling. Jesper Johansson, ”Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981. Licentiatavhandling. Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1941. Licentiatavhandling. Johan Svanberg, Flyktingar och arbetskraftsmigranter från Estland vid Svenska Stålpressing AB i Olofström 1945-1952. Licentiatavhandling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Misgeld, Klaus, and Silke Neunsinger. "A Balancing Act between Universities and Trade Union Headquarters: The Swedish Labour History Project at the Labour Movement Archives and Library in Stockholm." International Labor and Working-Class History 76, no. 1 (2009): 36–43. http://dx.doi.org/10.1017/s0147547909990056.

Full text
Abstract:
The Labour Movement Archives and Library in Stockholm (Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, or ARAB) has been and still is one of the more important nodes of labor history in Sweden. It is well known among academics as well as activists who aim to write movement history. ARAB is financed not only by the Swedish state but also the labor movement to generate new ideas for public labor history. Although there are many units and higher education institutions in Sweden that played a vital role during the 1970s and 1980s, it was probably the research agendas developed by ARAB through seminars and publications that kept the field of labor history a vibrant area of scholarship. The main difference between ARAB and similar institutions is its steady attempt to create spaces where academics—such as historians and social scientists—and activists can meet in order to produce and promote new approaches to labor history. The results and even the success of this work have been built on two institutions at ARAB: the journal Arbetarhistoria, published since 1977, and the research council at ARAB, established in the early 1980s.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"Aleksander Kan. Nikolaj Bucharin och den skandinaviska arbetarrörelsen [Nikolai Bukharin and the Scandinavian Labor Movement]. (Opuscula Historica Upsaliensia, number 6.) Summary in English. Uppsala, Sweden: Historiska Institutionen. 1991. Pp. i, 187. 40 KR." American Historical Review, February 1994. http://dx.doi.org/10.1086/ahr/99.1.253-a.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Arbetarrörelsen"

1

Risman, Per-Markus. "Arbetarrörelsen och sparande : En komparativ undersökning om arbetarrörelsens påverkan av sparbeteende." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312010.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende.För att undersöka detta gjordes en komparativ studie mellan Norrköping och Borås mellan 1911-1950. Städerna valdes på grund av likheterna. Källorna var statistiskt material på lokalnivå frånStatistiska Centralbyrån. Slutsatserna från studien var att det finns en skillnad i sparande mellan Borås och Norrköping. Att arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende kan inte beläggas och måste avfärdas, även om definitiva slutsatser är svåra att dra på grund av brister i data. Det behövs mer data samt kompletterande studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Holmgren, Per. "Från mörkret stiga vi mot ljuset : den tidiga svenska arbetarrörelsens strategiska musikanvändning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1683.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen handlar om den svenska arbetarrörelsens musikanvändning. Rörelsens användande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarrörelsens tidiga period i Sverige, vilket innebär att senare år och nutida perspektiv inte står i fokus. Den tidiga arbetarrörelsen definieras som rörelsens verksamhet mellan åren 1880 fram till ca 1925, innan rörelsen fått den självklara plats som en svensk kontemporär och historisk politisk maktfaktor den idag har. Uppsatsen fokuserar även på arbetarrörelsens syn på musik, kultur och kulturarv och hur rörelsens musikanvändning och kultursyn har format framväxandet den kommunala musikskolan. Slutligen ställs frågan vilka paralleller som kan göras mellan arbetarrörelsens musikanvändning och främjandet av det underifrånperspektiv historikern Howard Zinn talar om, när han argumenterar för att belysa historieforskning från de förtrycktas perspektiv. Metoden som används är intervjuer som utförts med verksamma politiker ur arbetarrörelsen, både ur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De intervjuade har olika kopplingar till kultur och merparten arbetar direkt med kulturfrågor inom politiken. Den hypotes jag arbetat med är att musiken haft en viktig och betydande roll för att samla människor i den svenska arbetarrörelsen. Musiken har varit genomsyrande och använts genomgående i det politiska arbetet för den svenska arbetarrörelsen. Kultur och musik har även varit en betydande strategisk komponent för rörelsens utbredning, tillväxt och förmåga att hantera politiska problem och motgångar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Petersson, Tobias. "Arbetarrörelsen inom den radikala konstmusikens tankekollektiv : En studie av relationen mellan det radikala musiklivet och arbetarrörelsen under svenskt 1960-tal." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114338.

Full text
Abstract:
Subject of this study is the evolvement of the radical art music scene in Sweden. In this development took the labour movement an active part during the 1960s. The purpose of this study is to examine how the relationship between the radical art music scene and the labour movement was constituted and what this relationship implied for the Swedish radical art music scene during the 1960s. During the 1960s radical music became an influencial part in the Swedish music scene of modern art music. In this development the artists’ society Fylkingen had a central position. In the early 1960s Fylkingen began to incorporate writers, engineers, scientists, sociologists, philosophers, economists, etc. in their work and a number of projects were initiated which interacted with common society. A proposal for a public record company was developed together with KSF (Social Democratic Association for Cultural Workers) and was presented to the Swedish parliament. In collaboration with ABF (Workers’ Educational Association) the first studio for electronic music was build in 1960 and the relationship between the labour movement and the radical art music scene was institutionalized as the Stockholm Electronic Music Studio Foundation. This thesis uses the terminology of Ludwik Fleck to examine the relationship between the radical art music scene and the labour movement. The concepts of Thought collective and Thought-style are used to draw conclusions about common values and objectives within the Thought-style. The radical art music scene and the labour movement are understood to be part of a common Thought collective with a common style of thought. Because of this relationship, projects initiated in the radical music scene came to emphasize the democratic and educational aspects of music. In the latter half of the 1960s it was conceived impossible to achieve these goals under the existing program, leading to the notion within the style of thought that technological advancement was a prerequisite for a democratic music scene.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sundborg, Peter. "Stormklockan : En kritisk röst inom arbetarrörelsen 1908-1914." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34707.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karlsson, Lennart. "Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2460.

Full text
Abstract:
The purpose of this dissertation is to analyze the People’s House in Bromölla as an arena for a plebeian public sphere. More specific, the analysis revolves around how the labour movement created a plebeian public sphere, the construction of the very arena and the activities there, including study circles, labour library, theatre plays, film showings, dance evenings and other amusements as parts of adult education among the working class people. It also comprises examinations of the labour movement’s acting in the local political arena, the labour movement’s connections with the local bourgeoisie on matters concerning politics and the People’s House. The main theoretical perspective is based on Jürgen Habermas’ theory of bourgeois public sphere, reformulated to a plebeian public sphere. The adult education in study circles mainly focused on subjects related to the work in the local politics and in the trade union, i.e. for the activities in the public sphere. These parts of the adult education were primarily a matter for the male part of the labour movement. This mirrors the situation in politics and in the trade union, where foremost men were engaged. Beside the trade union and political studies, subjects like Swedish, English, Esperanto, mathematics and literature were common. From time to time socialism and Marxism were studied. The women mainly studied humanistic subjects with individual development and hold thus the vision of the education ideologists within the labour movement. In the 1940’s the study circles decreased, and finally, in the end of the 1950’s almost ceased. Despite this the education did not cease, but were replaced by music, singing, dancing and machine sewing courses arranged by commercial companies and aesthetic associations. The People’s House was from the beginning open even for associations outside the labour movement. In the 1940’s and, in particularly, the 1950’s the People’s House became an assembly hall for a huge range of associations. Among the tenants were Free Church parishes, athletic associations, hobby associations, temperance societies, political parties from left to right, trade unions, authorities, companies, and the municipal of Bromölla. People’s house was also a place for wedding and birthday celebrations and other private parties. Among the more frequent tenants were Free Churches and music, singing and athletic associations, beside Bromölla municipal, which were a permanent tenant, for instance for the municipal library. The amount of associations from outside the labour movement among the tenants exceeded for some years in the end of 1950’s the labour movement’s meetings. This cross class policy was a conscious strategy by the People’s House association, in order to be a cultural institution for all inhabitants in Bromölla. The municipal council of Bromölla was even a part of this policy when subsidizing the People’s House association. It was in accordance with the cross class and consensus policy which the social democratic movement by this time was an exponent of. The People’s House in Bromölla was thus an arena not only for the labour movement, but also for the entire society.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

de, Loisted André. "Den svenskspråkiga arbetarrörelsen i Finland 1904 – 1906 i tidningen Arbetaren." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-165199.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rydbeck, Kerstin. "Agitatorerna. Arbetarrörelsen och språket 1. Redaktör: Kurt Johannesson. Carlssons bokförlag 1996." Uppsala : Svenska Litteratursällskapet, 1997. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-32623.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jansson, Kujanpää Alexander. "Vad ville socialisterna? : Arbetarrörelsens diskussion kring marxismen i tidskriften Tiden 1908-1932." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17420.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället. I början av 1930-talet hade skribenterna i Tiden tappat tilltron till de dogmatiska marxistiska teorier som vill sätta in arbetarrörelsen i en historisk process eller en större revolutionär rörelse, och vägen mot socialismens mål, om något reellt sådant ens längre fanns, hade blivit betydligt osäkrare. Men klasskampens nödvändighet och teorin om kapitalisternas exploatering av arbetarna ifrågasattes av få skribenter. Debatten om marxismen i Tiden lutar starkt åt det reformistiska hållet, men vittnar mot dem som hävdar att de svenska socialdemokraterna distanserade sig från marxismen redan kring sekelskiftet 1900.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Määttä, Adam. "Unga och engagerade : En studie om identitetsskapande i progressiva ungdomsförbund i Umeå." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111097.

Full text
Abstract:
Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera identitetsskapande bland ungdomar organiserade i arbetarrörelsens ungdomsförbund i Umeå. Undersökningen är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med ungdomar som har varit engagerade i ungdomsförbunden. Intervjuerna analyseras i förhållanden till Giddens (1999) tankar om senmodernitet och hur senmoderniteten påverkar vårt identitetsskapande. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt behandlar uppsatsen identitet som något föränderligt. Uppsatsen beskriver bland annat hur informanterna skapar sin identitet genom sitt engagemang. Genom engagemanget finner informanterna en mening och ett syfte med sina liv. Kollektivet bidrar också till att legitimera informanternas livsval. Arbetarrörelsen säger sig, både traditionellt och idag, företräda arbetarklassen. Att använda klass som identitetsmarkör är viktigt för informanterna. Samtidigt finns det en osäkerhet kring deras egen klassidentitet och vilken klass de egentligen tillhör. Utöver det handlar informanternas identitetsskapande till stor del om att hitta likheter i den egna gruppen. På det sättet skapar kollektivet en egen identitet som starkt skiljer sig från de andra. Skillnaden mellan de själva och högerförbunden är en av de viktigaste faktorerna för att bygga deras eget kollektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Weinehammar, Paula. "Olof Palme och löntagarfonder : En studie om rörelsesocialism och statssocialism i den svenska arbetarrörelsen." Thesis, Örebro University, Örebro University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1649.

Full text
Abstract:

The purpose of this essay is to examine wage-earners' investment funds from the ideological point of view. Were they in any way an integrated part of social democratical democratic socialism and reformism? I emphasize Olof Palme´s ideological idea of democratic socialism and reformism, and how he handled the issue. How did the question of these funds correspondent with the basic ideological points of view, and what was the standpoint of Palme in this issue.

My method is built upon a deep study and analyses of SAP board of party and the standing committees protocol in the light of Olof Palme´s and SAP's ideology. I even use information from literature, inquiries and dissertations. I will mainly focus on Palme´s standpoint during this time.

There are the tree question areas and answers in this essay. There is an obvious tension between the two poles of labour movement, the state socialism represented by the social democratic party with a social outlook from above and the movement socialism, represented by the trade union movement with view from below. How did the wage-earners' investment funds stand to this traditional tension? How did Olof Palme remain to it? The answers to these questions are, that Olof Palme was very aware of this tension and he warned the trade union to be too radical. The proposal had a more reformistic formation when it was transmitted from the movement socialistic pole to the state socialistic pole.

How did the wage-earners' investment funds fit in democratic socialism? The proposal of the wage-earners' investment funds meant that the function socialistic line, which traditionally was brought by the social democracy, now was changed to the line of ownership. Was it Palmes intention to implement a socialistic society with the help of the wage-earners' investment funds, to be more an a large public sector? The final proposition was a compromise and had lost its radical characteristics. It was never Olof Palme’s intention to implement a socialistic society with the help of the wage-earners' investment funds.

How did the wage-earners' investment funds fit in the reformistic point of view? Were they system changing or system preserving, or both? The answer to this in this essay is, that the origin proposal was radical and system changing. The final proposal was both system preserving and system changing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Arbetarrörelsen"

1

Karlsson, Lennart. Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960. Växjö: Växjö University Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pauli, Kettunen, ed. Det nordiska i den nordiska arbetarrörelsen: Femte nordiska konferensen för forskning i arbetarrörelsens historia, Tammerfors, den 23-27 augusti 1983. Helsinki: Yliopistopaino, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Håkan, Blomqvist, and Ekdahl Lars 1949-, eds. Kommunismen hot och löfte: Arbetarrörelsen i skuggan av Sovjetunionen 1917-1991. Stockholm: Carlsson, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andréasson, Ulf. Arbetslösa i rörelse: Organisationssträvanden och politisk kamp inom arbetarrörelsen i Sverige, 1920-34. Hedemora]: Gidlunds, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andersson, Johanna. Vandringsstaven har alltid följt mig: En arbetarkvinna från Ådalen berättar. Lund: Murbruk, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sjögren, Lena Hellblom. Från primitiv till organiserad demokrati: En studie av några offentligheter inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen med utgångspunkt i 1970-talets studiecirklar i Vikmanshyttan och Söderfors. Lidingö: Salamander, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Silén, Birgitta. Uppdrag solidaritet. Stockholm: Nielsen & Norén, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bondestam, Anna Karolina. Eldsjälar: Personporträtt ur finlandssvensk arbetarrörelse. [Esbo]: Schildt, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

samarbetskommittén, Nordiska. Samråd i kristid: Protokoll från den Nordiska arbetarrörelsens samarbetskommitté 1932-1946. Stockholm: Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundberg, Victor. En ide större än döden: En fascistisk arbetarrörelse i Sverige, 1933-1945. Möklinta: Gidlunds förlag, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Arbetarrörelsen"

1

"Kunskap i cirklar: om arbetarrörelse och folkbildning." In Humanister i offentligheten. Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden, 211–51. Makadam, 2022. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.36.f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Arbetarrörelsen' for particular source types:
Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography