1

Risman, Per-Markus. "Arbetarrörelsen och sparande : En komparativ undersökning om arbetarrörelsens påverkan av sparbeteende." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312010.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende.För att undersöka detta gjordes en komparativ studie mellan Norrköping och Borås mellan 1911-1950. Städerna valdes på grund av likheterna. Källorna var statistiskt material på lokalnivå frånStatistiska Centralbyrån. Slutsatserna från studien var att det finns en skillnad i sparande mellan Borås och Norrköping. Att arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende kan inte beläggas och måste avfärdas, även om definitiva slutsatser är svåra att dra på grund av brister i data. Det behövs mer data samt kompletterande studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Holmgren, Per. "Från mörkret stiga vi mot ljuset : den tidiga svenska arbetarrörelsens strategiska musikanvändning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1683.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen handlar om den svenska arbetarrörelsens musikanvändning. Rörelsens användande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarrörelsens tidiga period i Sverige, vilket innebär att senare år och nutida perspektiv inte står i fokus. Den tidiga arbetarrörelsen definieras som rörelsens verksamhet mellan åren 1880 fram till ca 1925, innan rörelsen fått den självklara plats som en svensk kontemporär och historisk politisk maktfaktor den idag har. Uppsatsen fokuserar även på arbetarrörelsens syn på musik, kultur och kulturarv och hur rörelsens musikanvändning och kultursyn har format framväxandet den kommunala musikskolan. Slutligen ställs frågan vilka paralleller som kan göras mellan arbetarrörelsens musikanvändning och främjandet av det underifrånperspektiv historikern Howard Zinn talar om, när han argumenterar för att belysa historieforskning från de förtrycktas perspektiv. Metoden som används är intervjuer som utförts med verksamma politiker ur arbetarrörelsen, både ur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De intervjuade har olika kopplingar till kultur och merparten arbetar direkt med kulturfrågor inom politiken. Den hypotes jag arbetat med är att musiken haft en viktig och betydande roll för att samla människor i den svenska arbetarrörelsen. Musiken har varit genomsyrande och använts genomgående i det politiska arbetet för den svenska arbetarrörelsen. Kultur och musik har även varit en betydande strategisk komponent för rörelsens utbredning, tillväxt och förmåga att hantera politiska problem och motgångar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Petersson, Tobias. "Arbetarrörelsen inom den radikala konstmusikens tankekollektiv : En studie av relationen mellan det radikala musiklivet och arbetarrörelsen under svenskt 1960-tal." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114338.

Full text

Abstract:

Subject of this study is the evolvement of the radical art music scene in Sweden. In this development took the labour movement an active part during the 1960s. The purpose of this study is to examine how the relationship between the radical art music scene and the labour movement was constituted and what this relationship implied for the Swedish radical art music scene during the 1960s. During the 1960s radical music became an influencial part in the Swedish music scene of modern art music. In this development the artists’ society Fylkingen had a central position. In the early 1960s Fylkingen began to incorporate writers, engineers, scientists, sociologists, philosophers, economists, etc. in their work and a number of projects were initiated which interacted with common society. A proposal for a public record company was developed together with KSF (Social Democratic Association for Cultural Workers) and was presented to the Swedish parliament. In collaboration with ABF (Workers’ Educational Association) the first studio for electronic music was build in 1960 and the relationship between the labour movement and the radical art music scene was institutionalized as the Stockholm Electronic Music Studio Foundation. This thesis uses the terminology of Ludwik Fleck to examine the relationship between the radical art music scene and the labour movement. The concepts of Thought collective and Thought-style are used to draw conclusions about common values and objectives within the Thought-style. The radical art music scene and the labour movement are understood to be part of a common Thought collective with a common style of thought. Because of this relationship, projects initiated in the radical music scene came to emphasize the democratic and educational aspects of music. In the latter half of the 1960s it was conceived impossible to achieve these goals under the existing program, leading to the notion within the style of thought that technological advancement was a prerequisite for a democratic music scene.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Sundborg, Peter. "Stormklockan : En kritisk röst inom arbetarrörelsen 1908-1914." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34707.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Karlsson, Lennart. "Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2460.

Full text

Abstract:

The purpose of this dissertation is to analyze the People’s House in Bromölla as an arena for a plebeian public sphere. More specific, the analysis revolves around how the labour movement created a plebeian public sphere, the construction of the very arena and the activities there, including study circles, labour library, theatre plays, film showings, dance evenings and other amusements as parts of adult education among the working class people. It also comprises examinations of the labour movement’s acting in the local political arena, the labour movement’s connections with the local bourgeoisie on matters concerning politics and the People’s House. The main theoretical perspective is based on Jürgen Habermas’ theory of bourgeois public sphere, reformulated to a plebeian public sphere. The adult education in study circles mainly focused on subjects related to the work in the local politics and in the trade union, i.e. for the activities in the public sphere. These parts of the adult education were primarily a matter for the male part of the labour movement. This mirrors the situation in politics and in the trade union, where foremost men were engaged. Beside the trade union and political studies, subjects like Swedish, English, Esperanto, mathematics and literature were common. From time to time socialism and Marxism were studied. The women mainly studied humanistic subjects with individual development and hold thus the vision of the education ideologists within the labour movement. In the 1940’s the study circles decreased, and finally, in the end of the 1950’s almost ceased. Despite this the education did not cease, but were replaced by music, singing, dancing and machine sewing courses arranged by commercial companies and aesthetic associations. The People’s House was from the beginning open even for associations outside the labour movement. In the 1940’s and, in particularly, the 1950’s the People’s House became an assembly hall for a huge range of associations. Among the tenants were Free Church parishes, athletic associations, hobby associations, temperance societies, political parties from left to right, trade unions, authorities, companies, and the municipal of Bromölla. People’s house was also a place for wedding and birthday celebrations and other private parties. Among the more frequent tenants were Free Churches and music, singing and athletic associations, beside Bromölla municipal, which were a permanent tenant, for instance for the municipal library. The amount of associations from outside the labour movement among the tenants exceeded for some years in the end of 1950’s the labour movement’s meetings. This cross class policy was a conscious strategy by the People’s House association, in order to be a cultural institution for all inhabitants in Bromölla. The municipal council of Bromölla was even a part of this policy when subsidizing the People’s House association. It was in accordance with the cross class and consensus policy which the social democratic movement by this time was an exponent of. The People’s House in Bromölla was thus an arena not only for the labour movement, but also for the entire society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

de, Loisted André. "Den svenskspråkiga arbetarrörelsen i Finland 1904 – 1906 i tidningen Arbetaren." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-165199.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Rydbeck, Kerstin. "Agitatorerna. Arbetarrörelsen och språket 1. Redaktör: Kurt Johannesson. Carlssons bokförlag 1996." Uppsala : Svenska Litteratursällskapet, 1997. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-32623.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jansson, Kujanpää Alexander. "Vad ville socialisterna? : Arbetarrörelsens diskussion kring marxismen i tidskriften Tiden 1908-1932." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17420.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället. I början av 1930-talet hade skribenterna i Tiden tappat tilltron till de dogmatiska marxistiska teorier som vill sätta in arbetarrörelsen i en historisk process eller en större revolutionär rörelse, och vägen mot socialismens mål, om något reellt sådant ens längre fanns, hade blivit betydligt osäkrare. Men klasskampens nödvändighet och teorin om kapitalisternas exploatering av arbetarna ifrågasattes av få skribenter. Debatten om marxismen i Tiden lutar starkt åt det reformistiska hållet, men vittnar mot dem som hävdar att de svenska socialdemokraterna distanserade sig från marxismen redan kring sekelskiftet 1900.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Määttä, Adam. "Unga och engagerade : En studie om identitetsskapande i progressiva ungdomsförbund i Umeå." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111097.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera identitetsskapande bland ungdomar organiserade i arbetarrörelsens ungdomsförbund i Umeå. Undersökningen är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med ungdomar som har varit engagerade i ungdomsförbunden. Intervjuerna analyseras i förhållanden till Giddens (1999) tankar om senmodernitet och hur senmoderniteten påverkar vårt identitetsskapande. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt behandlar uppsatsen identitet som något föränderligt. Uppsatsen beskriver bland annat hur informanterna skapar sin identitet genom sitt engagemang. Genom engagemanget finner informanterna en mening och ett syfte med sina liv. Kollektivet bidrar också till att legitimera informanternas livsval. Arbetarrörelsen säger sig, både traditionellt och idag, företräda arbetarklassen. Att använda klass som identitetsmarkör är viktigt för informanterna. Samtidigt finns det en osäkerhet kring deras egen klassidentitet och vilken klass de egentligen tillhör. Utöver det handlar informanternas identitetsskapande till stor del om att hitta likheter i den egna gruppen. På det sättet skapar kollektivet en egen identitet som starkt skiljer sig från de andra. Skillnaden mellan de själva och högerförbunden är en av de viktigaste faktorerna för att bygga deras eget kollektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Weinehammar, Paula. "Olof Palme och löntagarfonder : En studie om rörelsesocialism och statssocialism i den svenska arbetarrörelsen." Thesis, Örebro University, Örebro University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1649.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to examine wage-earners' investment funds from the ideological point of view. Were they in any way an integrated part of social democratical democratic socialism and reformism? I emphasize Olof Palme´s ideological idea of democratic socialism and reformism, and how he handled the issue. How did the question of these funds correspondent with the basic ideological points of view, and what was the standpoint of Palme in this issue.

My method is built upon a deep study and analyses of SAP board of party and the standing committees protocol in the light of Olof Palme´s and SAP's ideology. I even use information from literature, inquiries and dissertations. I will mainly focus on Palme´s standpoint during this time.

There are the tree question areas and answers in this essay. There is an obvious tension between the two poles of labour movement, the state socialism represented by the social democratic party with a social outlook from above and the movement socialism, represented by the trade union movement with view from below. How did the wage-earners' investment funds stand to this traditional tension? How did Olof Palme remain to it? The answers to these questions are, that Olof Palme was very aware of this tension and he warned the trade union to be too radical. The proposal had a more reformistic formation when it was transmitted from the movement socialistic pole to the state socialistic pole.

How did the wage-earners' investment funds fit in democratic socialism? The proposal of the wage-earners' investment funds meant that the function socialistic line, which traditionally was brought by the social democracy, now was changed to the line of ownership. Was it Palmes intention to implement a socialistic society with the help of the wage-earners' investment funds, to be more an a large public sector? The final proposition was a compromise and had lost its radical characteristics. It was never Olof Palme’s intention to implement a socialistic society with the help of the wage-earners' investment funds.

How did the wage-earners' investment funds fit in the reformistic point of view? Were they system changing or system preserving, or both? The answer to this in this essay is, that the origin proposal was radical and system changing. The final proposal was both system preserving and system changing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Wallin, Martin. "Det nazistiska hotet i Tidens spegel 1932-1939 : Arbetarrörelsen i spänningsfältet mellan demokrati och diktatur." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15319.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine the effect the Nazi threat had on the swedish labour movement between 1932 and 1939 and to enrich what kind of pre-understanding they had about the fall of the Weimar Republic and the upcoming and effects of the Third Reich. Brought by the development in Germany, a debate and struggle took place in the Social Democratic journal Tiden over the meaning of concepts and there ability, in the hands of demagogs, to overthrow democratic structures. The concept of socialism and its concepts attribute play a major part in this investigation. By establishing fields of tension such as - nation vs internationalism, socialism in theory and in practice, political democracy vs evolved democracy and the diverse principles of neutrality, the first principle meaning the defending of national boarders, the other meaning not only defending your own country but taking an active part in defending democracy in the world - I was able to observe the movement and change of concepts within this fields. The result showing that the concept of socialism and near related attributes, in the hands of national socialists had undertaken a wast change of meaning, which applied in the Swedish debate threatened to undermine the power and force of the Social Democrats applied in the political discourse in Sweden. To defend itself and strengthening the Social Democratic hegemony as well as maintaining the goal of evolved democratic expansion, they were forced to win the confidence and votes of the middle class. To do that they had to revise and adapt and to some extent marginalize the socialistic ideology and the concepts attached to the Marxian legacy. Make it fit to the economic and social demands of the time. The understanding of the German development between 1918 and 1939 and the strategy and ideology of the Nazi movement in Tiden is explicit. A main reason for the democratic doom was considered the Treaty of Versailles.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Andersson, Sara. "En tid som andades förändring : En uppsats om religiös hängivelse till mer än religion." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17824.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Johansson, Richard. "Storstrejken 1909 i Örebros dagspress : En granskning av media som maktfaktor i kampen mellan arbete och kapital." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9508.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Fridén, Dennis. "Fotboll i Textilstaden : En studie kring IF Elfsborgs väg genom ett tufft men framgångsrikt 1930-tal." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81907.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay has been to study IF Elfsborgs way through the economic hardships of the 1930s, a decade known as the clubs most successful. Basically, the focus has been to emphasize the decisions made by the club during this period in contrast to its surroundings and swedish society as a whole. How has the club been affected by changes in society and to what extent has the club had an impact on the working class in its home town of Borås? With this study I want to demonstrate the role of football in 1930s swedish society, and also emphasize the importance of the network of relationships between the club and the city's entrepreneurs.The source material for this study consists mainly of archival protocols such as; annual protocols, section protocols, economic accounts and activity reports. I have also used newspaper clippings, membership lists and pictures, all available at the association archive, located at the city archive in Borås. Besides the source material my main literary support during this process has been Torbjörn Anderssons Kung Fotboll (2002), along with a few others such as Rolf Pålbrants Arbetarrörelsen och idrotten 1919－1939 (1977) and Rune Jungens Vävarstad i uppror: arbetarrörelsen i Borås 1880－1920 (1978).The main result of this study has been that societal circumstances particular to Borås at the time, along with the club’s connections with the city’s business owners were crucial to maintaining a good relationship with the working class which in turn played a major role in the club’s success in the 1930s.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Almqvist, Andreas. "Ruska om den slumrande arbetaren : Domnarvets Arbetarförbunds Utmaningar 1890-1891." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254433.

Full text

Abstract:

This composition investigates the challenges and problems that Domnarvets workers union had to relate to under its pioneering time 1890-1891. In my investigation I used the protocols from the union meetings where their interests where discussed. My purpose is to reveal these problems, and I have selected a couple of them in this composition. The issues are the harassments from the management and the difficulties in obtain place for their meetings. The relation to the state church, revivalist movement and the temperance movement and the difficulties of enthuse the workers in Domnarvet to the union. Finally I have been looking at the union´s relation to the major working class issues at the time, the eight hour day and the voting right. My method is to analyze the protocols of the meetings and point out the issues that I find interesting to my investigation. I have been looking for strategies from the union and for political ideologies in the protocols. I have also had an open eye for arguments and ideas that showed the unions stand in the issues I was interested in. The results are that these workers were not hesitating to do things that could anger the management and attempted to obtain places for their meetings. They did delete the religious agenda at the meeting after a while. The major working class issues of eight hour day and voting right disappeared after harassments from the management. But the management did finally get the union on its knee, at least for this time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Öhman, Rickard. "Arbetarrörelsens syn på lärarnas arbetsmarknadskonflikter 1966 och 1971." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30705.

Full text

Abstract:

The topic of this thesis is the disputes between the teacher strikes 1966 and 1971 and how the labour movement perceived the teachers and the srikes throught the perspective of class. Various text sources from different agents within the labour movement has been examined. Interprations of two marxist theories and Bourdieus theory of habitus has been used to define various ”class perspectives”. The thesis argues that the labour movement percieved the teachers as a different class from the labourer and that the strikes were percieved as a threat to the labour movements interests.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Elsie, Waldheim. "Vad gör fackföreningarna för att stoppa medlemstappet? : Förändringar av antalet medlemmar under åren 2005-2015 hos tre LO-förbund." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137373.

Full text

Abstract:

Denna uppsats studerar och analyserar varför fackföreningen Kommunal lyckas rekrytera nya och behålla gamla medlemmar bättre än fackföreningarna Seko och Byggnads trots ett likartat arbetssätt. Frågeställningen har varit: Varför har vissa fackföreningar klarat sig bättre än andra i en tid när medlemsantalen hos fackföreningar sjunkit? Avsikten har varit att studera och jämföra material från Kommunal, Seko och Byggnads. Studien har använt sig av fackföreningarnas verksamhetsberättelser mellan åren 2005 till 2015. Med hjälp av teorierna, resursmobilisering, politiska möjlighetsstrukturer och inramning försöker studien förklara varför Kommunal lyckats bättre än Seko och Byggnads. Teorierna beskriver hur sociala rörelser uppstår och hur de lyckas på bästa sätt. Ett antagande som har gjorts i studien är att en fackförening är en social rörelse. Vilket skulle kunna diskuteras då fackföreningsrörelsen saknar vissa grundläggande element som till exempel lättrörlighet. Fram till 2011 har Kommunal, Seko och Byggnads haft medlemsminskningar som bland annat skulle kunna förklaras av den förändrade arbetslöshetskassan 2007. 2012 lyckades Kommunal att vända trenden och har sedan dess ökat sitt medlemsantal. En förklaring till att Kommunal lyckats bättre kan bero på att de lättare kunnat anpassa sig till sina medlemmar och angripit problemet från olika håll. Medlemsminskningen kan eventuellt förklaras bättre av andra anledningar än de som uppsatsen studerat, till exempel individualisering och korporativism. Fackföreningarna förstår inte de unga potentiella medlemmarnas behov i av stöd vid till exempel nya anställningstyper och fackföreningarna har blivit en del av etablissemanget i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Widing, Tomas. "Att jämna vägen för kommunismen : Sveriges Kommunistiska Parti, folkfrontspolitiken och Jansson-Mineur-kommittén 1935–1938." Thesis, Stockholms universitet, Historiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156985.

Full text

Abstract:

The Popular Front Policy of the Communist International contributed to the unity of the Popular Front coalitions in France and Spain that won the elections in 1936. It also led to progress for the Communist Party. This never happened in Sweden, but there was some anti-fascist unity within the working class movement. Communist and Social Democrats worked together within the Jansson-Mineur-Committee (1935–1938), an organisation working for the release of two Swedish seamen imprisoned in Nazi Germany. This study examines the Popular Front Policy of the Communist Party of Sweden within the Committee. In relation to previous research, this study’s main contribution is a detailed analysis of the Popular Front Policy on a practical organisational level. The Communists had decisive influence on the Committee, which achieved considerable anti-fascist unity. But unlike in France or Spain, this anti-fascist unity did not lead to broader unity and to progress for the Communist Party, because the dominant Social Democratic Party blocked the Communists efforts. Also, the anti-fascism in France and Spain was different from the Swedish anti-fascism which was mainly directed against foreign fascism. These factors constrained the possibilities of transferring the anti-fascist unity into a general unity within the working class movement.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Fjellman-Lätt, Åsa. "Låt oss framåt gå att vår framtid trygga! : En studie av sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer och klassformering inom arbetarrörelsen i Åmål." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83460.

Full text

Abstract:

1900-talets början var en tid med olika arbetsmarknadskonflikter. Det förekom strejker, demonstrationer, kravaller och agitationsmöten. Dessa konflikter utspelade sig i ett samhälle där arbetarrörelsen började organisera sig alltmer i fackföreningar och i arbetarkommuner för att få politiskt inflytande och inflytande över sin arbetssituation. Det gjorde att arbetarrörelsen hamnade i sociala konfrontationer med omgivning, myndigheter och arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka kopplingen mellan klassformering i ett identitetsperspektiv och framväxten av konfliktrepertoarer i det tidiga 1900-talets fackliga organisationssträvanden. Frågeställningarna utgår från att identifiera konfliktrepertoarer i sociala konfrontationer och vilka av dessa som används för att skapa klassamhörighet i olika sociala, fackliga och politiska sammanhang. För att studera sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer och identitetsskapande inom arbetarrörelsen har källmaterial efter fackföreningar vid Bergslagernas järnvägar i Åmål använts. Uppsatsen är ett bidrag till arbetarhistoria och källmaterialet undersöks utifrån teorin i forskningsfältet Contentious Politics Studies. Uppsatsen har även en ikonografisk ansats eftersom källmaterialet innehåller visuella uttryck. I undersökningen har fyra olika sociala konfrontationer identifierats. Dessa är: Agitation och politisk mobilisering 1908 - 1911, Oskar Lundströms avskedande 1909, Lokmannastrejken 1919 och Den stora järnvägsstrejken 1922. Ett antal konfliktrepertoarer identifieras och uppsatsens resultat är att konfliktrepertoarerna utvecklas och förfinas över tid. Kraven blir mer tydligt formulerade och handlingar tillsammans med visuell kultur stärker den politiska identiteten. Konfliktrepertoarer, handlingar och identiteter blir därigenom meningsskapande i klassformeringen.
The beginning of the 20th century was a time of various labor market conflicts. There were strikes, demonstrations, riots and agitation meetings. These conflicts took place in a society where the labor movement began to organize itself in trade unions in order to gain political influence and influence over their work situation. As a result, the labor movement ended up in confrontations with the environment, authorities and employers. The main purpose of the essay is to investigate the connection between class affiliation in an identity perspective and the emergence of contentious repertoires in the early 20th century trade union organizational efforts. The essay is based on theories of Contentious Politics Studies. The investigated material is archives of trade unions at Bergslagernas railways in Åmål. Four different contentious politics have been identified. These are: 1. Agitation and political mobilization 1908 - 1911, 2. Oskar Lundström's dismissal 1909, 2. The engine driver strike in 1919 and 4. The great railway strike in 1922. The result of the essay is that the contentious repertoires are developed and refined over time. The claim making are more clearly formulated and contentious performances together with visual culture strengthen the political identity. Contentious repertoires, contentious performances and political identities thereby create meaning in class affiliation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lenberg, Anna, Viktor Vesterberg, Katarina Diehl, Petter Larsson, Malin Åbom, and Alejandra Alvarez-Åslund. "En fråga om klass? : En antologi om relationen mellan livsvillkor, klass och identitetsskapande." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9581.

Full text

Abstract:

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hellmark, Helena. "En skola för alla : En kvalitativ studie rörande den skoldebatt som fördes inom arbetarrörelsen i Sverige på 1940-talet angående en enhetlig skola." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33896.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker hur arbetarrörelsen[1] argumenterar för införandet av en ny grundskolereform som trädde i kraft 1962. Reformen innebar införandet av en gemensam grundskola för alla barn oavsett social och ekonomisk bakgrund. Källmaterialet består av artiklar publicerade i tidskrifterna Tiden och Fackföreningsrörelsen. Undersökningen sträcker sig mellan 1940 – 1950. Tidsavgränsningen beror på att diskussionen om skolan främst fördes innan försöksverksamhet med grundskola infördes 1950. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka argument för en ny grundskolereform artikuleras i arbetarrörelsens två grenar, Fackförbunden, genom tidskriften Fackföreningsrörelsen och Socialdemokratiska Arbetarepartier (SAP) genom tidskriften Tiden, under åren 1940 - 1950? Vilka likheter och skillnader i argumentationen finns i de respektive tidskrifterna? Resultatet av undersökningen visar att det främsta argumentet för genomförandet av grundskolereformen är det demokratiska och jämlikhets aspekten i reformen. Alla artiklar i undersökningen utgår från ett demokratiskt perspektiv men det finns skillnader i vad som anses vara det mest demokratiska och jämlika sättet att utforma skolan utifrån. Det publicerades fler antal artiklar i Tiden berörande skolfrågan än i Fackföreningsrörelsen. Innehållet i artiklarnas argumentation har analyserats och strukturerats utifrån tre bildningsideal som funnits inom ABF, medborgarbildningsidealet, personlighetsbildningsidealet och det polytekniska idealet. Analysen visar att inom Tidens argumentation finns alla tre ideal representerade och inom Fackföreningsrörelsen endast medborgarbildningsidealet och det polytekniska idealet. [1] Jag är medveten om att arbetarrörelsen är en stor organisation och att anse sig kunna representera hela arbetarrörelsen är övermodigt, då det inom denna uppsats ramar inte finns tid eller utrymme för det gedigna arbete som skulle krävas. I denna uppsats är de skribenter som är representerade genom uppsatsens källmaterial de som representerar arbetarrörelsen. Och det är de som avses när det hänvisas till arbetarrörelsen vidare i denna uppsats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Nydahl, Erik. "I fyrkens tid : Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12221.

Full text

Abstract:

Abstract Nydahl, Erik; I fyrkens tid. Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner 1860-1930 [Voting by income: The political culture of two Swedish municipalities, 1860–1930] Department of Humanities, Mid Sweden University, SE-871 88 Härnösand, Sweden ISBN: 978-91-86694-05-0, ISSN 1652-893X, Doctoral thesis nr: 100 (2010). Swedish text with a summary in English This dissertation analyses the development of political culture in two Swedish municipalities between the 1860s and the 1930s – a period during which Swedish society underwent major changes. The purpose is to examine the direct and indirect consequences of an evolving industrial society's economic, social and political structures on political culture at local levels. The following factors are the base of the study. At the start of the 1860s, a long-standing Swedish tradition of local self-government was reinforced through a major reform, the Local Government Ordinance of 1862 (1862 års kommunalförfattningar). From this point, each parish formed its own municipality. The new municipalities were given the right to levy taxes and made responsible for welfare and schools, thereby becoming a prominent arena for the exercise of power at local levels. The municipal reform of 1862 was carried out at a time when Swedish society was transitioning as the industrialisation process accelerated during the latter part of the 1800s. Gradually, the old structure of an agricultural society was cast aside in favour of a new, modern industrial society. Naturally, also the municipalities changed – directly and indirectly. For some municipalities, adjustments were significant; for others, less so. Part of this process was the reformation of voting rights from plutocratic to public and equal. Another part was the reorganisation of municipal government from direct government via municipal meetings to representative government via municipal councils. Two main issues are formulated and answered in the dissertation. The one addresses who or which had the power over local politics and how the situation changed over time. The second addresses in what way municipal representation changed form with the modernisation of the municipalities. The empirical survey comprises a comparative case study between two municipalities in the northern part of Sweden. The one municipality, Ytterlännäs, was early the site for large-scale sawmill industry. The second municipality, Stigsjö, retained its agricultural structure throughout the entire period in question. The comparison makes it possible to analyse the impending industrial society from two different poles. In the 1800s, local politics was considered to be a completely different sort than politics at a national level. The difference was that local politics, referred to as “the municipal”, was seen as non-political and unaffiliated with those conflicts addressed at national levels, referred to as “the political”. The dissertation demonstrates two different models of how modern municipal politics evolved from the municipal meetings of the 1800s. While the starting point was the same in both municipalities, the paths diverged in the early 1870s. In the agricultural municipality of Stigsjö, it was “business as usual”. In the industrial municipality of Ytterlännäs, however, confrontation arose between enterprises and farmers and eventually, a labour movement emerged demanding the right of participation. The dissertation shows that the distinction between “municipal” and “political” was obliterated in the beginning of the 1900s, paving the way for a new concept – municipal politics. This process occurred in a very palpable way in Ytterlännäs but eventually, Stigsjö was forced to conform. The new municipal politics was, so to speak, the final station in both municipalities. In conjunction with party politicisation of local politics, the criteria and seats for the municipal representatives changed. When party affiliation became an important criterion, professional affiliation became less relevant. Party bloc seats replaced the independent seats, and representatives were eventually paid remuneration. Keywords: Political culture, politics, voting right, municipal politics, industrial society, industrialisation, elected representatives, representation, temperance movement, labour movement, popular movements, political parties, modernisation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Nilsson, Robert. "Bojkotta Hitlerolympiaden! Bojkottkampanjen 1936 som praktik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28313.

Full text

Abstract:

Uppsatsen ställer frågan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill säga som ett sammanhang där betydelser skapades genom många människors samverkan. Syftet är att visa på en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförståndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hermansson, Glen. "Från intet allt vi vilja bli : Om arbetarrörelsens bildningsverksamhet 1900-1932 med fokus på ABF i Kalmar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50183.

Full text

Abstract:

This paper strives to answer a question most anyone remotely involved with education has encountered: what is the relationship between the content taught and its purpose? In this case, the question is in the context of the Workers’ Education Association in Sweden (ABF) and other educational efforts made by the Swedish labour movement. In order to answer such a question one must first outline in some detail what the content to be taught was, and what purpose the association itself saw as the important one. But the matter is also further explored: the Swedish labour movement appears to view education and culture in a rather non-Marxist manner, which poses a question to be untangled in order to fully understand the connection between content and purpose, namely that of what view they did in fact hold. Here, it will be argued that the Swedish labour movement held a proto-Bourdieuan view of culture as a form of societal and cultural capital which must be distributed in order for the emancipatory and egalitarian efforts to succeed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Gabrielson, Hans. "Svensk socialistisk kulturpolitik : en jämförande studie i socialdemokratisk och kommunistisk kultursyn 1917-1939." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 1996. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17137.

Full text

Abstract:

This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers'own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Eriksson, Sofie. "En kärlekens anda : Genus, ideal och politik i Grängesbergs socialdemokratiska kvinnoklubb 1901–1939." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82661.

Full text

Abstract:

The Social Democratic Women’s Club in Grängesberg, Sweden, was founded by male mine workers in January 1901. Not until 19 years later, the Social Democratic Women’s Organization was founded on a national level. The aim of this case study is to take a closer look at how this local club in Grängesberg grew and developed during the time span of 1901 and the outbreak of the Second World War in 1939. This, by using sources from the club’s own archives in Falun. Historian and gender researcher Yvonne Hirdman’s theories on gender serve as guiding tools for this study. Key concepts of this study are organization, ideals, ideology, and policy. Key words: Grängesberg, S-kvinnor, gender, working class movement, women’s movement, industrial society
Grängesbergs socialdemokratiska kvinnoklubb bildades av manliga gruvarbetare i januari 1901. Först 19 år senare formades ett socialdemokratiskt kvinnoförbund på riksnivå. Syftet med den här fallstudien är att titta närmre på hur Grängesbergs kvinnoklubb växte fram och utvecklades från dess bildande fram till andra världskrigets utbrott 1939. Källmaterialet som används är klubbens egna, som finns på Dalarnas Folkrörelsearkiv i Falun. Analys genomförs med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori, med särskilt fokus på begreppen genuskontrakt samt utvidgning och isärhållande. Undersökningen fokuserar på frågor som rör organisation, ideal, ideologi och politik. Nyckelord: Grängesberg, S-kvinnor, genus, arbetarrörelsen, kvinnorörelse, industrisamhälle

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Koivuniemi, Andreas. "Svensk arbetarrörelse och det finska inbördeskriget 1918." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26541.

Full text

Abstract:

The political and civil unrest during the last years of the First World War had a profound impact on the political life in many European countries. Academic research on the Swedish Social Democratic Party and the development of the parliamentary system during these years, often focus on the civil unrest and the mobilization of the labour movement during the spring of 1917, and the impact on Swedish politics of the Russian and German revolutions. This study is an examination of the relation between the Swedish labour movement and the Finnish Civil War of 1918. The general aim of the study is to examine how different levels and organisations of the labour movement acted in regards to the situation in Finland, and how these different levels and organisations interacted with one another. A second aim of this examination is to better understand during what kind of processes of the Swedish labour movement’s history that the Finnish Civil War occurred, and how it affected them. The conclusion of the study is that the there was a disparity between the leadership of the Social Democratic Party (SAP), which at the time was part of the Swedish government together with the liberal party, and the grassroots of the labour movement, organized in trade unions, and in the local organizations of the SAP and the Social Democratic Left Party (SSV). The parliamentary leadership saw a neutralization of the Finnish revolution as in their interest, and the government were able to give considerable military help to the White Senate of Finland, against the will of the grassroots of the labour movement, who not seldom put the solidarity with the Finnish working class in the forefront. The government of Sweden were able to do so, because the leadership of the labour movement organized the grassroots making them think they were mobilizing for strict neutrality against any kind of war efforts, and against any attempt from the Swedish right wing of a coup d’ état in Sweden. It is argued that the differences between the SAP leadership’s and the grassroot organizations’ views on Finland, shows us that the SAP leadership’s leading ideological and practical principle of parliamentary democracy wasn’t the leading principle for all the people who made up the labour movement. Our empirical sources tell us that the Finnish Civil War created a situation, where, once again, the leadership of the labour movement had to try to invoke the principle of parliamentary democracy in the movement. Doing this, The Finnish Civil War became a situation, where the leadership of SAP once again put their goal of winning the labour movement parliamentary success above the concrete demands of the grassroot organizations. Succeeding in this, and by helping the White Senate of Finland, they did not only pave the way for parliamentary democracy in Sweden, but also tightened their grip on the development of the Swedish labour movement in general.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hjelm, Annica. "Att knyta näven i fickan? : En studie av socialdemokratiska och kommunistiska 1 maj-affischer 1922-1948 utifrån begreppet vredeskultur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333189.

Full text

Abstract:

This study is intended to illustrate how the reformist and revolutionary directions in the labor movement are manifested and visualized in the empirical material with regard to angry culture, thus contributing to an understanding of the informative importance of the image. It is clear that the investigated material in the form of social democratic and communist 1 May posters from the period 1922-1948 reflects its time (the interwar period to the post-war era) with regard to angry culture. It is not the aesthetic aspect that is central, but the historical and political perspective in terms of information transmission. This study focuses on how to understand a historical period through an image material. The study aims to answer the question of what kind of information is communicated built on an analysis based on a combination of semiotics and hegemony analysis of the empirical material. Using the semiotic concepts denotation and connotation, the posters are analyzed in detail in the image analysis in combination with Stuart Hall's three hypothetical positions (codes), Antonio Gramsci’s hegemony concept, primarily in the form of “war of position” and “historic blocs”, is used to understand the historical period investigated. This method triangulation increases the credibility of the results. As far as the study and its results are concerned, it can be noted that the social democratic 1 May posters before 1936 (Social Democrats’ power access) with regard to “sublimed wrath” mainly represent consensus across class boundaries. The communist 1 May posters from that period, however, primarily represent “class war” and stand for “open anger”. After the Social Democrats’ access to power, it is clear that they constitute a historic bloc and that the communists are forced to adopt a more defensive approach, pronounced in drained paroles with a vague content. The conclusion with regard to the visual transmission of political and historical information and messages regarding social democratic and communistic 1 May posters from 1922-1948, based on socialist angry cultures is that the period between the wars was characterized by class struggle versus consensus, World War ll reduced everything to “hold together” and post-war time represents the starting point for the welfare state, as a successful consequence of the social democratic “dignity project”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Mattsson, Johan, and Elin Walsh. "Forskarservice vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek : en dokumenthanteringsplan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154454.

Full text

Abstract:

We have produced a process mapping and from there developed a document management plan for the research service at the Labour Movement Archives and Library (ARAB) in Stockholm, Sweden. The project was conducted during five weeks in the spring of 2011 at ARAB and the resulting classification structure and document plan has been formulated and presented to the staff at a seminar. We found that the institution in some cases were suffering from an inadequate documentation in a number of the identified processes, and also in their records management and archiving. In this additional memorandum follows an analyzing discussion of activity-based document- and archive management, e-archives and process mapping. We have accordingly tried to standardize the process of research services and contribute to a more adequate document management within the institution. The classification structure, document plan and process maps are attached as an appendix at the end of the thesis. This project is the result of our one year master's thesis in archival science.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Grönmark, Johan. "Hembiträdet: individ ellerprojektionsyta? : Mentalitet, identitet, genus, klass ochskötsamhet i tidningsartiklar av och omhembiträden i det tidiga 1900-talets Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41002.

Full text

Abstract:

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola. I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter. Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren. I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren. Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Gard, Alexandra, and Sandra Linde. "Livstillfredsställelse- en form av kundtillfredsställelse." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39594.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att tillämpa Kanomodellen och kundnöjdhet på området livskvalitet och på så vis också bidra med ökad kunskap om livskvalitet som område. Genom att identifiera faktorer som handlar om livstillfredsställelse hos tre (3) organisationer inom arbetarrörelsen. Detta är en kvalitativ dokumentstudie med ett induktivt angreppsätt och innehållsanalys som analysmetod. Resultatet är åtta (8) identifierade kategorier och åtta (8) underkategorier som klassificeras utifrån basbehov, uttalade behov och outtalade behov i Kanomodellen. Detta görs med hjälp av teorier avseende livskvalitet, främst objektiv och subjektiv livskvalitet. Studien visar vidare på att det finns stora likheter mellan forskningen om livskvalitet och kundnöjdhet samt likartade utmaningar i att mäta en subjektiv upplevelse och de bör kunna ta lärdomar av varandra.
The purpose of this study is to apply the Kano model of attractive quality and customer satisfaction in quality of life and thus also contribute to increase knowledge of quality of life as an area. By identifying factors about quality of life in three (3) organizations in the labor movement. This is a qualitative document study with an inductive approach and content analysis as analytical method. The result is eight (8) categories and eight (8) subcategories that are classified based on attractive, one-dimensional and must-be needs. This is done using theories of quality of life, primarily objective quality of life and subjective well-being. The study further shows that there are similarities between research on quality of life and customer satisfaction as well as similar challenges in measuring a subjective experience and they should be able to learn from each other

2020-06-26

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Nordahl, Per. "Weaving the ethnic fabric : social networks among Swedish-American radicals in Chicago 1890-1940." Doctoral thesis, Stockholm : Almqvist & Wiksell international, 1994. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb36682460b.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Thorsson, Pernilla, and Christina Viklund. "Arbetarrörelsens bibliotekssträvanden i Sverige : exemplet ABF-biblioteket i Oskarström." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18383.

Full text

Abstract:

The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the library of Workers´ Educational Association in the community of Oskarström. This library is special because the organisation run it much longer than usual, until 1977, and to find an answer to why, we have the following questions: Why does the library of Workers´ Educational Association start their activity in Oskarström, and how does it develop, in relation to premises, librarians, financing, the stock of books and the numbers of books out on loan? What is the reason that the library in Oskarström is municipalized as late as 1977? The methods we use are hermeneutics and evaluation of the sources. The library is founded in 1914 and become important for the workers. Important sources of income are the subventions given by the state, municipality and other associations. The library acts as a public library during all its time. After the final reforms of the municipalities in Sweden, the new municipality Halmstad take over the library in 1974. The reason why the organisation runs it until 1977 is because the municipality wants to build new premises for the library, and these are not finished until that year.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Karlsson, Andreas. "Solidaritet ger popularitet? : en studie av Hofors syndikalister och dess solidaritetsrörelse under det spanska inbördeskriget." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13137.

Full text

Abstract:

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling, Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen. Lundviks resultat kom att stå som grund i denna studie och ledde till denna uppsats syfte. Nämligen om man kan finna fler exempel på organisationer än kommunisterna som fick uppleva något liknande? Att genom ett aktivt och engagerat arbete inom Spanienhjälpen öka sin popularitet såväl som sitt inflytande. Denna studies fokus ligger således inte på kommunisternas Spanienrörelse utan fokus ligger på Hofors syndikalister och huvudfrågeställningen till detta arbete lyder: Ökade syndikalisterna, likt kommunisterna på vissa orter i landet, i Hofors genom ett aktivt engagemang i Spanienrörelsen sitt inflytande och sin popularitet på orten? Källmaterialet som har legat till grund för denna studie kommer uteslutande från Arkiv Gävleborg och för att söka svar på mina frågeställningar har jag i huvudsak främst använt mig av protokoll och verksamhetsberättelser från Hofors syndikalister. Men även protokoll från kommunisterna, socialdemokraterna och socialistiska partiet har använts för att bilda mig en djupare uppfattning. Hofors syndikalisters arbete i Spanienrörelsen var på intet sätt olik andra organisationers arbete runt om i landet. Man anordnade föredrag, diskussionsmöten, samlade in pengar, uttaxerade sina medlemmar och man anordnade danser för att nämna några exempel. Resultatet av denna studie och svaret på dess huvudfrågeställning är nej, Hofors syndikalister ökade varken sitt medlemsantal eller inflytande på orten under denna period. Faktum är att under de år som denna studie riktar in sig på, 1936-39, var det bara under 1937 som medlemsantalet gick upp. Åren efter 1937 sjönk både organisationens medlemsantal och det tidigare stora engagemanget i Spanienrörelsen vilket styrelsens beklagade och till viss del förklarade med att arbetstillgången på orten gick ner och människor flyttade till andra orter. 35 Man motarbetades också under perioden av t.ex. LO vilket enligt syndikalisterna fick medlemmar att avbryta sitt medlemskap. Intressant dock är att under det år syndikalisterna var som mest aktiva, 1937, så gick också medlemsantalet också upp. Om detta var en tillfällighet eller om det var ett resultat av aktivt arbete i Spanienrörelsen går bara att spekulera i. För att kunna fastslå att ökningen berodde på ett aktivt arbete i Spanienrörelsen hade det krävts liknande siffror för 1938 och 1939, vilket som sagt ej var fallet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Henningsson, Börje. "Det röda Dalarna : Socialdemokrater, anarkosyndikalister och kommunister inom Dalarnas Arbetarrörelse 1906-1937." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3995.

Full text

Abstract:

This dissertation investigates the internal struggles within the labour movement in Dalarna at the beginning of the twentieth century. I investigate Social Democracy, Anarcho-Syndicalism and Communism, the three major factions of the working class. I study the relationship between these organisations and their supporters in the complex socio-economic area of Dalarna. I have based my study on the three party programs and their answer to two central questions of the time: Will the conflicts of society lead to revolution? and How should politics and production be organised in the non capitalist society to come? Generally, anarcho-syndicalists argue that state power must be transformed to local government, social democrats hope to make different social interests compromise into political consensus. Communists want a proletarian state through social revolution. How were those ideologies received in Dalarna? In the beginning, anarchists fought social democrats: The opposition excluded from social democracy 1917 was also more influenced by anarchism than by communism. The opposition founded a party, witch towards the 1920´s turned from anarchism into communism, and the small farmers, that erlier had been attracted by the anarchist influenced rural propaganda, left and more industrial workers joined. Simultaneously, anarchists reorganised from a political party to a syndicalistic trade union, gradually mowing from the industrialised south to northern Dalarna. Communists, mainly left in the industrialised south, were shaken by two splits in the 1920´s and they lost their ability to compete with the social democrats in democratic elections. In Dalarna, social democrats, confronting anti-parliamentary anarchy and totalitarian communism alike, won the contest within the labour movement: At the end of the period, they dominated the area.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Philipsson, Svensson Erik. "Socialdemokratin och den uteblivna omdaningen : En studie över den reformistiska arbetarrörelsens socialiseringssträvanden 1918-1920." Thesis, Södertörns högskola, Historia, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-36710.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker såväl den svenska som den europeiska socialdemokratins strävan efter att i första världskrigets kölvatten inleda socialiseringens av ekonomin. Denna strävan grundade sig på Andra internationalens tolkningar av Marx och utgjorde under socialdemokratins inledande decennier primärmålet för rörelsen. Uppsatsen syftar till att närmare utreda den politiska och teoretiska kontext inom vilken socialiseringsfrågan kom att aktualiseras mellan åren 1918-1920; vilka modeller som arbetades fram och varifrån dessa var sprungna, samt varför socialiseringsförsöken strandade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hornegård, Andreas. "Den bildade arbetaren : En studie av den svenska arbetarrörelsens bildningsföreställningar och bildningsideal under perioden 1905-1936." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101901.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Sandbäck, Rolf. "Från klubb till förbundsavdelning : Om de socialdemokratiska kvinnornas situation i kvinnoklubbarna under husmoderskontraktets tid." Thesis, Uppsala universitet, Etnologiska avdelningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174966.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lilja, Fredrik. "På klasskampens väg : Tidningen Gruvarbetarens inställning till strategier och mål för arbetarrörelsens fackliga och politiska kamp 1917-1925." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1008.

Full text

Abstract:

Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement’s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners’ Union’s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.

The theoretical starting point is Engels’ view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.

During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class. The solution to the workers’ problems was by the paper considered to be socialism. In accordance with Engels’ view the working class would have to attain power over the state in order to reach that goal due to the class oppressive nature of the capitalist state. This power should preferably be conquered by way of revolution where the capitalist state was remodelled into a socialist one rather than through reforms. In this process the trade unions should take an active, political, part according to the paper and thus it can be placed in the pro-state branch of the labour movement. Especially during the years around 1920 it was clear that Gruvarbetaren wanted unions to develop into revolutionary organisations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Fraurud, Tove. "Arbetsbiens kärlek i Sverige : Alexandra Kollontaj i svensk debatt under mellankrigstiden." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167006.

Full text

Abstract:

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Liljekvist, Peter. "Fanan den är röd/ The red banner." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35005.

Full text

Abstract:

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hannes, Ebegård. "Kampen om klasskampen : en undersökning av de politiska maktförhållandena inom Grov 84:an i Västervik mellan 1925-1930." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27325.

Full text

Abstract:

After being excluded from the Swedish Social Democrat party in 1917, the Revolutionary Socialists founded the Social Democrat Left Party. From this point onwards, the Social Democratic hegemony and dominant position within the Swedish workers movement and political landscape was challenged. This thesis aims to investigate the power struggles between these two parties, the Revolutionary Socialists and the Social Democrats, and their desire to influence control of the unions. Taking cues from earlier research calling for a more localized look at this struggle, this thesis turns to a case study of union matters of the the Factory Workers Union Local 84, at Västerviks Tändsticksfabrik, a match manufacturer and largest employer in the Swedish coastal town of Västervik from 1925 to 1930. Organizational material including meeting protocols, annual reports and member registration lists from the local political parties, cooperative union organizations (VFS) and Local 84 serve as secondary data sources. These documents were then analyzed through the methodological and theoretical framework of power resources. The findings from this study were extensive. However, first and foremost, the results show Local 84 to be dominated by members of the Swedish Communist Party (SKP) during the length of the study period. Interestingly, the material also indicates strong collaborative ties between Social Democrats and non-party workers on issues surrounding local condition and everyday issues. The everyday class struggle against the factory owners was very successful for the communist leadership, resulting in broad confidence among the workers, in turn strengthening the communist representative’s positions. Despite the claim that communists tended to resort to more conflict-laden measures, such as strikes or blockades, to achieve their demands, this study presents a different conclusion. The strategy of the communists in Local 84 was instead focused on collaboration beyond political boundaries in order to achieve their local and practical demands.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Extor, Martin. "Kämpa för rättvisa – att arbeta med arbetarrörelsens historia som tecknad serie. : En historiedidaktisk studie av ett seriealbums förmedling av historisk kunskap och dess potential i historieundervisning på gymnasienivå." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33203.

Full text

Abstract:

It has been written several papers on the use of comics as source material in history teaching. In this study, I focus on a selected title, comic book Kämpa för rättvisa. It claims itself that it can teach "about labor history". In a qualitative analysis, with metods from both narrative and semiotic fields, I analyze the comic books content and form. Based on the requirements of the history curriculum in sweden secondary school, which is materialized in a didactic history theory framework, I study the historical knowledge it conveys, how it looks in comparison with a traditional textbook and discuss the potential use of the selected comic book for history teaching in secondary schools. In the result of my studies, it appeared that the comic book primarily conveys historical factual knowledge of industrialization and democratization in Sweden in 1900, Swedish labor history and development of the Swedish welfare during the 1900s. I also found signs that the substance abilities in the subject of history, such as the development of students' historical awareness, activation of their historical emapti and the ability to discuss (and see) the use of history can be worked with in teaching based on the comic books content. In comparison to a traditional textbook appeared comic book as more subjective in its communication of historical knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Jansson, Freddy. "Asa-konflikten 1934-35 : Medias fokusering på en lantarbetarstrid för föreningsrätten." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5232.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren.

Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.

Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Nauclér, Nils-Erik. ""Arbetsinställningar äro nu på modet" : En liberal strejksyn: VLT och den första strejkvågen 1869-1874." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11183.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Friberg, Anna. "Demokrati bortom politiken : En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919–1939." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-17674.

Full text

Abstract:

This dissertation analyzes the concept of democracy as it was used in the official rhetoric of the Swedish SocialDemocratic Party (SAP ) between 1919 and 1939. Theoretically, the dissertation relies on German Begriffsgeschichte, as put forward by Reinhart Koselleck, and Michael Freeden’s theory of ideologies. Together, by supplementing each other, these theories offer a perspective in which concepts are thought of as structures that are under contestation and change due to socio-political circumstances. However, the formulation of this change takes place in relation to the linguistic praxis of each time-period, and renegotiates the relative constraints of established relations between concepts in language. The analysis shows that the profound changes in society provided impetus for a continuous renegotiation of meanings, allowing concepts to retain their explanatory power under changing circumstances, at the same time the SAP needed new ways to express what kind of society the party strived to realize. The SAP had been one of the leading forces in the struggle for universal suffrage, and when the bill, giving universal suffrage to men andwomen, was passed in the Parliament 1919 this meant a temporary cessation to a long and intensive political debate. However, the SAP did not consider the introduction of suffrage reform as the end of full societal democratization. Rather than seeing the reform as a terminal point, the SAP saw it as the starting point for the struggle for full democracy. The SAP did not limit itself to only one concept of democracy but instead used a number of composite concepts, such as political democracy and economic democracy. The use of composite concepts can be understood as a changing temporalization of democracy. Since parliamentarism and suffrage were seen as central components in democracy, the realization of these institutions meant that the concept of democracy lost its future dimension. Thus, the usage of composite concepts should be seen as a re-temporalization of democracy. The composite concepts pointed forward in time, toward political goals that the SAP envisaged realizing in the future. Concepts should not be thought of as having cores but rather, as suggested by Freeden, ineliminable features. An ineliminable feature is not of logical nature but has a strong cultural adjacency. By analyzing the ineliminable components of the concepts of democracy that the SAP used, it is possible to discuss whether the composite concepts should be understood as subsets of a whole or as separate concepts. The analysis shows that the composite concepts that the SAP used during the first half of the 1920s shared a number of ineliminable features, but that the commonality of these features started to disintegrate during the latter half of the decade, leading to a rather diversive concept of democracy. During the 1930s the disintegration ceased as the party was faced with new circumstances, for example the growing threat of international war and national clashes between different social groups. There has always been a close relation between language and society. However, the relationship does not follow a simple and clear-cut logic but a complex mixture of various factors at different levels, both within language itself and of society. When society develops, language also has to change if the ongoing process is to be understood. As this study shows, new circumstances require new argumentsand thus revised concepts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Karlsson, Ingemar. "Rättning i leden! : En undersökning om reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister i fackföreningsrörelsen 1922-31." Thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2037.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.

Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.

I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Nordahl, Westin Fredrika. "Menniskovärde och rusdrycksförbud : En stilistisk studie av fanor och standar vid Arkiv Gävleborg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20529.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att stilistiskt granska texter på fanor och standar förvarade hos Arkiv Gävleborg. Fantext är ett område som tidigare inte analyserats i detalj – kanske har det inte ens betraktats som ett eget textslag – fokus har ofta legat på folkrörelsernas fantraditioner som helhet, inom ett geografiskt eller föreningsspecifikt område. Uppsatsens resultat visar att vissa drag är återkommande i en fantext. Det allra viktigaste tycks vara att markera sin identitet genom att föreningens ibland mycket långa namn får den mest framträdande platsen, och ofta delas utrymmet med datum för föreningens grundande. Det finns få retoriska grepp i de korta texterna. Det som främst används är starka värdeladdade ord, gärna bevingade ord och internationellt etablerade deviser på såväl fram- som baksidor, vilket höjer det intertextuella värdet. Versaler används flitigt, men skiljetecknen är få. Grafiska meningar är därför ovanliga. Fullständiga satser är vanliga, men relativt ofta utgör texterna bara meningsfragment. I en jämförelse mellan fanor från arbetstagarorganisationer och nykterhetsorganisationer framkommer att geografiska namn, dateringar och verb är vanligare på arbetstagarfanor. De är också generellt ordrikare. De vanligaste orden på dessa fanor är de självfokuserande pronomina ”vi/vårt”, medan substantivet ”rusdryckerna” är mest frekvent bland nykterhetsfanorna. Den vanligaste devisen hos de sistnämnda är ”Bort med rusdryckerna”. Hos arbetstagarorganisationerna dominerar ”Enighet ger styrka”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Lillhannus, Daniela. ""Mot allt, som plågar mej, jag reagerar" : Känslorna och det proletära subjektet i Karl Östmans litterära verk." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413499.

Full text

Abstract:

This thesis explores the representation of emotion and feeling in the 1910’s and 1920’s fictional works of Swedish working class writer Karl Östman, against the historical background of the working class movement and its social communities. The material consists mainly of three collections of short stories (Pilgrims, A Fiddle and a Woman and Hunger) and one novel (The Broad Road). The author analyses how emotions arise and are represented, the relationship between emotion and action, the individual and collective practices of feeling, as well as the emotional reactions following suffering. Dreams of love and compassion are also addressed to investigate whether the texts point to the possibility of a new emotional community for the working class. The theoretical basis of the thesis is Barbara H. Rosenwein’s concept of ”emotional communities”, along with Sara Ahmed’s theories of emotions as patterns of action. The thesis argues that all actions in Östman’s fiction are, fundamentally, emotional reactions. To gain an understanding of capitalism and class society as the causes of oppression, Östman’s characters must first understand their own emotions from the perspective of a socialist emotional community, rather than the prevailing emotional community of working class men. Only then can their emotional response to suffering become anger and action rather than hopelessness. Östman identifies the great shame of the worker not as his vulnerable position under capitalism but as the culture of non-feeling that workers impose on one another – a change of perspective that becomes a call for action. If read attentive to the role of emotions in the text, the thesis argues, Östman’s fiction possesses an urgency and a complexity previously not accredited to him.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Jonsson, Karin. "Fångna i begreppen? : Revolution, tid och politik i svensk socialistisk press 1917–1924." Doctoral thesis, Södertörns högskola, Historia, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33722.

Full text

Abstract:

This thesis studies the uses of the concept of revolution in Swedish socialist press from 1917 to 1924. Political revolution and civil wars shook several countries. The Russian February and October Revolutions were soon followed by uprisings in countries such as Germany and Finland. While the social and political history of this period, with its mass demonstrations for bread and voting rights, often called the Swedish revolution, has been covered extensively in existing research, we know much less about the theoretical understanding of revolution among Swedish socialists. This thesis examines the concept of revolution from a perspective inspired by the Begriffsgeschichte of German historian Reinhart Koselleck. This foundation in the history of concepts aims at understanding how Swedish socialists, in a wide sense, understood their own time, how they related to the past and what they expected from the future, during the years of the First World War and the immediately following years. By focusing on what might be the most central, but also the most contested and most difficult to define, concept I hope to complement earlier research focusing on the social and political history of the period and its socialist movements. The main purpose of the thesis is to analyse how the labour movement understood revolution with particular weight placed upon the theoretical and ideological tensions between revolution and reform, determinism and voluntarism and localized and universal revolution. The starting point is the political and social changes in Sweden and abroad at that time and the place of the political press as opinion leaders capable of negotiating the space of political action. A secondary aim is to discuss how focusing on temporality can inspire new perspectives on the use of conceptual history. My research shows that how the concept of revolution was used was shaped both by already established notions regarding the socialist revolution as well as by the political situation at hand. The October Revolution forced a sharpening of its meaning, wherein different factions elaborated their understanding of it in relation to each other, which in turn determined how the concept was used fom that point on.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Arbetarrörelsen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Sammanfattning