Relevant bibliographies by topics / Arbete

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Arbete'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 27 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Arbete.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Arbete"

1

Åström, Anna-Maria. "Budkavlen 2016." Budkavlen 95 (May 9, 2023): 5–10. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129598.

Full text
Abstract:
Temat för årets häfte av Budkavlen är arbete och engagemang. Med dessa teman har vi velat vända oss mot viktiga sektorer och fält som gör att samhället fungerar. En annan orsak är den att arbete och engagemang också är viktiga för individen, för via dem ingår man i större sammanhang. Via arbete och engagemang kan olika individer och olika grupper gemensamt nå en tillfredställelse och stärka sin identitet. I arbete är det ofta fråga om att omstöpa någonting till helheter eller fylla i luckor i långa kedjor av uppgifter. Arbete utförs under arbetstid och fyller så en stor del av de arbetsföras dagar. Arbete kan utföras tämligen ensamt eller i lag, vilket skapar olika tillvägagångssätt för att uppnå resultat. Och arbetet kan vara engagerande eller så icke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nehez, Jaana, and Sophie Schön. "Initiering av nya professioner och ny kompetens i skolan för närvarofrämjande arbete." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 98–120. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2672.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att generera kunskap om införandet av nya professioner och kompletterande kompetens i skolan. Den presenterar en fallstudie om en grundskolas arbete att med kompletterande kompetens främja elevnärvaro. Forskningsfrågorna är vad personal med kompletterande kompetens gör i en skolas närvarofrämjande arbete och vad som möjliggör respektive begränsar arbetet. Dokument, fältanteckningar och intervjutranskriptioner har analyserats ur ett praktikteoretiskt perspektiv, ett perspektiv som saknas i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att kompletterande kompetens på kort tid kan förbättra förutsättningarna för skolors närvarofrämjande arbete genom att sätta och hålla kvar frånvaroproblematiken på agendan, bidra med nya arbetssätt och utgöra förtroendegivande samtalspart för elever och vårdnadshavare. Samtidigt begränsas arbetet av otydliga roller och avgränsningar till andra, revirtänkande samt rådande och tidigare rutiner för att hantera frånvaroproblematik. Förutsättningar behöver förfinas och belysas för att kompletterande kompetens ska integreras i skolans sfär och jämlika förutsättningar för elevers livslånga lärande och hälsa ska skapas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gunnarsson, Karin. "Att samhandla med manualer: föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 68–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.05.

Full text
Abstract:
I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sveider, Cecilia. "Lärares intentioner med laborativ matematikundervisning." Venue 2, no. 1 (March 7, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1324.

Full text
Abstract:
Att arbeta med laborativt material kan medföra ett förändrat arbetssätt för eleverna, från ett individuellt arbete till mer grupparbete. Samtidigt görs lärarna uppmärksamma på andra kompetenser så som argumentation- och kommunikationskompetens. Laborativ matematikundervisning skapar också en mer lustfylld matematikundervisning, skriver Cecilia Sveider.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Zackariasson, Maria. "Balansen mellan att uppmuntra och ställa krav. En reflektion över studenters uppsatsskrivande i relation till stress och stöttning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 15. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1662.

Full text
Abstract:
När studenter ska skriva sin första stora uppsats, det vill säga det som i högskoleförordningen betecknas ”självständigt arbete”, möter de delvis andra krav och förväntningar än de stött på tidigare under sin utbildning. Det kan gälla till exempel hur självständiga de förväntas vara, men också att de ska skriva en text som inte bara visar vad de själva har lärt sig utan som också andra kan lära sig av. För några är detta en spännande utmaning, som de ser fram emot, men för andra kan uppgiften framstå som skrämmande och stressande. Hur ska man som kursansvarig kunna entusiasmera och motivera studenter för uppgiften att skriva sitt självständiga arbete, när man samtidigt vill få dem att inse att uppsatsarbetet kan vara både svårt och utmanande och att de måste arbeta hårt för att klara av det? I denna artikel använder jag scaffolding som teoretisk utgångspunkt för att reflektera över detta, i ett resonemang runt vad stress och stöttning kan innebära i detta sammanhang och hur relationen dem emellan kan se ut. Jag utgår från mina erfarenheter som kursansvarig på en självständigt arbete-kurs på ett av lärarutbildningens program.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schoolfield, George C., and Stig Larsson. "Ett kommande arbete." World Literature Today 66, no. 3 (1992): 537. http://dx.doi.org/10.2307/40148497.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Öjesjö, Leif. "Alkoholism och arbete." Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 9, no. 1 (February 1992): 26–32. http://dx.doi.org/10.1177/145507259200900104.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Åström, Anna-Maria. "Arbete och engagemang." Budkavlen 95 (May 9, 2023): 1–98. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129647.

Full text
Abstract:
Temat för detta nummer av BUDKAVLEN är Arbete och engagemang. Arbete har av tradition varit ett viktigt fält för etnologin, medan folkloristiken ofta ägnat sig åt hur människorna engagerar sig för olika ändamål. Med artiklarna får vi nya synpunkter på arbete, arbetslag och arbetsprocesser. Vi får bl. a. ta del av en hisnande historia om hur uppskruvade krav på engagemang i arbete kunde få ödesdigra följder – här gäller det ett detektivöde i 1920-talets Sverige. Att kropp, rörelser och kulturellt vetande ingår som utgångspunkter för allt arbete framförs i en artikel om kustbevakningen i Finland, där fokus läggs vid gränsbevakarnas ”kinestetiska dispositioner”.Om ett starkt engagemang vittnar en analys av hur olika grupper strävar att värna om olika slag av immateriellt kulturarv, spelmansmusik, lokalhistoria, hantverk, historiebruk och dansen menuett. Ett sätt att på något plan kontrollera sin vardag utgör ett intresse för vädret, i vissa fall stegrat till ett engagemang med egen bokföring av väder och vind. Vardagens och arbetets motvikt utgörs av tradition av fester. Nutidens intresse för festernas historia uppvisar oväntade drag, det är snarast fråga om en mytisk historia där nutidens bruk förs tillbaka på äldre sedvänjor och bruk ibland utgående från bisarra analogier, vittnar den avslutande artikeln.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Stattin, Mikael. "De äldre och arbete - externalisering eller integration, arbete eller exit?" Sociologisk Forskning 42, no. 3 (July 1, 2005): 13–18. http://dx.doi.org/10.37062/sf.42.19340.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Westberg Tolentino, Niklas, Pernilla Ouis, and Karin Osvaldsson Cromdal. "Förord." Socialvetenskaplig tidskrift 31, no. 1 (June 26, 2024): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2024.31.1.5306.

Full text
Abstract:
Introduktionen av digital teknik i socialt arbete har beskrivits som full av motsättningar (Harris, 2021). Å ena sidan har förändringen av socialt arbete, visavi andra professioner, ibland beskrivits som långsam när det kommer till att acceptera och implementera ny teknik i sina praktiker och i sin verksamhet (López Peláez & Marcuello-Servós, 2018). Å andra sidan har andra beskrivit långsamheten som en befogad försiktighet i att introducera ny teknik i verksamheten (Bullock & Colvin, 2015) – inte minst när det kommer till frågor om etik och förmågan att skydda klienters integritet och anonymitet. Det råder inte heller någon konsensus om vilken terminologi som ska användas för att beskriva de nya teknologiska arbetssätt som används i socialt arbete. Exempel från forskningen är informations- och kommunikationsteknologi (IKT), e-socialt arbete, teknologiskt medierat socialt arbete och nätbaserat socialt arbete (Afrouz & Lucas, 2023).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Arbete"

1

Markstedt, Joel, and Magnus Adolfsson. "Fackligt arbete med flexibelt arbete : - Om Unionens hantering av det flexibla arbetet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215721.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjänstemannaförbundet Unionen där fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen så har två intervju gjorts med en deltagare var från Vision och Handelsanställdas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frågor. Det handlar om frågor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas inställning till fackens verksamhet förändrats. Det flexibla arbetet är en sådan fråga. Flexibelt arbetet som fenomen framstår som något komplext för fackförbund. Komplexiteten skapar en situation där problem befaras uppstå om inga förhindrande insatser görs samtidigt som det förekommer relativt få konkreta fall eller ärenden hos Unionen. Unionens arbete med flexibilitet analyseras utifrån ett legitimitetsperspektiv i förhållande till sin omgivning. Hur Unionen hanterar frågor kring det flexibla arbetet problematiseras också i förhållande till mer övergripande utmaningar som dagens fackförbund ställs inför såsom medlemsförluster, individualisering av samhället och nya former för att organisera arbete.
The aim with this paper has been to explore how flexible work is perceived and handled by trade unions. The study's main focus has been the white-collar union Unionen, where four qualitative interviews were conducted and a number of official documents were reviewed. In addition to the interviews with Unionen two interviews were held with participant from Vision and Handelsanställdas förbund. Trade unions today face new challenges. These challenges involve questions that relate to how work today is organized and how members' attitude towards unions and their activities have changed. Flexible work is one such challenge. Flexible work as a phenomenon appears to be somewhat complex for Unionen. This complexity creates a situation where problems are expected to present themselves if no preventive efforts are made, while in reality there are relatively few actual errands for Unionen. Unionens work with flexibility is analysed from a legitimacy perspective in relation to Unionens environment. How Unionen works in relation to flexible work is also problematized in relation to the challenges of today’s unions where they are faced with decreasing number of members, individualization of society and new forms for organizing work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jansson, Elin, and Lundin Matilda. "Gränslöst arbete - det nya sättet att arbeta? : - En inblick i några rektorers upplevelse av det gränslösa arbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37409.

Full text
Abstract:
Arbetslivet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna, bland annat som en följd av digitaliseringens utveckling. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör för ett mer gränslöst arbete då varken tid eller rum längre avgränsar mellan arbete och privatliv. Tidigare forskning belyser att det nya sättet att arbeta medför svårigheter att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med föreliggande studie var att bidra med en ökad förståelse för hur rektorer hanterar det gränslösa arbetet och i vilken utsträckning IKT och socialt stöd är relaterat till deras förmåga att hantera det gränslösa arbetet. Materialet har analyserats utifrån Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Clarks (2000) gränsteori samt relevanta begrepp och tidigare forskning. Nio respondenter deltog i denna kvalitativa studie och resultatet visade att det gränslösa arbetet till största del upplevdes positivt. Samtidigt ställer det högre krav på individen att själv ta ansvar för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. IKT har både visats underlätta och försvåra hanteringen av det gränslösa arbetet. Slutligen visar resultatet att socialt stöd inte har en direkt koppling till hur rektorerna hanterar det gränslösa arbetet. Däremot kan socialt stöd fungera som en buffert för att öka förmågan att hantera effekterna av det gränslösa arbetet.
Worklife has undergone major changes in recent decades, partly as a result of digitalization development. Information- and communication technology (ICT) enables a more boundaryless work, since neither time nor space no longer separates work from private life. Earlier research highlighted that the new way of working causes difficulties in balancing work and private life.  The aim of the present study was to contribute to an increased understanding of how the principals handle the boundaryless work and to what extent ICT and social support are related to their ability to handle the boundaryless work. The result has been analyzed from Karasek and Theorells (1990) demand, control and support model, Clarks (2000) border theory and relevant concepts and previous research. Nine respondents participated in this qualitative study and the result showed that the boundaryless work is mostly positive. At the same time it imposes higher demands on the individual to take responsibility for managing the balance between work and private life. ICT has both shown to facilitate and obstruct the handling of boundaryless work. Finally the result shows that social support does not have a direct connection with how the principals handle the boundaryless work. However, social support can act as a buffer to increase the ability to handle the effects of boundaryless work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ankargren, Sofia, and Anna Sjöö. "Elevhälsans arbete mot mobbning : Det förebyggande och åtgärdande arbetet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82608.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studien är att få en ökad kunskap för elevhälsans arbete mot mobbning samt vad elevhälsan har för syn på mobbning gällande bidragande faktorer och konsekvenser. Vi avgränsade oss till att endast intervjua elevhälsan på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en hermeneuetisk forskningstradition. Studiens resultat visar på flera förebyggande och åtgärdande insatser som elevhälsan använder sig av, där de främsta insatserna som diskuterades var värdegrundsarbete och samtal med elever. Resultatet visar att den främsta faktorn för att bli utsatt för mobbning är ett avvikande beteende och även vad konsekvenserna av mobbning kan leda till. Vi har utifrån KASAM analyserat vårt resultat och kommit fram till att elevhälsan jobbar utifrån ett salutogent perspektiv. I vår slutsats kom vi fram till att elevhälsan visar ett stort engagemang i att arbeta förbyggande och åtgärdande mot mobbning på flera olika plan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nordstedt, Emma, and Evelina Olsson. "Diakonalt arbete : Svenska kyrkans sociala arbete." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5761.

Full text
Abstract:

Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Tyrstrup, Mats. "Företagsledares arbete : en longitudinell studie av arbetet i en företagsledning." Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Företagslednings- och Arbetslivsfrågor (A), 1993. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-891.

Full text
Abstract:
Denna avhandling utgör en studie av företagsledares arbetsmetodik och möjligheterna att organisera arbetet inom en företagsledning. I boken presenteras ett antal nya aspekter på såväl effektiviteten i företagsledande arbete som möjligheterna för företagsledare att initiera och påverka företagsutvecklande processer. Boken bygger på en studie av arbetet i företagsledningen inom Facit AB, åren 1984 till 1989. Åren 1987, 1988 och 1989 följdes ledningsarbetet i detalj genom regelbundna djupintervjuer med hela företagsledningen. Under tiden för studien leddes företaget av Ulf Bergenudd, idag VD för Svenska Pressbyrån, och med tidigare VD-uppdrag inom bland annat Wang Scandinavia och Datema bakom sig. Studiens slutsatser faller inom ramen för tre huvudsakliga teman: I företagsteori dominerar föreställning att ansvar inte bara kan utan bör definieras och fördelas i så hög grad som möjligt. Denna föreställning är begränsat relevant och i viss utsträckning direkt effektivitetshämmande när det gäller företagsledande arbete. I företagsteori dominerar föreställningen att mål och strategier arbetas fram i särskilda och avgränsbara aktiviteter. Föreställningen baseras på vilseledande förenklingar av förutsättningarna för företagsledande arbete. I stället kan mål och strategier betraktas som det successiva resultatet av ständigt pågående inlärningsprocesser vilka har sina egna och specifika villkor för att vara effektiva. Företagsledare påverkar i lika hög grad händelseutvecklingen i ett företag genom att successivt definiera och organisera ledningens arbete – alltså genom att implementera aktiviteter – som genom att ta ställning i olika sakfrågor eller till hur olika problemkomplex skall hanteras, dvs genom beslutsfattande.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1993

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Tyrstrup, Mats. "Företagsledares arbete : en longitudinell studie av arbetet i en företagsledning /." Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. (EFI), 1993. http://www.hhs.se/efi/summary/371.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Enberg, Martin, and Birk Wikén. "”Socialt arbete och digitalisering” : En kvalitativ studie om digitalt arbete och kunskap kring lagar som styr det sociala arbetet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42280.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nilsson, Hanna. "Tematiskt arbete med yngre barn : tre pedagogers tankar om tematiskt arbete och om hur de arbetar tematiskt." Thesis, Gotland University, School of Game Design, Technology and Learning Processes, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-628.

Full text
Abstract:

Denna uppsats handlar om hur några pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete på. Mina frågeställningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete på? För att få reda på detta valde jag att intervjua tre pedagoger som är verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats är att det blir skillnader i det tematiska arbetssättet, beroende på vilken teori man väljer att utgå ifrån eller vilket synsätt man har. Barnen och deras lärande får utifrån pedagogernas val av teori eller synsätt olika förutsättningar. Jag har genom mitt arbete insett att det sociokulturella perspektivet, de svenska läroplanerna Lpfö 98 och Lpo 94 och Reggio Emilias synsätt ligger mycket nära varandra. Under studiens gång har jag märkt att teorierna/synsätten ofta är sammanflätade inom många områden vad gäller barns lärande vid ett tematiskt arbetssätt. Vidare har jag sett skillnader på arbetssätten i förskola respektive förskoleklass, men kan inte dra några slutsatser av det i min studie då det skulle krävas fler undersökningar och intervjuer för att kunna bekräfta detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Holmström, Sandra. "Reflektioner kring hälsofrämjande arbete : En kvalitativ studie av hur man ser på och arbetar med hälsofrämjande arbete." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14613.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Krantz, Anna, and Maria Andersson. "Obetalt arbete, kontaktyrken och kvinnors hälsa : En kvalitativ studie om kopplingen mellan det obetalda arbetet i hemmet, att arbeta inom funktionshinderomsorgen och kvinnors upplevelse av stress." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37271.

Full text
Abstract:
Contact professions which refers to human-care professions is described as belonging to a segregated labor market, where statistics show that women in the professional category are sick-worn to a greater degree than men. Research also shows that work in disability care is stressful as the individual can have a challenging behavior. At the same time, statistics show that women still take the greatest responsibility for unpaid work at home and that women are more stressed at the end of a workday than men. The purpose of the paper is to examine whether women are affected by the combination of unpaid work in the home combined to the psychosocial work environment in disability care. We have used a hermeneutic approach as it is women's experiences we are interested in. We have chosen a qualitative method in which we interviewed seven women through semistructured interviews. The selection is women working in disability care, cohabiting and have children in their own right. The result has been analyzed by a thematic analysis where we compiled the results in a framework. Finally, we have analyzed the result according to different themes. The results show that women generally feel comfortable working in disability care but experiencing stress because of the unpaid work at home. The distribution of unpaid work in the home varies but the woman has the main responsibility. What also emerged was that women demand structure and planning to handle the stress of everyday life. The paid and unpaid work affects women in different ways, with the majority of respondents experiencing stress and lack of time because of the unpaid work at home. The work in disability care does not affect women negatively, but they point out the importance of support at work and to follow job descriptions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Arbete"

1

Uppdrag arbete. Stockholm: Ekerlids förlag, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Stig, Larsson. Ett kommande arbete. Stockholm: Alba, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andersson, Alf. Ensidigt upprepat arbete. [Stockholm]: Arbetarskyddsstyrelsen, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

centralbyrån, Sweden Statistiska, ed. Arbete efter examen. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eneroth, Bo. Behovsanalys i socialt arbete. [Lund]: Natur och kultur, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Arbete och arbetsformernas utveckling. Göteborg: [Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet], 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Morén, Stefan. Att utvärdera socialt arbete. Stockholm: Norstedts juridik, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Krantz, Olle. Husligt arbete 1800-1980. Lund: Distribution, Ekonomisk-historiska forëningen i Lund, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Andersson, Karin Brodén. Brottsförebyggande arbete i skolan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bernler, Gunnar. Handledning i psykosocialt arbete. [Stockholm]: Natur och kultur, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Arbete"

1

Helgason, Jon. "Vari består värdet av en författares arbete? Belysning av en juridisk-estetisk 1800-talsdiskurs." In Konferenser, 67–82. Stockholm, Sweden: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2024. http://dx.doi.org/10.62077/3e86dd.m7og6i.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Grüny, Christian. "Einleitung." In Das Nachleben der Künste, 1–11. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2024. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-68783-3_1.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungWas ist eine „Oper in 8 Räumen“? So nämlich lautet der Untertitel von Hannes Seidls im Sommer 2021 in der basis in Frankfurt am Main realisiertem Projekt We Can Be Heroes. Dass es sich dabei um eine Art Crossover mit unklarer disziplinärer Zugehörigkeit handelt, kann bereits diesem Titel und den äußeren Daten abgelesen werden: Die basis ist eine „Produktions- und Ausstellungsplattform“, also eine Institution der bildenden Kunst, Seidl ist Komponist, der in den vergangenen Jahren immer wieder mit installativen und partizipativen Arbeiten hervorgetreten ist (das Multimediale versteht sich mittlerweile beinahe von selbst). Der Selbstbeschreibung des Projekts zufolge handelt es sich um eine Oper, die nicht auf einer Bühne stattfindet, sondern begehbar ist, die nicht durch ihren Apparat definiert ist und in der das Publikum selbst im Mittelpunkt steht. Seidl selbst tritt hier gerade nicht als Komponist im engeren Sinne in Erscheinung, sondern als eine Art künstlerischer Kurator, der sieben andere Komponist*innen und Klangkünstler*innen eingeladen hat, je einen Raum zu gestalten. Er definiert den Rahmen der Arbeit, stellt die Leitfragen, koordiniert die einzelnen Arbeiten und arbeitet an ihrer Realisierung mit.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bouncken, Ricarda B. "Hierda – Humanisierung digitaler Arbeit durch Cowork-Spaces." In Arbeit in der digitalisierten Welt, 321–33. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-62215-5_21.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDas Verbundprojekt Humanisierung digitaler Arbeit durch Cowork-Spaces (Hierda) beschäftigt sich mit neuen Formen der Arbeit, konkret dem Coworking. Ziel des Projektes war zunächst die Analyse von Formen der Coworking-Spaces. Anschließend wurden Instrumente entwickelt, mit denen Treiber und Barrieren in Coworking-Spaces gestärkt respektive entfernt werden können. Dabei steht die Humanisierung der digitalen Arbeit im Vordergrund. Für dieses Ziel arbeiten Partner aus Wissenschaft und Praxis Hand in Hand zusammen. Anschließend erfolgt die Implementierung der Instrumente zunächst bei den Projekt- und Umsetzungspartnern, später bei Coworking-Spaces und Unternehmen in ganz Deutschland. Durch eine begleitende Evaluation der Instrumente werden am Ende Best Practices abgeleitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Blum, Carolin, and Rebecca Gutwald. "Gute Arbeit, resiliente Arbeiter?" In Resilienz, 159–76. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19222-8_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Neumer, Judith, Manuel Nicklich, Amelie Tihlarik, Christian Wille, and Sabine Pfeiffer. "Alles agil, alles gut?" In Arbeit in der digitalisierten Welt, 129–43. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-62215-5_9.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungAgile Projektarbeit zieht in immer mehr Branchen Interesse auf sich. Gemeint sind damit unterschiedliche Ansätze (z. B. Scrum), die auf selbstorganisiertes Arbeiten im Team setzen und Nähe zum Kunden versprechen. Agiles Arbeiten birgt für Beschäftigte neben mehr Handlungsspielräumen auch Risiken wie psychische Belastungen. Das Projekt diGAP erforschte, wie Gute agile Projektarbeit unter Bedingungen der Digitalisierung ermöglicht und praxistauglich unterstützt werden kann. Gestützt auf Befragungen, Interviews und Beobachtungen sowie Workshops mit Beschäftigten wurden entscheidende Aspekte agiler Projektarbeit herausgearbeitet. Auf Basis dieser Ergebnisse wurden Gestaltungsfelder, Maßnahmen und Modelle für Gute agile Arbeit entwickelt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kirchner, Aljoscha. "Methode zur abstrakten Modellierung von Automotive Systems-on-Chips." In Entwicklung von Methoden zur abstrakten Modellierung von Automotive Systems-on-Chips, 65–114. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-38437-1_4.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungIm folgenden Kapitel wird das Konzept der in dieser Arbeit entwickelten Entwicklungsmethode zur abstrakten Modellierung von Automotive Systems-on-Chips vorgestellt. Teile der Methode sowie eine Zusammenfassung der Entwicklungsmethode wurden bereits in den Arbeiten [76], [77], [78] und [79] veröffentlicht. Das übergeordnete Ziel der Methode ist hierbei die Steigerung der Effizienz über alle Phasen der SoC-Entwicklung hinweg.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hanke, Benjamin. "Ein neues Forschungsfeld? Zum Stand der wissenschaftlichen Untersuchung des Politikfelds Kultur und von Immateriellem Kulturerbe in Deutschland." In Auswärtige Kulturpolitik, 9–15. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2024. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-44086-2_2.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungUm die Ziele dieser Arbeit zu erreichen und Antworten auf die Forschungsfragen zu finden, genügt es nicht, sich mit konkreten Fallbeispielen von als Immaterielles Kulturerbe anerkannten Kulturformen in Deutschland zu beschäftigen. In der vorliegenden Arbeit wird daher der Ansatz einer systematischen Bearbeitung der Thematik mit den Methoden der Politikfeldanalyse, eine analytische Befassung mit der Kulturpolitik in Deutschland und eine wissenschaftliche Aufarbeitung der UNESCO-Konvention im internationalen und insbesondere im nationalen Rahmen, verfolgt. Ein Blick in den Stand der Forschung zu diesen Themen ergibt zunächst, dass zur Umsetzung der UNESCO-Konvention kaum Arbeiten aus einer rein politikwissenschaftlichen Betrachtung bzw. Analyse vorliegen. Zur deutschen Umsetzung gibt es nach aktuellem Kenntnisstand bisher keine Untersuchung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Graf, Jakob. "Grenzkämpfe im Süden Chiles." In Die politische Ökonomie der „Überflüssigen“, 375–431. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-43536-3_5.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie vorliegende Arbeit hat die Frage gestellt, wie sich vor dem Hintergrund einer fortdauernden strukturellen Heterogenität das kapitalistische Innen-Außen-Verhältnis in extraktivistischen Peripherien verstehen und wie sich damit zusammenhängend gesellschaftliche Klassenverhältnisse und Konfliktdynamiken erklären lassen. Dieses Kapitel fasst die empirischen Ergebnisse der Arbeit mit Blick auf die zentralen Kategorien der in Kapitel 2.6 entwickelten Heuristik zusammen. Dabei arbeitet das Kapitel heraus, dass in der untersuchten Region ökologische und ökonomische Verflechtungen zwischen dem bedarfsökonomischen und dem kapitalistischen Sektor zum zentralen Konfliktgegenstand sozialökologischer Auseinandersetzungen werden. Gleichzeitig wird dargelegt, welche Gemeinsamkeiten und Unterschiede zwischen den Kämpfen der „Überflüssigen“ und denjenigen der Mapuche bestehen und warum diese Kämpfe Ergebnis eines gesamtgesellschaftlichen „Reproduktionsparadoxons“ sind.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Becke, Guido. "Interaktionsordnungen der Dienstleistungsarbeit – ein Rahmenkonzept zu ihrer Analyse und gesundheitsförderlichen Gestaltung." In Flexible Dienstleistungsarbeit gesundheitsförderlich gestalten, 33–67. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-37055-8_2.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungInteraktionsarbeit ist bisher in der Arbeits- und Dienstleistungsforschung sowie in Public Health noch unzureichend mit Blick auf ihre gesundheitlichen Implikationen erforscht. Zudem mangelt es an Konzepten ihrer gesundheitsförderlichen Gestaltung. Vor diesem Hintergrund wird in diesem Beitrag – vor allem im Anschluss an die Arbeiten Erving Goffmans – das Rahmenkonzept der Interaktionsordnungen interaktiver Dienstleistungsarbeit entwickelt sowie anhand empirischer Befunde zu ambulanten haushaltsnahen Diensten und der agilen IT-Dienstleistung exemplarisch verdeutlicht.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Meil, Pamela, Eckhard Heidling, and Helmuth Rose. "Erfahrungsgeleitetes Arbeiten bei verteilter Arbeit." In Die Bewältigung des Unplanbaren, 180–98. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80597-3_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Arbete"

1

Edberg, Anna. "Vem får skriva?" In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/wcc30/skriva.

Full text
Abstract:
Hej! Jag är en student på kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier från Linköpings Universitet som gör ett projektarbete om den etniska mångfalden bland Sveriges bästsäljande författare! Mångfald och inkludering pratas det mycket om i samhället, på arbetsplatser och inom litteratur. Ett viktigt arbete som fortfarande har långt att gå. Jag har sett över hur den svenska bokmarknaden har sett ut 2022 och kunde snabbt se att mångfaldsarbetet inte verkar ha nått författaryrket. Som del av mitt arbete har jag skapat bloggen “Vem får skriva?” för att redogöra för situationen idag. Det har jag gjort genom statistik, representationens betydelse för samhället och en reflektion över mina egna läsvanor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kåreklint, Lars. "Vikten av upptäcktstid i genomförandet av risk- och sårbarhetsanalys." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.603.

Full text
Abstract:
Myndigheter, regioner och kommuner måste återkommande genomföra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Målet med RSA är att organisationen ska identifiera och analysera de risker organisationen står inför, avgöra hur sårbar organisationen är för riskerna och sedan vidta åtgärder för att hantera riskerna. Utöver detta ska organisationen rapportera in till myndigheterna som sedan skapar en regional och nationell lägesbild. I riskanalysen utgår organisationen ifrån en bedömning av vilka konsekvenserna skulle bli om en händelse inträffar tillsammans med en bedömning om hur sannolikt det är att händelsen inträffar. I arbetet med RSA ska fokus främst riktas mot risker där konsekvenserna blir höga eller katastrofala om en händelse inträffar men att sannolikheten är låg att händelsen sker. Bedömningarna vägs sedan samman och ett beslut tas om åtgärder ska tas eller ej för att öka organisationens robusthet mot risken. Men det är först när en organisation upptäcker förändringar i omvärlden som kan leda till nya eller förändrade risker som den kan bedöma riskerna, ju tidigare desto bättre. Upptäcktstiden kan vara lång, kort men även negativ. Ett exempel på lång upptäcktstid är klimatförändringar som på sikt leder till nya risker som organisationen ställs inför. För andra händelser är upptäcktstiden kort som exempelvis när ett fraktfartyg går på grund i Suezkanalen som sedan medför nya risker för störningar i tillgången till produkter som organisationen är beroende av. Ett exempel på en negativ upptäcktstid är när en händelse redan har inträffat utan att organisationen är medveten om den, som när en organisation har blivit utsatt för en cyberattack som upptäcks först efter några månader. Förmågan att upptäcka nya eller förändrade risker bör därför bli ytterligare en parameter i arbetet med RSA, vid sidan av bedömningen av konsekvensen och sannolikheten. Följande presentation syftar till att ge ett bidrag i utvecklingen organisationers arbete med RSA genom att rikta fokus mot hur organisationer kan arbeta för att kontinuerligt upptäcka nya eller förändrade risker i omvärlden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jonson, Carl-Oscar, Alva Lindhagen, Karin Moscicki, Susanna Lönnqvist, and Per Loftås. "Masskadetriage – underlag för ett nationellt införande av ett masskadetriagesystem i Sverige." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.612.

Full text
Abstract:
Vid masskadehändelser uppstår en omedelbar obalans mellan tillgänglig sjukvårdspersonal och behovet hos de skadade. Denna obalans kan kvarstå även efter att professionell mobiliserats till skadeplatsen och senare under vårdförloppet på enskilda sjukhus och i regioner. Masskadetriagesystem har syftet att tillgänglig personal ska göra det viktigaste först och ge bästa möjliga behandling för flest möjliga. Masskadetriagesystem innehåller sållningssteg och algoritmer baserade på vitalparametrar för att kategorisera patienter i prioriteringsnivå. Detta kan innebära att skadade som kan vänta behöver vänta, och att svårt skadade med stort vårdbehov och låg chans till överlevnad inte prioriteras för vård. För ett land som Sverige inte har ett nationell fastställt masskadetriagesystem innebär det utmaningar att urskilja vilket masskadetriagesystem som bör införas, och hur detta bör gå till. Denna studie fokuserar på frågeställningarna om råd och förväntningar en nationell panel experter hade på ett införande ett nationellt masskadetriagesystem. Studien genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen med utgångspunkt i myndighetens arbete med nationell masskadeplan delvis baserat på regeringsuppdrag S2021/02921. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 personer (7 kvinnor, 10 män) från tio olika regioner med yrkesbakgrund inom prehospital sjukvård och katastrofmedicinsk beredskap. En tematisk analys genomfördes på materialitet vilket genererade fem teman om hur masskadetriage bör definieras, hur triagering används idag, hur framtida masskadetriagering bör utföras, hur masskadetriagesystemet bör införas och förvaltas. Respondenterna menade att ett nationellt system förenklar samverkan över regiongränser och tog även upp behovet av ett enkelt system som alla kan använda, även aktörer som polis, räddningstjänst och Försvarsmakten. Det fanns behov av att fastställa systemet nationellt och det framkom förslag på effektiva sätt att införa systemet för att främja bred acceptans i Sverige. Respondenterna tar även upp behov av vetenskaplig förankring, utbildning och etiska diskussioner. Förvaltning av systemet bör enligt deltagarna utföras av en arbetsgrupp eller kunskapscenter med ansvar att följa upp användandet och identifiera behov av revision efter implementation av systemet. Resultaten från studien visar på ett behov av och en acceptans för, att införa ett nationellt triagesystem för masskadetriage i Sverige. Utifrån experternas råd och förväntningar ger studien rekommendationer till fortsatt arbete i utvecklingen och införandet av ett nationellt masskadetriagessystem i Sverige.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Czekansky, Jakob, Moritz Schauer, Florian von Zabiensky, and Diethelm Bienhaus. "Das Projekt cITIcar." In 18. AALE-Konferenz. Hochschule für Technik, Wirtschaft und Kultur Leipzig, 2022. http://dx.doi.org/10.33968/2022.34.

Full text
Abstract:
Das Projekt cITIcar bietet ein breites Spektrum für das Lehrangebot im Bereich der (Technischen) Informatik und der Ingenieur-Informatik. Aus dem Themengebiet der Eingebetteten Systeme kann sowohl die Prototypenentwicklung als auch die Mikroprozessorprogrammierung und das Arbeiten mit Echtzeitsystemen am cITIcar erlernt werden. Typische Aufgaben aus der Regelungstechnik können am Fahrzeug durchgeführt und verschiedene Probleme aus der Längs- und der Querregelung von den Studierenden gelöst werden. Zusätzlich bietet das cITIcar Potential für Aufgaben aus dem Bereich der Computer Vision und des Machine Learnings: Fahrbahnranddetektion, Schilderkennung oder Fahrbahnsegementierung sind nur wenige Beispiele für Lehraufgaben am cITIcar. Sowohl die Lehrmodule als auch die Projektarbeit am cITIcar wurden durch die Pandemie vor neue Herausforderungen gestellt. Um die Onlinelehre im Projekt zu verbessern, wurden verschiedene Werkzeuge und Techniken in der Lehre integriert. In dieser Arbeit werden diese Werkzeuge und Techniken, sowie die damit gewonnenen Erfahrungen dargelegt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Stuke, Tobias, Thomas Bartsch, and Thomas Rauschenbach. "Adaptiver Griff-in-die-Kiste." In 18. AALE-Konferenz. Hochschule für Technik, Wirtschaft und Kultur Leipzig, 2022. http://dx.doi.org/10.33968/2022.14.

Full text
Abstract:
Der Konferenzbeitrag zeigt den Forschungs- und Technikstand bezüglich des Griff-in-die-Kiste auf. Basierend auf einer Literaturrecherche werden Beispiele für regelbasierte und lernende Verfahren vorgestellt. Anschließend erfolgt eine systematische Gegenüberstellung der Verfahren. Hierfür werden die Anforderungen, die ein Griff-in-die-Kiste-System zu erfüllen hat, dargelegt. Die Kriterien resultieren aus einer Expertenbefragung des produktionstechnischen Umfelds der Weidmüller Gruppe. Neben den Anforderungen werden die Gewichtungen zur Bildung einer Rangfolge ermittelt. Die erarbeiteten Anforderungen dienen anschließend zur Bewertung der regelbasierten und lernenden Verfahren. Die Analyse mündet in einer methodischen Lücke zwischen beiden Paradigmen und stellt die Ausgangsbasis für die weitere Arbeit zur Entwicklung des industriellen Griff-in-die-Kiste dar. Abschließend werden erste Arbeitsergebnisse zur Objekterkennung von Reihenklemmen veröffentlicht. In einer Untersuchung werden die Zuverlässigkeit, die Robustheit sowie die Einrichtdauer einer Objekterkennung mithilfe von Deep Learning ermittelt. Das angestrebte Forschungsergebnis stellt einen Entwicklungsschritt von automatisierten Systemen, die in einem definierten Wirkbereich eigenständig arbeiten, zu autonomen Systemen, die selbstständig auf zeitvariante Größen reagieren, dar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Villanueva, Ana, Hritik Kotak, Ziyi Liu, Rutvik Mehta, Kaiwen Li, Zhengzhe Zhu, Yeliana Torres, and Karthik Ramani. "ARbits." In IDC '20: Interaction Design and Children. New York, NY, USA: ACM, 2020. http://dx.doi.org/10.1145/3397617.3397849.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Zucker, Julian, and Myraeka d'Leeuwen. "Arbiter." In AIES '20: AAAI/ACM Conference on AI, Ethics, and Society. New York, NY, USA: ACM, 2020. http://dx.doi.org/10.1145/3375627.3375858.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gardner, Dylan, Robben Migacz, and Brian Haymore. "Arbiter." In PEARC '19: Practice and Experience in Advanced Research Computing. New York, NY, USA: ACM, 2019. http://dx.doi.org/10.1145/3332186.3333043.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Andronov, S. V., A. A. Lobanov, A. P. Rachin, A. A. Muhina, Y. O. Lebedev, and A. M. Nikitina. "Using digital technologies to increase personification and efficiency and safety of Spa treatment patients with arterial hypertension." In Arbat readings. Знание-М, 2020. http://dx.doi.org/10.38006/907345-01-0.2020.12.19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gross, K. V., S. A. Cherenkov, M. Y. Yakovlev, M. M. Raspertov, and V. A. Mahaev. "Application and development of telemedicine technologies in the field of medical rehabilitation and Spa treatment." In Arbat readings. Знание-М, 2020. http://dx.doi.org/10.38006/907345-01-0.2020.19.25.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Arbete"

1

Olli Segendorf, Åsa. Unga i arbete i Norden. Nordic Council of Ministers, October 2013. http://dx.doi.org/10.6027/tn2013-572.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Björngren Cuadra, Carin. Erfarenheter av socialt arbete i Malmö under det första året med covid-19 : Katastrofriskreducering, resiliens och hållbarhetens "hur". Malmö universitet, August 2023. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178773954.

Full text
Abstract:
Den här forsknings- och utvecklingsrapporten cirklar kring en fråga: Vad innebar covid-19-pandemin för det sociala arbetet i Malmö? I rapporten återges några svar på frågan. De är formulerade i möte med en rad personer verksamma inom socialt arbete som delade med sig av sina erfarenheter under pandemins första år. Svaren på frågan är viktiga eftersom de belyser vad en kris bär med sig för det sociala arbetet. Begreppet kris ger uttryck för att situationen i fråga präglas av osäkerhet och brådska och att den hotar centrala värden. Rapporten tar både upp hur det sociala arbetet var del av den omedelbara hanteringen av pandemin i staden och placerar in det i ett bredare perspektiv som låter det sociala arbetets roll i katastrofriskreducering framträda.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson Jansson, Elise, and David Ekholm. Reboot - Football for jobs: Om idrott som verktyg för arbete och sysselsättning. Linköping University Electronic Press, October 2022. http://dx.doi.org/10.3384/9789179295738.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bladh, Daniel, and Diana Holmqvist. Undervisning och lärande för hållbarhet i högre utbildning: Rapport om ett utvecklingsarbete med några praktiska exempel. Linköping University Electronic Press, April 2024. http://dx.doi.org/10.3384/9789180755009.

Full text
Abstract:
I högre utbildning ligger kurs- och programplaner till grund för undervisningen som organiseras och bedrivs (Biggs, 2003; Whetten, 2007), inte minst eftersom det är i dessa som lärandemål stipuleras – alltså vilket lärande undervisningen ämnar bidra till. Vad som formuleras som ett lärandemål, samt hur lärandemål är formulerade, är således helt centrala i formella utbildningssamhang såsom högre utbildning (se t.ex. Person m.fl., 2023). Att arbeta med hållbarhetsfrågor i undervisning på ett relevant och meningsfullt sätt förutsätter också pedagogisk skicklighet och didaktisk medvetenhet hos lärare (Vare, Lausselet & Rieckmann, 2022). Här krävs det stöd i form av resurser och utrymme för kompetensutveckling, exempelvis när det kommer till didaktiska val av innehåll och undervisningsmetoder (Person m.fl., 2023; Öhman & Sund, 2021). Mot denna bakgrund, är vårt syfte med denna rapport, att utifrån ett didaktiskt perspektiv, synliggöra undervisningens olika delar, deras sammanlänkning, samt de val som lärare kan och behöver göra för att stödja studenters lärande för hållbarhet. Vi gör detta på två vis. Dels presenterar vi ett enkelt stöd som vi tagit fram och använt oss av vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande i vårt arbete med hållbarhetsintegrering i relation till vårt utbildningsuppdrag. Den enkla modellen är inte ämnes- eller utbildningsnivåbunden, utan kan användas för att inventera, utvärdera och stärka arbetet med undervisning och lärande för hållbarhet i en bredd av utbildningssamhang. Vidare ger vi några exempel, där vi visar hur olika hållbarhetskompetenser kan inbegripas i lärandemål och vilka under-visningsmetoder som kan vara lämpliga. Genom att illustrera vårt angrepps-sätt med konkreta exempel hoppas vi kunna inspirera andra universitets-lärare i sitt praktiska arbete och bidra med verktyg som innebär att fler kan gräva där de står. Nedan redogör vi för de hållbarhetskompetenser som forskning om lärande för hållbarhet lyfter fram som avgörande för att svara på de hållbarhetskriser vi befinner oss i och står inför. Därefter beskriver vi vårt utvärderings- och utvecklingsarbete i projektet och ger fyra exempel på hur undervisning och lärande för hållbarhet kan operationaliseras i högre utbildning. Rapporten avslutas med en övergripande diskussion med basis i några lärdomar som vi gjort under vårt arbete med projektet och författandet av denna rapport.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Engström, Amalia. Fritidens landskap: en studie av landskapets roll och potential i fritidsförvaltningarnas strategiska arbete. Movium, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.49pehf199u.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Salonen, Tapio. Att identifiera utsatta bostadsområden: En jämförande analys mellan polisens lista och segregationsbarometern. Malmö University, 2023. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178773473.

Full text
Abstract:
Under de senare åren har polismyndighetens förteckning över så kallat särskilt utsatta områden, riskområden och utsatta områden fått en stor betydelse för frågor kopplade till städernas utveckling. Såväl kommuner som bostadsföretag och andra samhällsbyggnadsaktörer arbetar inte sällan utifrån dessa områdesinledningar för att komma till rätta med de problem som yttrar sig i kommunernas marginaliserade stadsdelar och bostadsområden. På så sätt har ”polisens lista” – som den ofta kallas – inte bara blivit styrande för polisens arbete för att stävja kriminalitet och otrygghet, utan också blivit central i såväl det allmänna samtalet om segregation som aktörernas åtgärder riktade mot att stävja denna. Denna rapport presenterar en jämförande studie över polismyndighetens områdesindelning och den indelning i områdestyper som myndigheten Delegationen mot segregation (2018–2022) har tagit fram i samband med två regeringsuppdrag att mäta och kartlägga segregation i den så kallade segregationsbarometern, ett arbete som efter myndighetens nedläggning drivs av Boverket. De båda indelningarna bygger på olika mätmetoder och indikatorer, och föreliggande rapport hjälper oss att förstå likheter och skillnader mellan de olika inledningarna, och inte minst vilka sätt indelningarna kan användas på i områdes- och stadsutvecklingsarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ivert, Anna-Karin, Jennie Di Rocco, and Karl Kronkvist. Uppföljning av brott och otrygghet i Sofielund : En uppdaterad utvärdering av Fastighetsägare BID Sofielunds arbete. Malmö universitet, 2023. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178774074.

Full text
Abstract:
Denna rapport är den fjärde ur en serie rapporter som på olika sätt beskrivit Sofielundsområdena med fokus på brottslighet och otrygghet. Syftet med föreliggande rapport är att undersöka utvecklingen av bland annat brottslighet och otrygghet i Sofielundsområdena sedan fastighetsägarorganisationen BID Sofielund initierades. Ambitionen är att rapporten ska bidra med kunskap och lärdomar om BID-inspirerade samarbeten och vilka potentiella effekter ett sådant samarbete kan ha på utvecklingen av bland annat brott och otrygghet i lokalområdet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bergel, Erik, Karin Byström, Börje Dahrén, Louise Lindström, Ninna Wiberg, and Erik Åkesson Kågedal. Öppet, hållbart och forskarnära: En konsekvensanalys för framtida arbete med avtal och publiceringsstöd vid Uppsala universitetsbibliotek. Uppsala University, March 2021. http://dx.doi.org/10.33063/diva-437080.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kjellberg, Sara. Verksamhetsberättelse 2019. Malmö universitetsbibliotek, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/mauvb/2019.

Full text
Abstract:
Under 2019 gjordes ett gemensamt arbete för att beskriva och analysera våra olika grupperingars funktioner. Workshopar genomfördes under vårterminen som resulterade i ett förslag på förändringar av arbetsformerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Holmström, Ola. Gymnasieskola på distans och grundskola i standby : Skolpersonals erfarenheter av sitt arbete i skolan under Coronavåren 2020. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771660.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Arbete' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography