To see the other types of publications on this topic, follow the link: Arbete.
Journal articles on the topic 'Arbete'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 journal articles for your research on the topic 'Arbete.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Åström, Anna-Maria. "Budkavlen 2016." Budkavlen 95 (May 9, 2023): 5–10. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129598.
Full textAbstract:
Temat för årets häfte av Budkavlen är arbete och engagemang. Med dessa teman har vi velat vända oss mot viktiga sektorer och fält som gör att samhället fungerar. En annan orsak är den att arbete och engagemang också är viktiga för individen, för via dem ingår man i större sammanhang. Via arbete och engagemang kan olika individer och olika grupper gemensamt nå en tillfredställelse och stärka sin identitet. I arbete är det ofta fråga om att omstöpa någonting till helheter eller fylla i luckor i långa kedjor av uppgifter. Arbete utförs under arbetstid och fyller så en stor del av de arbetsföras dagar. Arbete kan utföras tämligen ensamt eller i lag, vilket skapar olika tillvägagångssätt för att uppnå resultat. Och arbetet kan vara engagerande eller så icke.
2
Nehez, Jaana, and Sophie Schön. "Initiering av nya professioner och ny kompetens i skolan för närvarofrämjande arbete." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 98–120. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2672.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att generera kunskap om införandet av nya professioner och kompletterande kompetens i skolan. Den presenterar en fallstudie om en grundskolas arbete att med kompletterande kompetens främja elevnärvaro. Forskningsfrågorna är vad personal med kompletterande kompetens gör i en skolas närvarofrämjande arbete och vad som möjliggör respektive begränsar arbetet. Dokument, fältanteckningar och intervjutranskriptioner har analyserats ur ett praktikteoretiskt perspektiv, ett perspektiv som saknas i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att kompletterande kompetens på kort tid kan förbättra förutsättningarna för skolors närvarofrämjande arbete genom att sätta och hålla kvar frånvaroproblematiken på agendan, bidra med nya arbetssätt och utgöra förtroendegivande samtalspart för elever och vårdnadshavare. Samtidigt begränsas arbetet av otydliga roller och avgränsningar till andra, revirtänkande samt rådande och tidigare rutiner för att hantera frånvaroproblematik. Förutsättningar behöver förfinas och belysas för att kompletterande kompetens ska integreras i skolans sfär och jämlika förutsättningar för elevers livslånga lärande och hälsa ska skapas.
3
Gunnarsson, Karin. "Att samhandla med manualer: föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 68–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.05.
Full textAbstract:
I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.
4
Sveider, Cecilia. "Lärares intentioner med laborativ matematikundervisning." Venue 2, no. 1 (March 7, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1324.
Full textAbstract:
Att arbeta med laborativt material kan medföra ett förändrat arbetssätt för eleverna, från ett individuellt arbete till mer grupparbete. Samtidigt görs lärarna uppmärksamma på andra kompetenser så som argumentation- och kommunikationskompetens. Laborativ matematikundervisning skapar också en mer lustfylld matematikundervisning, skriver Cecilia Sveider.
5
Zackariasson, Maria. "Balansen mellan att uppmuntra och ställa krav. En reflektion över studenters uppsatsskrivande i relation till stress och stöttning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 15. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1662.
Full textAbstract:
När studenter ska skriva sin första stora uppsats, det vill säga det som i högskoleförordningen betecknas ”självständigt arbete”, möter de delvis andra krav och förväntningar än de stött på tidigare under sin utbildning. Det kan gälla till exempel hur självständiga de förväntas vara, men också att de ska skriva en text som inte bara visar vad de själva har lärt sig utan som också andra kan lära sig av. För några är detta en spännande utmaning, som de ser fram emot, men för andra kan uppgiften framstå som skrämmande och stressande. Hur ska man som kursansvarig kunna entusiasmera och motivera studenter för uppgiften att skriva sitt självständiga arbete, när man samtidigt vill få dem att inse att uppsatsarbetet kan vara både svårt och utmanande och att de måste arbeta hårt för att klara av det? I denna artikel använder jag scaffolding som teoretisk utgångspunkt för att reflektera över detta, i ett resonemang runt vad stress och stöttning kan innebära i detta sammanhang och hur relationen dem emellan kan se ut. Jag utgår från mina erfarenheter som kursansvarig på en självständigt arbete-kurs på ett av lärarutbildningens program.
6
Schoolfield, George C., and Stig Larsson. "Ett kommande arbete." World Literature Today 66, no. 3 (1992): 537. http://dx.doi.org/10.2307/40148497.
Full text
7
Öjesjö, Leif. "Alkoholism och arbete." Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 9, no. 1 (February 1992): 26–32. http://dx.doi.org/10.1177/145507259200900104.
Full text
8
Åström, Anna-Maria. "Arbete och engagemang." Budkavlen 95 (May 9, 2023): 1–98. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129647.
Full textAbstract:
Temat för detta nummer av BUDKAVLEN är Arbete och engagemang. Arbete har av tradition varit ett viktigt fält för etnologin, medan folkloristiken ofta ägnat sig åt hur människorna engagerar sig för olika ändamål. Med artiklarna får vi nya synpunkter på arbete, arbetslag och arbetsprocesser. Vi får bl. a. ta del av en hisnande historia om hur uppskruvade krav på engagemang i arbete kunde få ödesdigra följder – här gäller det ett detektivöde i 1920-talets Sverige. Att kropp, rörelser och kulturellt vetande ingår som utgångspunkter för allt arbete framförs i en artikel om kustbevakningen i Finland, där fokus läggs vid gränsbevakarnas ”kinestetiska dispositioner”.Om ett starkt engagemang vittnar en analys av hur olika grupper strävar att värna om olika slag av immateriellt kulturarv, spelmansmusik, lokalhistoria, hantverk, historiebruk och dansen menuett. Ett sätt att på något plan kontrollera sin vardag utgör ett intresse för vädret, i vissa fall stegrat till ett engagemang med egen bokföring av väder och vind. Vardagens och arbetets motvikt utgörs av tradition av fester. Nutidens intresse för festernas historia uppvisar oväntade drag, det är snarast fråga om en mytisk historia där nutidens bruk förs tillbaka på äldre sedvänjor och bruk ibland utgående från bisarra analogier, vittnar den avslutande artikeln.
9
Stattin, Mikael. "De äldre och arbete - externalisering eller integration, arbete eller exit?" Sociologisk Forskning 42, no. 3 (July 1, 2005): 13–18. http://dx.doi.org/10.37062/sf.42.19340.
Full text
10
Westberg Tolentino, Niklas, Pernilla Ouis, and Karin Osvaldsson Cromdal. "Förord." Socialvetenskaplig tidskrift 31, no. 1 (June 26, 2024): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2024.31.1.5306.
Full textAbstract:
Introduktionen av digital teknik i socialt arbete har beskrivits som full av motsättningar (Harris, 2021). Å ena sidan har förändringen av socialt arbete, visavi andra professioner, ibland beskrivits som långsam när det kommer till att acceptera och implementera ny teknik i sina praktiker och i sin verksamhet (López Peláez & Marcuello-Servós, 2018). Å andra sidan har andra beskrivit långsamheten som en befogad försiktighet i att introducera ny teknik i verksamheten (Bullock & Colvin, 2015) – inte minst när det kommer till frågor om etik och förmågan att skydda klienters integritet och anonymitet. Det råder inte heller någon konsensus om vilken terminologi som ska användas för att beskriva de nya teknologiska arbetssätt som används i socialt arbete. Exempel från forskningen är informations- och kommunikationsteknologi (IKT), e-socialt arbete, teknologiskt medierat socialt arbete och nätbaserat socialt arbete (Afrouz & Lucas, 2023).
11
Nelson, Kenneth. "Sociologförbundet har ordet." Sociologisk Forskning 58, no. 4 (February 21, 2022): 489. http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23913.
Full textAbstract:
När jag skriver detta har vi nyligen fått veta att regeringen släpper pandemirestriktionerna. Det är glädjande på flera sätt. För vår del innebär det att vi nu vet att vi kan hålla Sociologidagarna 2022 i Uppsala på plats. Konferensen är planerad till 16–18 mars och efter all tid vi spenderat vid våra skärmar är det en välbehövlig nyhet att Sveriges sociologer nu kommer att kunna träffas som innan pandemin. I samband med Sociologidagarna har nuvarande styrelse suttit sina två år, och på årsstämman i mars kommer en ny styrelse att väljas. Jag vill därför ta tillfället i akt och utrycka ett stort tack till styrelsen för deras arbete under de två år som gått. Detta inbegriper Martin Berg, Oskar Engdahl, Denis Frank, Emelie Larsson, Arvid Lindh, Magdalena Kania Lundholm, Lena Karlsson, Åsa Lundqvist, Erika Willander och Fredrik Palm. Jag vill också tacka Lena Sohl och Magnus Wennerhag för deras arbete med förbundets tidskrift. Pandemin har inneburit att styrelsen inte har kunnat mötas rent fysiskt. Vi har dock regelbundet mötts digitalt och fortsatt arbeta för att utveckla förbundet. Trots pandemin har arbetet i styrelsen flutit på och fungerat mycket bra. Alla ledamöter har visat prov på god lyhördhet för olika idéer och hög samarbetsvilja. Det har varit ett nöje att under två år leda denna styrelse. Vi önskar den nya styrelsen som kommer att utses på årsmötet lycka till, och hoppas att ni också får två roliga och produktiva år med förbundet. Hälsningar Kenneth NelsonOrdförande för Sveriges Sociologförbund
12
Hultman, Glenn. "Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens – Forskningsanvändning i praktiken." Venue 4, no. 2 (June 8, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15416.
Full textAbstract:
Användningen av forskningsresultat har aktualiserats inom ett delprojekt inom SKOLFORSK. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor i dag där mycket av arbetet har bäring på hur forskningen kan användas för att utveckla skolan. Fokus ligger på dynamiken mellan forskning och skolor och vilken typ av forskning som är användbar och på vilket sätt den realiseras och används av lärare i deras arbete.
13
Denvall, Verner, Kettil Nordesjö, and Rickard Ulmestig. "Dunderhonung för socialt arbete?" Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 3-4 (April 22, 2021): 227–48. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.3-4.3663.
Full textAbstract:
MI, motivational interviewing, is a counselling method for increasing a person’s motivation for behaviour change that is prevalent in social work. MI emphasizes building trusting social worker-client relationships and is presented as concrete and simple to follow. The benefit of MI is limited by actual opportunities for change through poverty, the labour market and health. The article aims to critically examine the usefulness of MI in connection with the handling of social assistance. It is based on a study of the use of an assessment instrument and of individual action plans (contracts) in a municipality where MI is a central tool. The study is based on analyses of documents, individual interviews and group interviews with staff as well as observations of meetings and training.The results show that MI has been integrated into a comprehensive implementation of other elements to standardize initiatives within income support. The client’s obligations are emphasized through a strong individual focus, although extensive efforts may be needed from surrounding actors. The action plans have inherent problems in terms of clarity and legal certainty. The authors argue that it is paradoxical to use a method based on alliances and collaboration in connection with conditional decisions. The use of MI becomes a commitment that lacks reciprocity and whose activation of self-technologies can be questioned.
14
Perby, Maja Lisa. "Kvinnor, datateknologi och arbete." Tidskrift för genusvetenskap 2, no. 1 (June 27, 2022): 43–50. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v2i1.5923.
Full textAbstract:
Med utgångspunkt i två seminarier om kvinnoarbete och datorisering i höstas tar Maja Lisa Perby här upp några inlägg från olika forskare och debattörer. Hon jämför dem med sina egna forskningserfarenheter i en personligt hållen reflektion över några linjer i den aktuella forskningen.
15
Farrel, Michael. "Evidensbaserat arbete i specialpedagogik." Venue 2, no. 3 (December 5, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13227.
Full textAbstract:
I en dramatisk rättegångsscen i Stieg Larssons bok Luftslottet som sprängdes vittnar en viss Dr Teleborian om att hans tidigare patient Lisbeth Salander har fantiserat ihop en redogörelse för hur hon blivit våldtagen av sin övervakare. Vittnesmålet blir helt tillintetgjort när man i rätten visar en videoinspelning av övergreppet. Hårda fakta (synliga bevis) blir vinnare i målet.
16
ISAKSSON, KERSTIN, and LARS SVEDBERG. "Ett liv utan arbete?" Nordisk Psykologi 37, no. 1 (January 1985): 56–57. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1985.10637218.
Full text
17
Furäker, Carina, and Leeni Berntsson. "Vårdenhetschefers mål och arbete." Nordic Journal of Nursing Research 23, no. 3 (September 2003): 27–32. http://dx.doi.org/10.1177/010740830302300306.
Full text
18
Rönnström, Niclas. "Rektorers arbete med demokrati." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 33, no. 1 (June 14, 2024): 83–110. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v33i1.2281.
Full textAbstract:
Principals’ work with democracy. Always important, sparsely accomplished, constantly challenged. This paper examines principals’ work with democracy in schools, the challenges they face when carrying out such work and what role they themselves consider playing in the democratic work. The paper is based on an interview study with principals. The first interviews were conducted in 2003 and the later in 2023, which allows comparison between principals who exercise school leadership in different time and space. The study shows that the principals describe democratic work as always important but sparsely accomplished. The democratic work of principals is described as multidimensional including the realization of the tasks of schools, schedule-breaking activities, democratic school organization, the promotion of democratic attitudes, and environmental or external monitoring. The study also shows that principals engage in innovative democratization although there are tensions between economic and democratic imaginaries pervading their work likely to crowd out the always important, sparsely accomplished and constantly challenged democratic work.
19
Grip, Lena, and Ulrika Jansson. "Genus, arbete och plats." Tidskrift för genusvetenskap 44, no. 1-2 (June 24, 2024): 4–10. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v44i1-2.24763.
Full text
20
Lago, Lina, and Maria Simonsson. "Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan." Venue 4, no. 3 (September 11, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15418.
Full textAbstract:
Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans arbete med barns övergångar och vilket fokus har denna information? Vi har analyserat Skolverkets stödmaterial om övergångar för att se vilka riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Kontinuitet framstår som önskvärt och råden handlar i hög utsträckning om hur skolan och förskolan ska arbeta med att skapa rutiner för detta, men också om vad det är för typ av information som ska överlämnas.
21
Wallström, Helena, and Katarina Samuelsson. "Ett motstridigt arbete – Universitetslärare handleder studentuppsatser." Högre utbildning 13, no. 1 (May 26, 2023): 72–84. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v13.3972.
Full textAbstract:
Den här studien illustrerar hur styrning kommer till uttryck i universitetslärares beskrivningar av uppsatshandledningsarbete på grund- och avancerad nivå. Mer precist analyserar vi spänningsförhållanden mellan olika styrprinciper i åtta universitetslärares berättelser och lokala styrdokument gällande uppsatshandledningsarbete på en utbildningsvetenskaplig fakultet. Frågan som ger oss riktning är: Hur responderar universitetslärare på de organisatoriska strukturer som omger arbetet med uppsatshandledning. Vi utgår från ett professionsteoretiskt perspektiv och förstår uppsatshandledningsarbetet genom två idealtypiska styrprinciper, organisationsprofessionalism och yrkesprofessionalism. I likhet med tidigare studier om universitetslärares arbete framträdde motstridiga styrprinciper i uppsatshandledningsarbetet. I lärarnas berättelser framträder starka spänningar mellan yrkesprofessionalismens och organisationsprofessionalismens styrningslogiker. Universitetslärarnas utsagor om handledningsarbetet kännetecknades av ont om tid för arbetsuppgiften, fria men svårerövrade arbetssätt samt problematiseringar gällande kollegial oenighet kring vetenskaplig kvalitet hos den färdiga produkten. Utmaningarna hanterades genom att handledarna erbjöd sin fritid, utvecklade egna arbetssätt samt problematiserade och distanserade sig från att bedöma uppsatsernas vetenskapliga kvalitet. Hur de än gjorde blev arbetet svårgenomförbart och riskerade att få konsekvenser för den enskilde. Vi ställer oss frågan om liknande utmaningar även förekommer på andra fakulteter och inom andra delar av universitetslärares arbete. Vad betyder det i så fall för universitetslärares rätt till ett hållbart arbetsliv? ENGLISH ABSTRACT Clashing logics in lecturers’ stories of supervising degree projects This paper highlights governance in university teachers’ statements about their work with supervision of degree projects, at undergraduate and advanced level. The study was carried out at an educational faculty at a Swedish university and consisted of semi-structural interviews with eight teachers and content analyses of documents from six different degree project courses. The data was analysed from a professional theoretical perspective. In alignment with previous research, contradictory logics of governance appeared in our findings. Tensions between and within the different logics of governance appeared and the teachers were trapped in the middle. The university teachers handled the challenges by offering their spare time, developing own working methods and by disclaiming responsibility for the scientific quality of the theses. However, this study was carried out in a particular context and the question is if similar challenges also appear at other faculties and in other areas of university teachers’ work? If so, what are the implications for university teachers’ sustainable work life?
22
Nyberg, Anita. "Vad är förvärvsarbete?" Tidskrift för genusvetenskap 8, no. 1 (June 23, 2022): 54–65. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v8i1.5473.
Full textAbstract:
Vad menas egentligen med förvärvsarbete? Hur har begreppet tilllämpats i statistiken över mäns och kvinnors arbete? Anita Nyberg visar här hur förvärvsstatistiken både speglar och skapar ideologin om vad som är arbete. Den osynliggör kvinnoarbetet.
23
Sköld, Johanna. "Utbildad eller utnyttjad? Fosterbarns arbete i svenska fosterhem 1860–1940." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 26, no. 2 (November 16, 2021): 79–96. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v26i2.4344.
Full textAbstract:
Arbete skulle fostra svenska fosterbarn kring sekelskiftet 1900. Den här artikeln diskuterar om denna ”fostran” gav barnen utbildning för framtiden eller om deras arbetskraft exploaterades i fosterhemmen. Många fosterbarn från städer placerades på landsbygden. I artikelnargumenteras för att förflyttningen från en urban till en rural kontext är central om man vill förstå vilka konsekvenser arbetet i fosterhemmen hade för barnen i termer av utbildning och exploatering. Som utgångspunkt för diskussionen tjänar två utackorderingsinstitutioner i Stockholm som placerade stadsbarn i fosterhem på landsbygden 1860–1940.
24
Gäreskog, Petra, and Gunilla Lindqvist. "Specialpedagogens roll i förskolan – förskollärares beskrivningar av arbetsfördelning, anspråk och förhandlingar." Nordisk barnehageforskning 19, no. 1 (April 20, 2022): 61–81. http://dx.doi.org/10.23865/nbf.v19.225.
Full textAbstract:
I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv. Resultatet utgår från 15 intervjuer med förskollärare som har haft kontakt med specialpedagoger i arbetet. Datamaterialet bearbetades genom en konventionell innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). Utifrån denna analys framträdde följande tre teman utifrån förskollärarnas beskrivningar, specialpedagogen som: (1) handledare, (2) observatör och (3) rådgivare. Resultatet visar att förskollärarna i studien beskriver specialpedagogens handledande roll genom att specialpedagogen kan tillföra ett utifrånperspektiv på verksamheten och att specialpedagogen kan bidra med bekräftelse på förskollärarnas arbete. Förskollärarna i studien beskriver även specialpedagogens roll som observatör av enskilda barn men också av verksamheten. Slutligen beskrivs specialpedagogens roll som rådgivare både när det gäller råd till arbetslaget och till vårdnadshavare. I diskussionen av resultatet används Abbotts (1988) resonemang om anspråk på jurisdiktion och den förhandling som sker när det gäller professionellt arbete. Utfallet av studien diskuteras även i förhållande till tidigare studier och Skrtics (1991) resonemang om samverkan.
25
Lilja, Peter, and Johan Dahlbeck. "Lärarskap." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 4 (August 17, 2021): 127–40. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.04.06.
Full textAbstract:
Detta är en essä om hur vi bättre kan förstå vad det innebär att vara lärare. Den tar avstamp i en aktuell skoldebatt om vilka uppgifter som egentligen ingår i lärares arbete och vad det betyder att vara lärare. Diskussionen om vad det innebär att vara lärare utgår i regel från att undervisning är kärnan i lärares arbete, men undervisningsbegreppet i sig är sällan föremål för diskussion. I denna essä gör vi en filosofisk undersökning av undervisningsbegreppet utifrån ett antal kriterier som vi menar vara centrala för att förstå den pedagogiska relationens olika roller. Vi föreslår begreppet lärarskap som beteckning för lärares liv och arbete.
26
Botö, Kerstin, Annika Lantz-Andersson, and Cecilia Wallerstedt. "Lärares lek och barns arbete." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 2 (October 17, 2018): 69–89. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2018.2.4.
Full textAbstract:
The study emanates from the practice at the inter-section between subject-oriented activities and play in a preschool class. The focus on children’s early literacy development is grounded in two views: the bottom-up or phonics perspective (reading and writing primarily as a skill) and the top-down or whole language perspective (communicative function and meaning of written language). The aim is to explore how literacy activities are performed in a preschool class, specifically, how teachers and children interact in a literary activity where an educational TV-program is used as a teaching tool. Theoretically, the study is underpinned by a socio-cultural perspective on learning, and the data is comprised of video recordings of the classroom activities. The analysis focuses on how the interaction is framed by institutionally based perspectives on both learning and play. The results show that play is introduced in the activities, but becomes transformed into an interaction pattern akin to schooling, in which the phonicstradition takes precedence. The teachers solve the dilemma between play and work by framing the activity in a playful way, inspired by the TV-program, while the children’s work develops into accomplishing a task.
Keywords: preschool class, early literacy development, educational television program, teacher-child interaction, play
27
Montanari, Ingalill. "Tid för arbete och arbetstider." Sociologisk Forskning 38, no. 1 (January 1, 2001): 6–31. http://dx.doi.org/10.37062/sf.38.19446.
Full text
28
Heyman, Ingrid, and Jan-Ulf Andersson. "Sjuksköterskornas arbete — en kvalitativ Studie." Nordic Journal of Nursing Research 8, no. 1-2 (March 1988): 436–42. http://dx.doi.org/10.1177/010740838800800102.
Full text
29
Viktorin, Mattias. "Exil, värld och litterärt arbete." Tidskrift för litteraturvetenskap 48, no. 1-2 (January 1, 2018): 60–71. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v48i1-2.7600.
Full textAbstract:
Exile, World, and Literary Work. An Anthropological Reading of Three Swedish Narratives from Siberia
This article is an exploration of exile, world, and literary work. I investigate these themes through a reading of early twentieth century narratives of Siberian exile. Since the publication of Fyodor Dostoevsky’s Notes from a Dead House (1861–62), stories of banishment and prison life in Siberia have evolved into a prominent subgenre of Russian literature. My perspective is different. Rather than relating the texts in focus to Russian literature, I approach them instead as parts of an extensive world literature on travel and exile. More specifically, I focus on three texts written in Swedish: Ivar Hasselblatt, Förvisad till Sibirien (1917; ”Banished to Siberia”), an autobiography about arrest, deportation, and exile; Elsa Brändström, Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920 (1921; ”Among Prisoners of War in Russia and Siberia 1914–1920”), an eye witness account from Siberian prison camps during the first world war; and Ester Blenda Nordström, Byn i vulkanens skugga (1930; ”The Village in the Shadow of the Volcano”), a personal ethnography about village life in Kamchatka. In my reading of these narratives, I explore literary representations of exile in relation to the anthropological problem ”of how to translate knowing into telling,” as Hayden White puts it. This is also the point where world literature and anthropology converge: through worldmaking literary work.
30
Fransson, Helene, and Johannes Lunneblad. "Ett demokratiskt och brottsförebyggande arbete." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 32, no. 2 (May 21, 2024): 31–50. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v32i2.2202.
Full textAbstract:
An effort for democracy and crime prevention - A study about a municipality’s initiatives aimed at schools in vulnerable areas. The overall purpose of this article is to investigate the role community schools are given to meet what is framed as problems in areas with social challenges. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with ten employees. The theoretical framework is inspired by Pierre Bourdieu’s metaphor about the state’s and the public’s right and left hands as two competing forces within the welfare state. The analysis has generated two main constructions of goals in the employees’ talk about the goals of the community schools. Namely, for the community schools to function both as arenas for democracy and as arenas for crime prevention. This leads to a contradiction between efforts to open the school to meet these problems and efforts to shield the school environment from them.
31
Eriksson, Annelie, and Maria Engström. "Distriktssköterskors beskrivningar av sjukdomsförebyggande arbete i daglig verksamhet och strukturella förutsättningar för detta arbete." Nordic Journal of Nursing Research 35, no. 2 (February 27, 2015): 77–84. http://dx.doi.org/10.1177/0107408315569122.
Full text
32
Ehrlin, Anna, and Ulrika Jepson Wigg. "När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 2-3 (September 27, 2021): 61–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.06.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera vad lärare väljer att utveckla gällande övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner. De frågor som vägleder analysen är 1. Vilka perspektiv inkluderas respektive exkluderas när mottagandeplanerna ska formuleras? 2. Vilken påverkan har policydokument om nyanlända elever på lärarnas arbete med skolornas mot-tagandeplaner? Analysen tar utgångspunkt i de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, samt begreppen punktuellt och relationellt perspektiv. Det empiriska materialet är insamlat under ett forsknings- och utvecklingsprogram som pågick under 3 år. Metoden för datainsamling var forskningscirklar, och datamaterialet som analyseras består av inspelade diskussioner under forskningscirkel-träffarna, samt de dokument som de deltagande lärarna arbetade fram. Analysen visar att lärarna intog både ett relationellt och ett punktuellt perspektiv i arbetet med att ta fram mottagandeplanerna. Trots det så styrde riktlinjerna på formuleringsarenan, och kravet på att rutinerna i mottagande-planerna ska vara möjliga att bocka av och utvärdera, lärarnas arbete mot ett punktuellt perspektiv. Analysen visar också att det punktuella perspektivet riskerar att förstärka ett bristtänkande i relation till nyanlända elever.
33
Badersten, Björn. "Att bedöma och belöna pedagogisk skicklighet – erfarenheter från Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet." Högre utbildning 4, no. 2 (August 25, 2014): 147–60. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v4.784.
Full textAbstract:
Under senare år har det växt fram ett ökat intresse för att på olika sätt synliggöra och premiera skickliga lärare vid universitet och högskolor i Sverige. Att etablera belöningssystem med avseende på pedagogisk skicklighet är emellertid varken okontroversiellt eller oproblematiskt. Mot bakgrund av en principiell diskussion kring varför det är viktigt att belöna duktiga universitetslärare och i ljuset av författarens erfarenheter från arbetet med att etablera en ”pedagogisk akademi” vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, diskuteras ett antal överväganden, frågor och problem som detta arbete aktualiserat – alltifrån precisionsproblem förknippade med innebörden av pedagogisk skicklighet till mer konkreta frågor om bedömnings- och beslutsprocesser och hur man kan använda premierade lärare i arbetet med pedagogisk utveckling på organisationsnivå.
34
Waldén, Louise. "Teknikkulturens dubbla förtecken." Tidskrift för genusvetenskap 3, no. 3 (June 27, 2022): 15–24. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v3i3.5812.
Full textAbstract:
Tekniskt arbete domineras av män och manskulturens värderingar har därför starkt kunnat påverka teknikutvecklingen. Tekniskt arbete kräver också viss sorts begåvning och läggning, som också många kvinnor står för. Louise Waldén hävdar att vi inte skall skapa falska sammankopplingar mellan män och teknik och diskuterar hur vi skall kunna hävda kvinnokulturens värderingar i teknikens värld
35
Lindqvist, Henrik, Rickard Östergren, and Lotta Holme. "Elevassistenter i skolan." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 114–37. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.06.
Full textAbstract:
Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
36
Wirtberg, Ingegerd, and Gunnel Osterman. "Marte meo-arbete i nyblivna adoptivfamiljer." Fokus på familien 34, no. 04 (November 15, 2005): 243–58. http://dx.doi.org/10.18261/issn0807-7487-2005-04-03.
Full text
37
Doust, Dariush Moaven. "Konvergerande rum, immaterielt arbete och kulturpolitik." Nordisk kulturpolitisk tidsskrift 13, no. 02 (April 6, 2010): 230–51. http://dx.doi.org/10.18261/issn2000-8325-2010-02-06.
Full text
38
Stark, Agneta. "Arbete och liv - genuskontrakt i omförhandling?" Tidskrift för genusvetenskap 22, no. 3-4 (June 16, 2022): 39–55. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v22i3-4.4270.
Full textAbstract:
Work is in this artide seen as a social phenomenon that has been defined in many different ways. However, the definitions have long been gender biased, in that men's traditional activities more often than women's have been defined as "work". Work has been defined as the opposite of leisure, of consumption, of non-production or of rest, hut work has also been defined for the purpose of assessing the level of economic activity in a society, for establishing the level of economic development and for comparing different societies in a number of ways. Many gender researchers have discussed the male bias in definitions of work, and the importance of developing definitions that include women's activities. Margaret Reid, followed by Karin Kock and others, developed the "third party criterion" for defining work. This criterion states that work includes waged work as well as work performed without payment but for which märket substitutes are available and acceptable. In the artide, the definition of Barbara Hilkert Andoisen is used in building a base for the long term purpose of developing an emancipatory work concept. The concept is bold, as such a work concept should include activities that are paid or unpaid, prescribed or voluntary, fulfilling or unpleasant, performed on a märket or within the family, in public services, in voluntary organisations, performed full-time, part-time or without working time being registered, and activities performed by people regardless of age, gender, class or ethnicity. Finally, the example of the Swedish pension reform in the 1990's shows that pressure for changing the present distribution of work is directed towards women, with no incentives for men to change traditional patters. The tacit agenda may be expressed as "do not disturb men" - women are allowed all kinds of work as long as their activities do not require men to change more than marginally.
39
Boström, Lena, and Gunnar Berg. "Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 2 (November 27, 2018): 107–31. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2018.2.6.
Full textAbstract:
In Swedish leisure-time-centers, there is a daily activity for about half a million children. It is characterized by a complexity including, for example, changes in steering documents, lack of an accentuated pedagogy and a changing profession. Against this background, this study focuses on leisure-time-teachers' perceptions of curriculum implementation and possible impact in the leisure-time-center education practice. The empirical data consists of individual interviews, focus groups and field studies. In the study, theories of curriculum didactics and organizational theory are combined. As an analytical concept, curriculum implementation and cross pressures are used. The result shows that the values and tasks that the leisure-time-teachers emphasize in relation to the steering documents are social skills, professional ambivalence and the status of leisure-time-centers. Strategies personnel use is high leadership structure, reactive confirmation of steering documents and traditional leisure-time activities. Restrictions in the professional practice are the low status of activities in leisure-time-centers compared with traditional school activities, lack of time for implementation, "schooling" and unclearness in the steering documents' descriptions. This means that several stressful cross pressure are experienced in different ways at work, which complicates the realization of the curriculum's intentions.
I svenska fritidshem pågår i en daglig verksamhet för cirka en halv miljon barn. Den präglas av en komplexitet omfattande exempelvis förändringar av styrdokument, brist på en accentuerad pedagogik och en förändrad profession. Mot denna bakgrund fokuserar denna studie på fritidspedagogers uppfattningar om läroplansimplementering och eventuell genomslagskraft i den fritidspedagogiska praktiken. Empirin består av individuella intervjuer, fokusgrupper och fältstudier. I studien flätas teorier om läroplansdidaktik och organisationsteori samman. Som analytiska begrepp används läroplansimplementering och korstryck. Resultatet visar att värden och uppgifter som pedagogerna betonar i relation till styrdokumenten är sociala färdigheter, professionell ambivalens samt fritidshemmets status. Strategier personalen använder är hög ledarskapsstruktur, reaktiv bekräftelse av läroplansskrivningar samt traditionella fritidshemsverksamheter. Begränsningar är fritidshemsverksamhetens låga status i jämförelse med traditionell skolverksamhet, brist på tid för implementering, ”skolifiering” samt oklarheter i styrdokumentens innehållsbeskrivningar. Därmed upplevs flera stressande korstryck i olika bemärkelser i arbetet, vilket försvårar realisering av läroplanens intentioner.
40
Högström, Karin. "Rätt kropp för integration och arbete." Budkavlen 98 (September 29, 2020): 93–121. http://dx.doi.org/10.37447/bk.98446.
Full textAbstract:
The Correct Body for Integration and Work
An ethnological study of courses for newly arrived and jobseekers
Karin Högström
Using ethnographic examples from Sweden this article focuses on a form of training through which people are taught new movements and postures to use during different processes; it also includes transmission of certain attitudes and ideals. These examples demonstrate how certain bodies, bodily attitudes and behaviors are perceived as problematic and are therefore considered in need of change.
In the integration-project Right step (Rätt steg) in Stockholm, great emphasis is placed on bodily aspects. Newly arrived Somali refugees without previous education are assisted to practice “correct” behavior and posture during job interviews: stand and walk upright, make eye-contact and give a firm handshake. Participants are also encouraged to eat healthier and exercise more.
Courses at the Swedish Public Employment Agency instruct jobseekers how to make a good impression on potential employers. Here, too, appropriate behavior and posture are addressed, and the correct way to shake hands and establish eye contact is taught.
The teachers aim at changing not only the participants’ behavior, but also their manners and, to a certain extent, their attitudes. The goal is to purposefully adapt bodies and minds to the expectations and ideals of potential employers and Swedish society.
Conforming to the behavior and norms provided by the teachers can seem to be the only viable option for the participants, given their subordinate position as immigrants or jobseekers. The course participants’ own ideals and physical attitudes are assigned low or almost no value. The asymmetry of power is also evident to those responsible and sometimes the participants protest against the teachers’ attempts to change them. However, learning the new norms and behaviors can provide benefits for the course participants. Mastering the codes can, to a certain extent, make it possible to choose how to use the new skills. Learning the correct behaviors can thus lead to a greater freedom of action, within very limited conditions.
41
Hansson, Kristofer. "Ny bok: Svensson, L (2022)." Socialvetenskaplig tidskrift 31, no. 1 (June 26, 2024): 198–201. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2024.31.1.5135.
Full textAbstract:
Digital materialitet i socialt arbete Det sociala arbetet är på många sätt kopplat till en materiell verklighet. Socialarbetaren sitter vid ett skrivbord, har ofta en dator framför sig under arbetsdagen, i närheten finns kanske en mobiltelefon. Men det är inte bara att socialarbetaren omger sig med olika föremål, en viktig del i arbetet är också att producera materialitet. Det kan till exempel vara dokument som produceras i datorn, skrivs ut, hamnar i en pärm eller kanske lämnas över för att skrivas under av en politiker. Dokument som ibland kan manifestera de beslut och insatser som ska göras. Också utanför kontoret kan materialiteten ha en betydelse för arbetet, som till exempel vid hembesök. Här blir tingen en viktig faktor i uppfattningen av klienten. Under senare år har digitaliseringen av samhället kommit att också införa nya ting i socialarbetarens arbetsvardag. Det är därför centralt att fråga sig vad som händer när socialarbetarens materialitet förändras, upplöses eller tar nya former som en effekt av digitaliseringen.
42
Ärlemalm-Hagsér, Eva. "Förskolans utbildning i Antropocen." Pedagogisk forskning i Sverige 27, no. 3 (November 1, 2022): 96–117. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.03.06.
Full textAbstract:
Förskolebarnet har historiskt setts som utvecklings- och framtidsprojekt i strävan för ett bättre samhälle. I den senaste Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) har det politiska begreppet hållbar utveckling (HU) lagts till både i förskolans värdegrund och i förtydligande målskrivningar. I denna artikel presenteras en narrativ studie om förskolans utbildning med fokus på förskolans roll ochförskolebarns lärande i antropocen. Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan. Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser. Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats. Resultatet visar att antropocen som begrepp inte används i förskollärarnas beskrivningar av utbildningen. Dock, framträder i deras berättelser en utbildning där arbetet för en hållbar jord ses som ett grundläggande innehåll och där barns lärande innebär att lära om hållbar resurshantering, källsortering och att lära i och om naturen. Slutligen ger en svag styrning och ledarskap sig tillkänna där hållbar utveckling som begrepp inte ger stöd för tolkningar och förståelser om att arbeta i en utmanande tid i relationen människa och natur.
43
Hallgren, Roland. "Fyra berättelser om arbete: Om arbetsattityder och mening och varför man ska arbeta (Del 1)." HumaNetten, no. 30 (November 27, 2015): 5–41. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20133001.
Full text
44
Hallgren, Roland. "Fyra berättelser om arbete: Om arbetsattityder och mening och varför man ska arbeta (Del 2)." HumaNetten, no. 31 (November 27, 2015): 23–59. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20133103.
Full text
45
Elvstrand, Helene, Lina Lago, and Johanna Lundqvist. "Fritidshemslärares arbete, trivsel, inkluderande arbetssätt och samverkan." Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 6, no. 2 (October 13, 2022): 15. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v6i2.134278.
Full textAbstract:
ResuméStudiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma i fritidshem beskriver sitt arbete, sin trivsel, de inkluderande arbetssätt som används och samverkan. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i förklaringsmodellen formuleringsarenan, transformerings- och medieringsarenan, och realiseringsarenan med fokus på vad fritidshemmets uppdrag blir i pedagogisk praktik. Data samlades in genom enkäter med yrkesverksamma (N=63) i fritidshem från olika orter i Sverige. Studiens resultat påvisar att de har ett varierat arbete, att de trivs, att de erbjuder inkludering och att de, med få undantag, sätter in stödinsatser. Mindre än hälften av dem beskriver att de erbjuds handledning och rådgivning från specialpedagog eller annan profession med specialpedagogiska kunskaper, samt att de samverkar med elevhälsa. Fritidshemmets resurser beskrivs i viss mån som otillräckliga och stödinsatserna kan många gånger anses vara för få. Förslag till vidare forskning diskuteras.
AbstractSchool-age educare teachers’ work, well-being, inclusive education strategies and collaboration: a survey The aim of this study is to investigate how professionals in School-age educare (SAEC) describe their work environment, well-being, collaboration and the education strategies used. This is done by means of a theoretical understanding model including a formulation arena, a transformation and mediation arena and a realisation arena where the focus is on the realisation arena. Empirical data was collected through surveys with professionals (N=63) in SAEC working in different Swedish cities. The result of the study shows that they have a multifaceted work, that they are content/happy, that they provide inclusive education and support measures. Less than half of those surveyed describe that they receive adequate supervision and advice from a special needs educator or other profession with special needs education knowledge and that they collaborate with the School health services. The resources of the SAEC are to some extent perceived as insufficient and the support measures are often too limited. Suggestions for further research are discussed.
46
Hedin, Sofia. "På riktigt viktigt - projektinriktat arbete på förskolan." Venue 3, no. 2 (October 7, 2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14313.
Full textAbstract:
En femårig pojke på förskolan Kakburken i Ryd, har nyss agerat pressfotograf under kungaparets besök i området och blir intervjuad av TV4. Han svarar med allvar och eftertänksamhet på reporterns frågor om varför projektet Perspektiv, som förskolan arbetat med under året, har varit så roligt. - För det är på riktigt viktigt.
47
Hultman, Glenn, and Bengt-Göran Martinsson. "Pedagogiskt arbete som tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsfält." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (September 21, 2018): 118–36. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.07.
Full textAbstract:
The academic subject Pedagogic practices is quite young. At Linköping University, it has existed since the late 1990s in teacher education. In 2000, it was established as a research subject and the first PhD students were accepted. The background to the subject's presence can be sought both nationally and locally. As regards the national background, a natural starting point is the Teacher Education Committee’s final report. Teacher education should have a connection between undergraduate, postgraduate and research. For example, in addition to already established research areas such as Education, a research ”subject” with a multidisciplinary orientation may constitute an orientation. The description of the field of pedagogic practices was lett open, and we indicated that it was inappropriate to give a clear definition of the term. Instead, the area should find its shape in retrospect through the activities that will be undertaken. What we saw was a central area of competence in the present, which in our opinion was about the experience of moving between the normative and the descriptive. We, as our specialty, wanted to see this to establish a link between the practical aspects of professional work and various theoretical frameworks. This should be developed in the light of the education’s high school skills and the research that was built around teacher education. We suggested that practical education and research were considered activities such as is in a conceptual field where practical and interdisciplinary relevance forms two axes. To strive for all teaching and research at the same time to be of high practical use, and in-depth relevance, would be inappropriate. What should instead be pursued was that the practical education and research area as a whole ranked optimally between the two extremes. Well worth discussing is how a practical field of research, such as pedagogical practices, should relate to theories in general. To what extent should the research be theoretical or practical? Do we want to see a research that works deductively or inductively? However, we think that in practice we have shown that this can work and result in a good postgraduate education.
48
Andersson, Gunvor, Maria Bangura Arvidsson, Bodil Rasmusson, and Karin Trulsson. "Missbrukande Föräldrar, Utsatta Barn och Socialt Arbete." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 23, no. 1 (February 2006): 45–56. http://dx.doi.org/10.1177/145507250602300103.
Full text
49
Andersson, Ulrika, and Håkan Löfgren. "Bedömningar för anpassning i tidig läsundervisning: Lärares erfarenheter av att utveckla elevers avkodningsförmåga." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 4 (May 7, 2021): 30–53. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.04.02.
Full textAbstract:
I artikeln studeras svenska förskoleklasslärare och lågstadielärares lärares användning av bedömningsinformation som underlag för att göra an-passningar i tidig läsundervisning med fokus på avkodning. Avsikten är att bidra med kunskap till två skilda forskningsfält, framåtsyftande bedömning och avkodningsundervisning. Vi har intervjuat 12 lärare och uppmuntrat dem att berätta om sitt arbete med att utveckla sina elevers avkodningsförmåga inom ramen för ett lokalt utvecklat läsprojekt inriktat på avkodningsträning. Genom narrativa analyser har vi studerat lärarnas berättelser om sitt arbete med bedömning och anpassning. I resultatdelen presenterar vi tre berättelser som illustrerar olika typer av bedömnings- och anpassningshandlingar samt hur dessa motiveras av lärarna. I diskussionen belyser vi tre olika perspektiv som framträder i lärarnas motiveringar och diskuteras betydelsen av att lärare anpassar sin undervisning på skilda sätt utifrån de bedömningar lärarna berättar att de gör samt hur de motiverar sina handlingar. Studiens resultat visar att såväl kognitiva som sociala bedömningsaspekter beaktas av lärarna när de anpassar avkodningsundervisningen. Det framgår också att lärarnas arbete med att bedöma och anpassa avkodningsundervisningen inom ramen för det stöd som läsprojektet utgör ställer höga krav på lärares professionella kompetens och kunskaper.
50
Höglund, Frida. "Ny bok: Meredith, J., Giles, D. & Stommel, W. (red.) (2021)." Socialvetenskaplig tidskrift 31, no. 1 (June 26, 2024): 193–97. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2024.31.1.4981.
Full textAbstract:
Digitaliseringen av det sociala arbetets praktik har bidragit till utvecklingen av olika digitala kanaler för interaktion mellan socialarbetare och klienter. Forskning i socialt arbete har följt denna utveckling, till exempel genom att fånga socialarbetares erfarenheter av digital interaktion. Forskning har i större utsträckning även kommit att vända blicken mot den sociala interaktionen i sig, det vill säga vad som ”händer” och ”görs” i interaktionen, genom att studera naturligt förekommande data från det sociala arbetets praktik. Den här ansatsen kompletterar därmed den forskning som tillämpar intervjuer och observationer med ett deltagarperspektiv på samtalsdeltagares sociala handlingar i interaktion. I antologin Analysing digital interaction tar redaktörerna Joanne Meredith, David Giles och Wyke Stommel (2021) just ett sådant grepp för att studera digital interaktion. Antologin tar upp hur digital interaktion, inklusive videomedierad och textbaserad interaktion, kan analyseras på mikronivå genom studiet av både institutionell och vardaglig interaktion. Antologin är därmed ett välkommet bidrag till debatten om hur digital interaktion kan studeras och huruvida traditionella metoder för analys av social interaktion (dvs. i regel talad interaktion) kan tillämpas även på textuell och videomedierad interaktion. Användbarheten för socialt arbete blir här påtaglig i och med den pågående utvecklingen av socialt arbete på digitala plattformar.