Academic literature on the topic 'Arbeteta'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Arbeteta.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Arbeteta"

1

Lago, Lina, Helene Elvstrand, Marie Ekeroth-Mahrs, Carina Gustafsson, Linn Hermansson, Andreas Pettersson, Eva Svärd, Elizabeth Vermaat, and Veronica Östling. "Att utveckla arbetet med lek på fritidshem - Erfarenheter från ett aktionsforskningsprojekt." Venue 7, no. 1 (February 27, 2018): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1872.

Full text
Abstract:
Lek är något som är centralt för fritidshemmets verksamhet och som har en stark tradition men som ibland tas för given och därför blir oreflekterad. Genom att arbeta aktivt med lek så har vi tillsammans varit tvungna att ifrågasätta våra förgivettaganden om lek och därmed kunnat utveckla arbetet med lek. I denna artikel beskrivs erfarenheterna från ett aktionsforskningsprojekt i vilket fritidspedagoger/lärare i fritidshem på Grebyskolan och forskare från Linköpings universitet tillsammans har arbetat med att utveckla lek i fritidshem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gunnarsson, Karin. "Att samhandla med manualer: föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 68–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.05.

Full text
Abstract:
I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nehez, Jaana, and Sophie Schön. "Initiering av nya professioner och ny kompetens i skolan för närvarofrämjande arbete." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 98–120. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2672.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att generera kunskap om införandet av nya professioner och kompletterande kompetens i skolan. Den presenterar en fallstudie om en grundskolas arbete att med kompletterande kompetens främja elevnärvaro. Forskningsfrågorna är vad personal med kompletterande kompetens gör i en skolas närvarofrämjande arbete och vad som möjliggör respektive begränsar arbetet. Dokument, fältanteckningar och intervjutranskriptioner har analyserats ur ett praktikteoretiskt perspektiv, ett perspektiv som saknas i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att kompletterande kompetens på kort tid kan förbättra förutsättningarna för skolors närvarofrämjande arbete genom att sätta och hålla kvar frånvaroproblematiken på agendan, bidra med nya arbetssätt och utgöra förtroendegivande samtalspart för elever och vårdnadshavare. Samtidigt begränsas arbetet av otydliga roller och avgränsningar till andra, revirtänkande samt rådande och tidigare rutiner för att hantera frånvaroproblematik. Förutsättningar behöver förfinas och belysas för att kompletterande kompetens ska integreras i skolans sfär och jämlika förutsättningar för elevers livslånga lärande och hälsa ska skapas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bergehed, Annika, Sofia Karlsson, Annika Knutson, Elisabeth Vilhelmsson, Joakim Samuelsson, and Lisa Björklund Boistrup. "Att fokusera elevernas matematiska fokus." Venue 2, no. 1 (May 22, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13210.

Full text
Abstract:
I denna artikel redovisas ett forskningsprojekt som genomförts av lärare i Norrköping tillsammans med forskare i matematikdidaktik. Vi beskriver varför denna studie genomförts, vad som studerats, hur arbetet har gått till och resultatet av projektet. Resultatet handlar dels om vilka svar vi fått på våra frågeställningar, dels om hur deltagande lärare utvecklats i arbetet som lärare i matematik. Avslutningsvis gör vi några reflektioner som kan hjälpa andra lärare som vill arbeta på liknande sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hultman, Glenn. "Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens – Forskningsanvändning i praktiken." Venue 4, no. 2 (June 8, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15416.

Full text
Abstract:
Användningen av forskningsresultat har aktualiserats inom ett delprojekt inom SKOLFORSK. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor i dag där mycket av arbetet har bäring på hur forskningen kan användas för att utveckla skolan. Fokus ligger på dynamiken mellan forskning och skolor och vilken typ av forskning som är användbar och på vilket sätt den realiseras och används av lärare i deras arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sveider, Cecilia. "Lärares intentioner med laborativ matematikundervisning." Venue 2, no. 1 (March 7, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1324.

Full text
Abstract:
Att arbeta med laborativt material kan medföra ett förändrat arbetssätt för eleverna, från ett individuellt arbete till mer grupparbete. Samtidigt görs lärarna uppmärksamma på andra kompetenser så som argumentation- och kommunikationskompetens. Laborativ matematikundervisning skapar också en mer lustfylld matematikundervisning, skriver Cecilia Sveider.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lago, Lina, and Maria Simonsson. "Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan." Venue 4, no. 3 (September 11, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15418.

Full text
Abstract:
Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans arbete med barns övergångar och vilket fokus har denna information? Vi har analyserat Skolverkets stödmaterial om övergångar för att se vilka riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Kontinuitet framstår som önskvärt och råden handlar i hög utsträckning om hur skolan och förskolan ska arbeta med att skapa rutiner för detta, men också om vad det är för typ av information som ska överlämnas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ehrlin, Anna, and Ulrika Jepson Wigg. "När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 2-3 (September 27, 2021): 61–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.06.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera vad lärare väljer att utveckla gällande övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner. De frågor som vägleder analysen är 1. Vilka perspektiv inkluderas respektive exkluderas när mottagandeplanerna ska formuleras? 2. Vilken påverkan har policydokument om nyanlända elever på lärarnas arbete med skolornas mot-tagandeplaner? Analysen tar utgångspunkt i de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, samt begreppen punktuellt och relationellt perspektiv. Det empiriska materialet är insamlat under ett forsknings- och utvecklingsprogram som pågick under 3 år. Metoden för datainsamling var forskningscirklar, och datamaterialet som analyseras består av inspelade diskussioner under forskningscirkel-träffarna, samt de dokument som de deltagande lärarna arbetade fram. Analysen visar att lärarna intog både ett relationellt och ett punktuellt perspektiv i arbetet med att ta fram mottagandeplanerna. Trots det så styrde riktlinjerna på formuleringsarenan, och kravet på att rutinerna i mottagande-planerna ska vara möjliga att bocka av och utvärdera, lärarnas arbete mot ett punktuellt perspektiv. Analysen visar också att det punktuella perspektivet riskerar att förstärka ett bristtänkande i relation till nyanlända elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Baumgarten, Maud, and Eva Ellstrøm. "Industriarbetares deltagande i arbetsplatslärande." Tidsskrift for Arbejdsliv 14, no. 1 (March 1, 2012): 9–25. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i1.108898.

Full text
Abstract:
I ndustrianställda står idag allt oftare inf ør f ørändringar på arbetsplatsen som ställer krav på utveckling och lärande i arbetet. Ord som mångkunnighet, flexibilitet och f ørändringsvilja har kommit i fokus. I och med att f øretag i allt h øgre grad arbetar under starkt f øränderliga konkurrensf ørhållanden på internationella marknader, beh øver organisationer ställa om och anpassa verksamheten med hänsyn till olika typer av f ørändringar. Inte minst mot denna bakgrund finns inom såväl forskning (t ex Boud & Garrick, 1999; Lorenz & Lundvall, 2006) som policydiskussion (tex. IF Metall, 2010; LO, 2002; SOU 1992:7) sedan länge en stark tilltro till betydelsen av lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen. Att få till stånd sådana lärprocesser ses som viktigt såväl f ør f øretagens som f ør individens utveckling, liksom f ør att skapa hållbara arbeten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Zackariasson, Maria. "Balansen mellan att uppmuntra och ställa krav. En reflektion över studenters uppsatsskrivande i relation till stress och stöttning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 15. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1662.

Full text
Abstract:
När studenter ska skriva sin första stora uppsats, det vill säga det som i högskoleförordningen betecknas ”självständigt arbete”, möter de delvis andra krav och förväntningar än de stött på tidigare under sin utbildning. Det kan gälla till exempel hur självständiga de förväntas vara, men också att de ska skriva en text som inte bara visar vad de själva har lärt sig utan som också andra kan lära sig av. För några är detta en spännande utmaning, som de ser fram emot, men för andra kan uppgiften framstå som skrämmande och stressande. Hur ska man som kursansvarig kunna entusiasmera och motivera studenter för uppgiften att skriva sitt självständiga arbete, när man samtidigt vill få dem att inse att uppsatsarbetet kan vara både svårt och utmanande och att de måste arbeta hårt för att klara av det? I denna artikel använder jag scaffolding som teoretisk utgångspunkt för att reflektera över detta, i ett resonemang runt vad stress och stöttning kan innebära i detta sammanhang och hur relationen dem emellan kan se ut. Jag utgår från mina erfarenheter som kursansvarig på en självständigt arbete-kurs på ett av lärarutbildningens program.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Arbeteta"

1

Jansson, Elin, and Lundin Matilda. "Gränslöst arbete - det nya sättet att arbeta? : - En inblick i några rektorers upplevelse av det gränslösa arbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37409.

Full text
Abstract:
Arbetslivet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna, bland annat som en följd av digitaliseringens utveckling. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör för ett mer gränslöst arbete då varken tid eller rum längre avgränsar mellan arbete och privatliv. Tidigare forskning belyser att det nya sättet att arbeta medför svårigheter att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med föreliggande studie var att bidra med en ökad förståelse för hur rektorer hanterar det gränslösa arbetet och i vilken utsträckning IKT och socialt stöd är relaterat till deras förmåga att hantera det gränslösa arbetet. Materialet har analyserats utifrån Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Clarks (2000) gränsteori samt relevanta begrepp och tidigare forskning. Nio respondenter deltog i denna kvalitativa studie och resultatet visade att det gränslösa arbetet till största del upplevdes positivt. Samtidigt ställer det högre krav på individen att själv ta ansvar för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. IKT har både visats underlätta och försvåra hanteringen av det gränslösa arbetet. Slutligen visar resultatet att socialt stöd inte har en direkt koppling till hur rektorerna hanterar det gränslösa arbetet. Däremot kan socialt stöd fungera som en buffert för att öka förmågan att hantera effekterna av det gränslösa arbetet.
Worklife has undergone major changes in recent decades, partly as a result of digitalization development. Information- and communication technology (ICT) enables a more boundaryless work, since neither time nor space no longer separates work from private life. Earlier research highlighted that the new way of working causes difficulties in balancing work and private life.  The aim of the present study was to contribute to an increased understanding of how the principals handle the boundaryless work and to what extent ICT and social support are related to their ability to handle the boundaryless work. The result has been analyzed from Karasek and Theorells (1990) demand, control and support model, Clarks (2000) border theory and relevant concepts and previous research. Nine respondents participated in this qualitative study and the result showed that the boundaryless work is mostly positive. At the same time it imposes higher demands on the individual to take responsibility for managing the balance between work and private life. ICT has both shown to facilitate and obstruct the handling of boundaryless work. Finally the result shows that social support does not have a direct connection with how the principals handle the boundaryless work. However, social support can act as a buffer to increase the ability to handle the effects of boundaryless work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Silverberg, Sara. "Verkstadsarbetares syn på arbetets utformning, motivation och lärande i arbetet." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-199.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att utforska och bidra med förståelse av vad som kan främja motivation och lärande för verkstadsarbetare med speciellt fokus på arbetets utformning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och åtta verkstadsarbetare har intervjuats. Resultatet visade att arbetsrotation upplevdes kunna minska arbetsbelastningen hos individen och att arbetsrotation även kan skapa motivation och lärande när arbetssättet tillämpas. Det har även framkommit att det finns en viss risk att glömma delar i arbetsuppgifterna vid korta pass på de olika arbetsstationerna i verkstaden. Resultatet visade också att verkstadsarbetarna fick möjlighet att lära sig nya arbetsuppgifter och även bli befordrade. Vidare blev verkstadsarbetarna motiverade när de fick möjlighet att förändra och påverka sin arbetssituation. En viktig slutsats av studien är att utformningen av arbetet har en betydelse för verkstadsarbetares motivation och lärande. Att få utveckla sig, att få lära sig, att se och förstå hela arbetsprocessen och att kunna påverka och förändra i arbetssituationen kan främja verkstadsarbetares lärande och motivation i arbetet. En annan viktig slutsats av studien är att faktorer som exempelvis stöd och uppmuntran bidrar till ökad motivation för verkstadsarbetare. Stöd och uppmuntran påverkar även lärandet för verkstadsarbetare när de till exempel hjälps åt med arbetsuppgifter i produktionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Markstedt, Joel, and Magnus Adolfsson. "Fackligt arbete med flexibelt arbete : - Om Unionens hantering av det flexibla arbetet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215721.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjänstemannaförbundet Unionen där fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen så har två intervju gjorts med en deltagare var från Vision och Handelsanställdas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frågor. Det handlar om frågor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas inställning till fackens verksamhet förändrats. Det flexibla arbetet är en sådan fråga. Flexibelt arbetet som fenomen framstår som något komplext för fackförbund. Komplexiteten skapar en situation där problem befaras uppstå om inga förhindrande insatser görs samtidigt som det förekommer relativt få konkreta fall eller ärenden hos Unionen. Unionens arbete med flexibilitet analyseras utifrån ett legitimitetsperspektiv i förhållande till sin omgivning. Hur Unionen hanterar frågor kring det flexibla arbetet problematiseras också i förhållande till mer övergripande utmaningar som dagens fackförbund ställs inför såsom medlemsförluster, individualisering av samhället och nya former för att organisera arbete.
The aim with this paper has been to explore how flexible work is perceived and handled by trade unions. The study's main focus has been the white-collar union Unionen, where four qualitative interviews were conducted and a number of official documents were reviewed. In addition to the interviews with Unionen two interviews were held with participant from Vision and Handelsanställdas förbund. Trade unions today face new challenges. These challenges involve questions that relate to how work today is organized and how members' attitude towards unions and their activities have changed. Flexible work is one such challenge. Flexible work as a phenomenon appears to be somewhat complex for Unionen. This complexity creates a situation where problems are expected to present themselves if no preventive efforts are made, while in reality there are relatively few actual errands for Unionen. Unionens work with flexibility is analysed from a legitimacy perspective in relation to Unionens environment. How Unionen works in relation to flexible work is also problematized in relation to the challenges of today’s unions where they are faced with decreasing number of members, individualization of society and new forms for organizing work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Meierkord, Mattias, and Lars-Erik Pettersson. "Att arbeta för livet eller leva för arbetet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25645.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Zambrell, Katarina. "Identitet i arbete(t) : Chefers reflektioner om arbetets dimensioner." Doctoral thesis, University of Gothenburg, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56561.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis is to identify, describe and develop the understanding of what aspects at work are important for individuals' identity construction. In this understanding-oriented study the empirical data consists of three different groups: middle managers, cultural workers and “Airis-managers”. I have interpreted and analysed the 75 respondents’ stories, and in their experiences found similar patterns. My conclusion is that there are different dimensions at work that may affect the identity construction. My research question: What is it about work that is experienced as important for individuals’ identity construction? can be answered with the five different identity-related dimensions that I have identified: the enabling dimension, the legitimating dimension, the strengthening dimension, the touching dimension and the constraining dimension. All these dimensions, except the constraining dimension, contribute positively to identity construction. The constraining dimension can be compensated if the other positively confirming dimensions dominate. The identity construction for each individual appears different depending on what dimensions he/she experiences. That is why work’s impacts on the individual's identity construction vary. In order to illustrate the developed typology of identity-related dimensions, I created a model that aims to facilitate understanding of what aspects at work that may be important for the personal identity. When raising awareness of these dimensions, efforts to strengthen the most important dimensions can be made. Through their leadership and ways of organizing work, managers may influence their employees’ opportunities to construct and strengthen their identity. Much of the identity research discusses the more conscious identity work. In my third study my empirical data consists of managers’ who have brought artists into their organizations, i.e. conducted an artistic intervention called Airis. My interpretation is that implementing an artistic intervention can be considered as a way to challenge and develop the managers’ identity and be a part of their identity work. This thesis deals with “identity at work” (to reconnect to the title). People seldom discuss “identity construction” but that does not mean that identity issues are unimportant. On the contrary, people often talk about their jobs and their work experiences. What this "talk" really means is what this thesis highlights: Identity is constructed and confirmed at work, especially when others are told about the work-related experiences.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ankargren, Sofia, and Anna Sjöö. "Elevhälsans arbete mot mobbning : Det förebyggande och åtgärdande arbetet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82608.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studien är att få en ökad kunskap för elevhälsans arbete mot mobbning samt vad elevhälsan har för syn på mobbning gällande bidragande faktorer och konsekvenser. Vi avgränsade oss till att endast intervjua elevhälsan på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en hermeneuetisk forskningstradition. Studiens resultat visar på flera förebyggande och åtgärdande insatser som elevhälsan använder sig av, där de främsta insatserna som diskuterades var värdegrundsarbete och samtal med elever. Resultatet visar att den främsta faktorn för att bli utsatt för mobbning är ett avvikande beteende och även vad konsekvenserna av mobbning kan leda till. Vi har utifrån KASAM analyserat vårt resultat och kommit fram till att elevhälsan jobbar utifrån ett salutogent perspektiv. I vår slutsats kom vi fram till att elevhälsan visar ett stort engagemang i att arbeta förbyggande och åtgärdande mot mobbning på flera olika plan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Tyrstrup, Mats. "Företagsledares arbete : en longitudinell studie av arbetet i en företagsledning." Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Företagslednings- och Arbetslivsfrågor (A), 1993. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-891.

Full text
Abstract:
Denna avhandling utgör en studie av företagsledares arbetsmetodik och möjligheterna att organisera arbetet inom en företagsledning. I boken presenteras ett antal nya aspekter på såväl effektiviteten i företagsledande arbete som möjligheterna för företagsledare att initiera och påverka företagsutvecklande processer. Boken bygger på en studie av arbetet i företagsledningen inom Facit AB, åren 1984 till 1989. Åren 1987, 1988 och 1989 följdes ledningsarbetet i detalj genom regelbundna djupintervjuer med hela företagsledningen. Under tiden för studien leddes företaget av Ulf Bergenudd, idag VD för Svenska Pressbyrån, och med tidigare VD-uppdrag inom bland annat Wang Scandinavia och Datema bakom sig. Studiens slutsatser faller inom ramen för tre huvudsakliga teman: I företagsteori dominerar föreställning att ansvar inte bara kan utan bör definieras och fördelas i så hög grad som möjligt. Denna föreställning är begränsat relevant och i viss utsträckning direkt effektivitetshämmande när det gäller företagsledande arbete. I företagsteori dominerar föreställningen att mål och strategier arbetas fram i särskilda och avgränsbara aktiviteter. Föreställningen baseras på vilseledande förenklingar av förutsättningarna för företagsledande arbete. I stället kan mål och strategier betraktas som det successiva resultatet av ständigt pågående inlärningsprocesser vilka har sina egna och specifika villkor för att vara effektiva. Företagsledare påverkar i lika hög grad händelseutvecklingen i ett företag genom att successivt definiera och organisera ledningens arbete – alltså genom att implementera aktiviteter – som genom att ta ställning i olika sakfrågor eller till hur olika problemkomplex skall hanteras, dvs genom beslutsfattande.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1993

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Källström, Ulrica. "Arbeta med åtgärdsprogram : Två lärares uppfattningar om arbetet med åtgärdsprogram." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13623.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to describe the variation in two teachers perceptions of their work with individual developments. The study begins with a review of the Swedish National Agency for Education’s guidelines for working with individual developments. With this I want to give the reader an insight into the teachers working conditions and the responsibilities the school authorities have against their students. Using phenomenography, I have examined the differences between two mathematic teacher’s perceptions in working with individual developments for student’s in need of special education.     My questions are:   How do mathemathic teachers perceive their work with individual developments?   What support and what information do the teacher’s feel that they have been given in order to use individual developments as a tool?   How do the teachers perceive that their work situation has influenced their work with individual developments?   The two teachers I have interviewed showed different perceptions both in how they understood the guidelines for working with individual developments and how they chose to work with them. My conclusion is that the work situation and further education are those things that the most affects the perceptions of working with individual developments. The different working conditions of the teachers affect how they formulate the individual developments and how they use them as tools. Knowledge and teamwork are the key words in order to work succesfully with individual developments. Didactic knowledge is needed to determine which teaching materials that are useful and really helps the student. Teachers need support when introducing new reforms and when working with all the documentation. A good action plan is neccessary for students in need of special education and collaboration between everyone involved in the student's school situation. The main issue we have is to resolve how we can help teachers manage their teaching situation so they can respond to all students based on each student's unique needs.   Keywords:   Individual development   Phenomenography   Special support
Studiens syfte är att beskriva variationen i två lärares uppfattningar om åtgärdsprogram. Arbetet inleds med en genomgång av Skolverkets riktlinjer för arbete med åtgärdsprogram. Detta för att ge läsaren en inblick i de förutsättningar som lärarna har och vilka skyldigheter skolverksamheten har gentemot eleverna. Med hjälp av fenomenografin har jag undersökt vad som skiljer två matematiklärares uppfattningar åt i arbetet med åtgärdsprogram. Mina frågeställningar är:   Hur uppfattar matematiklärare arbetet med åtgärdsprogram? Vilket stöd och vilken information uppfattar lärarna att de fått för att kunna använda åtgärdsprogrammen som ett redskap? Hur uppfattar lärarna att deras arbetssituation påverkat arbetet med åtgärdsprogrammen?   De två lärare jag har intervjuat visar på skilda uppfattningar både i hur de uppfattat riktlinjerna kring arbetet med åtgärdsprogram samt hur de valt att arbeta med åtgärdsprogram. Min slutsats är att arbetssituationen och fortbildning är det som mest påverkar uppfattningen om åtgärdsprogram. Lärarnas olika förutsättningar påverkar hur de utformar åtgärdsprogrammen och hur de sedan använder dem som arbetsredskap. Kunskap och samarbete är nyckelorden för att lyckas med åtgärdsprogram. Didaktiska kunskaper behövs för att kunna avgöra vilka pedagogiska hjälpmedel som är användbara och verkligen hjälper eleven. Lärare behöver stöd vid införandet av nya reformer och i arbetet med all dokumentation. Det behövs en bra handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd och ett samarbete mellan alla som är inblandade i elevens skolsituation. Den viktigaste frågan vi har att lösa är hur vi kan hjälpa lärare att klara sin undervisningssituation så de kan bemöta alla elever utifrån varje elevs unika behov.      Nyckelord:   Åtgärdsprogram   Fenomenografi   Särskilt stöd
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Tyrstrup, Mats. "Företagsledares arbete : en longitudinell studie av arbetet i en företagsledning /." Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. (EFI), 1993. http://www.hhs.se/efi/summary/371.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bergkvist, Sandra, and Jessica Carlsson. "Det affektiva arbetet: : Behandlares berättelser om att arbeta med Affektskola." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103903.

Full text
Abstract:
Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman. Resultaten visade att det för behandlarna upplevdes viktigt att vara medveten om och öppet uttrycka sina egna affekter för att kunna visa för patienterna hur affekter kan uttryckas. De beskrev att de smittades av patienternas affekter och därigenom kunde hjälpa dem att urskilja olika affekter. Behandlarna beskrev svårigheter med att skilja mellan sina egna och patienternas affekter, samt att arbeta med affekterna skam och glädje. Sammantaget tydde resultaten på att behandlarna hade hög affektmedvetenhet samt förmåga att arbeta med sina egna och patienternas affekter.
Research has shown that therapists’ understanding of affects is important when working with patients who suffer from mental illness. This study examined how therapists attended to, was affected by and used their own and their patients affects when working with the group treatment Affect school. Semi-structured interviews were conducted with six therapists who all worked with this treatment. The interviews were analysed using thematic analysis with an abductive approach. The analysis resulted in three themes, Therapists with knowledge of affects, Working with emotional contagion and Challenging affects, containing sub-themes. The results showed that the therapists thought it was important to be aware of and openly express their own affects to be able to show patients how affects can be expressed. They reported that they were affected by emotional contagion, which could be used to help patients distinguish between different affects. The therapists expressed difficulties with differentiating between their own and their patients’ affects, and working with the affects shame and joy. The results indicated altogether that the therapists had high levels of affect consciousness and an ability to work with their own and their patients’ affects.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Arbeteta"

1

Arbetsmarknadsdepartementet, Sweden. Arbete i Europa: Svenska prioriteringar i EU-arbetet på arbetsmarknadsområdet. Stockholm]: Arbetsmarknadsdepartementet, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wikander, Ulla. Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880-1980 : genusarbetsdelning och arbetets degradering vid en porslinsfabrik. Lund: Arkiv förlag, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rojas, Mauricio. Valser om arbetets slut. Stockholm: Timbro, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Birgitta, Eriksson. Vad händer med arbetet? [Gothenburg]: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Grenholm, Carl-Henric. Arbetets mening: En analys av sex teorier om arbetets syfte och värde. Uppsala: Academia Ubsaliensis, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Strömbäck, Jan-Ewert. Folke Fridell och arbetets ofrihet. Umeå: H:ström, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Snellman, Johan Vilhelm. Samlade arbeten. Edited by Numminen Jaakko 1928-, Selén Kari 1940-, and Finland Valtioneuvosto Kanslia. Helsingfors: Statsrådets kansli, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nääs, Malin. Brottsoffer: Perspektiv på det brottsförebyggande arbetet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nääs, Malin. Brottsoffer: Perspektiv på det brottsförebyggande arbetet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Uppdrag arbete. Stockholm: Ekerlids förlag, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Arbeteta"

1

"Ett riktigt arbete?" In Tid att städa, 133–55. Ordfront förlag, 2018. http://dx.doi.org/10.31394/kriterium.11.d.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hjärpe, Teres, and Elizabeth Martinell Kofoed. "Att göra socialt arbete med dokument." In Välfärdens aktörer, 73–100. Social Work Press, 2020. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.118.158.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Assis, Anders, Lars Nylander, and Ingalill Nyström. "Möbelmåleri i Järvsö och Forsa 1780–1850." In Hälsinglands inredningskultur, 123–46. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.g.

Full text
Abstract:
Artikeln behandlar möbelmåleriet i två socknar i Norra Hälsingland, Järvsö och Forsa. Från båda orter finns ett stort föremålsbestånd från perioden 1780–1850, som till stor del består av målade möbler, friargåvor, dekorerade redskap, dräkt- och bäddtextil samt inredningsmåleri. Dessa föremål har med vissa få undantag framställts lokalt. Studien fokuserar på tre målare: Mats Dahlström, Jöns Månsson och Bäck Erik Andersson. Genom dessa hantverkares arbeten studeras möbelmåleriet med utgångspunkt i följande frågor: Vad är specifikt i möbelmåleriet i de båda socknarna? Hur har måleriet växt fram? Hur kommer det sig att möbelmåleriet skiljer sig åt i de båda socknarna?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Türk, Lilian, and Jesse Cohn. "Yiddish Radicalism, Jewish Religion: Controversies in the Fraye Arbeter Shtime, 1937–1945." In Essays in Anarchism and Religion: Volume II, 20–57. Stockholm University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.16993/bas.b.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sahraoui, Nina. "Marginaliserade människors upplevelse av rasism. Migranters och etniska minoriteters erfarenheter av arbete i europeisk äldreomsorg." In Ojämlika arbetsplatser. Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet, 135–63. Nordic Academic Press (Kriterium), 2021. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.30.f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Arbeteta"

1

Aa, Jennie, Cecilie Fonnesbech, Anna Hallberg, Ida Henriksson, Tove Lorentzen, Johanna Palm, and Mattias Rieloff. "Sluta gissa! Strategier för att arbeta med UX i vardagen." In Mötesplats Profession Forskning 2018. Linnaeus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.15626/mpf.2018.jcaitjm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Arbeteta"

1

Lidmo, Johannes, and Ágúst Bogason. Nationella lagar och regler i arbetet med stadsgrönska i Norden. Nordregio, March 2020. http://dx.doi.org/10.6027/wp2020:1.1403-2511.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Olli Segendorf, Åsa. Unga i arbete i Norden. Nordic Council of Ministers, October 2013. http://dx.doi.org/10.6027/tn2013-572.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Fransson, Jonas, Aron Lindhagen, Mats Greiff, and Zoran Vasiljevic. Slutrapport från projektet Tillgängliggörande av forskningsdata - lokal funktion för arbetet gentemot Svensk Nationell Datatjänst. Malmö universitet, 2019. http://dx.doi.org/10.24834/maulib/2019/10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Carlsen, Henrik, and Nina Weitz. Analys av synergier och målkonflikter i Sveriges frivilliga granskning av arbetet med Agenda 2030. Stockholm Environment Institute, July 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.015.

Full text
Abstract:
Denna rapport redovisar arbetet med att genomföra en systemanalys av interaktioner mellan FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs) på svensk nationell nivå. Arbetet har genomförts i en deltagandeprocess där Agenda 2030-ansvariga på olika departement inom Regeringskansliet har bidragit med bedömningar av parvisa interaktioner mellan hållbarhetsmål och där forskare vid SEI har genomfört en systemanalys.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Montefusco, Maria. Ett nordiskt samarbete för alla – Funktionshindersintegrering i Nordiska ministerrådets verksamhet 2021. Nordens välfärdscenter, 2021. http://dx.doi.org/10.52746/zdjo7646.

Full text
Abstract:
Det nordiska samarbetet ska vara tillgängligt och inkluderande, och den politik som genereras ska vara relevant för alla nordbor oavsett funktionsförmåga. I den här rapporten presenteras hur arbetet går, och vad som händer område för område. Att integrera ett funktionshindersperspektiv handlar för Nordiska ministerrådet om att synlig- och tydliggöra situation och behov hos personer med funktionsnedsättning samt att främja inkludering genom universell utformning och tillgänglighet. Det kan gälla praktiska saker, så som att politiska möten ska vara tillgängliga och det ska gå att ta del av ministerrådets rapporter och hemsida även med digitala hjälpmedel. Det handlar också om att främja inkludering av personer med olika typer av funktionsnedsättning i den politik som utvecklas genom samarbetet. Målet är att alla relevanta politikområden, administration och institutioner inom det nordiska samarbetet ska ha ett integrerat funktionshindersperspektiv. I den här statusrapporten går vi igenom allt arbete som skett under 2021, område för område. De olika områdena blickar också framåt och ser vad nästa steg är för att blir ännu mer inkluderande och tillgängliga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bergel, Erik, Karin Byström, Börje Dahrén, Louise Lindström, Ninna Wiberg, and Erik Åkesson Kågedal. Öppet, hållbart och forskarnära: En konsekvensanalys för framtida arbete med avtal och publiceringsstöd vid Uppsala universitetsbibliotek. Uppsala University, March 2021. http://dx.doi.org/10.33063/diva-437080.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Holmström, Ola. Gymnasieskola på distans och grundskola i standby : Skolpersonals erfarenheter av sitt arbete i skolan under Coronavåren 2020. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771660.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sjölander, Jens, and Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.

Full text
Abstract:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography