To see the other types of publications on this topic, follow the link: Arbetsfördelning.
Dissertations / Theses on the topic 'Arbetsfördelning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 39 dissertations / theses for your research on the topic 'Arbetsfördelning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Eriksson, Jim. "Arbetsfördelning i slöjdämnet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104300.
Full textAbstract:
This study focuses on pupils’ work division in sexes, in both sloyd subjects. The subject sloyd is a compulsory school subject and consist of textile craft- and wood and metal craft education. Historically the sloyd subject was created to educate sexes to become men and women or boys and girls. Today the sloyd subjects is divided by its material, but the pupils continue to do a division in sex. The thesis will analyze how and when pupils do this division in the sexes. This study researches the pupils through the eyes of their teachers. The research consists of eight interviews which were carried out in five schools. The study takes into account Gayle Rubin and Yvonne Hirdman thoughts of gender perspective. In Hirdman’s theory the analytical tools was found for the study. These tools are gender divided which give work division by sex. The results show that the pupils constantly try to find ways to accomplish gender division. The pupils also have different strategies to reproduce different sexes in the sloyd area. These areas can be simplified as the choice of sloyd type, environmental and the crafted products. In the study’s last chapter it is discussed how this study can be of service to craft teachers and my own didactic reflection. The method will also be discussed and ides for future research areas will be presented. Keywords: Gender, Sloyd, Education.
2
Bunne, Tobias, and Per Iversen. "Avspecialisering som framgångskoncept för jämnare arbetsfördelning?" Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20.
Full textAbstract:
<p>The application of the LSS law and how the public organization (Municipality of Hudiksvall) later had to reform their organization to fit the new demands is the foundation to this master's thesis. An internal evaluation was performed due to this reorganisation process within the social care department (LSS unit). The aim was to investigate and evaluate if the reorganization resulted in a better working environment and if the work load (distribution of work) became more evenly divided between the different unit managing directors. The primary empirical information to this master's thesis is collected from that evaluation report. The main aim of this master’s thesis is to answer if the organisational choice between specialised or de-specialised working tasks has an effect (experienced and measured) on the level of stress among the unit managing directors. We have found that it is a question about moral stress rather than a question about stressed managing directors in general. In this thesis the definition of “moral stress” is the discrepancy between one persons ethical properties and the actions that person have to take due to appointed level of power and the responsibility that follows with this power. Our main recommendation is to find an organisational structure based on the premises of the LSS-law while at the same time attending to the problems of the more and more difficult working situation amongst the employees. This can be achieved by gaining approval for a new prioritizing order form the politicians, the clients, and the employees. Such a reformation process (Sw “omnormeringsprocess”) would imply less moral stress. If the managing directors have a basic employment as a generalist the working tasks will be more evenly divided amongst the employees. Teams of 5-7 employees that encompasses specially qualified generalist and that meets on a regular basis is essential to relieve pressure from colleagues. This is essential to be able to make the most out of the special knowledge of the directors. In the extension of this change the assistants should be included in the existing substitutes-pool and each assistant’s special competence should be clarified.</p>
3
Rickerli, Kamilla, and Caroline Pettersson. "Intern ekonomi och arbetsfördelning i dagens familjer." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2603.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. </p><p>I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.</p>
4
Olsson, Malin, and Sofie Forsberg. "Löneskillnader, ojämn arbetsfördelning och dess eventuella påverkan på bokningsprocessen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43731.
Full text
5
Viatcheslav, Jefimov, and Khalil Safiullah. "Samband mellan bemanning, arbetsfördelning och arbetsflöde på förrådet på AstraZeneca." Thesis, KTH, Tillämpad maskinteknik (KTH Södertälje), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-200307.
Full text
6
Gäreskog, Petra. "Jurisdiktion och arbetsfördelning : Yrkesgruppers arbete med särskilt stöd i förskolan." Licentiate thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-416743.
Full textAbstract:
The overall aim of this licentiate thesis is to increase our knowledge about the division of labor in the work with children in need of special support in preschools as described by the occupational groups of preschool teachers and special educational needs coordinators (SENCOs). This is explored in two separate studies. In the first study, the tasks, perceptions, and roles of SENCOs in preschools are examined. The study is part of a total population study where all SENCOs in Sweden (n = 4252) who were examined by the examination acts of the years 2001, 2007, and 2008 were sent a questionnaire. In a later phase of the procedure, the responses from SENCOs who work in preschools were extracted from the survey. These responses were analysed in Study I involving 523 participants. The results show that SENCOs’ working hours are primarily spent on consultation. SENCOs further report that they are able to influence their colleagues’ views on children's difficulties to a high degree. Most SENCOs in the study believe that the most important reason why children encounter difficulties in preschools is that preschools are poorly adapted to deal with children's differences. The results of this study are theoretically interpreted on the basis of Abbott's (1988) reasoning about jurisdictional control. Persson's (1998) two perspectives on different ways of understanding children's difficulties, namely a categorical and a relational perspective, are also used to interpret the results. Study II analyses how preschool teachers describe which occupational group claims jurisdiction over the work with children in need of special support. The data consist of interviews with 15 preschool teachers. The analysis of the data is based on Abbott's (1988) division of professional work into three aspects: a) formulating a problem, b) reasoning about the problem, and c) treating the problem. The results show that the area where preschool teachers claim jurisdictional control is related to the formulation of the problem. Preschool teachers do not, on the other hand, seem to claim jurisdictional control over the part of professional work that concerns reasoning about the problem. The results show a contradictory image of the treatment of the problem. Preschool teachers sometimes describe themselves as claiming jurisdictional control over treatment and other times describe how SENCOs have jurisdiction over the treatment of the problem. In the licentiate thesis, Abbott's (1988) reasoning about jurisdiction of occupational groups and Persson's (1998) categorical and relational perspectives for understanding children's difficulties are brought together and put in relation to different perspectives on inclusion.
7
Henningsson, Sofia, and Emma Nilsson. "Kontorist eller omvårdnadsspecialist? En observationsstudie om sjuksköterskans arbetsfördelning över dygnet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25794.
Full textAbstract:
Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hälso- och sjukvård har sin grund i det yrke som växte fram under 1800-talet. En förändring har skett från en mer underordnad roll till dagens yrke som omvårdnadspecialist. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgifter består av många olika kompetenser där gemensam nämnare är arbete utifrån den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde även inkludera hur detta arbete är fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvårdnadsarbete är fördelat över dygnets 24 timmar. Strukturerade observationer med tidtagning användes som datainsamlingsmetod och sammanlagt nio arbetspass observerades. Det insamlade materialet bearbetades manuellt och presenterades genom deskriptiv statistik. I resultatet sågs att störst andel av den uppmätta tiden registrerades under punkten dokumentation, samt att fördelningen av sjuksköterskans olika arbetsuppgifter mellan dags-, kvälls- och nattpass skiljer sig åt. Dessutom framkom att den största delen av sjusköterskans arbete består av indirekt omvårdnadsarbete (74,2 %).<br>The work nurses perform in today’s health- and medical care has its basis in the profession that emerged during the 1900th century. A change has been made from a more subordinate role to today’s profession as a specialist in nursing. The assignments of nursing consist of many different qualifications. All of them have work on the basis of the individual patient in common. A complete picture of nurses’ work should also include how this work is distributed. The aim of the study was to investigate how nursing care is distributed during the 24 hours of the day. Structured observations with timekeeping was used in order to gather data and together nine working shifts were observed. The gathered material was calculated manually and presented with descriptive statistics. The result showed that the largest share of the measured time was registered under the term documentation. It also showed that the distribution of nursing care differed between the day- evening- and nightshifts. Furthermore it appeared that the largest proportion of nurses' job assignments contains of indirect care (74,2 %).
8
Lindblom, Johanna. "Fördelning av hemarbete - förväntningar och realitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-223494.
Full text
9
Molander, Matilda. "Fixar du fikat? : En studie av arbetsfördelning, jämställdhet och karriär i Centerpartiet." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355964.
Full textAbstract:
This study aims to explore how the gendered allocation of tasks within political parties influences the career path for male and female politicians through a case study of the Swedish Center party. A gendered allocation of tasks has earlier been observed in the context of academia and business, where women tend to perform more tasks with low promotability and men more tasks with high promotability. According to the existing research, this contributes to the enduring work place inequality. A survey was conducted among leading politicians in the Center party to determine which tasks have high and low promotability. A parallel survey was then administered among members of the party’s youth organization to determine which tasks male and female members perform. The results show that men are significantly more interested than women in pursuing a political career and perform a significantly larger amount of tasks. The study provides no evidence that female members of the Center party youth organization in general perform more tasks with low promotability than their male colleagues, and more research is required to determine if and why that is so.
10
Abdul, Gabar Allan, and Dennis Protic. "Kartläggning av arbetsledarens arbetsfördelning i byggproduktion : En undersökning av möjliga förbättringar inom yrkesrollen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36736.
Full textAbstract:
Every company strives for maximum efficiency. The construction industry, which is complex while margins are small, makes efficiency an important issue. In the construction industry today,the high demand for production is to be delivering high quality projects as well as within certain timeframes. In order for this to be achieved, there is a great demand for work management in production. Therefore, we have chosen to analyze improvement areas within the supervisor’s role.The purpose of this report is to investigate the supervisor’s situation in the construction industry.Furthermore, the purpose is to identify work-related tasks in the professional role that have the potential for efficiency enhancement.A frequency study has been conducted in three different workplaces where we have followed three different supervisors for a total of nine days to get an insight into how the supervisors spend theirtime. Interviews have been conducted with supervisors for an even broader view of the study. Literature search has been made where we have found theories that we also present. During the course of the study we have found that there are a few improvement areas. As an enhancement, we think digitalization should be implemented, and everyone should keep order and clean up afterwards, more feedback to employees, and develop communication.
11
Sivertsson, Jakob. "Shared Service Center : En fallstudie i arbetsfördelningen mellan redovisare och controllers." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35417.
Full textAbstract:
Bakgrund: En åtgärd för att effektivisera stödfunktioner i organisationer är att etablera och använda sig av så kallade SSC. Det innebär att spridda stödfunktionerna flyttas till ett separat och ansvarigt bolag inom koncernen. Där redovisarna arbetar på SSC medan controllers arbetar ute i organisationen. Det är vanligt förekommande att arbetsfördelningen aldrig når fullt ut mellan redovisarna och controllers, vilket har påvisats på det studerade företaget. Syfte: Det övergripande syftet för studien är att öka kunskapen om hur arbetsförhållandet kan organiseras mellan redovisare och controllers när yrkesrollerna utvecklas och förändras i en global organisation. Metod: Studien innefattar en fallstudie av en globalorganisation inom detaljhandel. Datainsamling för studien har skett genom semi-strukturerade intervjuer och företagsdokumentation. Slutsatser: I studien har det påvisats att bolagsansvarig (redovisaren) har en specialistoch konsulteranderoll, som hanterar redovisning och utför viss transaktionshantering. Business navigators (controllers) har en affärsparterroll och ”navigerar” verksamheter. En rad problemområden samt åtgärder för arbetsfördelningen har identifierats och är presenterade i tabell 14. En ny konceptuell modell, figur 12 presenteras i slutsatsen.
12
Mehmeti, Blerta, and Fatmire Jashari. "Utförsäkrade : Och de nya reglerna." Thesis, Halmstad University, Halmstad University, Halmstad University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4967.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.<strong> </strong></p><p>Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam.</p><p>Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.</p><p> </p>
13
Uddman, Johan, and Emanuel Videll. "Behålla eller förändra? : – organisera arbete.Medarbetares och chefers subjektiva syn på fördelar och nackdelar med olika sätt att." Thesis, Stockholm University, Department of Sociology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37354.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsens syfte är att undersöka medarbetare och chefers</p><p>subjektiva syn på för- och nackdelar med behovsarbetsrotation och</p><p>det nuvarande arbetssättet på ett bildelslager.</p><p>Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där det empiriska</p><p>resultatet baseras på tio semistrukturerade intervjuer med</p><p>medarbetare och chefer på ett bildelslager om deras syn på för- och</p><p>nackdelar med sitt nuvarande sätt att organisera arbete samt</p><p>arbetsrotation.</p><p>Resultatet visar att medarbetare och chefers subjektiva</p><p>uppfattningar om de två arbetssätten ofta skiljer sig åt, men att en</p><p>viss samstämmighet kan urskiljas inom flera områden. Det blev</p><p>också tydligt att medarbetares inställningar till förändring skiljde</p><p>sig åt mellan och inom olika arbetsgrupperna. Intervjupersonerna</p><p>ser bland annat trygghet för medarbetaren och ensidighet i arbetet</p><p>som för- och nackdel med det nuvarande arbetssättet. En fördel</p><p>respektive nackdel med arbetsrotation är enligt chefer och</p><p>medarbetare ökad flexibilitet och att medarbetare kan få rotera till</p><p>mer slitsamma uppgifter än tidigare.</p><p>Utifrån teori och resultat kunde tendenser till att organisationen</p><p>skulle gynnas av att införa behovsarbetsrotation urskönjas. Främst</p><p>på grund av att medarbetare då kan få bättre insikt i</p><p>helhetsprocessen, utöka sin kompetens och bli mer motiverade</p><p>samt för att organisationen kan lära sig mer om de anställda. Om</p><p>organisationen blir effektivare av förändringen är dock svårt att</p><p>uttala sig om</p>
14
Diavati, Angelica. "Grundskollärare och psykosocial (o)hälsa : En kvalitativ fallstudie om relationen mellan arbetsliv och privatliv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25851.
Full text
15
Jansson, Therese, and Petra Sjöholm. "ROLLFÖRDELNING MELLAN FÖRSKOLLÄRARE OCH BARNSKÖTARE I PRAKTIKEN : - En studie utifrån ett förskollärar-, barnskötar- och förskolechefs perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32264.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka vilka synsätt som förekommer kring rollfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Vi kommer även undersöka hur dessa yrkeskategoriers kompetenser tas tillvara i praktiken. I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och intervjua fyra förskollärare, fyra barnskötare och deras förskolechef. Resultatet visar på att det både finns likheter och olikheter i synen på en tydligare rollfördelning och även hur kompetensen kan tas tillvara i ett arbetslag. Vår slutsats är att rollfördelning och ansvar mellan förskollärare och barnskötare upplevs tydligt på en diskursiv nivå som i förskolans läroplan och även i Skollagen men att denna skillnad inte blir lika tydligt i praktiken.
16
Lindgren, Frida. "Förskollärares syn på sitt uppdrag : Vem ansvarar för förskolans undervisning?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314257.
Full textAbstract:
Syftet med detta självständiga arbete är att belysa hur förskollärare ser på sitt uppdrag för barns utveckling och lärande i förhållande till rådande styrdokument och hur de ser på begreppet undervisning. Den här studien utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv och från sex intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att fem av de sex förskollärarna inte använder begreppet undervisning, men att begreppet ändå hör hemma i förskolan. Den förskollärare som använder begreppet undervisning reflekterar över att begreppet inte används då det finns en rädsla för att förskolan ska bli mer lik grundskolan, vilket de andra förskollärarna och litteraturöversikten bekräftar. Förskollärarna som deltagit i studien är alla överens om att de som förskollärare har det övergripande ansvaret för barns utveckling och lärande, men att det är av stor vikt att ta till vara på kompetensen hos alla i arbetslaget. Förskollärares arbetsuppgifter skiljer sig inte märkvärt från de andra som verkar inom förskolan och resultatet visar på en önskan om att arbetsuppgifterna skulle skilja mer. Alla förskollärare i studien påpekar, i linje med litteraturöversikten, att diskussionen kring arbetsfördelning är ett känsloladdat ämne och därför undviks p.g.a. rädslan att kränka någons profession. Studien visar på hur komplext det kan vara att arbeta i ett heterogent arbetslag där en grupp lyfts ut att ta ett större ansvar än de andra. Både positiva och negativa aspekter lyfts fram och analysen av resultatet visar tendenser på att samarbete i arbetslaget och tydliga riktlinjer från förskolechefer påverkar kvaliteten i den undervisning som bedrivs på förskolan.
17
Kallaste, Piia, and Jonna Larsson. "Tid- och flödesanalys av undersköterskors arbetsuppgifter. En studie om patienttid, arbetsfördelning och utformning av en vårdavdelning." Thesis, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110897.
Full textAbstract:
Undersköterskors arbetsuppgifter inkluderar vård av patienter och hantering av servicesysslor. Hantering av servicesysslor samt förflyttningar på vårdavdelningen upptar en väsentlig del av en undersköterskas arbetstid. Denna studie kartlägger undersköterskors roll på en vårdavdelning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Sverige. Studien analyserar hur undersköterskor fördelar sin tid mellan olika aktiviteter samt utformningen på hur en framtida utbyggnad på vårdavdelningen kan tänkas utformas. Metoder som användes var tidtagning med stoppur, kostnadsberäkningar, simuleringsmodell samt intervjuer inom relevanta yrkesområden. Studien erhåller en kartläggning över hur nuläget ser ut för undersköterskor på en vårdavdelning. Här har tider för varje aktivitet som utförs av undersköterskor inkluderats. Varje aktivitet är uppdelad i kategorier indirekt/direkt vårdkontakt, servicesysslor, personalrum och gångtid. Syftet med kartläggningen är att kvantitativt belysa tidsdistributionen för yrkesrollen undersköterska. Studien presenterar utvärdering av servicesysslor samt ett flertal alternativ gällande hantering av servicesysslor. Utgångsläget för hantering av servicesysslor är att undersköterskor sköter dessa eller att inhyrd tredje partner tar över hanteringen. Alternativen utreds med hjälp av kostnadsberäkningar och argumenterande för- och nackdelar. Syftet är att observera det bästa utfallet gentemot kostnadseffektivitet. Alternativa framtida utformningar av avdelningen har gjorts med hjälp av en simuleringsmodell. Modellen är uppbyggd efter datasammanställningen från nuläget, där modellen presenterar den mängd tid som är fördelad på respektive aktivitet samt den tid som läggs på att gå mellan olika rum på vårdavdelningen under en dag. Syftet med modellen är att finna en struktur på avdelningen som ger minskade förflyttningstider. Tre olika scenarion skapas för detta syfte. Studien presenterar ett tredelat resultat. Första resultatet som presenteras är tidsdistrubutionen för undersköterskor. Kartläggningen visar att hälften av tiden läggs på indirekt/direkt vårdkontakt, 13 procent på servicesysslor, 28 procent i personalrummet och 9 procent av tiden läggs på att gå. Kostnaderna för att anställa en till undersköterska eller hyra in VNS hamnar på 27 000 kronor kontra 21 000 kronor. Förslaget är att hyra in en tredje partner för hantering av servicesysslor. Detta grundar sig på att detta är det lägre kostnadsalternativet samt för att bland annat hålla ner lagerföringskostnader och strukturera upp skötseln av servicesysslorna. Alla tre scenarion i simuleringsmodellen ger ett bättre utfall än nuläget gentemot hur mycket som läggs på gång samt hur många aktiviteter som hinns genomföras. Det tredje scenariot ger det bästa utfallet med en ökning på patienttiden med tre procent, gångtiden reduceras med 0.5 procent och antal aktiviteter som hinns utföras under en dag ökas med 27 stycken.
18
Rudbäck, Heidi, and Jonna Taskila. "Att Organisera Processer : semesterrekrytering på Sandvik Materials Technology." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-197.
Full textAbstract:
<p>Bakgrunden till studien är de förändringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört från och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsområden stänger ner sin tillverkning från fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer på SMT inför rekryteringen av semesterersättare år 2007. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört åtta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, såsom processbeskrivning och rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat på svårigheter i kommunikation och samverkan som vi främst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, då kontaktmannen både har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat.</p>
19
Söderlind, Kelly, and Madelene Molin. "“Vi gör ju samma som förskollärarna” : Barnskötare och förskollärares syn på yrkesroller i arbetslaget." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41106.
Full textAbstract:
Professional roles in preschool have long been unclear and the child minders and preschool teachers have long had much the same tasks. The following study deals with this area and with the views of the child minders and preschool teachers, we want to find out and highlight their views and what reflects the two professional roles. The survey also sheds light on the perceptions of each other's professional roles in relation to their different backgrounds, policy documents and the changes that have taken place over the years in preschool. Since teaching in preschool is an important area where preschool teachers have a clear responsibility, we want to find out how the professionals perceive the assignment. To obtain the material, we have used qualitative interviews that we transcribed. The interviewees consist of 8 professionals in preschool divided into child minders, preschool teachers and students in pre-school teacher education. In our survey it appears that most preschool teachers/students that we interviewed also had many years in the childcare profession. This is something that we find interesting because the preschool teachers/students have seen the professional roles from different perspectives and with different experiences. Even the child minders in the survey have many years in the profession and great experience. The results show, among other things, that preschool teachers felt pushed away in certain situations when they worked as child minders. At the same time, they also stress the importance of education changing their vision and from that they can understand more why they felt pushed away during the time they were working as child minders. Two of the child minders we interviewed claimed that they do at least as much as preschool teachers and stress that their development is also important because they are equally keen to negotiate and develop, they argue.
20
Andersson, Pernilla, and Sara Karnehed. "Spindeln i nätet. Vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25479.
Full textAbstract:
Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet.Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys.Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad. Dessa arbetsuppgifter presenteras i resultatet som samordning. Sjuksköterskan synliggör inte omvårdnad i sitt dagliga arbete trots att detta är sjuksköteskans huvudämne.<br>The aim of this study was to illustrate the nurse’s occupation and describe how the composition of work is distributed over a twenty-four hour period. The nurse’s responsibility and obligations have changed character over time. Moreover, it has been influenced by different existing scientific traditions. The nursing work is divided in three areas; caring in theory and practice, research and development, education and management. These areas have to be prioritized and divided over the twenty-four hour period.A qualitative observational method was used in order to achieve the goal of the study. The observations took place at a university hospital in southern Sweden and ten nurses were observed. Content analysis, both manifest and latent was used. The results demonstrated that the nursing work is multifaceted and contain a variety of undertakings in addition to caring. These undertakings are collectively presented in the results as coordinating. The nurse does not make the responsibility of nursing visible, even though this is the nurse’s main area of operation.
21
Türkdogan, Sevim. "Hur turkiska kvinnor konstruerar kön genom arbetsfördelningen i hemmet : en kritisk diskursanalys." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5793.
Full text
22
Elwin, Karin, and Christine Lundquist. "Effektivitet i designprocessen : En studie av arbetsfördelningen på industridesignbyråer." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-265.
Full textAbstract:
<p>Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.</p><p>Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens. I den teoretiska referensramen har vi sedan koncentrerat oss på Kompetens, Designprocessen, Effektivitet samt Samordningskomponenten som kommer från teorin om Organisationsstruktur. Dessa teorier ligger till grund för den empiriska delen i uppsatsen.</p><p>Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer med fem industridesignbyråer. Byråerna som ingår i undersökningen är Myra Industriell Design AB, Propeller, Ergonomidesign, No Picnic och Idesign. Resultatet vi kom fram till i undersökningen var att industridesignbyråer får en resursförlust när de använder sig av industridesigners som projektledare, eftersom designern då lägger tid på annat än sin kärnkompetens. Man uppnår högre effektivitet i arbetet om man på byrån använder projektledare med kompetens inom andra områden än design, eftersom denne då helt kan koncentrera sig på uppgifter som har att göra med exempelvis kundkontakt, samordning, budget, uppföljning av projekt och att hitta nya uppdrag. I slutsatsen har vi kommit fram till att för att få effektivitet i designprocessen är det faktorer i organisationsstrukturen som har med arbetsfördelning att göra som är viktiga. Om en specifik projektledare med kompetens inom företagsekonomi och marknadsföring tar hand om projektledning, kan designern ostört ägna sig åt att designa. Då blir arbetet effektivt.</p>
23
Goncalves, de Sousa Ricardo. "Uttalade och outtalade ansvar för kvinnliga och manliga pedagoger i förskolan : En kvalitativ studie om hur arbetsuppgifter fördelas mellan pedagoger i förskolans vardagliga praktiker." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149295.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur ansvar- och arbetsfördelning mellan kvinnliga och manliga pedagoger förstås i förskolans vardagliga praktiker utifrån ett genusperspektiv. Studien har utgångspunkt i frågeställningar som handlar om hur ansvar- och arbetsfördelning sker i det vardagliga arbetet i förskolan. Men även på vilket sätt fördelningen visar sig i praktiken samt hur pedagogerna själva anser hur fördelningen går till. Studiens teoretiska utgångspunkter är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön och genus. En kvalitativ ansats har använts i studien med deltagande observation som metod. Deltagande observation har genomförts med nio pedagoger från två olika förskolor som ligger i en mellanstor stad i Sverige. Datamaterialet består av fältanteckningar från observationerna som även innefattar informella samtal med pedagogerna. Observationerna har skett vid fem tillfällen under en vecka på varje förskola. Resultaten visar likheter och skillnader i hur ansvar och arbete fördelas i arbetslaget, dels utifrån pedagogernas tal och dels utifrån handling. Pedagogerna redogör för att det inte finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga pedagoger vad gäller arbetsfördelning, utan att alla pedagoger ansvarar för genomförandet av praktiska aktiviteter som ingår i rutinen vid samling, vilostund, matstund och påklädning. De påpekar att skillnaderna främst sker utifrån skilda kategorier mellan barnskötare och förskollärare. Det är förskollärarna som ansvarar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Däremot förekommer det skillnader i pedagogernas handlingar i det vardagliga arbetet i förskolan. Resultaten indikerar att det är främst de kvinnliga pedagogerna som intar en fostrande roll gentemot barnen i förskolan. Detta innebär att det är de kvinnliga pedagogerna som förmedlar normer och regler om hur barnen bör sitta, äta, klä på sig och leka. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön och genus kan detta kopplas till konstruerade föreställningar av kvinnornas roll i samhället, vilket reproduceras i förskolan. Studiens slutsatser lyfter fram betydelsen att synliggöra dessa konstruerade föreställningar för att kunna förstå varför pedagogerna handlar på detta sätt. Samtidigt är det viktigt att reflektera över nya perspektiv som manliga pedagoger kan ta med sig till förskolan.
24
Sandgren, Kristina, and Malin Larsson. "Ansvarsfördelningen i förskolan - utifrån förskollärare och barnskötares syn." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36223.
Full textAbstract:
Förskolan idag består av två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Tidigare har läroplanen inriktat sig på arbetslagets ansvar, som består av både förskollärare och barnskötare, men i och med revideringen av läroplanen 2010 så flyttades ansvaret till förskolläraren. Vi har därför valt att undersöka om den reviderade läroplanen2010 har fått en betydelse i den praktiska verksamheten. Vi har valt att använda oss av begreppen profession och jurisdiktion för att förstå personalens tankar och funderingar kring sin del i detta. Profession och jurisdiktion innebär att skaffa sig monopol i en yrkesroll och makt över vissa arbetsuppgifter i en verksamhet. Vi vill undersöka om arbetsuppgifterna har förändrats i och med den reviderade läroplanen 2010 och hur personalen ser på sin roll i den pedagogiska verksamheten.För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att intervjua förskollärare och barnskötare ifrån två olika kommuner för att få ett bredare perspektiv på våra forskningsfrågor.Vår studie visar att regeringens avsikt att höja förskollärarnas status inte lyckats på de förskolor som vi har besökt och gjort intervjuer på. Barnskötare har en stark position i verksamheten och anser att deras yrkeserfarenhet väger tyngre än förskollärarnas teoretiska utbildning. Den visar även att på grund av detta väljer förskolläraren ibland att ta ett steg tillbaka. Alla informanter delar nämligen också samma syn på att individens kompetens ska värdesättas mer än utbildningen i sig. Att förskollärarna inte värdesätter sin utbildning och vågar äga arbetsuppgifter gör att de inte heller uppnår monopol i verksamheten.
25
Sijaric, Ilvana, and Biljana Petrovic. "Pedagogens arbete utöver elevundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34791.
Full textAbstract:
I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med.Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem. Löpande utvärderar de sina elever i varje moment de går igenom samt håller föräldrarna uppdaterade och finns till hands när de behöver något eller undrar över något som har med skolan att göra. Resultatet visar även att pedagogerna har väldigt mycket att jobba med under läsårets gång med sina elever. Under hela läsåret samlar de information och dokumenterar för att sedan kunna visa detta för exempelvis föräldrarna. Samarbetet med föräldrarna har även under arbetets gång visat sig vara ett mycket tyngre arbete och mer att göra som vi inte ser utåt. Dessa uppgifter är de uppgifter som pedagogerna måste göra hemma enligt våra intervjupersoner.
26
Leino, Lindell Tiina. "Erfarenheter och potentiella transformationer : Lärare och elever beskriver hur mobiltelefoner kan användas för skoluppgifter." Licentiate thesis, KTH, Lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-227155.
Full textAbstract:
I denna licentiatuppsats undersöks lärares och elevers erfarenheter av och synpunkter på mobilanvändning för skoluppgifter. Forskningsprojektet knyter an till en årlig studiebesöksaktivitet som äger rum i en medelstor kommun i västra Sverige. Elever i kommunens grundskola besöker därvid en gymnasieskola för att genomföra olika moment i teknikundervisningen. Studien har sitt ursprung i att lärare tidigare upplevt problem med studiebesöksaktiviteten och föreslagit att mobiltelefoner skulle kunna användas för att komma till rätta med problemen. Därför undersöks synpunkter från två lärare och sju elever, vilka tidigare deltagit i denna aktivitet, beträffande hur den kan förändras med hjälp av mobiltelefoner. Syftet har varit att öka vår förståelse om hur mobiltelefoner kan användas som stöd för skoluppgifter, samt vilka problem en sådan användning kan orsaka, enligt lärares och elevers beskrivningar. Mer specifikt innebär syftet en undersökning av en designprocess där lärare och elever uttryckt erfarenheter av elevers mobilanvändning för skoluppgifter och synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas för att förändra studiebesöksaktiviteten. För att möta syftet har licentiatuppsatsen följande tre frågeställningar: - Vilka erfarenheter beskriver lärare och elever av elevers mobilanvändning för skoluppgifter?– Hur kan elevers mobilanvändning potentiellt transformera en studiebesöksaktivitet, enligt lärares och elevers beskrivningar? – Vilket är sambandet mellan deltagarnas uttryckta förslag för studiebesöksaktiviteten och deras erfarenheter av mobilanvändning? Frågeställningarna besvaras med hjälp av kulturhistorisk aktivitetsteori och kvalitativa gruppintervjumetoder. För analyserna har en ny analytisk modell utvecklats och tillämpats. Resultaten visar att elever har använt mobiltelefoner som stöd för att göra skoluppgifter i flera ämnen. De har även erfarenheter av att mobilanvändning har orsakat problem. Det är främst användningen av meddelanden och vissa regler för mobilanvändande som vållat problem. Därtill visar resultaten att samtliga deltagare anser att fotografier kan användas som stöd för studiebesöksaktiviteten. Enligt samtliga kan mobilanvändning bli problematisk om mobiltelefoner används för andra syften. Resultaten visar även en komplexitet i deltagarnas synpunkter på hur mobiltelefoner kan vara användbara för studiebesöksaktiviteten, eftersom deras förslag är motstridiga. Deltagarnas erfarenheter av mobilanvändning är i viss mån relaterade till deras synpunkter om hur mobiltelefoner kan användas. Mycket tyder på att deras erfarenheter av upplevda problem under studiebesöksaktiviteten till stor del har format deras synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas som stöd för aktiviteten. Resultaten bidrar med nya pusselbitar av kunskap som kan relateras till en vidare tillämpning. För det lokala sammanhang där studien genomförts kan resultaten understödja nya insikter om såväl de möjligheter som de problem som en framtida implementering av mobiltelefoner i undervisningen kan bidra till.<br>This licentiate thesis examines the views and experiences of teachers and students concerning the use of smartphones for school tasks. The research project is linked to an annual study visit in a medium-sized municipality in western Sweden, during which elementary school students visit a senior secondary school to enhance their technology education. The rationale behind the study is the fact that teachers have previously experienced problems with such activities and suggested that smartphones could be useful for solving the problems. Therefore, the views of two teachers and seven students about how smartphones could be used to improve the situation were investigated. The teachers and students in this study had previously taken part in a study visit. The aim of the research was to increase our understanding of how smartphone use can support school tasks, as well as the problems it may cause, based on descriptions by teachers and students. More specifically, the aim was to explore a design process by asking teachers and students to describe their experiences of students’ use of smartphones for school tasks and their views on how smartphones could be employed in the study visit. To achieve the aim, the following three questions were posed: -How do teachers and students experience students’ use of smartphones for school tasks? -How can students’ smartphone use potentially transform a study visit? -How do the participants’ experiences of using smartphones relate to their proposals for the study visit? The research questions are addressed using cultural-historical activity theory and qualitative group interview methods. For the analysis, a new analytical model was developed and applied. The results reveal that students used smartphones to support school tasks in several subjects. They also described situations in which smartphone use caused problems, mainly due to the sending and receipt of messages and the need to adhere to certain rules. In addition, all participants suggested that photographs could support the activities of the study visit and that smartphone use could be problematic if employed for other reasons. The results also demonstrate conflicts within the participants’ views because their proposals are contradictory. The participants’ experiences of smartphone use to some extent determine their views on how smartphones could be employed. The findings indicate that their experiences of problems in connection with the study visit greatly influenced their views on how smartphones could be used in support of it. The result contributes new knowledge that can be related to future research and design processes. In the local context, in which the study visit took place, the present results may provide new insights into opportunities and problems associated with the future use of smartphones.
27
Cardell, Micaela. "Mannens ansvar för arbetet i hemmet : förändring över generationer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29241.
Full textAbstract:
This essay is aiming to examine distribution of the unpaid domestic work from a male perspective. Qualitative interviews with three men from three different generations has been implemented to get a subjective image of what these men belives are the factors behind the division of domestic work in there homes. The study shows that changes have taken place, men take a bigger responsibility in domestic work and children care today compared to 50 years ago. A reason for this is for instance womens increasing degree of gainful employment. Despite the changes- or because of them, the discussion of division of domestic work is most current, though differences still remains.
28
Nilsson, Brodén Daniel. "Förskollärares och barnskötares kompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet : En post-positivistisk studie i gränslandet mellan pedagogisk kvalitet och yrkeskompetens." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37225.
Full textAbstract:
Kompetent pedagogisk personal utgör en av de viktigaste faktorerna för förskolors kvalitet. För atthöja kvaliteten i förskolan har många kommuner ett uttalat mål om att öka andelen förskollärare iverksamheten, vilket indikerar att det finns en syn att förskollärare är mer kompetenta än barnskötare.I tidigare forskning framgår dock att förskollärare och barnskötare utför samma arbetsuppgifter. Syftetmed studien är således att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan vad som i litteraturenkännetecknas som kompetensmässiga förutsättningar och de kompetensmässiga förutsättningaryrkesverksamma barnskötare och förskollärare ger uttryck för. Den första forskningsfrågan sombesvaras berör vilka skillnader i kompetensmässiga förutsättningar att utöva förskolans pedagogiskauppdrag med hög kvalitet mellan förskollärare och barnskötare som kan identifieras. Den andra fråganämnar att besvara vilka skillnader som finns mellan forskning om kvalitet och de kompetensmässigaförutsättningar att utöva ett arbete med hög pedagogisk kvalitet som yrkesverksamma förskollärareoch barnskötare uppvisar. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är post-positivism,som kombinerats med en enkätmetod, där enkäten besvarats av 443 yrkesverksamma barnskötare ochförskollärare i kommunala förskolor i södra Sverige. Slutsatsen för studien är att det i resultatet bådeframkommer områden där respondenternas svar överensstämmer med det som pekats ut somkompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet ochområden där svaren inte överensstämmer. Några av de områden där svaren överensstämmer med dekompetensmässiga förutsättningarna är synen på att vuxna kan spela stor roll för barns utveckling, attmåltidssituationerna är ett tillfälle att bedriva undervisning på samt att viktiga faktorer för hög kvaliteti förskolan är stor självinsikt hos de som arbetar där, att de granskar sitt eget arbete och att de deltar imeningsfull kompetensutveckling. Några av de områden där det i olika utsträckning finns skillnadermellan respondenternas svar och de kompetensmässiga förusättningarna är synen på huruvida det ärbra att påverka barn som leker ensidigt så att de istället leker mer varierade lekar, vad som är absolutviktigast vid måltidssituationen utifrån en kvalitetsaspekt samt undervisning som en del av förskolansuppdrag. Vidare finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan hur barnskötare och förskollärarehar svarat inom olika specifika områden, men det finns även skillnader baserat på andrabakgrundsfaktorer, som ålder och antalet år i yrket samt examensår för förskollärarna. En av de störstaskillnaderna baserade på yrkestitel är synen på undervisning som en del av förskolans uppdrag. Enannan skillnad, baserat på åldern hos respondenten, är att korrelationer fanns mellan respondenternasålder och i vilka situationer de ansåg att det är en del av deras uppdrag att stimulera barns lärande iriktning mot läroplanens mål. De samlade resultaten pekar på att det kan vara nödvändigt medkompetensutveckling inom vissa områden i förskolor, för att höja den pedagogiska kvaliteten.
29
Nordahl, Sebastian, Therese Svensson, and Klasson Frida Svensson. "Behörighet, befogenhet och ansvar : en studie av fritidspedagogers och lärare i fritidshems upplevelse av sin profession." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18136.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att synliggöra och lyfta fritidspedagogers, fritidshemlärares samt rektorers upplevelser och tankar om ansvar och arbetsfördelning. Studien behandlar hur arbetsfördelningen, arbetslaget och arbetsuppgifterna påverkas av behörig eller obehörig personal i fritidshemmet. Studien har genomförts via intervjuer och mailkorrespondens. Resultatet för studien visar att behörig personal i fritidshemmet upplever sig bära det pedagogiska huvudansvaret för fritidshemmets verksamhet, men även gällande vägledning och planering av uppgifter för den obehöriga personalen i verksamheten. Rektorerna anser sig bära det yttersta och övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för sin personal så att de ska kunna utveckla och utöva sin yrkesprofession.
30
Arvidsson, Viktor. "Coordination from an Awareness perspective : Mechanisms and techniques for Awareness based Coordination support." Thesis, Umeå University, Department of Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25364.
Full textAbstract:
<p>When a task becomes shared the need for coordination arises. One fundamental factor for coordination is awareness. This study aimed to answer the question of how awareness-based coordination support systems could increase the efficiency in the processing of tasks generated by the Customer Support Unit in Skellefteå municipality, ultimately creating a better work situation for the officers responsible for the handling of tasks and increasing the service level for the customers of their services. This question was answered by conducting interviews, observing system usage and through analysis of pre-existing interviews from earlier studies of the municipality’s CSU project. This study shows that there are aspects in the task management that are in need of coordination support and presents a task classification system based on the logistic nature of the task. Furthermore this paper identifies the main problems related to the current task management and from an awareness perspective discusses and outlines various mechanisms and techniques to address these problems. Alongside these problems the general lack of coordination support in the current Document and Workflow System (FlexiteBPMS) is approached. Furthermore all outlined proposals share the common aspiration of lessening the burden for the officers without simply shifting the workload onto other units in the workflow chain.</p>
31
Martinsson, My. "Skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23134.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine if there is a difference in job satisfaction between men and women in a mixed-gender organization. This by comparing men’s and women's job satisfaction based on the work as whole, work tasks and division of labor. Previous research differs in this question, when there is not enough clear relationships that strengthen this and varying results have been demonstrated. Through a crosssectional design, based on a survey, employees in two identical supermarkets were included in the study. Three Mann-Whitney U-tests were then carried out to answer the study questions. The results indicate that there is no significant difference in job satisfaction between men and women. Likewise, there is also no marked differences between men and women in the examined variables, age, length of employment, work environment, motivation and work commitment, which is assumed to be a possible explanation to why gender differences in job satisfaction has not been found. As a result of the low sample in the study the results and conclusions that are presented are not reliable. This study can therefore be seen as a preliminary study for future research that intends to examine gender differences in job satisfaction.<br>Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation. Detta genom att jämföra män och kvinnors arbetstillfredsställelse vad gäller arbetet som helhet, arbetsuppgifter och fördelning av arbetsuppgifter. Tidigare forskning är inte entydiga i denna fråga, då det inte finns tillräckligt klara samband som stärker detta och då varierande resultat har påvisats. Genom en tvärsnittsdesign, baserad på en enkätundersökning, har anställda inom två identiska stormarknader inkluderats i studien. För att besvara studiens frågeställningar har tre Mann-Whitney U-tester utförts. Resultatet från genomförd studie indikerar att det inte föreligger någon signifikant skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor. Likaså föreligger det inga markanta skillnader mellan män och kvinnor i de studerande variablerna, ålder, anställningslängd, arbetsmiljö, motivation och engagemang, vilket kan antas vara en rimlig förklaring till varför könsskillnader i arbetstillfredsställelse inte har påträffats. Som en följd av det låga deltagandet i studien är dock inte de resultat och slutsatser som presenteras tillförlitliga. Denna studie kan således ses som en förstudie för framtida forskning som ämnar undersöka könsskillnader i arbetstillfredsställelse.
32
Petersson, Frida, and Moa Lindhe. "Förväntningar och krav på kvinnor idag : En kvalitativ studie om unga kvinnors beskrivningar av arbetsfördelningen i hemmet ur en jämställdhetskontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37714.
Full textAbstract:
Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever arbetsfördelningen mellan könen i hemmet. Vårt mål är att skapa en förståelse samt belysa hur sju unga kvinnor som lever i en samborelation upplever den könsrelaterade fördelningen vad gäller hushållssysslor i de svenska hemmen idag. För att besvara studiens syfte använde vi oss av en kvalitativ metod där vi utgick från hermeneutiken som metodansats. Vi utförde sju semistrukturerade intervjuer, i syfte att fånga upp och beröra kvinnornas upplevelser och erfarenheter. Materialet vi fick ut av intervjuerna analyserades med begrepp som Individualisering (Beck), Första och Andra skiftet (Hochschild), Habitus (Bourdieu) samt Det andra könet (de Beauvoir). Studiens resultat visar att majoriteten av kvinnorna upplever att de utför mer hemarbete än sin partner. Vi kunde utläsa att kvinnorna har utformat olika strategier i syfte att få sin partner att utföra mer hushållssysslor, något som i våra ögon innebär att de får ta rollensom ”projektledare” i många fall. Resultatet indikerar även på att det finns en kluvenhetmellan en ny medvetenhet och gamla förhållanden, vilket hos kvinnorna har skapat såväl nya förväntningar som önskningar på situationen i hemmet. Detta är bland annat ett svar på framväxten av ett mer individualiserat samhälle där jämställdhetsfrågor står allt mer i fokus.<br>The purpose of this study is to highlight how women experience the division of labour at home between genders. Our goal is to create an understanding as well as illustrate how young women living in a co-relationship experience the gender-related distribution of domestic household chores in Swedish homes today. In order to answer the study's purpose, we used a qualitative method where we went from hermeneutics as a method. We conducted seven semi-structured interviews in order to capture and touch the women's experiences and experiences. The material we received from the interviews was analyzed with concepts such as Individualization (Beck), First and Second Shift (Hochschild), Habitus (Bourdieu) and The Second Sex (de Beauvoir). The study's findings show that the majority of women feel that they are doing more housework than their partner. We could state that women have designed different strategies to make their partners perform more household chores, which in our eyes means that they can take the role of "project manager" in many cases. The result also indicates that there is a gap between a new awareness and old conditions, which in women has created new expectations as well as the wishes of the home situation. This is, among other things, a response to the emergence of a more individualized society where equality issues are increasingly in focus.
33
Lokrantz, Lena. "Planerade läkarbedömningar för patienter med KOL och samsjuklighet i primärvården : Fallstudie av ett förbättringsarbete på en vårdcentral." Thesis, Jönköping University, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51866.
Full textAbstract:
På den studerade vårdcentralen fanns ett behov av rutiner för läkaruppföljning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med syfte att förbättra deras sjukdomskontroll. Tidigare studier och erfarenheter visade att KOL ofta förekommer samtidigt med andra sjukdomar och frågeställningen om KOL och andra sjukdomar ska bedömas var för sig eller vid samma läkarbesök kom upp. 16 patienter kom på läkarbesök till någon av sju inkluderade läkare där hälften av patienterna skulle få enbart KOL uppföljt och andra hälften både KOL och en eller flera andra kroniska sjukdomar. Vad som gjorts under besöken jämfördes med gällande checklistor för respektive sjukdomar. Patienternas och läkarnas upplevelser av besöken och önskemål om uppföljning i framtiden sammanställdes utifrån individuella intervjuer för patienterna och fokusgrupper för läkarna. Bedömningar av multisjuklighet visade sig vara svårt och några läkare använde flera checklistor medan andra inte använde checklistor alls eller i liten utsträckning. Antalet kontrollerade punkter sjönk för alla sjukdomar sammanräknade när flera sjukdomar sambedömdes men minskade mer för KOL än för alla sjukdomarna sammanräknade. Intervjudata styrkte att KOL ofta nedprioriteras till förmån för andra samtalsämnen. Både patienter och läkare kände sig trygga med att specialistsjuksköterskorna gör bra bedömningar och en extra ansträngning bör göras för att se till att alla patienter får kontakt med dem, inte minst för att de höll telefonkontakt med sina patienter under COVID-19-pandemin. Vikten av det parallella arbetet med listning på fast läkare lyftes fram av både patienter och läkare och en idé om att erbjuda patienter med multisjuklighet flera personcentrerade snarare än sjukdomscentrerade årskontroller hos samma läkare, kom fram. Hur läkarbedömningarna ska planeras framöver, behöver diskuteras vidare på arbetsplatsen men troligen finns inte ett sätt som passar alla patienter, läkare och situationer.<br>At the studied primary health care center, there was a need for routines for physician follow-up of patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) aiming to improve disease control. Patients with COPD diagnosis are often diagnosed with other chronic conditions and the question of assessing them separately or at the same doctor's visit came up. 16 patients and 7 doctors were included, where half of the patients would have COPD followed up and the other half both COPD and one or more other diseases. What was done during the visits was compared with the current checklists for each disease. The patients’ and doctors' experiences of the visits and requests for follow-up in the future were obtained with individual interviews for the patients and focus groups for the doctors. Assessments of multi-morbidity proved to be hard and some physicians used multiple checklists while others did not. The number of controlled points decreased for all diseases added up when several diseases were co-assessed but decreased more for COPD than all diseases together. Interview data proved that COPD is often downgraded in favor of other topics. Both patients and physicians felt confident that the specialist nurses made good assessments and an extra effort should be made to ensure that all patients get in touch with them, not least because they turned out to have kept in touch with all their patients during the COVID-19- pandemic. The importance of the parallel work with listing on a regular doctor was emphasized, and an idea emerged to offer patients with multiple illnesses several person-centered rather than disease-centered annual check-ups at the same doctor. How medical assessments should be planned in the future needs to be discussed further in the workplace, but there is probably no way that suits all patients, physicians and situations.
34
Ericson, Anders. "Unity of Effort på taktisk nivå i komplexa fredsoperationer." Thesis, Försvarshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-2655.
Full textAbstract:
Modellen Harmony of Efforts bygger på erfarenheter från FN-operationer mellan 1960 och 1990 talen och erbjuder ett alternativt sätt att tänka runt civil-militärt samarbete. Syftet med den här studien är dels att undersöka på vilket sätt erfarenheter från counterinsurgency operationerna i Afghanistan ter sig i ljuset av modellen Harmony of Efforts modell, och därefter hur modellen med hjälp av nämnda erfarenheter skulle kunna vidareutvecklas. Fyra olika Provincial Reconstruction Teams (PRT) jämförs i en kvalitativ fallstudie där undersökningsmaterialet utgörs av andra vetenskapliga texter kompletterat med några intervjuer med personal från fältet. Resultatet pekar på stora skillnader i tillämpningen av PRT-konceptet, att en tydlig arbetsfördelning bidrar till framgångsrikt samarbete samt att småskaligt arbete på gräsrotsnivå är att föredra framför storskaliga projekt. Studien visar dessutom att modellen Harmony of Efforts i stora drag håller mycket väl för att analysera civil-militärt samarbete inom ramen för en counterinsurgency operation.
35
Brindmark, Klara, and Mattias Svartsjö. "Karriärmål och verkligheten : En kvantitativ studie om socionomstudenters framtidsvisioner kopplat till arbetsfördelningen i en medelstor kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104927.
Full textAbstract:
The aim of our study was to examine social work students’ career motives to apply for social work studies and conceptions about their future career in relation to their gender and compare it with the gender distribution for the most and least coveted jobs. The study was based on a quantitative method with two web-surveys, one distributed to social work students at Linnéuniversitetets two centres of learning in Kalmar and Växjö. The other web-survey was distributed to department and unit managers for a middle sized municipitality. The results were analyzed using Hirdman’s theory of gender contracts, Connell’s theory of hegemony and the career paths Kullberg describe. Our results show the career paths male social work students prefer are vertical and for female students horizontal. The result also shows that male students get their study choice questioned more often than female students. The results also indicate that female students prefer to work close to clients (or social work users) whilst men tend to want work as managers.
36
Svedberg, Emelie, and Marigona Kelmendi. ""Vi var kvinnor som hjälpte kvinnor" : En kvalitativ studie om arbetsfördelningen och volontärers roll inom ideella kvinnojourer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39852.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att genom sex kvalitativa intervjuer undersöka hur arbetsfördelningen ser ut inom kvinnojourer och vilken roll som volontärerna erhåller i verksamheterna. Vi ville även se vilken inställning till ideellt arbete som uttrycktes inom kvinnojourer samt se vilken betydelse som kvinnojourerna har i samhället kopplat till myndigheter och organisationer. Genom tiderna har kvinnorörelsen bidragit till den utvecklingen inom mäns våld mot kvinnor i nära relationer vi ser idag. Det har gått från att kvinnor uppmärksammat problematiken, ställt upp för sina medmänniskor och varit en stöttande individ, till att det utvecklats kvinnojourer. Samhället har genom uppmärksammandet fått en större förståelse till problematiken och har därför tagit över ansvaret. Idag finns det fortsatt många som arbetar ideellt inom kvinnojourer och som vill vara en god medmänniska genom att hjälpa dessa utsatta kvinnor på sin fria tid. Vårt resultat- och analysdel visade att synen på volontärerna inom kvinnojourerna är delad men att den ändå är övervägande positiv. Inom kvinnojourer sägs det av respondenterna att det inte finns några gränser mellan vad volontärer får och inte får göra, men genom vårt empiriska material kunde vi se att det fanns en osynlig gräns. Denna osynliga gräns uppkommer då volontärer per automatik inte utför arbetsuppgifter som till exempel att sköta kontakten mellan myndigheter, då det har blivit en av de anställdas arbetsuppgifter. Somliga av respondenterna påpekade även att sådana arbetsuppgifter inte kunde ske på grund av brist på utbildning, erfarenhet samt lämplighet som volontärerna saknade. En annan tydlig punkt inom detta avsnitt var att kvinnojourerna allt mer och mer går efter krav som ställs från Socialtjänsten, exempelvis dokumentation. Slutligen visade vårt resultat- och analysdel att det största hindret inom kvinnojourernas verksamhet är myndigheterna, eftersom de tar beslut som kvinnojourerna kan se som tvivelaktiga. Kvinnojourerna menar att de inte ser helheten som personalen på jourerna gör, utan de ser endast delar av det. Slutligen har vi en diskussion kring hela vårt arbete, där vi även diskuterar studiens styrkor och svagheter men också ger förslag till vidare forskning.<br>The aim for this study has been to explore through six qualitative interviews how division of work looks among workers and volunteers in women-shelters. And also, to address the topic of the attitude against nonprofit work in women-shelters. Ant last to look into what importance the women-shelters has in society linked with the authorities and other organizations linked with the particular area. A change has occurred through time, domestic violence has gone from a private matter within the family to an acknowledge social problem in the community because of the woman movement and their care for their fellow women in society. Through the attentiveness society has gained a larger understanding for the complex of the problem and has taken over the responsibility for battered woman. Even though there has been a change in woman shelters with more professional workers rather than volunteers, the nonprofit work has not yet gone out of time. Our results and analytic part show that the view of volunteer’s within women-shelters are divided but mainly the view is positive. The respondents don’t say openly that there are boundaries that tells the volunteers what they can and can’t do within the women’s-shelter. Although we could see in our empiric material that an invisible boundary does exist. The invisible line occurs when volunteers by automatic doesn’t exercise the same tasks as works by example contact authorities, thus that is a tasked carried out by workers. It was pointed out by some of the workers that those types of tasks could be performed by volunteers due their lack of education, experience and adequacy. Another clear matter in the results and analytic part was that women-shelters in higher extent match the criteria that comes from the social services by example the need for documentation. Furthermore, the results and analytic part shows that the biggest difficulties for the women-shelter organizations are the authorities. Primarily by reason of some om the decisions that can be seen as questionable. The womenshelters mean that the social services don’t see the whole picture but only a part of it. Finally, we have a discussion who discuss our entire study in whole where we also meditate the study’s strengths and weaknesses. We also give suggestions for further research options.
37
Dahlström, Jimmy, Sebastian Sandahl, and John Sjöberg. "Byggnadslogistiskt arbete för minskat slöseri : En studie över arbetsfördelningen vid innerväggsmontage på Tuve Bygg AB:s projekt Stapelbädden etapp 3." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19753.
Full textAbstract:
The production costs have steadily increased within the construction industry during the 21st century. Voices are raised meaning that the construction industry is too unsuccessful in making the production more efficient and to develop it’s way of working. One way to deal with the production costs is to minimise the waste, with waste meaning activities that doesn’t add value to the finished product. Earlier studies are showing that a great deal of the costs is hidden in the form of waste. According to (Josephson, Saukkoriipi, 2005) the production costs could be reduced with 30-50 % by focusing on minimizing the amount of waste. In their study a mapping have been made of a carpenters workday, showing that only 17,5 % of the workday is spent on value adding work. Tuve Bygg AB recognised the study and has used it as inspiration for a logistical improvement effort on their project Stapelbädden stage 3.This report aims to investigate whether Tuve Bygg AB:s logistical work has resulted in increased value adding work at the expense of reduced waste.To answer this question, observations has been conducted in the form of an incidence study in which four carpenters have been observed for three weeks. The results have been compared with (Josephson, Saukkoriipi, 2005) to get an indication of whether the logistical improvements have given a positive result.Tuve Bygg AB has, with their logistical work managed to improve it’s production by minimizing the share of waste, but there are more steps to implement.The construction industry needs to develop to minimize production costs but Tuve Bygg AB has taken a step in the right direction.
38
Ramadan, Afutu. "De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42290.
Full textAbstract:
De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.
39
Gerhardsson, Amanda, and Amanda Krook. "Delegera arbete? Jag skulle inte alls uttrycka det så. Jag ser det mer som att vi handleder : En kvalitativ studie om förskollärares respektive barnskötares resonemang gällande arbetsfördelning och delegering i förskolan." Thesis, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411022.
Full textAbstract:
Studien syftar till att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare respektive barnskötare resonerar gällande hur arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare ser ut, samt om arbetsuppgifterna skiljer sig åt mellan yrkesrollerna i praktiken. I och med förskolans nya läroplan (2018) har förskollärares särskilda ansvar förtydligats, vilket medfört ett särskilt ansvar att realisera läroplanens intentioner och att delegera ut arbetsuppgifter i arbetslaget. Studien kan därmed bidra till att synliggöra huruvida förskollärare resonerar gällande delegeringsarbetet samt hur barnskötare resonerar gällande arbetsfördelning inom arbetslaget. Materialet samlades in via strukturerade kvalitativa intervjuer med både förskollärare och barnskötare, för att synliggöra resonemang från de olika yrkesgrupperna i arbetslagen och för att tydliggöra hur arbetet kan se ut i praktiken. Utifrån studiens resultat går det att utläsa att en ramfaktor som brist på utbildad personal, påverkar hur arbetsuppgifterna skiljer sig mellan yrkesrollerna i arbetslaget. Resultaten visar även att de skildrade synsätt som finns hos förskollärare gällande hur läroplanen ska realiseras i verksamheten kan påverka hur arbets- och ansvarsfördelningen ser ut i praktiken. Det framgår även att det finns rädslor från både förskollärare och barnskötares perspektiv, gällande att delegeringsarbetet ska skapa kollisioner mellan yrkesgrupperna.