Dissertations / Theses on the topic 'Arbetsform'

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar. Det som främst sätter gränser eller vidgar möjligheter för samtalande i klassrummet är läraren själv, genom den kunskapssyn och elevsyn hon har. Eleverna bekräftar att de upplever samtalsmiljön som positiv och tillåtande, även om de är medvetna om de samtalsnormer som skolan har och som de måste följa.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap. Vi har även tittat på om det finns någon motsättning mellan fälten ekonomi och kultur, utifrån franske sociologen Pierre Bourdieu tankar. Resultaten har varit både förväntade och förvånande. Mellan de tre organisationerna finns både likheter och skillnader i organisation och ledarskap. Tankarna kring delat ledarskap har skiljt sig mellan de tillfrågade, där finns bland annat både en förespråkare och en motståndare representerade.Det har varit mycket intressant att arbetar med denna uppsats och få ta del av de intervjuades åsikter och tankar. Efter att ha analyserat materialet kom vi till slutsatsen att ett delat ledarskap inom kultursektorn är en arbetsmodell som med fördel skulle kunna provas. Naturligtvis kan en ensam ledare lyckas med att driva en så komplex organisation som en kulturinstitution, men som vi ser det är två starkare än en.  Vid en lyckad konstellation av två ledare kommer kulturorganisationerna att stå starkare i dagens hårdare ekonomiska klimat, samtidigt som de kan fokusera på att leverera kvalitativ och intressant teater, opera och dans.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den är ett arbetssätt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lämplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever från olika klasser samlas i ett särskilt undervisningsrum tillsammans med en lärare/pedagog/specialpedagog. Vilka är då de elever som placeras i den lilla gruppen och är dessa hjälpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det två grupper av elever med svårigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att få svenskundervisning. Den andra gruppen bestod av elever som hade problem med matematiken. Jag kom fram till att eleverna i båda dessa grupper var hjälpta av arbetet i liten grupp. Det tyckte både de själva och pedagogerna. Jag sände också ut enkäter till rektorer för att se om de använde sig av arbetssättet liten grupp och vilka problem eleverna i dessa hade. Utifrån svaren har jag försökt se om dessa elever har möjlighet att bli hjälpta i liten grupp genom att läsa om problemen. De problem rektorerna angav var DAMP, ADHD, autism och koncentrationssvårigheter. Utifrån det jag läst om dessa problem kan jag se att vissa är hjälpta av arbetet i liten grupp medan andra inte är det.

Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.

Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.

Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.

Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna.

Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet

Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen

Grupparbete i NO för att läraren ”måste”

Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter

Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier.

This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting

Collaboration in Science to make it more approachable and understandable

Collaboration in Science to enrich the learning process

Collaboration in Science because the teacher “has to”

Collaboration in Science due to economical limitations

Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.

Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys. I resultatet framträder centrala aspekter som förutsättningar och hinder, manligt och kvinnligt, familj och hälsa samt framtidsutsikter. Att valet till att dela bör göras av individen själv betonas starkt. Många väljer att dela för att de ser chefskapet som alltför tungt och ensamt. Genom att ha någon bredvid sig utvecklas både de själva som ledare och organisationen i stort.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur. För att utvärdera vår alternativa arbetsform gjorde vi en fältstudie på två elevgrupper i år nio. Vi använde oss av olika kvalitativa arbetsmetoder i form av deltagande observation av elevgrupperna, informella samtal och gruppdiskussioner med eleverna, samt semikvalitativa intervjuer med de ordinarie lärarna. Den kvalitativa studien visade till stor del på samstämmighet mellan eleverna vad som var bra samt vad som borde förändras för att det skulle bli en givande arbetsform. Observationer och lärarintervjuer lyfter fram liknande punkter kring tid- och arbetsramar men visar ändå att elevens och lärarens syn på en lärorik arbetsform skiljer sig åt en aning. En av slutreflektionerna är att vi som lärare bör lägga stor vikt på att lära känna de olika individerna i elevgruppen, det kan vara avgörande vid planering av kommande uppgifter för att man som lärare ska kunna handleda och utmana eleven till att utvecklas. Detta anser vi kan ha påverkat vårt slutresultat eftersom vi inte kände eleverna i fråga.

This is a qualitative study with a hermeneutic approach, the aim is to study how individuals in a customer-oriented organization is affected by the work-life to be flexible and accessible. Using semi-structured interviews, we collected our empirical data, interviews have been conducted with salesperson or service-technician in a customer-oriented organization. In this study, we use Castells' network theory and Foucault's perspective of power. Castells argues that the network society consists of access to modern communication tools that make life easier. Advanced high-tech equipment allows the individual to be up-linked around the clock. Foucault describes in his power perspective on disciplinary and pastoral power. Power relations are everywhere and affect officials' work situation. We interpret the interviews conducted the work under our interviewees are task-based and individualized. We also interpret that it is not possible to be flexible in the privacy if the labor life is flexible. When the work is customer-driven, it is difficult for officials to be completely vacant. We interpret that the officials may be available thanks to the modern communication tools, to the way that Castells describes in his theory. Officials feel that they can control their working day, and to be autonomous, as Foucault's perspective of power. At the same time they feel that they must respond to the needs of its clients, which leads the customer management a part of the self-governance.

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden.

Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet i äldreomsorgen har i tidigare studier visat sig vara vagt och otydligt utformat. Detta har inte bekräftats i denna studie då kontaktmannaskapet för de tre undersökningsenheterna övervägande uppfattades vara klart och tydligt formulerat.

Labour and its conditions is a subject constantly in focus. Therefore this study aims to shed some light on different factors which constitutes the basis for the definition of optimal labour conditions, as well as creating a need for change of labour conditions. In this case these factors are changes in society and cultures. The study describes how different levels of society - government, employer and employee – are affected by, or wishes to affect the labor conditions in terms of location, working hours and leisure. In brief this study concerns how different goals and interests results in different definitions of the optimum at the different levels. For instance the goal of the state is to increase its GNP to better compete with other nations. The goal of the employer is, among other things, to increase the company’s profits and conquer the market. The employee’s interest, on the other hand, is mainly to get resources for survival and better terms of life.

By studying the forms of work and methods teachers choose for their teaching on the Business and Administration Programme and by examining the experiences gained by these teachers, I hope to gain a clearer insight into how the demands of national policy/governing documents are met in the actual teaching of the courses within the programme. In my qualitative study,teachers in a team from a Business and Administrative Programme have been my informants. The team combines multiple forms of work and methods in line with the intentions of the national policy/governing documents. Students usually have an unbroken school day with block teaching where they work with case studies and interdisciplinary  work. Morals and ethics are integrated in class. More progressive ways of working  re combined with so-called traditional teaching. An internet based learning platform supports communication between teachers and pupils. Joint setting of goals, planning, and evaluation are done within the team. Teachers' pedagogical views are consistent with those that permeate the national policy/governing documents.Teachers choose the methods they believe lead to better effectiveness. Their choices are based on experience gained from work experience outside school and their teaching experience. I have grouped factors that contribute to teachers' choice of work as, individual, organizational and infrastructural. It is found that the choice of working methods is partly the result of limited resources. The teachers’ chosen approach also means a better working environment for themselves, which is believed to have positive affects on the pupils work situation and results.

Genom att studera vilka arbetsformer och metoder lärarna på handelsprogrammet väljer för sin undervisning och genom att ta del av de erfarenheter lärarna gjort, ville jag bidra med mer kunskap om hur man i undervisningen omsätter de krav som styrdokumenten formulerar. I min kvalitativa studie har lärare i ett arbetslag på Handelsprogrammet varit mina informanter. Arbetslaget kombinerade flera arbetsformer och metoder i linje med styrdokumentens intentioner. Eleverna hade oftast en samlad skoldag med blockundervisning där man jobbade med case och ämnesöverskridande arbeten. Värdegrundsarbete integrerades. Arbetsformerna kombinerades med s.k. traditionell undervisning. En lärplattform stödde kommunikationen mellan lärare och elever. Gemensam målformulering, planering, och utvärdering gjordes i arbetslaget. Lärarnas pedagogiska grundsyn överensstämde med den som genomsyrar styrdokumenten. Lärarna valde de arbetsmetoder de ansåg leder till bättre måluppfyllelse. Valen var grundade på erfarenheter från arbetsliv utanför skolan och erfarenheter av undervisning. Faktorer som bidragit till lärarnas val av arbetsformer har jag grupperat i individuella, organisatoriska och infrastrukturella. Det framkommer att valet av arbetsformer och metoder delvis var en följd av begränsade resurser. För lärarna innebar valda arbetssättet också en bättre arbetsmiljö vilket man ansåg påverkar även elevernas arbetssituation och resultat positivt.

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vår verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat många gånger med varandra och med andra klasskamrater om hur det är möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger någon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har något att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte Vårt syfte med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bänkarnas placering. Vi vill också undersöka vem och vad som styr bänkarnas placering i klassrummet. Metod Eftersom vår studie gick ut på att undersöka ett förhållande mellan bänkars möblering och pedagogiska arbetsmetoder valde vi att använda oss av enkäter och observationer. Vi har valt att studera ämnet utifrån pedagogens synvinkel. Vårt urval består av alla kommunala klasser år 1-5 i en och samma kommun, sammanlagt 140 klassrum. Detta har vi gjort för att på bästa sätt kunna belysa vårt ämne hos en och samma uppdragsgivare. Vi började med att kontakta alla ansvariga rektorer för att få medgivande till att besöka de aktuella klassrummen. Därefter åkte vi ut och samlade in materialet som vi sedan sammanställde i dataprogrammet SPSS. Slutligen analyserade vi våra resultat. Resultat I vår studie har vi kunnat bekräfta vårt antagande att det finns ett visst samband mellan bänkarnas placering och pedagogiska arbetsmetoder. Trots att de flesta pedagoger ansåg sig ofta arbeta med grupparbete, såg vi en klar tendens att de som använde sig av en grupperad möblering oftare arbetade i grupp. Vi blev dock överraskade av att det var så många klassrum som möblerades med bänkar. Vi hade förmodat att det skulle vara ett större antal klassrum som möblerades med enbart fristående bord och stolar