Academic literature on the topic 'Arbetsgivarvarumärke'

Specialister med spetskompetens är ett måste för företag i en bransch där den komparativa fördelen ligger i kunskapen hos medarbetarna. Så är fallet inom revisionsbranschen och jakten på topptalangerna är hård. För att attrahera de bästa studenterna krävs ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Syftet med denna uppsats är att studera företaget Deloittes arbetsgivarvarumärke, hur de för ut det till den potentiella arbetskraften, samt hur studenterna uppfattar Deloittes arbetsgivarvarumärke. Vi har valt att avgränsa oss till att endast undersöka hur Deloittes Sverige marknadsför sig mot ekonomstudenter i Uppsala som potentiell arbetskraft. I uppsatsen har modellerna kring varumärkesteorier applicerats på arbetsgivarvarumärken. Enligt definitionen har arbetsgivarvarumärket som syfte att tydligt föra fram en distinkt bild av vad som särskiljer företaget från andra och gör det önskvärt som arbetsgivare. Ett arbetsgivarvarumärke baseras på varumärkeskapital, som innefattar kännedom och associationer, där kännedom är nivån av närhet och associationer är minnena som är länkade till varumärket.Undersökningen genomfördes genom två kvalitativa intervjuer med personer från Deloitte, samt en enkätundersökning som gjordes av 174 svarande ekonomstudenter. Enligt vår undersökning är arbetsgivarvarumärket ett slagkraftigt verktyg för Deloitte. Deloitte förmedlar ut varumärket genom flertalet event t.ex. arbetsmarknadsdagar. Undersökningen bland ekonomstudenterna visar att Deloitte lyckats med att skapa en identitet av att vara ett framåtdrivande företag. Framåtanda och nytänkande är några av de mest förekommande associationer som respondenterna framhävde. Undersökningen visar dock att Deloitte har en relativt svag kännedom hos studentmassan och borde därmed arbeta för at få en ökad exponering av sitt varumärke, för att på så sätt skapa ett långsiktigt engagemang hos studenterna. Däremot har Deloitte lyckats skapa rätt associationer hos de studenter som har kännedom om Deloitte.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivation Kurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv C Författare: Kristoffer Fredriksson och Emilie Runnegård Handledare: Gunilla Roos Nyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras. Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag. Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter. Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation.

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i Studie 1 var konsulter som arbetar med employer branding, i Studie 2 bestod deltagarna av medarbetare och chefer på ett telekomföretag. Resultatet som erhölls i Studie 1 var att “rätt person på rätt plats” och ärlighet är två stora faktorer i ett framgångsrikt employer branding. Resultatet från Studie 2 betonade vikten av att sätta rätt förväntningar samt att kulturen utgör en stor del av arbetsgivarvarumärket. Diskussionen tog bland annat upp att god kommunikation är nyckeln till att skapa ett gott förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Sammandrag Denna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception av arbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältet arbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning. Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivt arbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka om även yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ett företag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges största nyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starkt arbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inom den specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat i svårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategori kan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat område än organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varit utgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etablerat arbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal. För att undersöka en viss yrkesgrupps perception av arbetsgivarvarumärke intervjuades systemvetarstudenter vid Uppsala Universitet då svårigheter att tillgodose sitt personalbehov inom IT är just problemet i fallet DN. Med en fenomenologisk ansats syftade studien gå in i studenternas medvetande och förstå deras uppfattningar och gruppens åsikter som en helhet. Genom Cooleys (1992) teori spegeljaget och Goffmans (1990) intryckstyrning kunde respondenternas tankevärld filtreras och analyseras. Resultatet av studien visade att yrkesidentiteten påverkar val av arbetsplats såväl som influerar arbetstagares perception av arbetsgivarvarumärke. Anledningen till yrkesidentitetens inverkande roll på valet kan förklaras som ett uttryck av arbetstagarens spegeljag. Val av arbetsplats kan även ses som en individs intrycksstyrning där denne vill säkerställa att anställningen låter individen ge ett positivt intryck till allmänheten.

Title: Employer Branding – Medias Influence on Vattenfall’s Employer Brand (Employer Branding – Medias påverkan på Vattenfalls arbetsgivarvarumärke) Purpose/Aim: The aim of this study is to examine how a negative media image influences the Employer Brand of the Swedish company Vattenfall. First of all I will examine if Vattenfall have a strong Employer Brand and then if the media image have any influence over the Employer Brand. My hypothesis is that Vattenfall’s Corporate Culture is a big part of the Employer Brand and because of that negative media images has no power to influence on Vattenfall’s Employer Brand. The second aim is therefore to examine if the hypothesis is correct. Material/Method: The methods used in the study are two interviews with employees of Vattenfall and three group discussions with possible future employees to Vattenfall – students who are studying in the field of energy. Main results: The study has three main results. First, the visible structures of Vattenfall’s Employer Brand are strong among the students. Second, a negative media image does not influence the Employer Brand of Vattenfall because the students have a lot of knowledge in this particular field and that makes them a well-aware audience. Third, the hypothesis is correct. The corporate culture is a big part of the Employer Brand, mainly the artifacts of the company and the students underlying assumptions of the employer.

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.

För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.

HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det.

Employee commitment and employer attractiveness is influenced by a good employer branding. Having an employee turnover rate of 70 percent and 50 percent decreasing in job applications, Gröna Lund’s employer branding started to be questioned.

Interviews were made and different document was processes to see how Gröna Lund´s Human resource department worked with employer branding inside the organisation to affect their seasonal employees.

Human Resource communicated the employer brand according to previous research but their problem still remains. Gröna Lund need to show greater interest in the long-term investment of their employees by investigating possibilities to employee dialogue, training, permanent position or alternatively accept the situation and make the best of it.

Personalförsörjningen inom omsorgssektorn står inför svårigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att råda en personalbrist. Employer branding handlar om att stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att både behålla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. Frågorna är baserade på modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumärke. Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriärmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsätta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning.

Arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket har kommit att bli en viktig del för både privat och offentlig verksamhet för att lyckas med att behålla kompetent personal. Idag syns skillnader mellan privat och offentlig verksamhet i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket eftersomförutsättningarna ser olika ut i de olika verksamheterna. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fanns för arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket i en kommunal verksamhet. Följande tre frågeställningar undersöktes; Hur upplever befintlig personal att organisationen arbetar med det interna arbetsgivarvarumärket? Vilka aktiviteter ingår i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket? Hur kan arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket förbättras i en kommunal verksamhet? För att kunna besvara studiens frågeställningar intervjuades sex enhetschefer, en verksamhetsutvecklare samt en personalspecialist påÖrnsköldsviks kommun. Alla intervjuer var semistrukturerade och genomfördes via telefon. För att analysera datamaterialet användes tematisk analys. Studiens resultat visar hur en kommunal verksamhet arbetar med sitt interna arbetsgivarvarumärke där både utmaningar och möjligheterpresenteras. Utmaningar som identifierades var kommunens ekonomiska utmaningar, personalbrist, tung arbetsbörda samt bristande intern kommunikation. Förbättringar och rekommendationer baseras på kommunens utmaningar och de möjligheter som finns utifrån dessa. Rekommendationernainnehåller bland annat satsningar på medarbetares arbetstillfredsställelse, aktiviteter som stärker arbetsgruppen samt förbättringar av den interna kommunikationen. Avslutningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap inom området internt arbetsgivarvarumärke inom kommunal verksamhet.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda. Mätverktyget innefattar en enkätundersökning vilket sedan testats på ett medelstort tillverkningsföretag med 348 anställda. För att utvärdera mätverktygets funktion och lämplighet har följande frågor besvarats: - Vad uppfattar de anställda i företaget som attraktivt hos en arbetsgivare?  - Hur uppfattar de anställda attraktiviteten hos sin arbetsgivare? - Vad skapar attraktivitet hos ett medelstort företag? Studiens resultat visar att mätverktyget fungerat relativt bra mot den bakgrund att det var första gången det testades. Resultatet från enkätundersökningen har med hjälp av teori och tidigare forskning kring employer branding gett goda förutsättningar för en meningsfull och trovärdig analys. Studien ger en tydlig bild av vilka egenskaper som uppfattas som attraktiva hos en arbetsgivare, där ett intressant och utvecklande arbete upplevs som de främsta i kategorin av egenskaper. Resultatet visar på vilka attraktivtetsaspekter som återfinns i företaget samt vilka som saknas, vilket möjliggjort rekommendationer gällande områden som ska utvecklas och satsas på. Nöjdhet är enligt teori om employer branding en bra måttstock att använda sig av vid mätningar av ett företags attraktivitet gentemot nuvarande anställda. De anställda i företaget är generellt nöjda med sin arbetssituation, något som i jämförande analyser med andra frågebatterier i enkäten gett en god bild av vilka områden som skapar attraktivitet i företaget. Här återfinns bland annat ett bra ledarskap, tillfredställande lön och tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter bland de attraktiva egenskaper som påverkar nöjdheten hos de anställda i det undersökta företaget.

Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka dimensioner av ett arbetsgivarvarumärke ett IT-konsultföretag som arbetar i geografiskt utspridda arbetsgrupper kan använda för att minska sin personalomsättning. Ett arbetsgivarvarumärke kan användas både externt, i syfte att attrahera nya talanger, och internt, i syfte att behålla befintliga talanger och se till att tidigare anställda agerar goda ambassadörer för ett företag. Ett arbetsgivarvarumärke används för att förmedla vad det är som kännetecknar ett företag som arbetsgivare och vad det är som gör företaget unikt. Det interna arbetsgivarvarumärket kan användas för att minska personalomsättningen på ett företag, vilket är ekonomiskt fördelaktigt för företaget. Ett arbetsgivarvarumärke består av olika dimensioner, till exempel organisationskultur, arbetsmiljö och kompensation som beskriver företaget, dess roll och agerande som arbetsgivare. Kopplingen mellan arbetsgivarvarumärkets olika dimensioner och ett företags personalomsättning har undersökts inom olika branscher, bland annat banksektorn, men inte inom IT-konsultbranschen. Vidare har tidigare undersökningar som genomförts inte heller tagit hänsyn till arbete som genomförs i geografiskt utspridda arbetsgrupper. Denna studie genomfördes via en fallstudie inom IT-konsultbranschen på ett företag som arbetar i geografiskt utspridda arbetsgrupper. Denna fallstudie har genom kvalitativa intervjuer med tidigare anställda hos företaget undersökt kopplingen mellan nio olika dimensioner av ett arbetsgivarvarumärke och dess eventuella inverkan på företagets personalomsättning. De dimensioner som undersöktes var flexibla arbetstider, arbetsmiljö, kompensationsnivå, utbildning och avancemang, varumärkets anseende, självbestämmande vid utförandet av arbetsuppgifter, trygghet i anställningen, organisationskultur samt socialt ansvarstagande. Resultatet visar att de dimensioner som främst påverkar personalomsättningen positivt är flexibla arbetstider, arbetsmiljö, kompensationsnivå, Utbildning och avancemang, självbestämmande vid utförandet av arbetsuppgifter samt organisationskultur. Samtidigt påverkas både organisationskulturen, arbetsmiljön och gemenskapen på arbetsplatsen av arbetet i geografiskt utspridda arbetsgrupper.