Dissertations / Theses: 'Arbetsgivarvarumärke'

1

Elgemark, Monica, and Emelie Norborg. "Deloittes arbetsgivarvarumärke, slagkraftigt?" Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7485.

Full text

Abstract:

Specialister med spetskompetens är ett måste för företag i en bransch där den komparativa fördelen ligger i kunskapen hos medarbetarna. Så är fallet inom revisionsbranschen och jakten på topptalangerna är hård. För att attrahera de bästa studenterna krävs ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Syftet med denna uppsats är att studera företaget Deloittes arbetsgivarvarumärke, hur de för ut det till den potentiella arbetskraften, samt hur studenterna uppfattar Deloittes arbetsgivarvarumärke. Vi har valt att avgränsa oss till att endast undersöka hur Deloittes Sverige marknadsför sig mot ekonomstudenter i Uppsala som potentiell arbetskraft. I uppsatsen har modellerna kring varumärkesteorier applicerats på arbetsgivarvarumärken. Enligt definitionen har arbetsgivarvarumärket som syfte att tydligt föra fram en distinkt bild av vad som särskiljer företaget från andra och gör det önskvärt som arbetsgivare. Ett arbetsgivarvarumärke baseras på varumärkeskapital, som innefattar kännedom och associationer, där kännedom är nivån av närhet och associationer är minnena som är länkade till varumärket.Undersökningen genomfördes genom två kvalitativa intervjuer med personer från Deloitte, samt en enkätundersökning som gjordes av 174 svarande ekonomstudenter. Enligt vår undersökning är arbetsgivarvarumärket ett slagkraftigt verktyg för Deloitte. Deloitte förmedlar ut varumärket genom flertalet event t.ex. arbetsmarknadsdagar. Undersökningen bland ekonomstudenterna visar att Deloitte lyckats med att skapa en identitet av att vara ett framåtdrivande företag. Framåtanda och nytänkande är några av de mest förekommande associationer som respondenterna framhävde. Undersökningen visar dock att Deloitte har en relativt svag kännedom hos studentmassan och borde därmed arbeta för at få en ökad exponering av sitt varumärke, för att på så sätt skapa ett långsiktigt engagemang hos studenterna. Däremot har Deloitte lyckats skapa rätt associationer hos de studenter som har kännedom om Deloitte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Fredriksson, Kristoffer, and Emilie Runnegård. "Arbetsgivarvarumärke : - En kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167950.

Full text

Abstract:

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivation Kurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv C Författare: Kristoffer Fredriksson och Emilie Runnegård Handledare: Gunilla Roos Nyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras. Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag. Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter. Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Larsson, Erik, and Heijer Olof Nilsson. "EMPLOYER BRANDING Framgångsrikt arbete med arbetsgivarvarumärket enligt konsulter och anställdas upplevelser av ett företagets arbetsgivarvarumärke." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-108980.

Full text

Abstract:

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i Studie 1 var konsulter som arbetar med employer branding, i Studie 2 bestod deltagarna av medarbetare och chefer på ett telekomföretag. Resultatet som erhölls i Studie 1 var att “rätt person på rätt plats” och ärlighet är två stora faktorer i ett framgångsrikt employer branding. Resultatet från Studie 2 betonade vikten av att sätta rätt förväntningar samt att kulturen utgör en stor del av arbetsgivarvarumärket. Diskussionen tog bland annat upp att god kommunikation är nyckeln till att skapa ett gott förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Anna, Jacobsson, and Undin Sara. "Lyckat arbetsgivarvarumärke - för vem?" Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227346.

Full text

Abstract:

Sammandrag Denna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception av arbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältet arbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning. Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivt arbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka om även yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ett företag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges största nyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starkt arbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inom den specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat i svårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategori kan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat område än organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varit utgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etablerat arbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal. För att undersöka en viss yrkesgrupps perception av arbetsgivarvarumärke intervjuades systemvetarstudenter vid Uppsala Universitet då svårigheter att tillgodose sitt personalbehov inom IT är just problemet i fallet DN. Med en fenomenologisk ansats syftade studien gå in i studenternas medvetande och förstå deras uppfattningar och gruppens åsikter som en helhet. Genom Cooleys (1992) teori spegeljaget och Goffmans (1990) intryckstyrning kunde respondenternas tankevärld filtreras och analyseras. Resultatet av studien visade att yrkesidentiteten påverkar val av arbetsplats såväl som influerar arbetstagares perception av arbetsgivarvarumärke. Anledningen till yrkesidentitetens inverkande roll på valet kan förklaras som ett uttryck av arbetstagarens spegeljag. Val av arbetsplats kan även ses som en individs intrycksstyrning där denne vill säkerställa att anställningen låter individen ge ett positivt intryck till allmänheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Larsson, Lindholm Kristin. "Employer Branding : Medias påverkan på Vattenfalls arbetsgivarvarumärke." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-146056.

Full text

Abstract:

Title: Employer Branding – Medias Influence on Vattenfall’s Employer Brand (Employer Branding – Medias påverkan på Vattenfalls arbetsgivarvarumärke) Purpose/Aim: The aim of this study is to examine how a negative media image influences the Employer Brand of the Swedish company Vattenfall. First of all I will examine if Vattenfall have a strong Employer Brand and then if the media image have any influence over the Employer Brand. My hypothesis is that Vattenfall’s Corporate Culture is a big part of the Employer Brand and because of that negative media images has no power to influence on Vattenfall’s Employer Brand. The second aim is therefore to examine if the hypothesis is correct. Material/Method: The methods used in the study are two interviews with employees of Vattenfall and three group discussions with possible future employees to Vattenfall – students who are studying in the field of energy. Main results: The study has three main results. First, the visible structures of Vattenfall’s Employer Brand are strong among the students. Second, a negative media image does not influence the Employer Brand of Vattenfall because the students have a lot of knowledge in this particular field and that makes them a well-aware audience. Third, the hypothesis is correct. The corporate culture is a big part of the Employer Brand, mainly the artifacts of the company and the students underlying assumptions of the employer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lindqvist, Märta, and Elin Karlsson. "Att bygga arbetsgivarvarumärke - en uppgift för Human Resource." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9488.

Full text

Abstract:

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.

För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.

HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det.

Employee commitment and employer attractiveness is influenced by a good employer branding. Having an employee turnover rate of 70 percent and 50 percent decreasing in job applications, Gröna Lund’s employer branding started to be questioned.

Interviews were made and different document was processes to see how Gröna Lund´s Human resource department worked with employer branding inside the organisation to affect their seasonal employees.

Human Resource communicated the employer brand according to previous research but their problem still remains. Gröna Lund need to show greater interest in the long-term investment of their employees by investigating possibilities to employee dialogue, training, permanent position or alternatively accept the situation and make the best of it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Kvist, Mona, and Linus Bäcklund. "Arbetsgivarvarumärke inom omsorgssektorn : en fallstudie av Attendo Care." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155741.

Full text

Abstract:

Personalförsörjningen inom omsorgssektorn står inför svårigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att råda en personalbrist. Employer branding handlar om att stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att både behålla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. Frågorna är baserade på modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumärke. Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriärmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsätta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Körnegård, Gabriella, and Elin Ödmark. "Internt arbetsgivarvarumärke : Behålla personal i en kommunal verksamhet." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173157.

Full text

Abstract:

Arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket har kommit att bli en viktig del för både privat och offentlig verksamhet för att lyckas med att behålla kompetent personal. Idag syns skillnader mellan privat och offentlig verksamhet i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket eftersomförutsättningarna ser olika ut i de olika verksamheterna. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fanns för arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket i en kommunal verksamhet. Följande tre frågeställningar undersöktes; Hur upplever befintlig personal att organisationen arbetar med det interna arbetsgivarvarumärket? Vilka aktiviteter ingår i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket? Hur kan arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket förbättras i en kommunal verksamhet? För att kunna besvara studiens frågeställningar intervjuades sex enhetschefer, en verksamhetsutvecklare samt en personalspecialist påÖrnsköldsviks kommun. Alla intervjuer var semistrukturerade och genomfördes via telefon. För att analysera datamaterialet användes tematisk analys. Studiens resultat visar hur en kommunal verksamhet arbetar med sitt interna arbetsgivarvarumärke där både utmaningar och möjligheterpresenteras. Utmaningar som identifierades var kommunens ekonomiska utmaningar, personalbrist, tung arbetsbörda samt bristande intern kommunikation. Förbättringar och rekommendationer baseras på kommunens utmaningar och de möjligheter som finns utifrån dessa. Rekommendationernainnehåller bland annat satsningar på medarbetares arbetstillfredsställelse, aktiviteter som stärker arbetsgruppen samt förbättringar av den interna kommunikationen. Avslutningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap inom området internt arbetsgivarvarumärke inom kommunal verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Sundell, Anna. "Hur attraktiv är arbetsplatsen? : Ett mätverktyg för företagens arbetsgivarvarumärke." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15470.

Full text

Abstract:

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden. Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda. Mätverktyget innefattar en enkätundersökning vilket sedan testats på ett medelstort tillverkningsföretag med 348 anställda. För att utvärdera mätverktygets funktion och lämplighet har följande frågor besvarats: - Vad uppfattar de anställda i företaget som attraktivt hos en arbetsgivare? - Hur uppfattar de anställda attraktiviteten hos sin arbetsgivare? - Vad skapar attraktivitet hos ett medelstort företag? Studiens resultat visar att mätverktyget fungerat relativt bra mot den bakgrund att det var första gången det testades. Resultatet från enkätundersökningen har med hjälp av teori och tidigare forskning kring employer branding gett goda förutsättningar för en meningsfull och trovärdig analys. Studien ger en tydlig bild av vilka egenskaper som uppfattas som attraktiva hos en arbetsgivare, där ett intressant och utvecklande arbete upplevs som de främsta i kategorin av egenskaper. Resultatet visar på vilka attraktivtetsaspekter som återfinns i företaget samt vilka som saknas, vilket möjliggjort rekommendationer gällande områden som ska utvecklas och satsas på. Nöjdhet är enligt teori om employer branding en bra måttstock att använda sig av vid mätningar av ett företags attraktivitet gentemot nuvarande anställda. De anställda i företaget är generellt nöjda med sin arbetssituation, något som i jämförande analyser med andra frågebatterier i enkäten gett en god bild av vilka områden som skapar attraktivitet i företaget. Här återfinns bland annat ett bra ledarskap, tillfredställande lön och tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter bland de attraktiva egenskaper som påverkar nöjdheten hos de anställda i det undersökta företaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Renström, Åsa. "Arbetsgivarvarumärke och minskad personalomsättning : En fallstudie för IT-konsultbranschen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69954.

Full text

Abstract:

Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka dimensioner av ett arbetsgivarvarumärke ett IT-konsultföretag som arbetar i geografiskt utspridda arbetsgrupper kan använda för att minska sin personalomsättning. Ett arbetsgivarvarumärke kan användas både externt, i syfte att attrahera nya talanger, och internt, i syfte att behålla befintliga talanger och se till att tidigare anställda agerar goda ambassadörer för ett företag. Ett arbetsgivarvarumärke används för att förmedla vad det är som kännetecknar ett företag som arbetsgivare och vad det är som gör företaget unikt. Det interna arbetsgivarvarumärket kan användas för att minska personalomsättningen på ett företag, vilket är ekonomiskt fördelaktigt för företaget. Ett arbetsgivarvarumärke består av olika dimensioner, till exempel organisationskultur, arbetsmiljö och kompensation som beskriver företaget, dess roll och agerande som arbetsgivare. Kopplingen mellan arbetsgivarvarumärkets olika dimensioner och ett företags personalomsättning har undersökts inom olika branscher, bland annat banksektorn, men inte inom IT-konsultbranschen. Vidare har tidigare undersökningar som genomförts inte heller tagit hänsyn till arbete som genomförs i geografiskt utspridda arbetsgrupper. Denna studie genomfördes via en fallstudie inom IT-konsultbranschen på ett företag som arbetar i geografiskt utspridda arbetsgrupper. Denna fallstudie har genom kvalitativa intervjuer med tidigare anställda hos företaget undersökt kopplingen mellan nio olika dimensioner av ett arbetsgivarvarumärke och dess eventuella inverkan på företagets personalomsättning. De dimensioner som undersöktes var flexibla arbetstider, arbetsmiljö, kompensationsnivå, utbildning och avancemang, varumärkets anseende, självbestämmande vid utförandet av arbetsuppgifter, trygghet i anställningen, organisationskultur samt socialt ansvarstagande. Resultatet visar att de dimensioner som främst påverkar personalomsättningen positivt är flexibla arbetstider, arbetsmiljö, kompensationsnivå, Utbildning och avancemang, självbestämmande vid utförandet av arbetsuppgifter samt organisationskultur. Samtidigt påverkas både organisationskulturen, arbetsmiljön och gemenskapen på arbetsplatsen av arbetet i geografiskt utspridda arbetsgrupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Karlsson, Martin, and Albin Petterson. "Arbetsgivarvarumärken - En studie av Lindahl Advokatbyrå." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218201.

Full text

Abstract:

In sectors with high skill requirements, recruiting is a core part of a company's development. Initially, the companies attract talented employees by creating an interest in the organization. Further, the challenge remains to match potential workers expectations with the company’s requirements and conditions. This is crucial since an unsuccessful recruitment involves high costs. In this thesis we have studied the attributes that are considered important in creating attractiveness of an employer, investigated various methods to create interest and facilitate the match between the company and the new employee. Our results are based on interviews with representatives from the law firm Lindahl and with law students at Uppsala University. The study confirms previous theories of employer brand and further illustrates that the challenge in general is to implement an effective match between the company and the employee.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lammers, Isabelle, and Josefine Bergqvist. "Arbetsgivarvarumärket : Vikten av att skapa goda ambassadörer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27586.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka en organisations arbete kring det externa arbetsgivarvarumärket genom att studera ambassadörernas upplevelser och egenskaper. Detta är en kvalitativ studie och därmed genomfördes sju intervjuer med anställda på en organisation i Mellansverige. Ur resultatet framkom det fem olika huvudteman med tillhörande underteman som beskrev ambassadörernas upplevelser av organisationen som arbetsgivare och egenskaperna som en ambassadör anses ha samt måste ha för att vara en god ambassadör. Respondenterna upplevde stolthet över att vara arbetstagare inom denna organisation, dem upplevde meningsfullhet i sina arbetsuppgifter samt utvecklingsmöjligheter i och med att organisationen är stor, till antal anställda. Det framkom även att ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för att kunna vara en god ambassadör samt vad dem ska förmedla. Sammanfattningsvis visar studien att ambassadörernas upplevelser av arbetsgivarvarumärket och ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för hur organisationen arbetar med det externa arbetsgivarvarumärket.
The purpose of the study was to examine an organization’s work on the external employer’s brand by studying ambassadors' experiences and characteristics. This qualitative study has seven interviews with employees of an organization in central Sweden. From the result, five different main themes were found describing ambassadors' experiences of the organization as employee and the qualities that an ambassador considers to be and must have, to be a good ambassador. Respondents perceived pride in being an employee in this organization, they felt meaningfulness in their duties and development opportunities as the organization was large, to the number of employees. It also emerged that the ambassadors' qualities are of great importance to be a good ambassador and what they should convey. In conclusion, the study show that ambassadors experiences of the employer brand and the ambassadors characteristics are of great importance to how the organization works with the external employer brand.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Eklund, Sandra, and Angelica Karlsson. "Employer branding : En studie i hur Uppsala Universitet bygger sitt arbetsgivarvarumärke." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-107737.

Full text

Abstract:

Purpose: Our purpose is to achieve a higher understanding of which factors University of Uppsala is using to attract and keep their existing workers.

Theory: We have worked with Barrow & Mosley's the employer brand mix, this modelexplains 12 important factors that exists within the employer branding process. External reputation, internal communication, the board, values and corporate social responsibility, internalmeasuring systems, service support, work environment, rewards and acknowledgements, learningand development, performance estimation, team management and recruitment and introduction.

Method: To achieve an understanding of our subject we have chosen to work with a qualitativemethod. This type of method is more considerate of the interviewed person’s way of seeingthings and also accounts for how the person answers. To answer our problem statement we haveconducted a case study on University of Uppsala where we used semi structured interviewsbecause we wanted to limit the risk of leading questions.

Empirical findings: University of Uppsala were used as material for our empirical discussion

Context: The main reasons that workers is attracted to and are staying at the university dependson the external status they achieve when working there, this combined with that the workers getsto be a part of the university's brand. The wage levels seem to be lower compared to otherschools, but this does not seem to affect the brand negatively. The possibility of making a careerat the university is clearly defined on the research side, but the technical and administrativeworkers lacks the same clarity for their career possibilities. Among other things the psychosocialwork environment and the very high work load needs to be improved, but a big reason for thechanges being a bit slow is due to the university's limited financial budget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Davidsson, Sara, Sofie Grundström, and Kristin Persdotter. "Arbetsgivarvarumärke : En studie om hur Karlstads kommun kan attrahera nya medarbetare." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5781.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ekhlasi, Jahangir, and Sandra Nikkilä. "Duktig student - Se och välj oss! : En uppsats med avsikt att beskriva tre stora företags arbete med externt employer branding." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-169293.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att beskriva tre stora företags arbete med externt employer branding utifrån företagens perspektiv. Uppsatsen inleder med att förklara innebörden av uttrycket, som syftar på att potentiella arbetstagare i dagens samhälle ser efter företags varumärke som arbetsgivare och vad det förmedlar. Vidare påvisas faktorer som bidragit till att employer branding blivit så viktigt. I nästa avsnitt behandlas tidigare forskning kring strategiskt varumärksuppbyggnad samt kring emplyer branding. Utifrån behandlad forskning och uppsatsens syfte konstrueras en analysmodell som påvisar de faser och processer som företag går igenom i sitt arbete med det externa employer brandet. Genom intervjuer med tre företag inhämtas empirisk data som jämförs mot behandlad teori samt mot analysverktyget. I analysavsnittet bekräftas att de empiriska data som inhämtats är teoretiskt grundat och att modellen är applicerbar. Resultatet blir att employer branding är mer dynamiskt och mer beroende av dialog mellan företaget och potentiella arbetstagare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Bengtsson, Hanna, and Caroline Norstedt. "Arbetsgivarvarumärket inom en kommun : Vad är en attraktiv arbetsgivare?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30224.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att i samarbete med en kommun i Mellansverige genomföra en studie om kommunens arbete vad gällde deras arbetsgivarvarumärke samt upplevelsen av en attraktiv arbetsgivare. Detta har undersökts ur arbetsgivarens respektive medarbetarnas perspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod och byggde på semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I resultatet framkom olika teman till respektive frågeställning. De teman som framkom angående hur kommunen arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke var Kommunens varumärke och Värdegrundsarbetet. De teman som framkom kring frågeställningen om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare enligt medarbetarna var Kollegor och stöttande chefer, Arbetsmiljö och trygghet, Personlig utveckling, Möjlighet till att påverka, förändra och bidra, Personalvård, Kommunikation och struktur samt Introduktion. De teman som framkom enligt kommunens representanter var Stöttande chefer och kommunikation, Personlig utveckling och möjlighet att påverka samt Arbetets innehåll. Arbetsgivarens och medarbetarnas uppfattning av en attraktiv arbetsgivare visade sig ha många gemensamma nämnare, däremot lyfte medarbetarna ytterligare teman. De teman som utkristalliserades som faktorer för att vara en attraktiv arbetsgivare stämde väl överens med synen på ett starkt arbetsgivarvarumärke, något som stärkte syftet med studien.
The aim of this study was to, in collaboration with a municipality in Central Sweden, carry out a study on the municipality's work regarding their employer brand and the experience of an attractive employer. This has been examined from the perspective of the employer and the employees. The study was conducted with a qualitative method and was based on semi-structured interviews. Data was analyzed using an inductive thematic analysis. In the result, various themes emerged from each question. The themes that emerged regarding how the municipality works with its employer brand were the Municipality's brand and the overall Values. The themes that emerged about the issue of what characterizes an attractive employer according to the employees were Colleagues and supportive managers, Work environment and security, Personal development, Opportunity to influence, change and contribute, Staff welfare, Communication and structure, and Orientation. The themes that emerged according to the municipality's representatives were Supportive managers and communication, Personal development and the opportunity to influence, and Work content. The employer's and employees' perception of an attractive employer turned out to have many common themes. However, the employees highlighted additional themes. The themes present in the study for being an attractive employer matched well with the view of a strong employer brand, which strengthened the purpose of the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Eriksson, Johan. "Employer branding. : - En fallstudie vid Sandvik AB om uppfattningar av begreppet employer branding och hur detta tillämpas idag och i framtiden." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66870.

Full text

Abstract:

Employer branding är ett begrepp som är aktuellt bland företagen just nu och allt fler väljer att satsa på employer branding som marknadsföringsstrategi. Den här studien handlar om employer branding på Sandvik och begreppet employer branding.Syftet med denna fallstudie av en global koncern är att förklara och beskriva begreppet employerbranding, samt hur man arbetar med detta och vilka framtidsvisioner man har på Sandvik.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett antal nyckelpersoner på Sandvik som arbetar med employer branding. Resultatet presenteras utifrån de frågeställningar jag valt att besvara:Hur förklaras begreppet employer branding av ett antal nyckelpersoner på Sandvik? Hur ser dessa på arbetet med employer branding på Sandvik idag? Vilka satsningar inom employer branding anser nyckelpersonerna kommer att behöva prioriteras på Sandvik i framtiden? Studien visar att Sandvik har inlett ett omfattande employer branding arbete i samband med en ny strategi som gäller för företaget från och med första januari 2012. Studien visar också att informanterna har en tydlig bild av begreppet employer branding och vilka aktiviteter som kan sammankopplas med begreppet. Informanterna delger också vilka satsningar man ser att Sandvik behöver göra inom området employer branding.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Karlsson, Henrik, and Emil Ekman. "Arbetsgivarvarumärket : Hur Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1827.

Full text

Abstract:

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.

I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding. Detta gör vi genom att identifiera hur Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetsgivarvarumärke uppfattas av anställda på olika nivåer inom företaget, genom att se hur de vill uppfattas som arbetsgivare och hur de förmedlar den bilden till arbetsmarknaden. Eftersom vårt syfte är att öka vår förståelse antar vi ett hermeneutiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Utifrån det använder vi oss av en kvalitativ ansats där intervjuer genomförs i syfte att få del av uppfattningar från medarbetare på olika positioner i Öhrlings PricewaterhouseCoopers om hur arbetet går till och hur arbetsgivarvarumärket uppfattas internt.

Vår studie baseras på forskning kring hur ett företag kan förstå, positionera, kommunicera samt sköta om och utveckla sitt arbetsgivarvarumärke. De teorier vi presenterar kommer från traditionell forskning om varumärken och kunskapsbildningar om hur företag kan stärka sina arbetsgivarvarumärken. Den empiriska datainsamlingen sker till största del genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda på olika nivåer inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers organisation varav fyra på företagets kontor i Umeå. Därefter kopplas det insamlade datamaterialet ihop med teorin i en analys för att få en djupare förståelse för arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärke.

Vi drar slutsatserna att Öhrlings PricewaterhouseCoopers försöker arbeta aktivt för att förstå hur deras arbetsgivarvarumärke uppfattas av de anställda genom interna personalundersökningar. De vill förmedla en bild till arbetsmarknaden som stämmer överens med den bild som finns internt bland de anställda, vilket är att Öhrlings PricewaterhouseCoopers är ett tryggt företag fyllt med utmaningar. Vi konstaterar att informationen kring personalundersökningarnas betydelse och företagets visioner är bristfällig från företagets sida till de anställda på Öhrlings PricewaterhouseCoopers kontor i Umeå. Slutligen konstaterar vi även att ”hemligheten” bakom Öhrlings PricewaterhouseCoopers starka arbetsgivarvarumärke härleds till de utvecklingsmöjligheter som finns i företaget, att de är ett stort och framgångsrikt företag samt att de har talangfull och skicklig personal som sprider ett gott rykte om företaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hadzic, Benjamin, and Soto Cristian Valdes. "Employer Branding : En jämförande studie kring fem organisationers employer bradning-arbete i Sverige." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11288.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Titel: Employer branding – En jämförande studie kring fem organisationers employer bradning-arbete i Sverige. Avdelning: Institutionen för handel och företagande, Högskolan i Skövde Författare: Hadzic, Benjamin & Valdes Soto, Cristian Handledare: Christer Thörnqvist Sidor: 1-78 Datum: 2015-05-22 Ämnesord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, organizational commitment, organisationsidentitet, organisationskultur Bakgrund: Employer branding har varit på frammarsch under senare år då arbetskraftens preferenser till stora delar har förändrats tillsammans med en allt hårdare konkurrens mellan olika arbetsgivare om humankapitalet vilket har gjort att organisationer satsar allt mer resurser på att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke. Syfte: Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse kring hur man kan skapa ett organisatoriskt engagemang genom att använda sig av arbetssättet employer branding, samt att bidra med nya insikter kring olika faktorer som kan ha en påverkan på det organisatoriska engagemanget. Metod: Forskningsmetoden som studien är baserad på är kvalitativ, forskningsprocessen är deduktiv och datainsamlingsmetoden utgörs av semistrukturerade intervjuer med respondenter från de olika organisationerna. Slutsats: Aktiviteter, organisationskultur och en tydlig varumärkeskommunikation är tre olika faktorer vilka enligt organisationerna i vår studie kan ha en påverkan på det organisatoriska engagemanget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Mohammed, Serag Hannan. "Employer branding : En studie av “The Employer Brand Mix”." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19039.

Full text

Abstract:

Abstract Titel: Employer Branding: En studie av “The Employer Brand Mix” Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hannan Mohammed Serag Handledare: Jens Eklinder Frick & Jonas Molin Datum: 2014 Bakgrund & syfte: Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera och behålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sina nuvarande och potentiella medarbetare. Ur denna bakgrund har begreppet Employer Branding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på att stärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mest talangfulla medarbetarna. Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ” The Employer Brand Mix” för att hjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare. Modellen är indelad i två grupper, det organisatoriska sammanhanget och det lokala sammanhanget, som innehåller två grupper sex nyckelfaktorer vardera. Syftet med examensarbetet är att analysera sambandet mellan det organisatoriska sammanhanget och det lokala sammanhanget utifrån modellen ” The Employer Brand Mix” . Metod: I den genomförda studien har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts för att samla och bearbeta data. Den empiriska datan har inhämtats med hjälp av enkäter och semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: I den här studien kan man se ett samband mellan arbetet i företagets organisatoriska sammanhang och arbetet i företagets lokala sammanhang. Företag som fokuserar på den externa marknadsföringen av Employer Branding har valt att prioritera arbetet med externt rykte, rekrytering och introduktion samt Team Management. De företag som fokuserar på den interna marknadsföringen av Employer Branding prioriterar att arbeta med på intern kommunikation, företagsledning, Service Support, arbetsmiljö, prestationsbedömningar och Team Management. Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ och en kvalitativ studie om det finns intern och extern Employer Brandings aspekter i hur organisationer sätter upp policys samt hur dessa organisationer arbetar mot att uppfylla policyn i praktiken. Nyckelord: Employer Brand, arbetsgivarvarumärke, image, organisationskultur, Value Propositions, företagsledning och intern kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Jansson, David, and Emelie Wahlén. "Med solen i fokus : En kvalitativ studie om hur Karlstads kommun arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14469.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Gustafsson, Linda, and Emma Wernersson. "Attraktiva fördelar : - en undersökning om en privat organisations arbete med employer branding, arbetsgivarvarumärke och EVP." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25777.

Full text

Abstract:

Ökande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att på så sätt kunna attrahera kompetent personal så att företaget kan bibehålla positionen på marknaden.Studiens syfte har varit att få kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumärket bedrivs, vilka fördelar som anställda uppfattar att en anställning i företaget innebär samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkäter med personalen, 12 enkäter med högskoleklass tillhörande målgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frågor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anställda organisationens EVP? och vad efterfrågar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumärket hos de anställda. Den externa strategin särskiljer dock inte arbetsgivarvarumärket från varumärket, och ett starkt EVP saknas då identitet, profil och image inte överensstämmer.Nyckelord: Arbetsgivarvarumärket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Berg, Lydia, and Filippa Grankvist. ""Starka varumärken får kraft inifrån" : En kvalitativ fallstudie om internkommunikation kopplat till en organisations arbetsgivarvarumärke." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35893.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna uppsats studien är att få djupare förståelse för och kunskap om hur organisationen vi undersökt, hädanefter benämnt som Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna. Metod: Studien är en fallstudie som tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande ansats. Den första delen av empirin samlades in genom två stycken semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med kommunikation och HR inom Organisation X. Den andra delen var en kompletterande enkät riktad till medarbetarna som utformades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med resultat från intervjuerna. Resultat och slutsats: Organisation X använder sig av medarbetarna som kommunikationsstrategi såväl internt som externt för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Majoriteten av medarbetarna har en positiv inställning till X som arbetsgivare. Organisation X arbetsgivarvarumärke kan betraktas som unikt och kanske de allra viktigaste ur ett employer branding perspektiv - majoriteten av organisationens medlemmar uppfattar arbetsgivarvarumärke på ett liknande sätt. Bidrag: Studien bidrar med djupare förståelse för och kunskap om hur Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna. Förslag på framtida forskning: Vidare forskning föreslås studera huruvida chefskapet lever kvar inom en organisation som gjort en liknande omorganisation. Förslag till frågor som vidare studier kan ställa skulle kunna vara: existerar chefskap fortfarande inom organisationen? Om ja, på vilket sätt?
Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding and knowledge of how the organization we study, hereinafter referred to as Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn how this is perceived by the employees. Method: The study is a case study that applies a qualitative research method with an interpretive approach. The first part of the empirical data was collected through two semi-structured interviews with people who work with communication and HR within Organization X. The second part was a supplementary questionnaire aimed at employees that was designed based on the study’s theoretical starting points together with results from the interviews. Result and conclusions: Organization X uses employees as communication strategy both internally and externally to strengthen its employer brand. The majority of employees have a positive attitude towards X as an employer. Organization X employer brand can be considered unique and perhaps the most important from an employer branding perspective - the majority of the organization’s members perceive employer brand in a similar way. Contribution: The study contributes to a deeper understanding of and knowledge of how Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn perceived by employees. Suggestion for future research: Further research is proposed to study whether leadership survives within an organization that has made a similar reorganization. Suggestions for questions that further studies may ask could be: does leadership still exist within the organization? If so, in what way?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Carlén, Matilda, and Emma Röös. "Employer Branding : En organisations arbete med att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke och dess medarbetares stora betydelse." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72430.

Full text

Abstract:

Employer branding är idag av stor vikt för organisationer i samband med arbetet att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke som ska öka möjligheten att attrahera, utveckla och behålla medarbetare. Det handlar om att organisationer idag vill positionera sig som första valet för potentiella medarbetare och skapa associationer till sitt varumärke för att på så sätt öka sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Medarbetare ses idag som organisationers viktigaste resurs och har därför en stor betydelse i organisationers arbete med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke och öka sin attraktivitet. Detta är en kvalitativ studie där vi studerar en kommun som vi har valt att hålla anonym för läsarna. Det som undersöks i studien är hur kommunen arbetar med Employer branding och hur det används för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare i organisationen. Det undersöks även hur medarbetarna upplever organisationen som arbetsgivare samt vad som kan komma att påverka deras känslor och uppfattningar gällande kommunen. Denna kvalitativa undersökningen präglas av samtalsintervjuer och baseras på en abduktiv forskningsansats. Det som har undersökts är följande:

På vilket sätt arbetar kommunen med Employer branding och hur används det för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare? Hur upplever medarbetarna organisationen som arbetsgivare och dess Employer branding arbete? Vilka faktorer kan påverka medarbetarnas känslor och uppfattningar gällande organisationen som arbetsgivare? Studien baseras på ett flertal olika teorier som behandlar forskningsområdet som bland annat Employer branding, Employer value proposition, intern och extern Employer branding, motivation, Human resource development samt rekrytering. Resultatet av undersökningen visar att trots att en organisation har tydliga strategier och tankar kring sitt Employer branding arbete betyder inte det att arbetet genomsyrar hela organisationen och att medarbetarnas upplevelser är detsamma. I studien framkommer det att kommunen har en tydlig tanke kring sitt Employer branding arbete och deras arbetssätt liknar det många forskare förespråkar att ett Employer branding arbete ska se ut. Det framkommer även att det är väl medvetna om medarbetarnas betydelse i arbetet med att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke. I studien framkommer det dock att medarbetarna saknar samma tydliga uppfattningar gällande organisationens arbete, då de inte känner sig lika viktiga som organisationen påstår att de är. Vidare visar studien vilka faktorer som påverkar en medarbetares känslor, uppfattningar och upplevelser gällande organisationen som arbetsgivare som exempelvis det förändringsarbetet som genomförts i kommunen. Under förändringsarbetet upplever medarbetarna brist på inflytande, kommunikation och motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Lindgren, Halje Rebecca, and Nina Carlsson. "Employer Branding: Att attrahera, rekrytera och behålla rätt personal – En kvalitativ studie inriktad på HR:s arbete inom ingenjörsföretag." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26754.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur personer inom HR arbetar strategiskt med Employer Branding för att attrahera och säkerställa behovet av ingenjörer samt hur arbetet påverkar organisationens utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och har intervjuat sammanlagt sju respondenter från tre olika ingenjörsföretag. Utifrån intervjuerna kunde vi genom hermeneutisk analysmetod kombinerat med tematisk analysmetod utvinna fyra huvudteman med tillhörande subteman. Resultatet visar på att företagen arbetar proaktivt med att attrahera och skapa intresse för ingenjörsyrket. Det har framkommit att värderingarna utgör en viktig del för att differentiera företag på arbetsmarknaden och att dessa bör integreras i företagens Employer Branding arbete. Vidare visar studien att arbetet med Employer Branding ska gå i linje med företagets affärsstrategi och mål och att det ska genomsyra hela organisationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Harold, Josephine. "Vem ska kartlägga Sverige? : En fallstudie av Lantmäteriets strategier för ett stärkt arbetsgivarvarumärke." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118063.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att bristen på ingenjörer tvingar företag och organisationer att utforma nya strategier för att särskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna är att attrahera kompetent personal. Ett sätt att attrahera personal är att kartlägga anställdas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer för att utforma ett medarbetarlöfte. Medarbetarlöftet ska återspegla vad organisationen erbjuder en anställd i form av olika förmåner. Ett annat sätt att attrahera personal och stärka sin position är genom kommunikation av sitt arbetsgivarvarumärke via ambassadörer. Studieobjektet i föreliggande uppsats är Lantmäteriet, en svensk myndighet vilken aktivt arbetar med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. De har nyligen utformat medarbetarlöften men är ännu i implementeringsfasen. Deras sedan tre år tillbaka heltidsanställda ambassadörer kommunicerar medarbetarlöftet ute på mässor och event. Syftet med studien var att undersöka Lantmäteriets arbetsgivarvarumärkesstrategier, ambassadörskap och kommunikation av medarbetarlöftet utifrån Nowak och Wärneryds informationskampanjmodell. Modellen alstrar nya synsätt, metoder och aspekter av arbetet med arbetsgivarvarumärket. Studien är av kvalitativ karaktär och primärdata utgörs av djupintervjuer med två HR-specialister och två ambassadörer på Lantmäteriet. Implementeringen och kommunikationen av medarbetarlöftet har enligt undersökningen visat sig vara en framgångsrik strategi. Medarbetarlöftet är attraktivt för arbetstagare men dess abstrakta utformning resulterar i svårigheter att mäta dess effekt. Ambassadörernas kommunikation av medarbetarlöftet har resulterat i fler ansökningar och att Lantmäteriet har avancerat i konsultbolaget Universums ranking över attraktiva arbetsplatser för ingenjörer. Nowak och Wärneryd förespråkar flera tydligt utformade mål för att underlätta arbetet, olika kommunikatörspersonligheter och många olika kommunikationskanaler. Ett konkretiserat medarbetarlöfte, flera olika kommunikatörspersonligheter, uppmaning till att dela budskapet via sociala medier är utvecklingsaspekter Lantmäteriet kan ha i åtanke i arbetet mot att ytterligare stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen skulle även guerillamarknadsföring i form av Minecraft gynna Lantmäteriets vädjan för satsningar på samhällsbyggnad i allmänhet men även indirekt stärka myndighetens position och arbetsgivarvarumärke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rydén, Sara, and Clara Sedman. ""Se upp för avståndet mellan vagn och plattform när du stiger på!" : En kvalitativ fallstudie om arbetsgivares kommunicerade Employer Branding och medarbetares upplevelser i praktiken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48594.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna studie är undersöka arbetsgivarens kommunicerade Employer Brand och medarbetarnas uppfattningar om den förmedlade informationen samt vilka konsekvenser relationen kan leda till. Metod: En kvalitativ fallstudie med en empirisk grund där dataproduceringen har skett via intervjuer. Slutsats: Organisationen vill förmedla utrymme och uppmuntran till utveckling. En dissonans i vad för information som förmedlas och hur det tillämpas i verkligheten skapar besvikelse och omotiverad personal. Utveckling på arbetet sker inom ramen för förutbestämda metoder och regelverk som inte stämmer överens med personalens uppfattning innan anställningen. En stark företagskultur ter sig däremot rädda upp arbetsgivarvarumärket och skapar en homogen grupp som vidare ökar graden av personal som fullföljer sitt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ahne, Gustaf, and Adam Andersson. "EN UTMANING SOM BERÖR ALLA. : n studie om kompetensförsörjning i en inlandsort." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-142428.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle blir det allt tuffare för glesbebyggda inlandskommuner att kunna attrahera och rekrytera personal för samhällsviktiga tjänster. Dessa kommuner måste lägga ner mer resurser på att ha en väl grundad kompetensförsörjningsplan. Genom arbetet med kompetensförsörjning kan kommunerna ge en tydligare bild kring möjligheterna för de som arbetar inom kommunerna. Men vad behöver dessa glesbebyggda inlandskommuner göra för att kunna attrahera människor till kommunen? Och vad kan ett samarbete mellan kommun och näringsliv bidra till gällande kompetensförsörjning?Det huvudsakliga syftet med den här studien är att kunna ge ett underlag för kompetensförsörjning för glesbebyggda inlandskommuner. Den här studien har genomförts i Malå kommun med kommunen och näringslivet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med chefer från både kommun och näringsliv.Studien har visat att marknadsföringen av både Malå kommun och näringslivet som arbetsgivare kan förbättras. Vidare behöver samarbetet mellan kommunen och näringslivet behöver fungera väl för att få en förståelse mellan partnerna. Detta för att tillsammans arbeta ut vad som är bra för Malå kommun.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Karlsson, Sandra, and Emelie Sundqvist. "Hur attraktiv kan en kommun bli? : – En studie om hur Sundsvalls kommun upplever och kommunicerar sitt arbetsgivarvarumärke." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16320.

Full text

Abstract:

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda värderingar, som både dem och deras anställda kan stå för. Detta är något som påverkat organisationerna runt om i världen, de måste lägga mer fokus på att kommunicera dessa värden enhetligt både internt och externt för att framstå som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation är något nyare i offentlig sektor, men har blivit ack så viktigt under de senare åren. Kommuner erhåller många viktiga tjänster med stort värde i samhället vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstå som en eftertraktad arbetsgivare är därför viktigt i många aspekter, bland annat för att kunna attrahera rätt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krävs av den offentliga sektorn för att kunna stå upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien är att ta reda på hur medarbetare som är ansvariga för personalfrågor på Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumärke internt och externt. FRÅGESTÄLLNINGAR • Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare och hur anser de att organisationen uppfattas av omvärlden? • Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumärke har för Sundsvalls kommun? • Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumärke och kärnvärden till potentiella arbetstagare? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare på Sundsvalls kommun. I intervjuerna fick medarbetarna på Sundsvalls kommun möjlighet att beskriva sina personliga erfarenheter och tankar kring kommunens arbetsgivarvarumärke. Resultaten visar att respondenterna på Sundsvalls kommun har skilda uppfattningar om vad ett varumärke är och framförallt vad som karaktäriserar ett starkt varumärke. Respondenterna kommunicerar i dag inte varumärket enhetligt, det finns bland annat ingen tydlig direktion på vilka värden kommunen står för och vad som ska sändas utåt. Respondenterna vet inte riktigt vad kommunen står för, inte heller hur de ska kommunicera det vidare. Resultaten visar att det saknas klara riktlinjer och vägledning som hjälper medarbetarna att dels få förståelse för vilka värden organisationen står för men också för hur de ska bära det med sig i sin vardag både i sitt arbete, men också i sin kommunikation med andra för att på så sätt stärka varumärket. Dock anses ett starkt arbetsgivarvarumärke ha en stor betydelse för Sundsvalls kommun som organisation enligt respondenterna. Ett starkt varumärke skapar kännedom och associationer som gör att människor vill tillhöra organisationen vilket kan vara till fördel bland annat vid rekrytering. Studiens visar att Sundsvalls kommun aktivt måste börja arbeta med de tankar de faktiskt har och kommunicera kommunens värde för att stärka varumärket och då vara med i konkurrensen om framtidens arbetstagare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Högström, Elin. "Intern employer branding : En kvalitativ studie av hur medarbetare skapar förståelse för ett arbetsgivarvarumärke genom intern kommunikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39794.

Full text

Abstract:

Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Intern employer branding innebär hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehållet i arbetsgivarvarumärket till de anställda för att utveckla en arbetsstyrka som är trogen organisationens värderingar och målsättningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förståelse av den egna organisationens varumärke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation. Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare från två organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrån ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgångspunkt som berör kommunikativt lärande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumärket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler på ett flerdimensionellt och tydligt sätt. En betydelsefull komponent för medarbetares möjlighet att skapa förståelse för ett arbetsgivarvarumärke är att arbetsgivarvarumärket genomsyrar företaget. På så vis kan medarbetarna koppla metaforer till de abstrakta innehåll som arbetsgivarvarumärket består av samt finna utrymme för reflektion kring arbetsgivarvarumärkets associationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Sedvallsson, Malena, and Elin Andersson. "Slaget om spetskompetensen : En kvalitativ studie om hur företag kan arbeta med employer branding för att attrahera teknologstudenter." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166966.

Full text

Abstract:

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter. Resultaten i undersökningen visar varför dessa företag anser det vara viktigt att arbeta med employer branding, hur utformandet av deras arbetsgivarvarumärken har skett och hur bilden av dem ser ut idag, samt hur de kommunicerar ut sina arbetsgivarvarumärken. Resultatet visar också vad teknologstudenter har för krav och förväntningar på arbetets innehåll, arbetsvillkor och arbetsmiljö, samt hur de bildar sig en uppfattning om potentiella arbetsgivare. Några av de slutsatser som dras är att det är viktigt att ha ett unikt men samtidigt internt förankrat och sanningsenligt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivavarumärket bör också stämma överens med det övergripande "brandet" samt med den globala bilden av företaget om det nu finns någon sådan. Gällande kommunikationen av arbetsgivarvarumärket är det fördelaktigt att ha en balans mellan generell kommunikation med bredare träffyta och mer detaljerad kommunikation riktad till specifika grupper. Det är också viktigt att prioritera kvalitet framför kvantitet i valet av aktiviteter. Slutligen kan det konstateras att den mest effektiva kommunikationen är när de anställda pratar gott om företaget som arbetsgivare inför vänner och familj.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Andersson, Felix, Isaksson Daniel, and Krunic Jelena. ""Employer Branding i kommunal verksamhet"." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28589.

Full text

Abstract:

Vilka möjligheter och utmaningar är centrala för kommunal verksamhet i arbetet att skapa ett attraktivt Employer Brand? De största utmaningar som under studiens gång har upptäckts påverka kommunala verksamhetens arbetsgivarvarumärke i negativ riktning, är främst allmänhetens okunskap och de myter som finns om kommuner. För att effektivt kommunicera bör organisationen veta vem som är mottagaren, detta är en utmaning i en verksamhet som innefattar nästa alla demografiska aspekter. De bör därför försöka hitta gemensamma nämnare bland de personer som de vill attrahera, det behöver inte vara yrket utan värderingarna som är det centrala. Nästa utmaning som har identifierats är att skapa ett gemensamt lärande mellan kommunerna genom en gemensam medarbetarenkät.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Isaksson, Robert, and Jonatan Spector. "Attrahera Generation Y : En studie om hur Karlstads kommun kan attrahera framtidens arbetare." Thesis, Karlstads universitet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13563.

Full text

Abstract:

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigare forskning och redogör för relevanta begrepp inom området, däribland Employer Branding och Generation Y. Resultatet av vår studie visar vad som är attraktivt i arbetet för Generation Y och vi sammanfattar detta i de fem kategorierna; mening, möjligheter, trygghet, social interaktion och kommunikation. Det är emellertid viktigt att tänka på att det inom detta område finns begränsat med tidigare forskning. Detta betyder att det inte är helt oproblematiskt att generalisera en hel generation, vi ser också ett behov av ytterligare forskning om Generation Y.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Alexandersson, Mimmi, and Sofi Fridland. "Jag är mitt arbete : En undersökning om identitet inom Employer Branding." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-244322.

Full text

Abstract:

En av de senaste trenderna inom Employer Branding är att arbetstagare vill kunna identifierasig med sin arbetsgivare. I ett allt mer hårdnande arbetsklimat är det viktigt att arbetsgivareförstår vad potentiella arbetstagare efterfrågar, för att öka förutsättningarna att skapalångsiktigt hållbara relationer och minska risken för ohälsa. Studien syftar till att undersökahur ekonomistudenter kan ta ställning till huruvida de vill identifiera sig med en potentiellarbetsgivare. Detta genom att se vilka aspekter och vilken typ av information som är avgörande för deras ställningstagande. För att kunna göra detta har 12 ekonomistudenterintervjuats och studien bygger på socialkonstruktivismens definition av identitet och densenaste forskningen inom Employer Branding. Resultatet visar att kultur,utvecklingsmöjligheter och arbetsgivarens rykte är av stor betydelse och studenterna önskaren mer transparent och nyanserad bild av arbetsgivaren. De lägger stor vikt vid Word-of-Mouth och det personliga mötet med befintliga arbetstagare i en organisation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Undebjörk, Anna, and Linda Nilenstrand. "En kartläggning av ett företag som arbetsgivare ur ett internt perspektiv : en kvantitativ och kvalitativ undersökning av identitet och profil." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71236.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur medarbetarna uppfattar ett företag som arbetsgivare.Syftet var även att kartlägga hur företaget vill uppfattas som arbetsgivare. Teoretiskt underlag i formav sju värdepropositioner användes för att mäta medarbetarnas uppfattning av företaget somarbetsgivare samt hur viktiga var och en av de sju värdepropositionerna var för medarbetarna. Genomatt använda en kvantitativ enkätundersökning undersöktes medarbetarnas uppfattning av företagetsom arbetsgivare i fråga om var och en av de sju värdepropositionerna. Genom enkätundersökningenundersöktes även hur viktiga var och en av de sju värdepropositionerna var för medarbetarna. Enöppen semistrukturerad intervju användes för att kartlägga hur företaget vill uppfattas somarbetsgivare av medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna skattade samtligavärdepropositioner högt vilket tyder på att alla värdepropositioner finns inom företaget i storutsträckning. Samtliga värdepropositioner ansågs även som viktiga av medarbetarna. Genomintervjun framkom det att ETHOS (Engagemang, Trygghet, Hållbarhet, Omtanke och Samverkan)är de faktorer som genomsyrar hela företagets verksamhet och som de vill bli associerade med somarbetsgivare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ingman, Rebecca, and Theodora Grigoriadou. "Ett bra avslut. : En intervjustudie om tidigare anställdas upplevelser av employer branding i ut-fasen av kompetensförsörjningsprocessen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446461.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte har varit att undersöka arbetstagares upplevelser av employer branding hos den tidigare arbetsgivaren vid avslutad anställning och efter avslutad anställning. Employer branding står för arbetet med, och utövandet av implementerade strategier för att främja arbetsgivarvarumärket. För att besvara detta syfte användes två frågeställningar om hur arbetstagarna upplevt uppsägningen och hur de upplevt sin relation till arbetsgivaren efter uppsägning. Materialet för studien bestod av transkriberingar från åtta stycken tematiska intervjuer med respondenter som nyligen genomgått en uppsägning hos en arbetsgivare. Intervjuerna var semistrukturerade och hade således utrymme för följdfrågor. Materialet bearbetades genom kvalitativ analysmetod där flera teman identifierades och analyserades med hjälp av teoretiska utgångspunkter om employer branding. Resultatet visade att upplevelsen av uppsägningen var förankrad i om arbetsgivaren motsvarade arbetstagarens förväntningar av uppsägningen eller inte. Uppsägningens art påverkade viljan till en fortsatt relation hos arbetstagarna, och hur en eventuell relation såg ut. Hur uppsägningen gick till, och hur relationen såg ut, hade inflytande på arbetstagarens generella uppfattning av arbetsgivaren. Detta då arbetstagarens vilja att återanställas eller rekommendera arbetsgivaren utgjordes av hur de upplevt uppsägningen. Utifrån teoretiska utgångspunkter om employer branding är det studiens konklusion att tidigare arbetstagares upplevelser vid uppsägning och vidare uppfattning av organisationen har påverkan på arbetsgivarvarumärket och organisationens tillgång till framtida kompetens. Nyckelord: employer branding, uppsägning, kompetensförsörjning, arbetsgivarvarumärke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Backman, Sofia, and Davidson Sara. "Employer Branding - framtidens varumärke? : En studie om hur företag strategiskt arbetar med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumärke." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24438.

Full text

Abstract:

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumärke – Employer Branding? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer även att jämföra om strategierna skiljer sig åt mellan företag som är verksamma inom olika branscher. Metod: För att genomföra uppsatsen används en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mål. De deltagande företagen i denna studie är företag X, Hi3G Access och Systembolaget. Där intervjuer genomfördes med ansvariga för företagets employer branding arbete. Slutsats: Det finns likheter och skillnader i de deltagande företagens strategiska employer branding arbete gällande kommunikation, segmentering samt mål. Studien visar inga empiriska bevis för att strategierna skiljer sig åt på grund av att företagen är verksamma inom olika branscher. Skillnaderna i företagets strategier kan bero på att de befinner sig i olika stadier med sitt employer branding arbete. Oavsett vilken bransch företag är verksamma i visar studien på att företagen upplever ett ökat behov av att arbeta med employer branding.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Back, Emma, and Tova Pettersson. "På väg mot ett starkare Employer brand : En kvalitativ studie om tjänstemän och företagslednings upplevelse av Norrmejeriers arbetsgivarvarumärke." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-128539.

Full text

Abstract:

Idag när det har blivit minst lika viktigt att konkurrera om anställda som att konkurrera om kunder, måste arbetsgivare skilja sig från mängden för att ses som en attraktiv arbetsgivare hos sökande och nuvarande anställda. Syftet med denna studie har varit att höra hur tjänstemän, på två olika arbetsplatser i Umeå, samt företagsledningen upplever företagets arbetsgivarvarumärke. En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Fokus lades på att undersöka deltagarnas upplevelse kring organisationskulturen och arbetsgivaren i stort, eftersom det är faktorer som går under begreppet arbetsgivarvarumärke. Tillvägagångssättet har varit att samla in material genom semistrukturerade intervjuer med 14 anställda inom företaget, som sedan har analyserats med en Hermeneutisk analysmetod i syfte att förklara, tolka och förstå informanternas upplevelser. Det resultat som framkommit har visat på att det kan skilja sig mellan grupperna vi undersökt men överlag uppfattas arbetsgivarens varumärke vara positivt, dels för att de är verksamma lokalt samt har bra värderingar. Det har däremot framkommit att man kan ha olika förutsättningar till karriärmöjligheter, ledarskap och god kommunikation, beroende på vilken roll man har och vilken utav arbetsplatserna man arbetar på. Det framgår även att det finns en gemensam värdegrund inom företaget som många utav informanterna relaterar till men att det däremot finns utrymme för utveckling inom vissa områden i företaget. Företaget är i början av sitt arbete med Employer branding och därför blir denna studie en god start i deras arbete med att spegla en, enligt tjänstemännen, sanningsenlig bild av företaget. På detta sätt får arbetsgivaren en bild av deras upplevelser och kan på så sätt attrahera, utveckla och behålla anställda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Mattusch, Angelika, and Emma Björkman. "Att attrahera och behålla generation Y som medarbetare : En kvalitativ studie om arbetsgivarvarumärken inom offentlig sektor." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36146.

Full text

Abstract:

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare. Studiens resultat visar att meningsfullhet, utveckling, trygghet samt kommunikation är fyra olika områden som den offentliga sektorn kan arbeta utifrån i sitt arbetsgivarvarumärket gentemot generation Y.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Bloom, Oskar, Emma Filipsson, and Joakim Ahlmén. "If the company is good, people need to know it : En studie om marknadskommunikationens påverkan på arbetsgivarvarumärket." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-66809.

Full text

Abstract:

Titel: Om företaget är bra, behöver folk få veta om det Författare: Emma Filipsson, Joakim Ahlmén och Oskar Bloom Handledare: Dan Halvarsson Nivå: Enterprising & Business Development, Examensarbete (kandidat) 15 hp Nyckelord: Arbetsgivarvarumärke, marknadskommunikation, associationer, attraktionskraft, potentiella arbetstagare. Bakgrund: Bilden av ett arbetsgivarvarumärke ger ett resultat om vilken attraktionskraft en arbetsgivare har. Bilden formas beroende hur associationerna ser ut mot arbetsgivaren och marknadskommunikationen blir ett verktyg för att kunna påverka potentiella arbetstagares uppfattning om ett arbetsgivarvarumärke. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur marknadskommunikationen påverkar attraktionskraften gentemot en arbetsgivare. Metod: Studien är kvalitativ med en konstruktionistisk ståndpunkt och en hermeneutisk kunskapssyn. 13 semistrukturerade intervjuer utfördes där ett exempelföretag användes för att möjliggöra en konkret relation mellan arbetsgivarvarumärket och marknadskommunikationen. Urvalet bestod av universitetsstudenter som gick sista året och sedan kom att bli potentiella arbetstagare. Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av de 13 intervjuer som utfördes där olika aspekter från respondenterna presenteras. Slutsats: När den interna och externa marknadskommunikationen inom ett företag inte överensstämmer uppstår ett gap. Desto större gapet är desto mindre attraktivt uppfattar potentiella arbetstagare en arbetsgivare. Den interna marknadskommunikationen är mest trovärdig och därför måste företag arbeta med den för att skapa positiva associationer och sedan låta den externa kommunikationen bekräfta vad den interna förmedlar.
Title: If the company is good, people need to know it Authors: Emma Filipsson, Joakim Ahlmén & Oskar Bloom Tutor: Dan Halvarsson Keywords: Employer brand, market communication, associations, attractiveness, potential employees. Background: The image of an employer brand gives a result of what attractiveness the employer has. Depending of how the associations are too an employer will shape the image and the market communication could be used as a tool to affect the potential employees perception of an employer brand. Purpose: The purpose of the study is create understanding about how the market communication affects the attractiveness of an employer. Method: The study is qualitative with a constructionist position and a hermeneutic view. 13 semi-structured interview were made and a company was used as an example to enable a concrete relationship between the employer brand and the market communication. The sample was last year university students that later became potential employees. Empirical data: The empirical data is a summary of the 13 interviews that were conducted and where different aspects are presented. Conclusion: When the internal and external market communication within a company do not conform a gap is created. The larger the gap is the less attractive potential workers perceive an employer. The internal market communication is most reliable and to create positive associations companies have to work with the internal communication and let the external market communication confirm what the internal communicates.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Segerbäck, Elin, and Carolina Wåhleman. "Arbetsgivarvarumärkets betydelse : -för ett varuproducerande företag på landsbygden." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34210.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att genom ett medarbetarperspektiv få en fördjupad förståelse för konceptet arbetsgivarvarumärke och vad som uppfattas attraktivt i ett varuproducerande företag på landsbygden. För att uppnå syftet har ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har skett med både tjänstemän och kollektivanställda. Dessutom användes företagets medarbetarenkäter för att generera ett rikare datamaterial. Studien bidrar till förståelsen att arbetsgivarvarumärkeskonceptet kan användas i ett varuproducerande företag på landsbygden. Resultatet visar att företaget är unikt genom att de är en av få arbetsgivare på orten samt att de erbjuder branschunika arbetstider. Vidare visar resultatet att företaget är attraktivt av anledning att de erbjuder trygga anställningsförhållanden i en trivsam och säker arbetsmiljö. Dessutom erbjuds utvecklings- och karriärmöjligheter, tillfredställande kollegiala relationer och en familjär atmosfär. Resultatet visar även att arbetslivsbalansen och relationen till chefen är attribut som värderas, trots att dessa inte nämndes spontant av respondenterna. Studiens resultat påvisar även en skillnad mot tidigare forskning, att förmåner i form av lön inte har någon större påverkan på attraktiviteten så länge de basala behoven tillfredsställs.
The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the concept of employer brand and what is perceived as attractive in a manufacturing company in the countryside through an employee perspective. To achieve the purpose, a qualitative method choice with semistructured interviews has been used as a data collection method, where the interviews have been conducted with both chiefs and coworkers. In addition, the company's employee surveys generated a richer data material. The study contributes to the understanding that the employer brand concept can be used in a manufacturing company on the countryside. The result shows that the company is unique because it is one of few employers in the area and that they also have unique working hours. Furthermore, the company is attractive because of the secure employment conditions in a pleasant and safe work environment. In addition, the employer offers development and career opportunities, satisfactory relationship between colleagues and a familiar atmosphere. The results also show that the work life balance and relationship with the manager are attributes that are valued, even though these were not spontaneously mentioned by the respondents. This study also displays a distinction towards previous research that benefits in the form of pay have no major impact on attractiveness as long the basic needs are satisfied.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Erlandsson, Johanna, and Charlotte Gårlin. "Om man bara öppnar en dörr, finner man femton miljoner andra dörrar : En studie om hur chefer vid IKEA Jönköping uppfattar arbetsgivarvarumärket." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Livslångt lärande/Encell, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20222.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks chefers uppfattning om vad som attraherar, behåller och utvecklar dem med deras arbete. Syftet är att analysera deras uppfattning av IKEA som arbetsgivarvarumärke samt se hur uppfattningen förändras under deras anställningstid. Bakgrunden till studien baseras på samspelet mellan individ och organisation samt forskning om begreppet arbetsgivarvarumärke. Studien genomförs med en kvalitativ metod och en konstruktionistisk ontologisk utgångspunkt. Empiri samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med chefer på IKEA Jönköping. Vilken sedan analyserades med inspiration av en fenomenografisk utgångspunkt för att finna variationer av uppfattningar. I resultatet urskiljs skillnader i hur cheferna uppfattar arbetsgivarvarumärket i de tre faserna attrahera, behålla och utveckla. Cheferna attraherades av försörjning, anställningstrygghet och personlig utveckling. Deras uppfattning om arbetsgivarvarumärket är i dag mer samstämmig där fokus ligger på organisationskultur och utveckling. Inför framtiden uppfattar respondenterna möjligheten till utveckling som en viktig del av arbetsgivarvarumärket. Genom att samla arbetet kring attrahera, behålla och utveckla personal stärks arbetsgivarvarumärket. Detta är något som kan förtydliga Human Resource avdelningens roll i organisationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Ljung, Oskar, and Michael Åkesson. "Employer branding : Hur kan företag vinna kriget om talang?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16721.

Full text

Abstract:

Idag är varumärken några av de mest värdefulla resurser företag har, och dessa har utvecklatsfrån att särskilja likartade produkter till att även särskilja platser, människor och företag. Nuapplicerar även företag varumärkesaktiviteter för att särskilja sina egenskaper som arbetsplatsför att kunna attrahera de bästa medarbetarna samt att behålla sina befintliga; detta arbetekallas employer branding och är vad denna studie behandlar. Syftet med föreliggande studievar att undersöka hur företag genom fördjupad kunskap kring vad ekonomistudenterefterfrågar kan anpassa sina employer brands för att bli en employer of choice. För att kunnabesvara syftet har två undersökningar genomförts. I den första studien, som var av kvantitativkaraktär, har 206 ekonomistudenter besvarat en enkät bestående av 19 olika faktorer som devärderat; dessa faktorer var egenskaper och attribut som en arbetsgivare kan erbjuda. Dennaenkät har även tre svenska företag besvarat; där de angav vad de tror att ekonomistudenterefterfrågar. Den andra undersökningen, som var av kvalitativ karaktär, var intervjuer somgenomfördes med de tidigare nämnda företagen för att ta reda på hur dessa arbetade medemployer branding.Resultatet från enkäterna har analyserats på ett kvantitativt sätt både separat och kombineratmed varandra. Med hjälp av diagram samt en tabell har en överskådlig bild skapats över hurpass viktig varje faktor var, både ur studenternas och företagens perspektiv. Sedan har dessajämförts med varandra för att ge en tydlig bild över hur de skiljde sig åt samt vilka likheter dehade. Resultatet visade att studenterna värdesatte intressant och meningsfullt arbete,karriärmöjligheter samt trevliga arbetskamrater; dessa stämde överens med företagens tro omvad ekonomi-studenter efterfrågade. Faktorer som skiljde sig åt var bland andra fastanställning och anställningstrygghet. Intervjuerna som genomfördes med de tre företagenanalyserades på ett kvalitativt sätt där data erhållen från dessa sattes i relation till denteoretiska referensramen; i analysen framkom både skillnader och likheter mellan dessa.Genom undersökningarna har det identifierats att företag arbetar mer och mer med employerbranding samt att de trodde att det kommer få ökad betydelse i framtiden. Genom denkvantitativa undersökningen har slutsatser dragits kring att det fanns både skillnader ochlikheter mellan ekonomistudenternas och företagens syn på vad som ansågs vara en attraktivarbetsgivare. Med hjälp av en fördjupad kunskap kring vad som värdesätts avekonomistudenter finns avslutningsvis förslag och synpunkter på hur företag kan organiserasina employer branding-aktiviteter.
Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Weiderstål, Daniel, and Marcuz Källqvist. "Employer Branding idag : Attraktivitet genom sociala medier." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21799.

Full text

Abstract:

The use of social media has during the last couple of years increased and is now a major part of most of the organizations marketing strategies. But how does this fit with the Employer Branding strategies? And how does this affect the organizational attractiveness as an employer? These were two of the questions we wanted to examine and analyze. In order to answer these questions, we conducted interviews with six different companies divided into 3 subgroups. The intention of this was to get a wider perspective of how the implementation of social media in the Employer Branding could work. And could this change the recruitment process? What we could see afterwards is that more time is spent on taking references online through social media sites. Some say it is more honest than the traditional references that the candidate got to choose. Other conclusions that we could find was that it is important to use social media in todays market but it is crucial to use it in a proper way. Companies must form a strategy based on their Employee Value Proposition in order to reach the wanted receivers using social media. It is also important that the Employee Value Proposition is based on the companies’ corporate values.
Titel: Employer Branding och sociala medier – den moderna tidens ARUBA Författare: Daniel Weiderstål och Marcuz Källqvist Handledare: Mårten Hugosson Examinator: Karl W Sandberg Program: Högskolan Dalarna, Personal- och arbetsliv, vårterminen 2016 Ämne: Examensarbete för kandidatexamen inom Personal- och arbetsliv, 15 hp Nyckelord: Employer Branding, attractiveness, sociala medier, rekrytering, retention, arbetsgivarvarumärke Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att som arbetsgivare skapa attraktivitet genom arbete med Employer Branding och hur det utförs inom utvalda svenska organisationer. Detta speciellt med avseende på hur sociala medier används som verktyg och hur detta påverkar rekryteringsprocesser Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär där vi utfört en fallstudie. Sedan har det empiriska materialet analyserats med den utvalda litteraturen Empiri: Den empiriska datainsamlingen har utförts i form av sex semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna representerar sex olika organisationer inom tre olika sektorer; tjänsteproducerande, varuproducerande samt landsting Slutsats: Studiens slutsats är att analyserade svenska organisationer använder sociala medier i sitt arbete med Employer Branding och för att attrahera kompetens. Hur detta utförts skiljer sig dock mellan organisationerna som deltog. Dessutom betonas inledningen och avslutningen av kompetensförsörjningen och att det är viktigt att lägga vikt vid dessa delar för att skapa konkurrensfördelar i arbetet med Employer Branding. Organisationer i Sverige måste också utforma en konkret strategi i sitt arbete med Employer Branding med syfte att kommunikationen via sociala medier når ut till den önskade målgruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Isojoki, Jenny. "Konsten att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke : En kvalitativ studie av tjänsteföretag och deras arbete för att bli attraktiva arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96000.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Enoksson, Emma, and Klara Ördell. "Välkommen till klubben : En kvalitativ studie om Försvarsmaktens marknadskommunikation." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30386.

Full text

Abstract:

Problemformulering och syfte: Statlig marknadsföring är något som blir allt vanligare i samhället. I Sverige är detta något som bland annat kan ses hos Försvarsmakten, vilka sedan avskaffandet av värnplikten år 2010 lagt hundratals miljoner på direkt marknadsföring genom bland annat reklam och sponsring. Detta har både fått kritik för att bland annat påverka statens trovärdighet negativt, medan kampanjerna i vissa sammanhang också hyllats och beskrivits som “genidrag”. Förekommandet av dessa skilda åsikter påvisar en tydlig komplexitet i frågan om statlig marknadsföring, vilken också kan tolkas ha en påverkan på myndigheternas legitimitet. Vidare är statlig marknadskommunikation även något som kan ses influera den relation och uppfattning medborgarna får av myndigheter och samhället i stort. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka marknadskommunikationsstrategier Försvarsmakten som statlig myndighet använder sig av i sina reklamkampanjer, samt vilka budskap dessa producerar. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en retorisk analys utförts för att tolka det empiriska materialet. Även samtalsintervjuer av informantkaraktär med personer insatta i det analyserade materialet har nyttjats för att komplettera den retoriska analysen, och för att få en bättre förståelse för syftet samt tankegångarna bakom Försvarsmaktens marknadsstrategi. Huvudresultat: Studien visade att Försvarsmakten främst använder marknadskommunikationsstrategier som syftar till att bygga upp ett varumärke som kompetent samhällsaktör och för rekryteringsmålgruppen intressant arbetsgivare. Detta yttrar sig i att Försvarsmakten genom sin marknadskommunikation associerar sig till egenskaper rörande demokratiska och nationella ideal, fysisk kompetens och en stark gemenskap inom organisationen, samt genom producerandet av retoriska budskap som kan ses ge uttryck åt detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Bladh, Cecilia, and Cindy Bråtenfeldt. "Projektet som skapade ett vi : En fallstudie om Karlstads kommuns projekt att stärka arbetsgivarvarumärket." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36283.

Full text

Abstract:

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om att starta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform. Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationer kan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande och framtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare, projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat. Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser: 1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen, vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete. Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas. 2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommuns employer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom att de lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer branding är ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också till att förändringen inte går för fort. 3. Utifrån projektet skapades inte bara en enhetlig kommunikation utan också en känsla av ett vi. Detta genom att nya arbetssätt och rutiner infördes. Projektgruppen skapade ett vi genom materialet de tog fram i projektet. Sättet de tog fram materialet på, bidrog också till ett vi eftersom employer branding även går ut på att utveckla en gemenskap för organisationen och medarbetarna i den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Charlotta, Ödling, and Beatrice Nilsson. "Arbetet med arbetsgivarvarumärken för att tilltala tillfällig arbetskraft : Upplevelser från tillfällig arbetskraft." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173941.

Full text

Abstract:

Konkurrensen och transparensen på arbetsmarknaden har ökat och det blir därmed allt viktigare för företag att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft. I och med gig-ekonomins framväxt har det även skapats en ny trend på arbetsmarknaden, där allt fler väljer att arbeta under tidsbegränsade anställningsformer. Den ökade konkurrensen, transparensen och användningen av tillfälliga anställningsformer är förändringar på arbetsmarknaden företag måste ta hänsyn till och bidrar till utmaningar företag möter i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft med olika anställningsformer. I och med dessa förändringar på arbetsmarknaden finns skäl för forskning som tar ett helhetsgrepp kring arbetet med arbetsgivarvarumärken mot tillfällig arbetskraft. Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar företag möter gällande deras arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. För att besvara studiens syfte har vi undersökt hur tillfällig arbetskraft upplever företags arbete med sitt arbetsgivarvarumärke. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar som konsulter inom högkomptensområden. Intervjuerna utgick från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom arbetsgivarvarumärken med vissa förbestämda teman, men som också gav utrymme för respondenterna att leda in intervjun på andra områden. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats i koppling till relevanta teoriområden för att nå studiens slutsatser. Studien visar på fyra övergripande utmaningar företag möter i arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. Företag möter en utmaning i att ha kontroll över den information som finns att tillgå för tillfällig arbetskraft innan uppdraget, dels via företagets egna kanaler men också via ambassadörer. Företag möter även utmaningar gällande att ha effektiva lösningar för att den tillfälliga arbetskraften ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt inom den tidsram som finns till förfogande, detta är kopplat till deras introduktion, företagets kultur samt relationer på företaget. Det finns också en tvetydighet kring hur stort ansvar företag har för den tillfälliga arbetskraften vilket leder till en utmaning för företag att förstå hur dessa otydliga förhållanden påverkar hur företag ska arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen möter företag också en utmaning kopplad till deras strategiska arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft, gällande vad det ska innehålla samt att inte förlita sig på att enskilda fast anställda ser till att tillfällig arbetskrafts upplevelse av företaget blir bra. Baserat på dessa slutsatser presenteras rekommendationer för företag att använda sig av i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft både internt och externt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Rönnkvist, Lisa. "Bland feeds & tweets : svenska företags användande av sociala medier i arbetet med arbetsgivarvarumärket." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9542.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare. Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt. Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse. Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag.
The aim of the study was to describe and analyze how many of Sweden’s 50 largest companies that use social media as a tool for employer branding towards potential applicants, and how these types of social media are being used. It is a descriptive research that uses multiple research methods, including both quantitative and qualitative methods, to reach the aim of the study. The result shows that employer branding through social media is so far quite uncommon amongst the 50 largest companies in Sweden. Only 18 of these companies are using some kind of social media in this purpose, and when it comes to those companies that only target students it is only 4 out of 50 companies. But it is continuously developing, both consider the number of companies using social media and how they are using it. The different types of social media gives different opportunities, which are supporting previous research who claims that the best result in attracting talent is to use multiple recruitment activities. A suggestion for future research is to do a similar study next year to see the development. Also a causal research should be done to explain if and how social media can contribute to a stronger employer brand. This is the first descriptive research in this subject that studies a large number of Swedish’ companies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Palmkvist, Sigrid, and Louise Wöllner. "Mycket snack och lite verkstad i byggbranschen? : En kvalitativ studie om hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169149.

Full text

Abstract:

Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Arbetsgivarvarumärke'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles