Academic literature on the topic 'Arbetslinje'

Arbetslinjen ska uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden för att säkra den sociala tryggheten och för att individen inte ska riskera utanförskap. I denna artikel analyseras kvinnors och mäns arbetslöshet i en social och regional kontext. Social trygghet, risk och vikten av sociala nätverk är centrala för analysen.

Arbetslinjen som en central strategi vid rehabilitering av långtidssjuka skapar problem för vissa invandrarklienter. Problemen beror på att skillnader i synsätt mellan försäkringskassans handläggare och klienten leder till att konfliktfyllda situationer uppstår. En hypotes som artikeln frambringar är att ju fler >komplicerade invandrarärenden< handläggaren handhar, desto mer problematiska upplevs invandrarärenden generellt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp. Avskiljandereglerna bygger på rådande föreställningar om arbetsmoral och arbetsetik och finns i de lagar och regler som socialsekreterarna är ålagda att följa. Resultatet av studien visar att det finns utrymme för variation i beslut inom ramen för det individuella handlingsutrymmet och att det till stor del kan hänföras till de krav som ställs på klienten avseende att söka arbete. Dessa arbetskrav har även visat sig göra det svårare att fatta beslut och att kraven på vad som förväntas av klienten blir otydliga. Det har också visat sig att lagstiftningen på många sätt uppmuntrar till bedömningar av moralisk karaktär och att detta kan leda till olika dilemman.

This study examines the view of the people, unemployed in the city of Växjö during the period from 1820 to 1860. The focuses are on the perspective in which these people where seen by the municipal executive board in the city of Växjö.   The result of this study shows that the rulers had a conservative wiev of them who were unemployed. Usually, the meaning was that their situation was only caused by their own laziness. Starting “Workinghouse” was the best way solving the problem with them who were unemployed, was the common opinion in the view of the rulers.

Långtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden.   Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital. Utifrån detta söks svar på frågorna: På vilket sätt upplever de arbetslösa att åtgärdsprogrammen bidrar till att minska utanförskapet? På vilket sätt upplever de arbetslösa att åtgärdsprogrammen underlättar för dem att ta sig in på arbetsmarknaden? Skiljer sig upplevelserna åt mellan de arbetslösa som har gymnasieutbildning och de som har universitetsutbildning?   Resultatet visar att ett användbart utbildningskapital förbättrar både upplevelserna och resultaten av åtgärdsprogrammen. För deltagare utan värdefulla kapitaltillgångar upplevs åtgärdsprogrammen snarare stigmatiserande och som en inlåsningsmekanism där ett beroende av lönesubventionen skapas. Enligt intervjupersonerna skulle man kunna hävda att många arbetsgivare utnyttjar situationen för att få billig arbetskraft, samtidigt som de med lägre utbildning använder åtgärdsprogrammet som sin enda möjliga konkurrenskraft. Ett förslag på förändring som denna uppsats pekar mot är därför att utöka möjligheterna för de utan värdefullt kapital att utbilda sig. På så sätt skulle förhoppningsvis en möjlighet att förändra sin situation och samtidigt undkomma utanförskapet skapas.

When analysing what the concept of work has meant historically in Sweden, acomplex image of shifting meanings emerge. Labour has been given meaning andvalue to the individual as a tool of empowerment and self-reliance and to society asa way of financing the welfare state. There has also been a conflict in how to besthandle those who fall outside of the norm of labour. The history of the SwedishNew Work Strategy is a history of conflict regarding whose responsibility it is toensure the wealth and wellbeing of the persons in unemployment or on sick leave:the state, or the individual. In this study, we use Carol Bacchi’s (2009) method fordiscourse analysis to critically analyse how labour, unemployment and sick leaveis represented in documents from two governmental agencies with close ties to boththe state, the labour market, and the individual. We conclude that the currentdiscourse surrounding labour, unemployment and sick leave is centred around theNew Work Strategy and the norm of labour. The individual is categorised as apassive recipient of the governmental agencies’ programmes. The individual isrepresented as needing to be disciplined and controlled, shaped, and conformed tothe ideal of being employable and having the ability to work full time. The goals ofthe governmental agencies are represented to be minimising the usage of sick leavebenefits or unemployment benefits. Labour is also portrayed in the documents asthe only way of financing the welfare state, and as the foremost solution to socialexclusion. Analysing how problems with unemployment and sick leave isrepresented leads to realising that the language we use may construct and constrictthe way we as individuals and as social workers understand social problems. Thiscreates possibilities of thinking differently about what social problems arerepresented to be and how best to handle them.

The subject of this study is the “work strategy” (arbetslinjen); the idea that work and active measures are preferred over cash benefits. The aim of the study is to investigate why the work strategy, which has been almost undisputed for nearly a century, has had widely changing contents over the years, what measures have been taken and which groups have been included. It also attempts to find out whether there is a correlation between unemployment rates, society and the different aspects of the work strategy. The study is conducted as an idea analysis, mainly of dissertations on the work strategy and public inquiries, and covers five time periods from the 1920’s until today. The theoretical framework is primarily founded on Randall Collins’ theory of morality, social rituals and group solidarity, but also on Erving Goffmans stigma theory.   The investigation shows, among other things, that the demands upon the unemployed and the aspects of the work strategy vary according to the unemployment rates. In the light of Collins’ theory high unemployment can be seen as a threat to the group morality, as there is then a greater risk of free-riders. It is moral to work and unmoral to receive cash benefits. To make themselves worthy of the benefits and show morality the unemployed must prove their willingness to work by accepting assigned tasks; measures, which are more characterized by control and discipline during times of high unemployment rates. These measures can be seen as social rituals which serve mainly to strengthen the group’s morality and solidarity. There are stratifications from how moral the individuals act. Working leads to high esteem in society, while unemployment implicates a stigma, as the norms of society are not reached.

When Sweden was hit by the massunemployment of the 1920s the preferred way of distributing the help to the unemployed was to engage them in publicly financed and run relief works. This dissertation investigates why the work approach made such a strong imprint on the Swedish unemployment policy. It also analyses why the work approach, viewed as a social political measure, to understand how it structured national, local and individual conditions. In previous research there has been a tendancy to treat the work approach as the only natural way to handle unemployment. A comparison with the British case has shown that there clearly existed other ways of dealing with the problem of unemployment, and hence that the work approach should be viewed as a deliberate chiose. The study has also shown that existing institutional arrangements do not in any binding way stake out the course for future policies, and that the conditions for adopting the work approach was not any more favourable in Sweden than in Britain. The explanation suggested here is that the unemployed was looked upon with greater mistrust in Sweden than in Britain. The study shows that the work approach was designed to enforce norms and values connected to work ethics, self-support and gender. To enforce the norm of self-support it both discouraged people from seeking help, with low wges and strict conditions, and by putting them to work if they did. To enforce the norm of the male breadwinner the relief jobs were reserved mainly for male breadwinners, and women were excluded from the eligibility to appaly for unemployment support. In spite of the National Unemployment Commission's rather stron hold over the work approach, much of the implementation was left to the local authorities. This rendered them a certain amount of freedom of action, which put them in a difficult position. The local authorities had to balance long term economic goals and short term immediate needs, they had to carefully weigh the interests of different preassure groups against national, local and individual interests. Despite the powers of the Commission it was very much up to each local council to decide what the experiences of the unemployed would be. People were, by the unemployment authorities, assigned to three main categories: unemployed deemed undeserving, those on cash support and the relief workers. Creating different categories meant that the unemployed were split up, and made it very difficult to organise the unemployed to a powerful opponent to the authorities. The dissertation has shown that the social dimension is important in addition to the economical and political if you want to understand the choice and effekts of the work approach. It has also shown that it was a choice made in spite of prevailing conditions. Finally it suggests that the creation of the work approach was the really ground breaking move in the unemployment policies of the inter.war period, and that the "new" policy of the 1930s, with relief salaries paid according to negotiated rates, was rather a minor revision of the existing polcy. The main reason for the relief works in 1930s, as well as in teh 1920s, was to test the willingness to work. the aim of the work approach was to get the unemployed to take a job at any cost, and the primary method to achieve thi goal was to put the unemployed to work - at any cost.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt. Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll. Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet. Men precis som denna handlar diskurserna främst om individens förhållande till och behov av arbete. Varför arbetet är önskvärt ur ett samhällsperspektiv debatteras inte och således ges ingen motivering till denna organisering av samhället. Detta pekar på en bakomliggande icke ifrågasatt diskurs om ett samhälle organiserat kring lönearbetet som den enda möjligheten. Studien bekräftar teorin om att det i dagens samhälle finns en dominerande arbetsideologi. Det faktum att alternativ till det rådande systemet verkar vara svåra att formulera kan finna en förklaring bland annat i teorin om det endimensionella tänkandet och i hur den liberala demokratin uppmuntrar konsensus.