To see the other types of publications on this topic, follow the link: Arbetsliv och familjeliv.
Dissertations / Theses on the topic 'Arbetsliv och familjeliv'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 18 dissertations / theses for your research on the topic 'Arbetsliv och familjeliv.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Malmberg, Nathalie, and Jessica Svensson. "Obalans mellan arbetsliv och familjeliv : Hur påverkas en obalans mellan arbetslivet och familjelivet för män och kvinnor i Sverige." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25724.
Full text
2
Asp, Irene. "Arbetsliv, familjeliv och hushåll ur ensamstående och gifta/samboende mammors perspektiv." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-525.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie var att jämföra ensamstående och gifta/samboende mammors syn på arbetsliv, familjeliv och hushåll samt konflikterna mellan dessa. En enkät lämnades till kvinnor på två förskolor och mailades även till en grupp deltagare, varav 64 svarade. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan grupperna; ensamstående mammor upplevde större konflikter angående de nämnda områdena än gifta/samboende mammor. Resultatet visade även att ju sämre upplevd ekonomi, desto större konflikter gällande dessa områden. Upplevd ekonomi visade sig vara en viktigare faktor än civilståndet. Stress över sin ekonomi kanske även bidrar till stress på andra områden. Orsaken till att ensamstående mammor upplever mer konflikter kan bero på att de inte har någon att dela ansvaret med när det gäller familj, hushåll och ekonomi.</p>
3
Järf, Jenny. "Att kombinera heltidsarbete och familjeliv : en kvalitativ studie om småbarnsföräldrars upplevelser av att kombinera heltidsarbete och familjeliv." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1163.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.</p><p>Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.</p>
4
Grepo, Iryna, and Tilde S. Linde. "Föräldraskap och arbetsliv : en kvalitativ studie ." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-42236.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25–40 år. Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder. En förutsättning för kvinnorna som satsar på karriär är tillgången till socialt stöd och möjlighet till avlastning av barnomsorgen. Ett intressant resultat är att de mest karriärinriktade kvinnorna också anger sig ha mer tid till socialt umgänge och fritid än övriga kvinnor i studien. Speciellt de svagt arbetsinriktade kvinnorna anger att de fått starkt minskad möjlighet till egen tid utanför familjen och för socialt umgänge. Alla kvinnor lyfter fram jämlikhet som ett mycket viktigt område, men endast de karriärinriktade verkar hålla en relativt jämlik fördelning mellan hushållsarbete och barnomsorg. Övriga kvinnor tar merparten av hushållsarbetet.
5
Grönlund, Anne. "Flexibilitetens gränser : förändring och friktion i arbetsliv och familj /." Umeå : Boréa, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-330.
Full text
6
Södermyr, Anders, and Pehr Sturesson. "Ska vi göra slut? : En studie om konflikten mellan arbetsliv och familjeliv inom officersyrket." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68655.
Full textAbstract:
Background: The Swedish Armed Forces is considered an attractive employer, yet chooseofficers to leave their employment. The Swedish Armed Forces is an employer that has uniqueemployment conditions, including an obligation to serve in international conflicts, which meansperiodically long absence from the family. Competence is lost as experienced officers choose toterminate their employment in advance, while the recruitment does not keep up to handleemployee turnovers. A growing problem in society is the difficulty of balancing a working lifewith family life and it helps to wake up the idea or to terminate its employment.Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the conflict between working lifeand family life affects an experienced officer in an army unit to terminate his employment.Method: The study is based on combined methods where the focus is on qualitative datacollection via semi-structured interviews. The interviews were conducted with officers at anarmy unit who chose to terminate their employment in the Swedish Armed Forces. The study issupplemented by a minor survey with partners of former officers.Result and Conclusion: The results show that the majority of interviewed officers have had aconflict between working life and family life during their employment. The conflict has affectedthe officer's decision to terminate their employment. The conflict has been present during theemployment but is primarily a presumptive conflict in the future. In view of their own ambitionregarding development and challenge, the majority of army officers have taken a proactivedecision to terminate their employment in the Armed Forces. This in order to prevent theconflict while achieving its ambitions in another workplace with other conditions. Partners offormer officers do not fully share the same opinion as the officer regarding the conflict betweenworking life and family life during the employment. The partner, like the officer, was anxiousabout the future in the army and what consequences it would have meant for the family withcontinued employment. The results also point towards the fact that the question may be morecurrent than previous surveys and research shows. The Swedish Armed Forces should carefullyreview how much conflict between work life and family life affect the decision to terminateofficers employment in a broader perspective and what measures could be taken to retain moreexperienced officers. In order to increase operational capacity, the importance of recruiting andretaining staff over time is the single most important prerequisite
7
Ahlzén, Amanda. "Konflikten mellan arbetsliv och familjeliv : En kvalitativ studie om småbarnsföräldrars upplevelser av psykisk hälsa och balans i tillvaron." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30932.
Full textAbstract:
Dagens arbetsliv ställer helt andra krav på individen än förr. På arbetsmarknaden krävs flexibilitet och eget ansvar, där individen förväntas kunna arbeta när som helst och var som helst. Dessa faktorer har bidragit till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv som kan orsaka olika former av ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever sin psykiska hälsa i relation till balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Studien bygger på en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom sex enskilda semistrukturerade intervjuer, materialet har sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer att föräldrar idag är väl medvetna om obalansen mellan arbetsliv och familjeliv. De uttrycker att det påverkar deras hälsa negativt på flera sätt, alltifrån stress och oro till sömnsvårigheter och konflikter. För att hantera denna obalans skapas rutiner, ansvarsfördelning i hemmet och tid till fritid, dessa nämns som faktorer som skapar en form av kontroll över obalansen. Studiens slutsats är att föräldrarna upplever att arbetsliv och familjeliv idag handlar mycket om att skapa rutiner och få saker att falla på plats, där de sänker sina krav på sin egen hälsa.<br>Today's career choices and ambitions impose different demands on the individuals than in the past. In a labour market that demands flexibility and responsibility, the individuals are expected to be able to work almost anytime and from anywhere. These factors have contributed to an imbalance between work and family life that can trigger various forms of illness. In this study, I investigate how parents of young children perceive their mental health in relation to the balance between work and family life. This is achieved through a study that employs qualitative methods and data collection based on six individual semi-structured interviews, where the material is then analysed based on a manifest content analysis. The results show that today’s parents are well aware of the imbalance between their work and family life, and that this negatively affects their health in several ways, ranging from stress and anxiety to sleep problems and personal conflicts. To address this imbalance the parents creates routines, shared responsibilities at home, and allow personal time for leisure, in an attempt to create a form of control over this imbalance. The conclusion of this study is that parent’s experience that they have to have routines at work and family life, where the parents have lower demands on their own health.
8
Hartzell, Emmelie, and Linnea Lennartsson. "Att vara den förstående och tillgängliga chefen : En kvalitativ studie om förväntningar och krav på kvinnliga chefer inom arbetsliv och familjeliv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49670.
Full text
9
Ejderström, Linn, and Skoog Daniela Hernandez. ""Att räcka till - ett ständigt pusslande" : En studie om kvinnliga undersköterskors upplevelse av att kombinera arbetsliv med familjeliv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21391.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker kvinnliga undersköterskors upplevelser av att kombinera arbetsliv med familjeliv under tiden som de är småbarnsföräldrar. Empirin till studien utgörs av semi-strukturerade intervjuer. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats med fokus på att nå respondenternas subjektiva upplevelser kring ämnet. Studiens teoretiska utgångspunkter har tagit fasta på hur samhällets könsnormer och organisationers uppbyggnad påverkar respondenternas upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv. Könsnormer är även relevanta utifrån hur fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet ser ut och hur de skapar olika förutsättningar av att kombinera förvärvs- och hemarbete. Tillika illustrerar vår studie utifrån krav- och resursmodellen hur respondenterna upplever att de inte har tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs från arbetslivet. Studien har även utgått från ett konfliktteoretiskt perspektiv för att kunna beskriva hur undersköterskornas upplevda höga krav från omgivningen skapar konflikter mellan arbete och familjeliv. Resultatet i studien visar att respondenterna upplever svårigheter att kombinera arbetsliv med familjeliv. Obekväma arbetstider blir ett påtagligt problem att kombinera med barnomsorgen. Därmed blir det sociala stödet de får från sin familj och partner, samt kontroll över arbetstiden centrala faktorer för att respondenterna ska kunna arbeta obekväma arbetstider samtidigt som de är föräldrar. Likaså har ett jämställdhetsperspektiv visat sig vara av betydelse eftersom det skapar olika förutsättningar för undersköterskorna att arbeta samtidigt som de är föräldrar. Män och kvinnor deltar inte på lika villkor i arbetslivet och detta bidrar till att det finns löneskillnader, där män oftast har högre lön. Ekonomin bidrar i sin tur till att det uppstår ojämlikhet då den individ i förhållandet som tjänar minst oftast är den som får ta huvudansvar för barn och hem. Härmed har samhälle och arbetsgivare en betydande roll för hur jämställdheten upprätthålls och vilka förutsättningar som skapas för hur kvinnliga undersköterskor ska kunna kombinera sitt yrke med ett fungerande familjeliv.
10
Cederholm, Ingela, and Viinikka Martina Nilsson. "Hur formas karriärutveckling? - En studie om hur ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov balanserar familjeliv och arbetsliv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33392.
Full textAbstract:
Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.
11
Lärkfors, Elin. "Kvinnans roll och ställning i dagens japanska samhälle : En undersökning av komplikationer som arbetande gifta mödrar upplever när de ska kombinera arbetsliv med familjeliv." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för japanska, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145152.
Full text
12
Lindgren, Sofia, and Sofia Toft. "Gränslöst arbete i spår av Coronapandemin : En kvalitativ studie av erfarenheter av gränslöst arbete under Coronapandemin." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23541.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i individens upplevelser av gränslöst arbete under Coronapandemin som inneburit förändringar i arbetsvillkoren. Studien belyser även hur upplevelsen av gränslöst arbete kan förstås mot familjeförhållanden och könsnormer. I studien har åtta respondenter, vars arbetsförhållanden har påverkats av Coronakrisen på något sätt, intervjuats. Urvalet bestod av fyra kvinnor och fyra män där hälften hade hemmavarande barn och hälften hade utflyttade barn. Empirin som samlas in analyseras i huvudsak med hjälp av tre teorier, krav, kontroll stöd-modellen, work/life balance teorin och Hirdmans teori om isärhållande och manlighet som norm. I resultatet framkommer att för mycket distansarbete resulterar i en avsaknad av det som Karasek kallar för emotionellt socialt stöd. Det visar sig också att respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Val av strategi tycks till stor del bero på individuella förutsättningar, de respondenter som har hemmavarande barn använder sig i större utsträckning av strategier som går ut på att begränsa arbetstiden. De respondenter som inte har hemmavarande barn tycks snarare använda strategier för att förlägga arbetet på ett sätt som gör det möjligt att exempelvis inte behöva arbeta under helger. Det framkommer också att kvinnorna tycks ställa betydligt högre krav på sig själva än vad männen gör, både i arbetet och privatlivet. I diskussionen tas könsnormer upp som en anledning till att kvinnor har högre inre krav. Studiens slutsatser är att familjen tycks utgöra ett hinder för hur mycket gränslöst arbete individen kan utföra. Detta behöver dock inte vara negativt då det även finns positiva aspekter med att ha gränser som motverkar att arbetsmängden blir för stor. Dock kan barn som är hemma på heltid i längre perioder påverka upplevelsen av gränslöst arbete negativt, vilket kan bero på att det resulterar i en rollöverbelastning om kraven från både hemmet och arbetet är höga. Slutligen framkommer det att gränslöst arbete i för hög utsträckning upplevs negativt, främst på grund av en avsaknad av det emotionella sociala stödet. Det kan också innebära en kontrollförlust att inte kunna vara på plats fysiskt, vilket gör att arbetet i sig kan bli svårare att utföra.
13
Amin, Heza, and Michael Gazalson. "Att vara revisor och ha ett familjeliv – hur uppnås detta? : En kvalitativ studie om vad som motiverar revisorer med familj att fortsätta inom branschen." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78376.
Full textAbstract:
Revisionsyrket präglas av hög personalomsättning där ett väsentligt antal anställda slutar redan efter några år och innan de skrivit auktorisationsprovet. Några bakomliggande skäl till yngre revisorers val att stanna kvar i yrket är materiella belöningar och bekräftelse på utfört arbete. Bland erfarna revisorers val att sluta framkommer en oförmåga att balansera arbetsliv med familjeliv som ett skäl. Det föreligger dock en avsaknad kring vilka faktorer revisorer med familj värderar för att fortsätta inom branschen. Studiens syfte är därav att bidra med kunskap kring vad som motiverar revisorer med familj att stanna kvar i branschen trots hög arbetsbelastning. I studien presenteras faktorer som revisorer med familj värderar och som får dem att stanna kvar i branschen. Detta har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som arbetat i minst tre år och som innehar familj. Respondenter från både Big 4-byråer och mindre byråer har deltagit för att även se huruvida deras perspektiv skiljer sig åt beroende på byråstorlek. Studien visar att faktorer som revisorer med familj värderar framförallt är deras kollegor, att de har utmanande arbetsuppgifter och ansvarsmöjligheter samt flexibilitet. Flexibilitet är vidare en faktor som är viktig för att möjliggöra ett fungerande familjeliv. Det framkommer vidare att lön är en faktor som revisorer med familj värderar, men i lägre utsträckning. Revisionsyrkets höga arbetsbelastning under högsäsongen uppskattas bland revisorer med familj, då de föredrar när det är intensivt och mycket att göra snarare än lågsäsongen. Under det senaste årtiondet uppges även att revisionsbyråerna och ledarna har förändrats till att främja en balans mellan arbetsliv och familjeliv ytterligare. Revisionsbyråerna har främjat en sådan balans genom mailutskick och aktiviteter som uppmuntrar anställdas familjeliv, medan ledarna främjat detta genom att under personliga möten med medarbetarna diskutera deras familjeliv. För att ytterligare möjliggöra en balans mellan arbetsliv och familjeliv bland de anställda bör revisionsbyråerna främja detta tillsammans med ledarna. Detta då det framkommer att ledarna kan påverka och motivera de anställda, varpå det får en större effekt än om enbart revisionsbyråerna försöker främja en sådan balans.<br>The audit profession is characterized by high staff turnover, where a significant number of employees quit after a few years and before they have written the authorization test. Some of the reasons as to why young auditors choose to remain are materialistic rewards and recognition on performed tasks. Among experienced auditors’ choices to quit, there is the inability for work-life balance. Prior research has been conducted on what motivates younger auditors. However, there is a lack of what factors auditors with family value to remain in the profession. The purpose of this study is to contribute with knowledge about what motivates auditors with family to remain in auditing despite high workload. In the study, factors are presented that auditors with family value and that makes them stay within the profession. Ten qualitative interviews were conducted with auditors who have worked for at least three years and have family. Respondents from both Big 4-firms and smaller firms have participated to find out whether their perspectives differ depending on agency size. The study shows that factors that auditors with family primarily value are their colleagues, that they have challenging tasks, responsibilities and flexibility. Furthermore, flexibility is a factor that is important for enabling a functioning family life. Salary is another factor that auditors with family value, however to a lesser extent. The high workload of the audit profession during busy season is appreciated among auditors with family, as they prefer the intensity and when there are multiple things to do rather than during the low season. In the past decade, the audit firms and managers have changed towards further promoting work-life balance. The audit firms have promoted such a balance through mail and activities that focus on family life, while the managers have promoted this by discussing the family life of the employees during personal meetings with them. In order to further enable work-life balance among the employees, the audit firms should promote this together with the managers. This since the study shows that the managers can influence and motivate the employees, upon which it has a greater effect rather than if only the audit firms try to promote such a balance.
14
Davidsson, Jessica, and Gabriella Granbom. "Är mammaledighet en förlustaffär för kvinnliga fastoghetsmäklare? : En kvalitativ studie om mammaledighetens påverkan på kvinnans karriär." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68109.
Full textAbstract:
Denna studie avsåg att beskriva hur kvinnliga fastighetsmäklare upplever att en mammaledighet kan komma att påverka deras karriärer. Vi ville undersöka om blivande mammor upplever en oro inför och efter en mammaledighet samt i vilken utsträckning de anser att lönemodellen skulle vara en påverkande faktor. Vidare ville vi undersöka om fastighetsmäklares yrke är anpassat för en mammaledighet, om konkurrensen inom branschen påverkar huruvida yrket går att kombinera med barn och om det finns några hinder som påverkar kvinnans karriär när hon återgår till arbetet efter mammaledigheten. Tillvägagångssättet för arbetet var kvalitativa studier i form av intervjuer med kvinnliga fastighetsmäklare. Vårt resultat visade att fastighetsmäklares yrke är anpassat för mammaledighet, men däremot inte för när kvinnan väl kommer tillbaka från mammaledigheten. Majoriteten av respondenterna menade att det var som tuffast när de kom tillbaka efter sin mammaledighet. Konkurrensen inom branschen påverkar huruvida yrket går att kombinera med barn både inför och efter mammaledigheten. Det finns hinder som påverkar kvinnans karriär vid återkomsten efter mammaledigheten och det största hindret är att hon inte längre är lika tillgänglig som tidigare, på grund av att hon blivit mamma. Vi anser att vidare forskning bör studera anledningen mer djupgående till varför kvinnor valt att sluta arbeta som mäklare efter deras mammaledighet. Samt undersöka om det finns någon vision eller plan inom branschorganisationen, för att minska antalet avregistreringar bland kvinnliga mäklare som väljer att skaffa familj. Att byta ut våra kvinnliga respondenter mot män som varit pappalediga och tillämpa vår studie på dessa är ett annat förslag till vidare forskning. Studien kan inspirera branschen och förbunden att utforma mer stabila och bättre villkor, bättre förutsättningar och större trygghet för mammalediga kvinnor. Studien kan även ge arbetsgivare en inblick i, kunskap och förståelse för hur kvinnliga fastighetsmäklares karriärer påverkas av deras mammaledighet och fylla det kunskapsgap som finns.<br>This study was intended to describe how female real estate agents experience that maternity leave may affect their careers. We wanted to investigate whether future mothers experience an anxiety before and after maternity leave and to what extent they consider that the salary model would be an influencing factor. Furthermore, we wanted to investigate whether the profession of real estate agent is adapted to maternity leave, if the competition in the industry affects whether the profession can be combined with children and if there are any barriers that affect the woman's career when she returns to work after maternity leave. The approach for work was qualitative studies in the form of interviews with female real estate agents. Our result showed that the real estate agent's profession is adapted for maternity leave, but on the other hand not for when she returns from maternity leave. The majority of respondents said it was the toughest part when they returned after their maternity leave. The competition in the industry affects whether the profession can be combined with children both before and after maternity leave. There are barriers that affect the woman's career on the return after maternity leave and the biggest obstacle is that she is no longer as available as before, due to becoming a mother. We believe further research should study the reason more profoundly why women chose to stop working as a real estate agent after their maternity leave. As well as investigating whether there is any vision or a plan within the industry organization, to reduce the number of deregisters among female brokers who choose to acquire a family. Replacing our female respondents, to men who have been parental leave, and apply our study on these is another suggestion for further research. The study can inspire the industry and the unions to formulate more stable and better terms, better conditions and greater security for maternity women. The study can also provide employers with an insight into, knowledge and understanding of how women's real estate agents are affected by their maternity leave and fulfill the gap of knowledge that exists.
15
Gomér, Maria, and Magham Shima Kermani. "Genuskonstruktioner i vardagen och arbetslivet : En studie om könsroller och chefskap." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22755.
Full textAbstract:
Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (α=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (α=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper. Undersökningen visade också att männen hade lättare för att balansera familjeliv med arbetsliv. Slutsatsen blev att chefsrollen fortfarande överensstämmer något mer med den manliga normen samt att männen hade lättare för att balansera familjeliv/arbetsliv.
16
Lahdo, Daljab. "Minskad arbetstid- fördel för familjelivet? : En systematisk litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17247.
Full textAbstract:
Stora förändringar har skett på arbetsplatser under de senaste 40 åren. Arbetsgivare ställer allt högre krav på sina arbetare att täcka upp längre och mer av arbetstiden det vill säga olika delar av dagen, veckan och året. Organisationers ständiga omstrukturering och nedskärning bidrar till underbemanning, vilket ökar arbetsbelastning samt stress på arbetarna som måste vara tillgängliga längre timmar för att klara av arbetskraven. Även att inte enbart arbetsplatsen ställer höga krav på individer, utan familjelivet och särskilt barnomsorg kräver mycket energi och tillgänglighet. Samt genom långa arbetspass så minskar automatiskt tiden och energin till att hinna spendera med familj och barn. Detta bidrar till konflikter mellan arbete-familjelivet.<br>Major changes have taken place in workplaces over the last 40 years. Employers are increasingly demanding on their workers to cover up longer and more of working hours, i.e. different parts of the day, week and year. Organisations permanent restructuring and cutbacks contribute to understaffing, which increases workload and stress on the workers who must be available for longer hours to cope with the work requirements. Also that not only the workplace places high demands on individuals, but family life and especially child care requires a lot of energy and availability. As well as through long shifts, the time and energy are automatically reduced to spend with family and children. This contributes to conflict between work-family life.
17
Nilsson, Sandra. "Oregelbundna arbetstidens påverkan : En kvalitativ studie om oregelbunden arbetstid påverkar fritidsintressen och familjelivet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65422.
Full textAbstract:
I denna studie har syftet varit att undersöka om oregelbundna arbetstider påverkar fritidsintressen och familjelivet. Med följande frågeställningarna vilka hinder som påverkar fritidsintresset ock familjelivet vid oregelbunden arbetstid samt vilka möjligheter till att hitta balansen mellan arbetet, fritidsintresset och familjelivet trots oregelbunden arbetstid? Studien är kvalitativt uppbyggd med åtta stycken intervjuer. Det resultat som framkom var att vissa av informanterna upplevde även att det inte fanns någon större påverkan på familjelivet och fritidsintressen, medans de andra informanter upplevde en påverkan med en oregelbunden arbetstid på fritidsintresset och familjelivet.<br>In this study, the purpose has been to investigate how irregular working hours affect leisure and family life. With the following questions what the obstacles affects leisure and family life during irregular working hours and what are the opportunities for finding the balance between work, leisure and family life despite irregular working hours? The study is qualitatively structured with eight interviews. The result showed that some of the informants also felt that there was no major impact on family life and leisure interests, while the other informants experienced an impact on irregular working hours on leisure and family life.
18
Lindgren, Linnea. "Att få livspusslet att gå ihop. : En kvalitativ studie om småbarnsföräldrars hälsa i relation till arbets- och familjelivet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39862.
Full textAbstract:
Stressrelaterade besvär ökar och familjelivet har en betydande roll för att bidra till individens hälsa. Det är av vikt att öka medvetenheten om en god balans mellan arbetsliv och familjeliv för att åstadkomma en god hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever livspusslet med arbetsliv och familjeliv utifrån ett folkhälsoperspektiv. Studien har använt sig av en kvalitativ metod och baseras på ett målstyrt urval av sex arbetande småbarnsföräldrar som har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlande intervjumaterialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att arbetstid, arbetsmiljö och flexibilitet har en stor betydelse när det kommer till stress inom arbetslivet hos småbarnsföräldrarna. Att få mer tid för familjelivet och ett ökat stöd från omgivningen hade enligt småbarnsföräldrarna underlättat vardagen och är något som de flesta av deltagarna hade önskat mer av. Vidare påvisar resultatet att småbarnsföräldrars hälsa påverkas av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv, vilket ofta resulterar i stress, energibrist och fysisk överbelastning. Studiens slutsats är att småbarnsföräldrars hälsa påverkas negativt av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv.