Academic literature on the topic 'Arbetslöshet'

Det är känt att människor reagerar olika på arbetslösheten, men det är mindre känt vad det är som gör att en del förblir opåverkade av arbetslösheten, medan den blir till en plåga för andra. I artikeln analyseras och diskuteras – i ljuset av ekonomi-skam modellen – olika reaktioner på arbetslöshet uttryckt som fyra olika typbeskrivningar – Opåverkade, Besvärade, Omskakade, Plågade.

Under 1990-talets ekonomiska kris drabbades hundratusentals människor av arbetslöshet. Det var inte bara arbetare som drabbades utan också tjänstemän. Trots detta finns det få studier som uttryckligen belyser hur tjänstemän och deras familjer påverkas av arbetslösheten. Denna artikel skall ses som ett bidrag till att fylla ett slikt tomrum i arbetslöshetsforskningen. Studien fokuserar på en aspekt av arbetslöshetens konsekvenser, nämligen: hur påverkar arbetslöshetssituationen stämningen mellan de vuxna i familjen och mellan föräldrar och barn?

Arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, utgör ett av de allvarligaste problemen i dagens samhälle. Artikeln ger en översikt av den forskning som är gjord inom området. Såväl selektions- som expostionseffekter kan påvisas. Arbetslöshet visar sig vara en riskfaktor för såväl kroppslig som psykisk ohälsa, för försämrade hälsovanor samt för sociala konsekvenser. Forskningen behöver nu inriktas mot mer kvalitativ metodik i syfte att söka efter djupare mekanismer, medierande faktorer och förklaringsmodeller till det ojämt fördelade hälsotillståndet i samhället, där arbetslöshet har visat sig vara en viktig faktor.

Hur foräldrars arbetslöshet påverkar barns hälsa är en angelägen fråga att belysa - särskilt i en tid med hög arbetslöshet och när många fältrapporter kommer om att allt fler barn mår dåligt. Utifrån två bredare studier redovisas i artikeln resultat över sambandet mellan föräldrars sysselsättningssituation och barns hälsa.

Arbetslinjen ska uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden för att säkra den sociala tryggheten och för att individen inte ska riskera utanförskap. I denna artikel analyseras kvinnors och mäns arbetslöshet i en social och regional kontext. Social trygghet, risk och vikten av sociala nätverk är centrala för analysen.

Med en tilltagande hårdsegregering av våra storskaliga förortsområden tillika med en hög och strukturellt betingad arbetslöshet närmar sig svensk stadsuppbyggnad den situation, som råder i andra av västvärldens industrinationer. Med hjälp av internationella utblickar diskuteras konsekvenserna av detta, samtidigt som författaren varnar för att sätta likhetstecken mellan utvecklingen i dessa länder.

När hamnade arbetslöshetsfrågan på den politiska dagordningen för första gången och hur motiverades de första arbetslöshetspolitiska ansatserna? Under 1800-talets snabba sociala och ekonomiska omvandling började arbetslöshet att framstå som ett socialt hot, och hjälpåtgärder riktade till arbetslösa som en angelägen socialpolitisk uppgift. Detta hängde i sin tur samman med politiska förändringar vid 1800-talets mitt och avspeglade en snabb omvandling av det svenska samhällets grundstruktur. Framväxten av oreglerade marknader och sociala grupper som var beroende av lönearbete för sin försörjning bidrog till att det uppstod en arbetsloshetsfråga i modern mening.

Varför arbetslöshet kan leda till negativa sociala och hälsomässiga konsekvenser är en fråga som intresserat forskare och samhällsdebattörer under ett par årtionden. I den följande artikeln behandlas två aspekter av denna fråga. Den ena är den ekonomiska dvs. att vi arbetar för att försörja oss, den andra den moraliska aspekten, dvs. det hedervärda i att ha ett arbete och det skamliga i att vara utan. I artikeln formuleras en modell - ekonomiskammodellen - för att öka vår förståelse av arbetslöshetens sociala och hälsomässiga konsekvenser.

Utifrån Zygmunt Baumans teori om arbetsetik och Stefan Svallfors resonemang om klassbaserade attityder avser denna studie att analysera attityder till arbetslöshet med fokus på klasskillnader men även andra tänkbara faktorer. Att människor i olika klasser har liknande intressen, normer och sätt att betrakta samhället på har tidigare forskning observerat. Klasskillnader i synen på arbetslöshet är dock mindre beforskat och kommer därför att studeras närmare i denna studie. Syftet med studien är att undersöka skillnader i attityder till arbetslöshet. En analys utfördes för att undersöka hur bland annat social klass, kön och erfarenhet av arbetslöshet påverkar synen på arbetslöshet. Metod/data: Datamaterialet som använts är från 2008/2009 års European Values Study (EVS) vilket är en tvärsnittsstudie där materialet samlats in genom en enkät. Urvalet skickades ut till ett riksrepresentativt urval på 2600 personer över 18 år. Svarsfrekvensen slutade på 1187 personer vilket motsvarar 45,7 procent, med en medelålder på 47,9 år. Respondenternas attityder till arbetslöshet mättes utifrån ett index bestående utav fem frågor genom bivariata och multipla linjära regressionsanalyser (OLS). Resultatet visade inte på något statistiskt signifikant samband mellan klass och attityder till arbetslöshet. I enlighet med hypotesen hade män sämre attityder till arbetslöshet än kvinnor. Har en person egen erfarenhet av arbetslöshet är synen på arbetslösa bättre, liknande resultat kunde inte urskiljas för eventuell partners erfarenhet av arbetslöshet. Politisk orientering och utbildning var andra variabler som föreföll förklara variationen i attityder bättre än exempelvis klass. Ju högre utbildning en individ har och ju mer politiskt vänsterorienterad den är desto bättre attityder till arbetslöshet. Diskussion: Att inga klasskillnader kunde utläsas i synen på arbetslöshet kan bero på att enkäten skickades ut mitt under en ekonomisk kris som påverkat respondenternas attityder oavsett klass. Arbetslöshet ses eventuellt som ett resultat av samhällsekonomiska brister snarare än en konsekvens av individers personliga egenskaper. Politisk orientering och egen erfarenhet av arbetslöshet tenderar att förklara synen på arbetslöshet i större utsträckning.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhållanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var även att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts är inom livsområdena 1)hälsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som använts är en kvantitativ metod med enkäter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i två kommuner i Sverige. För att ta reda på varför vissa ungdomar påverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nästintill opåverkade har ekonomi- skammodellen använts. Utgångspunkten för ekonomi-skammodellen är att desto högre den ekonomiska påfrestningen är i relation till skamgörandeeffekter, vilka uttrycks genom en negativ attityd från omgivningen, ju mer negativ inverkanhar arbetslöshet i människors liv. Studiens resultat och analys bekräftar denna teori. En större andel av ungdomarna som upplever högre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter har även en sämre hälsa, röker mer, dricker oftare och har provat droger i högre utsträckning samt uppskattar livet i sin helhet att vara sämre, jämfört med ungdomar som upplever lägre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter. Oavsett påfrestning bedömer ungdomarna generellt sett sina sociala relationer och fritid på likartade sätt, varpå modellen ej kan användas för att förklara variationer inom detta livsområde. I föreliggande studie undersöktes även hur ungdomarna påverkas av att vara arbetslösa i ett konsumtionssamhälle där normen är att konsumera. Resultat och analys visar att det är de ungdomar med mest påfrestning som konsumerar i högre grad, vilket förklaras utifrån att de kompenserar för den statusförlust som arbetslösheten medfört.
The aim of the study was to investigate living conditions amongst unemployed youths. The aim was also to examine the effects unemployment can have on young people. Consequences that have been explored are within the following areas of life: 1) Health 2) Social relationships and leisure activity 3) Consumption 4) Smoking, alcohol and drug abuse 5)Crime and 6) Life in its entirety. The method used is a quantitative method with questionnaires, which were distributed to unemployed youths in two towns in Sweden. To find out why some young people are adversely affected by unemployment, while others remain virtually unaffected the economy-shame model was used. The starting point for this model is that the higher the economic stress is in relation to the humiliating effects, which are expressed through a negative attitude from people in the environment, the more negative impact unemployment has in people's lives. The results and analysis in this study confirms the theory. A greater proportion of young people who experience higher levels of economic stress and shame also have poorer health, smoke more, drink more often and are more likely to have tried drugs and have a negative outlook on life, as opposed to adolescents who experience lower levels of economic stress and shame. Overall the model can not be used to explain variations in areas of life concerning social relations and leisure activities. The study also looked into how young people are affected by being unemployed in a consumer society where the norm is to consume. Results and analysis shows that it is young people who experience a greater level of economical distress and shame who consume the most. The explanation for this might be that they are compensating for the loss of status resulting from unemployment.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:

 

Hur upplever ungdomarna arbetslösheten?

-Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare?

-Hur upplever ungdomarna sin vardag?

Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering?

-Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten?

-Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?

Sammanfattning Författare: Julia Castlin och Robin Andersson Titel: Arbetslöshet, vad gör det med oss? Handledare: Jan Karlsson Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetssökande upplever att arbetslösheten påverkar deras hälsa. Studien hade även för avsikt att undersöka vilka utmaningar arbetssökande upplever och hur dessa hanteras i vardagen. Vidare studerades hur arbetssökande kan lära sig om sin hälsa under arbetslösheten utifrån egna samt andras erfarenheter. Metod: Denna studie grundas på sex stycken semi-strukturerade intervjuer med arbetssökande som varade i 30-40 minuter. De arbetssökande som deltog i studien hade varit utan arbete i minst två månader och var inskrivna eller på väg att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Teori: Teorierna som behandlar såväl hälso- som pedagogiska teorier är: känsla avsammanhang (KASAM), erfarenhetsbaserat lärande och praktikgemenskaper. Samtliga tre teorier har utgjort kärnan i en analysmatris som i studien legat till grund för att finna samband mellan empirin och teorierna, vilket var en hjälp för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten som framkom i denna studie pekade på att arbetssökandes hälsa påverkas av tilltron till den egna förmågan att uppnå sina individuella mål. Krav och förväntningar från omgivningen verkar också påverka individernas hälsa. Resurser i form av ekonomisk trygghet och socialt stöd tycks kunna bidra till ett bättre subjektivt välmående. Den största utmaningen upplevdes av många arbetssökande vara att få en anställning. Orsakerna till den upplevda svårigheten var dock varierande och individuella hinder såsom brist på resurser, brist på erfarenhet/utbildning och konkurrens på arbetsmarknaden pekades ut. I intervjuerna framkom även att flera av intervjupersonerna hade utvecklat nya “idéer/teorier” som kan underlätta en hantering av liknande situationer i framtiden. Dessa nya idéer kan ha uppkommit både genom egna erfarenheter eller genom utbyte med andra. Slutsats: Hälsan under arbetslösheten tycks vara beroende av individens förmåga att hantera situationen som i enlighet med teorierna om erfarenhetsbaserat lärande och SE, beror på individens tidigare upplevelser och tilltro till sin egen förmåga. Sannolikheten för att få en anställning verkar således öka om individen innehar ett högt KASAM.
Abstract Author: Julia Castlin and Robin Andersson Title: The impact of unemployment - About job seekers perceptions and experiences of unemployment and health Supervisor: Jan Karlsson The aim of this study was to examine how unemployed experience their everyday life and how their health is affected by being unemployed. Another purpose of this study was toexamine which challenges the unemployed are experiencing and how they are handled. Furthermore, this study aspired to see how unemployed can learn about its health during unemployment by experiences from themselves and others. Method: This study included six semi-structured interviews with unemployed, which lasted for 30-40 minutes each. The unemployed, participating in this study had been without work for at least two months and were registered on, or in the process of registration with Arbetsförmedlingen (Employment Service, the largest agency providing jobs in Sweden). Theory: The theories that are addressing both health and pedagogy are: sense of coherence (SOC), experiential learning and communities of practice. All of these three theories have formed the core of an analyzing table, which facilitates findings of correlation between empirical data and theory, in order to enable answers regarding the purpose of this study. Results: The results that emerged from this study indicated that the health of unemployed is affected by the self-efficacy of achieving their individual goals. Expectations from the social environment also seem to be a factor to the health of the unemployed. Resources in terms of financial security and social support also showed indications of contributing to a better subjective well-being. The majority of the unemployed in this study perceived that receiving employment was the greatest challenge. However, the causes of the perceived difficulties were varying and the obstacles were individual, such as lack of resources, lack of experience/education and competition on the labor market. The interviews also revealed that several of the participants had developed new “ideas/theories” that can facilitate the management of similar situations in the future. These new ideas may have emerged either through own experience or through exchange with other people. Conclusion: The health status during unemployment seems to be dependent of the individual’s manageability of the situation, as in accordance with the theories of experiential learning and self-efficacy, depends on the individual’s previous experience and self-efficacy.Thus the likelihood of receiving employment seems to increase if the individual has a strong SOC.

The aim of this research has been to examine young adults experience of unemployment. Based on eight interviews, a hermeneutic analysis has been made. It turned out that the experiences of unemployment in general were negative, none of the young adults considered it to be one positive or desirable situation. The conclusion of this study indicate that unemployment is one problematic and exposed situation. Unemployment had affected the individuals deeply, both their well-being and self-esteem. The conclusions also indicates that treatment and involvement from staff is crucial to the well-being for the individuals. An active input was considered better than a passive effort for their well-being. The experience of the surroundings inspection could be degrading, pitiful or neutral. During the analysis we used the theoretical concepts of stigma from the work of Erving Goffman, shame and social ties from Thomas Scheff and identity from Richard Jenkins.
Syftet med denna forskning har varit att undersöka unga vuxnas erfarenhet av arbetslöshet. Baserat på åtta intervjuer har en hermeneutisk analys gjorts. Resultatet visade sig att arbetslöshetserfarandet i allmänhet var negativt, ingen av de unga vuxna ansåg att det var en positiv eller önskvärd situation. Slutsatsen av denna studie tyder på att arbetslösheten är en problematisk och exponerad situation. Arbetslösheten har påverkat individerna på ett negativt sätt, både på deras välbefinnande och självkänsla. En aktiv arbetssökning betraktades som bättre än en passiv ansträngning för deras välbefinnande. Upplevelsen av omgivningens uppfattningar gällande arbetslöshet kan vara nedbrytande, eländig eller neutral. Under analysen använde vi de teoretiska begreppen stigma från Erving Goffmans teori, skam och sociala band från Thomas Scheff och identitet från Richard Jenkins.

Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förändrats och deras inträde på arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet längre men även arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag på hur situationen kan förändras diskuterats, de största förslagen är utbildning, praktik och sänkta arbetsgivaravgifter. Den stigande arbetslösheten bland ungdomar har relaterat till att Arbetsförmedlingens har utökat sitt stöd för dem.Syftet med denna uppsats var att studera och analysera arbetslösa ungdomars egna tankar och reflektioner kring sin arbetslöshet. Jag har också studerat hur arbetslösa ungdomar själva tänker kring sitt möte med arbetets fält samt hur de upplever Arbetsförmedlingens stöd i jobbsökandet.För att studera detta har jag genomfört sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med arbetslösa ungdomar. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus. Studien visar att ungdomarna i sin arbetslöshet och i sitt sökande efter arbete agerar efter sina föreställningar om arbete. Ungdomarnas syn på Arbetsförmedlingens stöd har varierat, en del är positiva medan andra inte förstår nyttan med dem. Deras förklaringar till sin arbetslöshet har också skiftat då det sett orsaker både inom och utanför sig själva. Olika anledningar till varför de vill ha ett arbete har funnits, ett starkt motiv har varit en inkomst, då det möjliggör andra delar av livet.

This essay examines the public debate concerning the unemployment of Sweden just before the general election 2005. Its main purpose is to analyse what lies behind the huge differences in statistics, as presented by the two leading factions in the debate. It concludes that these differences are foremost a problem of semantics, and that although the two factions have statistical proof of their claims, it is their use of terminology that is in fact their main weapon in the debate.The key word here is the swedish word for employment – sysselsättning – which the two facitons use in entirely different ways, creating a lot of possabilities for interpretation. This has caused a type of debate which is actually about the reinterpretation this word, and those who are to be included in the statistics as being “sysselsatt”, therefore, it is semantics that affects the number of unemployed people in the statistics.

This is an essay about unemployment in Trollhättan during the period 1880-1910. In my essay I write about what was made to help the ones who were unemployed. I ask the questions: What did the society, the workers and last but not least the unemployed themselves do? My conclusion is that some things were done. For example were The Labor Unions in their growth and economical support from them and the county could help some people. Nevertheless there were, of course, hard times for the one who didn´t have a job.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem.

The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

År 2020 har varit ett annorlunda år för samhället i stort, inte minst för den svenska högskolan. Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans alla verksamheter och kommer att göra så ett bra tag framöver. Men i en tid av osäkerhet och förändring har högskolesektorn visat prov på stor flexibilitet och anpassningsförmåga. En snabb övergång till digital undervisning följdes av en ökad studenttillströmning och omfattande utbyggnader av högskolan, som inneburit ett stort tryck på högskolans alla verksamheter. I tider av ekonomisk osäkerhet och ökad arbetslöshet har högskolan historiskt ofta fungerat som en krockkudde. Så även den här gången. En permanent utbyggnad av högskolans utbildning inleddes redan under våren 2020 tillsammans med tillfälliga resurstillskott för sommarkurser och behörighetsgivande utbildningar. Allt för att lärosätena snabbt skulle kunna ta emot unga personer som riskerade att hamna i arbetslöshet och ge personer som blivit permitterade möjlighet att vidareutbilda sig under permitteringstiden. Det livslånga lärandet har också ytterligare aktualiserats under coronapandemin. Att det finns goda möjligheter att ställa om genom utbildning är viktigt både för individer och samhället. Här spelar universitet och högskolor en central roll. Deras utbildning svarar för viktiga delar i samhällets kompetensförsörjning. Den tillgodoser både arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft inom olika sektorer och individens strävan efter kunskap, bildning och utveckling. I vissa sektorer finns en stor brist på högskoleutbildad personal, och det är en utmaning för lärosätena att lyckas rekrytera studenter till dessa utbildningar. Internationalisering genomsyrar på många olika sätt högskolans verksamhet. Både i utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå utgör inresande studenter och utländska doktorander en stor andel av nybörjarna. Men under höstterminen 2020 kom långt färre inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå till Sverige för att studera. En liknande effekt syns ännu inte på utbildningen på forskarnivå. Precis som året innan var andelen utländska doktorandnybörjare 40 procent. För helåret 2020 fortsatte dessutom trenden med ökande intäkter från betalande studenter, om än i något långsammare takt, trots coronapandemin. Detta kan tyda på att vi ännu inte fullt ut ser effekterna av pandemin i uppgifterna som presenteras i denna rapport, och att det fortfarande är för tidigt att se de långsiktiga effekterna på högskolans internationalisering.