Dissertations / Theses on the topic 'Arbetslöshet'

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:

Hur upplever ungdomarna arbetslösheten?

-Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare?

-Hur upplever ungdomarna sin vardag?

Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering?

-Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten?

-Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem.

The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell.

Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten. Även upplevelser av stress, sömnsvårigheter, oro, tristess och en frustration över att bara gå hemma förekommer i ungdomarnas berättelser. Även skam är något som uppkommer i ungdomarnas berättelser, men då arbetslöshet är ett så vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige är det dock nämnvärt att även upplevelser av inte känna någon skam alls förknippad med sin arbetslöshetssituation också förekommer i berättelserna.

The purpose of this qualitative study has been to get an understanding of how unemployed young people can experience their situation. The data was collected through ten interviews with unemployed young people between ages 20-25 years and who had been unemployed during a time of at least three months. Two theoretical perspectives have been used for our analysis, Marie Jahoda´s deprivationtheory and Mikael Nordenmark´s PEN-model.

The results of the interviews have we presented through portraits. Trough citations we have tried to emphasize young people´s different experiences of unemployment. From the portraits you can deduce that the young people experience their economic situation as difficult. One of the consequences of unemployment was the lack of money required to move to an own place and therefore been forced to remain in their parental home. Even experiences like stress, sleeping difficulties, anxiety, drabness and a frustration of just being at home occur in their stories. Shame is also something that emerge in the interviews, but then unemployment is so commonly existent phenomena in today´s society it´s worth mentioning that experiences like not feel any shame at all of being unemployed, even existed in the young people´s stories.

Syftet med vår studie är att undersöka hur män och kvinnor som angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet agerar när det gäller uttaget av ledighet. Våra hypoteser är att de arbetslösa männen förkortar sin ledighet och att de arbetslösa kvinnorna förlänger sin ledighet. Studien har en kvantitativ ansats och är baserad på försäkringskassans datamaterial Tid och Pengar (2003), som är insamlat på uppdrag av Riksförsäkringsverket. Undersökningen vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999. Vår studies teoretiska ram utgörs av genusteorier så som ”genusskapandet” av Hirdman (2001) och ”doing gender” av West och Zimmerman (1987), relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960), Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet samt preferensteorin av Hakim (2000). Enligt de fyra första teorierna kan faktorer så som traditionella könsrollsmönster, normer samt resurser i form av arbete, inkomst och utbildning bidra till att arbetslösa män och kvinnor agerar som de gör. Hakims preferensteori delar upp individer – och framför allt kvinnor – utifrån olika prioriteringar som de gör i livet. Vi redogör för tidigare forskningsresultat som påvisat att olika faktorer som utbildning, inkomst och ålder har en inverkan på fördelningen av föräldraledighet. Framför allt utgör Kugelbergs (1999) forskning grunden för våra uppställda hypoteser, då hennes studies resultat visade att inom den traditionella familjen förkortade den arbetslösa mannen sin ledighet medan den arbetslösa kvinnan förlängde sin föräldraledighet. Våra beroendevariabler är andelen av föräldraledigheten och längden på föräldraledigheten, och de oberoende variablerna är arbetslöshet, utbildningsnivå och ålder. Sammanfattningsvis visar våra resultat från både den deskriptiva delen och regressionsanalyserna att både kvinnans och mannens föräldraledighet i andel och tid ökar när man har angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen. Den procentuella förändringen för männen blir större än för kvinnorna eftersom deras föräldraledighet generellt är förhållandevis lågt. Avslutningsvis innebär våra resultat att vi förkastar den första hypotesen angående arbetslösa mäns agerande kring föräldraledighet men vi får stöd för den andra hypotesen om kvinnors agerande.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt i svenska län. Sambandet vi använder oss av är den inom nationalekonomin välkända Okun’s lag. Denna lag kommer vi att applicera på Sveriges 21 län mellan åren 1986 till 2003. Vi förväntar oss att sambandet kommer att variera mellan länen. Vi har även tagit med tidigare regional forskning från USA där man har estimerat Okun’s lag för 26 delstater. Uppsatsen tar även upp troliga faktorer som inverkar på sambandet, detta är gjort för att läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om de bakomliggande orsakerna till variationen i sambandets styrka mellan de svenska länen.

I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa.

Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.

Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.

Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten.

Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem.

Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst. Det som då undersöks är hur de arbetslösa såg på sin situation och om de på något sätt kände av den normering som arbetslöshetspolitiken gick ut på.

Avslutningsvis diskuteras vad som kommer att hända med välfärdsstaten, när det löfte den vilar på inte längre går att uppfylla, det vill säga full sysselsättning åt medborgarna.

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmärksammat problem under senare tid. Vissa hävdar att en av orsakerna är mismatch på arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vår valda frågeställning. Dessutom har vi under de senaste två åren sett tecken på en konjunkturuppgång men samtidigt en eftersläpning i sysselsättningen, däribland ungdomar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under åren 2001-2005 med hjälp av att studera matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden.

Metod: Detta gör vi med hjälp av att data över vakanser och arbetslöshet i åldrarna 20-24. Dessa använder vi som underlag när vi skall skatta den s.k. Beveridgekurvan som vi använder oss av som teoretisk referensram. Denna kurva studerar sambandet mellan vakanser och arbetslöshet. Utifrån denna studerar vi hur antalet vakanser påverkar arbetslösheten. Gör den inte det så har vi en förändring av sambanden mellan vakanser och arbetslösa som kan tolkas som matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden mellan våra två tidsperioder. Vi har också en jämförelsegrupp: arbetslösa i åldrarna 25-44 för att titta på relativa skillnader mellan båda grupperna gällande relativlöner. Vi har även valt studera data på utbildningsnivån hos ungdomar. Vi har även reflekterat över lagstiftningens påverkan.

Resultat: Vi har observerat en ökad mismatch i perioden 2001-2005 jämfört med 1992-2000 bland ungdomar i åldrarna 20-24 år. Bland de vuxna gruppen i åldrarna 25-44 år har vi sett en förbättrad matchning i samma jämförande perioder.

Slutsatser: Den viktigaste slutsatsen är att de ökade matchningsineffektiviteterna på arbetsmarknaden kan hjälpa till att förklara den senaste tidens (2001-2005) ökade ungdomsarbetslöshet. Vi kan dock inte helt och hållet säkerställa överförbarheten i dessa resultat då vi har problem i vårt dataunderlag.

Lagstiftningar som medför mindre flexibla anställningsformer kan också hjälpa till att förklara eftersläpningarna under konjunkturcyklerna.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar på arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfällen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade något samband med självkänsla och kontrollupplevelse. Studien avsåg även att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade någon betydelse för studenternas nivå av oro. En enkätundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 år genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivån mellan studenter när det gällde hur lång tid de hade kvar på sin utbildning. Studenter med längre studietid kvar oroade sig mindre. Denna undersökning kan hjälpa till att belysa studenters oro inför en allt hårdare arbetsmarknad.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader.

The aim of this study is to describe how unemployment is experienced by unemployed persons and how this situation affects their health and wellbeing. A qualitative semi structured interview method has been applied. The study includes seven persons in the age between

29- 58. Four of them were women and three were men. The following four themes are presented in the study: psychological health and wellbeing and how unemployment is experienced, social factors, economic factors and, how they value a job. The result of the study show that unemployment influences psychological health and wellbeing, to a high extent. All of the interviewed subjects think that social support is important and that it has a positive effect during unemployment. All of them mean that their economical situation becomes worse as a reason of unemployment, and this has a negative influence on their psychological health and wellbeing, and especially of life quality. The interview persons value work highly and mean that it is important to earn money and support oneself. It also turned out that unemployment changes self-image, self-perception, self-esteem and self-confidence. Earlier studies also show that unemployment affects psychological health and wellbeing. The discussion is based on a theoretical interpretation on the result, where the result in this study is compared to earlier studies and theories. The conclusion of this study is that unemployment has a negative affect on the psychological health and wellbeing.

Keywords: economy, psychological health, social support/network, unemployment, work