Academic literature on the topic 'Arbetsmarknadspolitisk åtgärd'

Växjö University, School of Social Sciences

Bachelor Thesis

Titel: Minijob – en tysk arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Author: Hanna Petersson

Supervisor: Lennart Bergfeldt

I’ve made a descriptional evaluation of the tax-free low-income action from Germany, Minijob. If the employees earns maximum 400 € a month they don’t have to pay any tax. The employer pays an employer’s fee of 30 %. In private households the employer’s fee is 12 %. There is also the short-term and seasonal work, that last maximum two month or 50 days. Here the employer doesn’t pay any employer’s fee.

My purpose is to do a thorough evaluation of Minijob. Hopefully this will attract the attention of the Swedish government. I’ve answered three questions:

• How is the Minijob-action implemented in an administration perspective?

• How is the Minijob-action implemented in an implementation perspective?

• How is the Minijob-action implemented in a result perspective?

The ones who earns from the Minijob-action are those who already are financially secured, for example pupils, students, pensioners and housewives. The unemployed with unemployment money and persons with social allowances doesn’t benefit from the Minijob-action, they loose money from their allowance.

Keywords: Minijob, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsgivaravgift, lön, skatt, låglönejobb, svartjobb.

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i

Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka

sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder

prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna

uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,

nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en

förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på

arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt

med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en

resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten?

Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och

arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten

inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället

de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr

Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs

som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.

Arbetslösheten är ett problem i dagens samhälle, och särskilt drabbade är ungdomar i åldrarna 18-24. Sverige har under historiens gång arbetat flitigt med arbetsmarknadsåtgärder, särskilt de aktiva åtgärderna som syftar till att sysselsätta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. Södertälje har liksom andra storstäder i Sverige länge kämpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar. Uppsatsen bygger på en komparativ studie baserat på Telge Tillväxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April år 2010 av Arbetsförmedlingen, Södertälje Kommun och näringslivet. Det uppsatta målet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i Södertälje på tre år". Klivet var ett projektföretag i Södertälje som startades med samma ändamål och varade i tre år (2004- 2007). Projektledaren Johan Brinck tillsammans med teamet, kontakterna och samarbetspartners uppnådde goda resultat och hjälpte flera att antingen hitta ett arbete eller studera vidare. Klivet lades på grund av minskade resurser. Syftet med uppsatsen är att undersöka de metoder som används inom TTAB, se hur företaget kan hjälpa ungdomar att komma ur arbetslöshet och jämföra deras metoder med Klivet, givet deras gemensamma fokus. Information om TTAB har erhållits genom intervjuer med Fayyad Assali chefen för kompetensutbildningen samt ungdomarna engagerade i TTABs program samt diverse dokument. Information om projektet Klivet erhölls genom en intervju med f.d. projektledaren Johan Brinck samt dokument om projektet. Resultatet visade att Klivet dubblade sitt satta mål och 63% av deltagarna gick vidare till arbete eller studier. TTAB har i dagsläget haft ca 300 deltagare vilket är hälften av sitt satta mål. Men utav deltagarna så gick 72% vidare till arbete eller studier. TTAB har fokus har varit arbete till ungdomarna medan Klivet har fokuserat på helheten av individen.

Denna uppsats är en kvalitativ programteoretisk utvärderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i Umeå kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de ställs inför i sin yrkesroll. Området arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste åren har skett förändringar på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta ställer i sin tur nya krav på kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket i sin tur förändrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv människosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stärka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsområden för verksamheten. Studien kommer fram till att arbetsledare inom Viva resurs identifierar att samordningsproblematiken leder till att vissa människor efter sin tid inom verksamheten slussas vidare runt i systemet utan att komma närmare arbetsmarknaden och att många av dessa regregerar i arbetsförmåga. Slutligen utmynnar studien i slutsatsen att arbetslinjens nuvarande utformning inte står i samklang med de vårdande principer som kännetecknar det sociala arbetet med klienterna.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrån ett antal långtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frågeställningarna har lagts på huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och åsikter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även beteendet efter åtgärderna och hur man värderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet på högre nivå sa sig ha haft större utbyte av åtgärder och visade på större tilltro till deras självförtroendehöjande effekt. Något starkt samband mellan studiemotivation och åtgärder kunde inte finnas hos informanterna. Informanterna uttalade sig negativt om tvångsinslag inom åtgärder men visade sig också ha en förståelse för att vissa mått av tvång måste finnas för att systemet skall fungera. Studien tyder på att upplevt tvång också ger sämre resultat av åtgärderna. Vidare att avhopp eller nekande till åtgärd förekommer trots risken för sanktioner. Angående åtgärders självförtroendehöjande effekt rådde det delade meningar, likaså om deras studiemotiverande syfte. Inslag om vad som uppfattades som tvång väckte misstro och tycks ha lett till sämre studiemotivation eller till avhopp. Det fanns en rädsla hos alla informanter av möjligheten att som arbetspraktikant att bli utnyttjade som billig arbetskraft. Tilltron till att inom en snar framtid kunna skaffa ett lönearbete varierade bland informanterna – hög utbildning i kombination med arbetsuppgifter av kvalificerad karaktär verkar ha ökat tilltron. Angående jobbsökarbeteende visade några informanter på aktivitet, andra på passivitet, detta beteende följde i stort sett tron på åtgärdernas upplevda självförtroendehöjande effekt. För den gruppen människor kan det konstateras en rundgång mellan åtgärder och tider av arbetslöshet.
I den här studien har den aktiva arbetsmarknadspolitiken speglats utifrån fyra långtidsarbetslösa informanters erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studien gjordes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna tog fasta på informanternas upplevelser, åsikter och attityder kring sin långtidsarbetslöshet. Den har också tagit upp deras jobbsökarbeteende och upplevda chanser till ett framtida lönearbete. Resultatet visade bland att: långtidsarbetslösa medvetet kunde välja att vara utan arbete; att man kunde ha vistats i landet i många år utan att få ett fotfäste på den öppna arbetsmarknaden; att tvångsinslag inom åtgärder väckte misstro; att en ”rundgång” mellan arbetslöshet och åtgärder kunde konstateras; att åtgärder kunde upplevas som ett slöseri; att avhopp från åtgärder kunde ske trots risken för sanktioner från myndigheters sida; med flera resultat.

Människor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta är något som även gäller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbära någon form av ekonomisk ersättning för att klara en period utan den ordinarie lönen. Arbetslöshetsförsäkringen är ett sådant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.

Till arbetsmarknadspolitik (AMP) räknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjälpa dessa att erhålla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersättning under tiden som arbetslös. Populärt brukar åtgärder som syftar till att hjälpa människor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersättning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP. Sverige har under lång tid varit känt för sin omfattande aktiva arbetsmarknadspolitik. Den arbetsmarknadspolitik som har bedrivits i Sverige sedan 1950-talet har sin teoretiska grundval i den s.k. Rehn-Meidnermodellen för samspelet mellan arbetsmarknad och ekonomisk politik. Modellen bygger bland annat på den solidariska lönepolitikens kärna som är ”lika lön för lika arbete”, oberoende av enskilda företags bärkraft. Löneskillnader som var baserade på olika kvalifikationer hos arbetskraften, eller olika arbetsmiljöförhållanden, skulle däremot accepteras (Björklund et al, 1996 & 2000).

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring arbetslöshet, sökbeteende samt arbetsmarknadspolitik ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag vill därför ta reda på mer information om tidigare nämnda ämnen. Min frågeställning blir således att: Utvärdera den relativa effektiviteten mellan olika aktiva arbetsmarkandspolitiska åtgärder. Huruvida de leder till anställning för arbetslösa ungdomar efter genomförd åtgärd? Genom att besitta information om detta kan det underlätta bland annat för hur olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska utformas och utvecklas. Informationen kan även vara värdefull som stöd när nivå och längd på arbetslöshetsförsäkringen ska förändras. Studien som gjorts visar att det inte finns något enkelt och entydigt ja- eller nej-svar på denna fråga. De aktiva arbetsmarknadsåtgärderna är en mycket komplicerad del i arbetsmarknadspolitiken och de leder till anställning i viss grad.

Resultaten i den egna studien visar att några åtgärder, de som tillhör åtgärdsgrupp 1 är mycket effektiva och leder till anställning i större utsträckning än de andra grupperna. De genomgående lägsta resultaten tillhörde grupp 4, där det finns fog att ställa frågan om det verkligen är berättigade att existera. Dock är det svåra avvägningar att göra med många olika faktorer som spelar in. Resultaten visar att det finns en viss skillnad i sannolikhet att få anställning efter avslutad åtgärd mellan Stockholms län (AB) och Norrbottens län (BD). Generellt sett har Norrbottens län (BD) något lägre resultat gentemot storstadslänet Stockholm. Det finns många olika tänkbara orsaker till denna skillnad men det är inget som studien haft som syfte att undersöka. De fyra aktiva åtgärderna med bäst resultat är Rekryteringsstöd (44), Anställningsstöd (45), Start av näringsverksamhet (46) samt Förstärkt anställningsstöd (2-års sjukskrivna) (48).

Det är dock oklart huruvida de aktiva arbetsmarknadspolitiska påverkar den totala arbetsmarknaden. Nettoeffekten är således oklar. De åtgärder som resulterar i anställning medför även olika negativa effekter på arbetsmarknaden. Några av dessa är olika undanträningseffekter och inlåsningseffekter. Andra faktorer som påverkas är sökaktiviteten, rundgång mellan olika arbetsmarknadsåtgärder eller att höga ersättningsnivåer medför negativa incitamentseffekter.

The labor market is a key aspect of democracy and the country's economy, it is part of human life that affect us all the time linked to the economic and social aspects such as standard of living, class, identity, welfare etc. Labor market policy results in policies that are used to increase employment and thus reducing unemployment and improving labor market functioning. The purpose of this study was to explore and describe how the implementation of labor market policy measures goes to and how much leeway employment agents on AF (arbetsförmedlingen) in Västerås have. We have chosen both quantitative and qualitative methods in our study. First we did a quantitative survey where we had a questionnaire survey with agents employed at the AF in Västerås. In terms of qualitative approach, we did a half - structured interview with the employment office manager in Västerås, where we used the same questions that we had the quantitative survey. This will also help us to detect if street-level bureaucrats and top officials (bureaucrats) have different perceptions / views regarding how much leeway employment agents on AF in Västerås have.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.

Syftet med denna uppföljning var att ta reda på vilka upplevelser som några tidigare deltagare har av ROS-projektet i Malung (ROS är en förkortning av FAROS), ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vi ville se om den hjälp deltagarna fått har påverkat hur deras liv ser ut idag, en tid efter projektet. Det finns många arbetslösa som är sjukskrivna och kan behöva extra hjälp för att komma vidare. För att förhindra att individerna ”faller mellan stolarna” finns idag många olika samverkansprojekt, med olika samhällsaktörer inblandade. I de allra flesta fall står Arbetsförmedling och Försäkringskassa som huvudaktörer.

En kvalitativ metod har använts i form av en intervjustudie med sju individer som varit deltagare i ROS. Resultatet som vi fått fram pekar på att ett samverkansprojekt som detta är av stor betydelse för individerna. Det har gjort att deltagarna fått ett bättre självförtroende och lett till att de vågat pröva nya vägar för att komma ut i arbete igen.