Academic literature on the topic 'Arbetsmiljöfaktorer'

Tidigare forskning visar att de klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna kan behöva kompletteras med ytterligare faktorer för att mätinstrument som baseras på dessa modeller med säkerhet tar hänsyn till de arbetsförhållanden som råder inom tjänstesektorn idag. Syftet med den här studien är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som är mest betydelsefulla inom två tjänsteföretag utifrån de faktorer som omfattas av Den hypotetiska ”kausala modellen”. Ett delsyfte med studien är även att analysera vilka faktorer som ingår i Företag 1 egenutvecklade frågeformulär för medarbetarundersökningar, utifrån Den hypotetiska ”kausala modellen”, samt ge förslag på kompletteringar av formuläret. Studien genomfördes via en enkätundersökning som skickades till de anställda inom två tjänsteföretag. I enkäten fick deltagarna utifrån 30 frågeställningar gradera betydelsen av olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Högst värderades faktorerna Mål, Resurser, Humanitet & Socialt stöd samt Stimulans. Dock visade sig faktorn Resurser ha för lågt Cronbach´s alphavärde. Några få signifikanta skillnader kunde konstateras mellan de två studerade företagen samt i jämförelsen mellan kvinnor och mäns uppfattningar. Företag 2 värderade Struktur, Frihet, Socialt stöd (ur faktorn Humanitet och Socialt stöd) och Resurser högre än Företag 1 och kvinnorna värderade vetskap om Mål, Demokrati samt Humanitet och Socialt stöd högre än männen i studien. Företagets formulär för medarbetarundersökning föreslogs att kompletteras med frågor som rör humanitetsaspekten i faktorn humanitets och Socialt stöd. Slutligen kan sägas att Den hypotetiska ”kausala modellen” tycks innehålla betydelsefulla arbetsmiljöfaktorer för dagens arbetsliv och resultatet antyder vidare att de kompletteringar som gjorts i denna modell behövdes eftersom de klassiska modellerna inte verkar täcka den komplexitet som råder i dagens tjänstesektor.
Previous research shows that the classical psychosocial models may need to be complemented by additional factors to better ensure that the measure instruments based on these models also consider the working conditions in the services of today. The purpose of this study was to examine which psychosocial work environment factors that are of most importance in today’s service companies, based on the factors covered by The hypothetical "causal model." A secondary aim of the study was to study the factors included in the Company 1 self-developed questionnaire for employee surveys, based on The hypothetical “causal” model, and give complements to that form. The research was performed by a survey study including two service companies. The participants were asked to rated 30 items from The hypothetical “causal model” by their importance to different psychosocial work factors. The results showed that Goals, Resources, Humanity & Social support, and Stimulation were rated as very important in both companies. However, the Cronbach´s alpha value of the factor Resources was too low. A few significant differences were also found between the two companies, and between women and men. Participants working at Company 2 valued Structures, Freedom, Social support and Resources higher than participants at Company 1, and moreover, women valued Goals, Democracy, and Humanitarianism and Social support higher than men. The form of Company 1, used for employee survey, was proposed to be complemented with issues related to Humanity (from the factor Humanity and Social support. In summary, although The hypothetical “causal model" seems to contain important work environment factors for today's working environment, it were also found to need to be complemented with other aspects to better cover the complexity of today´s working life.

Syftet med studien var att få kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kunde modifiera ett eventuellt samband mellan personlighet och förändringsmotstånd. Förutom detta var syftet att få kunskap om de eventuella interaktioner som fanns mellan samtliga variabler. 194 deltagare (n=194) besvarade ett frågeformulär innehållande 69 frågor som behandlade personlighet, förändringsmotstånd, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljöfaktorer och erfarenheter av tidigare förändringar. Resultatet visade unika samband mellan personlighet och förändringsmotstånd men även att arbetstillfredsställelse tillsammans med en bra förändringsprocess agerade som moderator på sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. Arbetstillfredsställelse fungerade även som unik prediktor för förändringsmotstånd. Arbetsmiljöfaktorer påverkade i sin tur variansen i arbetstillfredsställelse, varpå en modell skapades som innebär att om företag arbetar med arbetstillfredsställelse genom att förbättra arbetsmiljön kommer detta i sin tur reducera individers motstånd till förändringar på arbetet, oavsett individers personlighet.

Abstract

Title: Anxiety within the organization - correlation study regarding psychosocial

work environment factors.

Author: Nicklas Blomqvist

The purpose of this study was to examine if there are any correlations between anxiety and psychosocial work environment factors according to Curt Andersson’s theory (2007). The last two decades there has been a significant increase in numbers of employees going on sick leave. According to studies the main explanation for the increase was the psychosocial work environment. One important factor observed in the group of long time sick list was that people working in the public service sector was over represented. By using a survey, the author of this paper has tried to find correlations between different work environmental factors that could contribute to experienced stress in the workplace. The author has also tried to find correlations between experienced stress (e.g. anxiety) and organizational questions. In this study stress represents the measure of the variable anxiety. The survey was conducted in three different pre-school units in a small community in the south of Sweden. More than 70 % of the respondents stated that they had felt stressed recently. A correlation analysis between stress and organizational factors showed a (r.39) correlation that was significant at the 0.01 level (1-tailed). However, the main factor to have an impact on stress (i.e. anxiety) according to the author’s findings was the factor designated job demand.

Keywords: Curt Andersson, anxiety, stress, organization, psychosocial workplace environment.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband.
Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

Syfte: Att jämföra sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter och uppfattningar av den psykosociala arbetsmiljön på en akutmottagning i förhållande till hälsa och livskvalitet. Bakgrund: Hälsa värderas högt, tillsammans med känsla av sammanhang skapar den förutsättningar för god livskvalitet. Arbetsplatsen är ett villkor för god hälsa men innefattar psykosociala faktorer som kan påverka negativt. Sjukvårdspersonal är ofta mer utsatt för arbetsrelaterad ohälsa än anställda inom andra yrken och de psykosociala riskfaktorerna ses i större utsträckning inom akutsjukvården. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där frågeformulär (QPS Nordic samt två separata frågor) distribuerades till 74 sjuksköterskor och undersköterskor anställda på en akutmottagning. Svarsfrekvensen var 55 % (n= 41). Resultat: Skillnader finns mellan sjuksköterskor och undersköterskors erfarenheter i de psykosociala områden som berör arbetskrav och organisationsklimat. Dessutom ses ett positivt samband mellan att få stöd från sin chef och uppskattad livskvalitet. Slutsats: Arbete med preventiva strategier mot psykosociala riskfaktorer inom akutsjukvård bör fortskrida i avsikt att öka medvetenheten om dessa faktorer. Företagssköterskan har en viktig roll för att medvetandegöra de faktorer som skapar, bibehåller eller förbättrar anställdas upplevda hälsa och livskvalitet.

Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet). Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete. Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress). Kommunikation, lyhördhet och respekt var faktorer som upplevdes viktiga för ett fungerande teamarbete. Konklusion: Med utgångspunkt från resultatet är slutsatsen att det är av betydelse att tydliggöra yrkesroller och främja positivt arbetsklimat. Kommunikation behöver synliggöras och vidareutvecklas för ett väl fungerande teamarbete.

Personalomsättning kan vara kostsamt för organisationer och därför är det önskvärt att behålla den kompetenta personalen. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer har visats ha betydelse för medarbetares intention att stanna i organisationen men det finns begränsad forskning om det varierar beroende på ålder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer för intentionen att stanna bland olika åldersgrupper. Enkätdata från 242 tjänstemän delades upp i tre åldersgrupper och analyserades med tre hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultatet visade att socialt stöd från chef bland medelålders hängde samman med högre intention att stanna och att konflikter bland medelålders och otydliga mål bland äldre hängde samman med lägre intention att stanna. Genom att ta hänsyn till att olika arbetsmiljöfaktorer kan ha olikartad betydelse för olika åldersgrupper kan organisationer få personalen att stanna.

Syfte och frågeställning Syftet var att identifiera vilka salutogena faktorer i arbetsmiljön som ger känsla av subjektivt välbefinnande på arbetsplatsen hos sjuksköterskor. Detta genom att besvara frågeställningen: Vilka arbetsmiljöfaktorer på en arbetsplats bidrar till känsla av välbefinnande i arbetet? Metod Med kvalitativ ansats genomfördes sex djupgående intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in och transkriberades till text. Innehållsanalys med tolkning av datamaterialet genomfördes med deduktiv grund. Fynden sorterades utefter de sex kategorier som begreppet välbefinnande i denna studie definierades av: förmågan att bemästra vardagen, självacceptans, positiva relationer med andra, personlig utveckling och autonomi (Ryff’s Psychological Well-Being scales) och känsla av inflytande. Resultat Utfallet visade flertalet arbetsmiljöfaktorer bidragande till känsla av välbefinnande på arbetsplatsen. Tydligast framträdande och återkommande för samtliga välbefinnandekategorier var betydelsen av goda kollegor, en adekvat bemanning gällande kompetens och antal samt ledningens förmåga att visa intresse för sina anställda genom att lyhört lyssna till och se efter personalens behov och åsikter. Arbetsmiljöfaktorn ”Tydlig kommunikation” genomsyrade samtliga kategorier och uppgavs verka grundläggande för en välfungerande verksamhet med personal som upplever välbefinnande på arbetsplatsen. Slutsats Genom denna studie har salutogena arbetsmiljöfaktorer som genererar känsla av välbefinnande i arbetet hos yrkesverksamma sjuksköterskor identifierats. Tre tydligt framträdande faktorer lyftes som extra betydande: goda kollegerelationer, ledningens bemötande och gehör samt adekvat bemanningsantal och kompetens för rådande arbetsbelastning. Faktorn av att ha en god och ständigt öppen kommunikation lyftes som grundläggande för en välmående personalskara. Studiens omfattning kan verka begränsande för applicerbarheten på den stora massan, men ger indikation på arbetsmiljöns vikt för arbetstagarens välbefinnande och uppmuntrar till vidare forskning om salutogena arbetsmiljöfaktorer.

Syfte: Syftet med detta arbete var att analysera vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos de som arbetar inom hälsovården. Metod: Följande arbete bestod av en litteraturstudie. Analys: Flera vetenskapliga tvärsnittsartiklar från olika länder användes med målet att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer ofta förekommer och orsakar utmatning hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultat: Under arbetets gång under resultatet redogjordes det att utbrändhet orsakas av många faktorer såsom stressiga arbetsdagar, ung ålder, brist på arbetserfarenhet, familjestatus, antal barn, tätt samarbete med många patienter, liten kontakt med arbetskamrater, höga krav och otacksamhet från patienter, problem med ekonomi, brist på vila och individens hälsoproblem. Med hjälp av Maslach Burnout Inventory och Copenhagen Burnout Inventory som användes i artiklar var utmattningssyndrom tydligt definierad, och dess faktorer noggrant analyserade. Diskussion: I diskussionsdelen var två olika Burnout Inventory - enkäter beskrivna med stöd av artiklar. Dessutom diskuterades egenskaper hos en enkät vilket stöddes av Bryman (2008), och förutom det genomfördes genomgång av artiklar, använda i analysdelen, för att säkerställa deras trovärdighet.
Purpose: The purpose of this work was to analyze the factors that contribute to burnout in those who works in health care. Method: The following work consists of literature study. Analysis: Several scientific cross-sectional articles from different countries were used with the aim of investigating which work environment factors often occur and cause the burnout among physicians, nurses and assisted nurses. Result: During the result, it was reported the burnout is caused by many factors such as stressful working days, young age, lack of work experience, family status, number of children, close cooperation with many patients, little contact med colleagues, high demands and ingratitude from the patients, problems with finances, lack of rest and individual´s health problems. Using the Maslach Burnout Inventory and Copenhagen Burnout Inventory used in articles, fatigue syndrome was clearly defined, and its factors carefully analyzed. Discussion: In the discussion two different Burnout Inventory – surveys were described with the support of articles. In addition, the characteristics of a survey were discussed, with was supported by Bryman (2008); and articles, used in the analysis, were presented to ensure their credibility.