Dissertations / Theses on the topic 'Arbetsmiljöfaktorer'

Tidigare forskning visar att de klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna kan behöva kompletteras med ytterligare faktorer för att mätinstrument som baseras på dessa modeller med säkerhet tar hänsyn till de arbetsförhållanden som råder inom tjänstesektorn idag. Syftet med den här studien är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som är mest betydelsefulla inom två tjänsteföretag utifrån de faktorer som omfattas av Den hypotetiska ”kausala modellen”. Ett delsyfte med studien är även att analysera vilka faktorer som ingår i Företag 1 egenutvecklade frågeformulär för medarbetarundersökningar, utifrån Den hypotetiska ”kausala modellen”, samt ge förslag på kompletteringar av formuläret. Studien genomfördes via en enkätundersökning som skickades till de anställda inom två tjänsteföretag. I enkäten fick deltagarna utifrån 30 frågeställningar gradera betydelsen av olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Högst värderades faktorerna Mål, Resurser, Humanitet & Socialt stöd samt Stimulans. Dock visade sig faktorn Resurser ha för lågt Cronbach´s alphavärde. Några få signifikanta skillnader kunde konstateras mellan de två studerade företagen samt i jämförelsen mellan kvinnor och mäns uppfattningar. Företag 2 värderade Struktur, Frihet, Socialt stöd (ur faktorn Humanitet och Socialt stöd) och Resurser högre än Företag 1 och kvinnorna värderade vetskap om Mål, Demokrati samt Humanitet och Socialt stöd högre än männen i studien. Företagets formulär för medarbetarundersökning föreslogs att kompletteras med frågor som rör humanitetsaspekten i faktorn humanitets och Socialt stöd. Slutligen kan sägas att Den hypotetiska ”kausala modellen” tycks innehålla betydelsefulla arbetsmiljöfaktorer för dagens arbetsliv och resultatet antyder vidare att de kompletteringar som gjorts i denna modell behövdes eftersom de klassiska modellerna inte verkar täcka den komplexitet som råder i dagens tjänstesektor.
Previous research shows that the classical psychosocial models may need to be complemented by additional factors to better ensure that the measure instruments based on these models also consider the working conditions in the services of today. The purpose of this study was to examine which psychosocial work environment factors that are of most importance in today’s service companies, based on the factors covered by The hypothetical "causal model." A secondary aim of the study was to study the factors included in the Company 1 self-developed questionnaire for employee surveys, based on The hypothetical “causal” model, and give complements to that form. The research was performed by a survey study including two service companies. The participants were asked to rated 30 items from The hypothetical “causal model” by their importance to different psychosocial work factors. The results showed that Goals, Resources, Humanity & Social support, and Stimulation were rated as very important in both companies. However, the Cronbach´s alpha value of the factor Resources was too low. A few significant differences were also found between the two companies, and between women and men. Participants working at Company 2 valued Structures, Freedom, Social support and Resources higher than participants at Company 1, and moreover, women valued Goals, Democracy, and Humanitarianism and Social support higher than men. The form of Company 1, used for employee survey, was proposed to be complemented with issues related to Humanity (from the factor Humanity and Social support. In summary, although The hypothetical “causal model" seems to contain important work environment factors for today's working environment, it were also found to need to be complemented with other aspects to better cover the complexity of today´s working life.

Syftet med studien var att få kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kunde modifiera ett eventuellt samband mellan personlighet och förändringsmotstånd. Förutom detta var syftet att få kunskap om de eventuella interaktioner som fanns mellan samtliga variabler. 194 deltagare (n=194) besvarade ett frågeformulär innehållande 69 frågor som behandlade personlighet, förändringsmotstånd, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljöfaktorer och erfarenheter av tidigare förändringar. Resultatet visade unika samband mellan personlighet och förändringsmotstånd men även att arbetstillfredsställelse tillsammans med en bra förändringsprocess agerade som moderator på sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. Arbetstillfredsställelse fungerade även som unik prediktor för förändringsmotstånd. Arbetsmiljöfaktorer påverkade i sin tur variansen i arbetstillfredsställelse, varpå en modell skapades som innebär att om företag arbetar med arbetstillfredsställelse genom att förbättra arbetsmiljön kommer detta i sin tur reducera individers motstånd till förändringar på arbetet, oavsett individers personlighet.

Abstract

Title: Anxiety within the organization - correlation study regarding psychosocial

work environment factors.

Author: Nicklas Blomqvist

The purpose of this study was to examine if there are any correlations between anxiety and psychosocial work environment factors according to Curt Andersson’s theory (2007). The last two decades there has been a significant increase in numbers of employees going on sick leave. According to studies the main explanation for the increase was the psychosocial work environment. One important factor observed in the group of long time sick list was that people working in the public service sector was over represented. By using a survey, the author of this paper has tried to find correlations between different work environmental factors that could contribute to experienced stress in the workplace. The author has also tried to find correlations between experienced stress (e.g. anxiety) and organizational questions. In this study stress represents the measure of the variable anxiety. The survey was conducted in three different pre-school units in a small community in the south of Sweden. More than 70 % of the respondents stated that they had felt stressed recently. A correlation analysis between stress and organizational factors showed a (r.39) correlation that was significant at the 0.01 level (1-tailed). However, the main factor to have an impact on stress (i.e. anxiety) according to the author’s findings was the factor designated job demand.

Keywords: Curt Andersson, anxiety, stress, organization, psychosocial workplace environment.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband.
Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

Syfte: Att jämföra sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter och uppfattningar av den psykosociala arbetsmiljön på en akutmottagning i förhållande till hälsa och livskvalitet. Bakgrund: Hälsa värderas högt, tillsammans med känsla av sammanhang skapar den förutsättningar för god livskvalitet. Arbetsplatsen är ett villkor för god hälsa men innefattar psykosociala faktorer som kan påverka negativt. Sjukvårdspersonal är ofta mer utsatt för arbetsrelaterad ohälsa än anställda inom andra yrken och de psykosociala riskfaktorerna ses i större utsträckning inom akutsjukvården. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där frågeformulär (QPS Nordic samt två separata frågor) distribuerades till 74 sjuksköterskor och undersköterskor anställda på en akutmottagning. Svarsfrekvensen var 55 % (n= 41). Resultat: Skillnader finns mellan sjuksköterskor och undersköterskors erfarenheter i de psykosociala områden som berör arbetskrav och organisationsklimat. Dessutom ses ett positivt samband mellan att få stöd från sin chef och uppskattad livskvalitet. Slutsats: Arbete med preventiva strategier mot psykosociala riskfaktorer inom akutsjukvård bör fortskrida i avsikt att öka medvetenheten om dessa faktorer. Företagssköterskan har en viktig roll för att medvetandegöra de faktorer som skapar, bibehåller eller förbättrar anställdas upplevda hälsa och livskvalitet.

Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet). Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete. Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress). Kommunikation, lyhördhet och respekt var faktorer som upplevdes viktiga för ett fungerande teamarbete. Konklusion: Med utgångspunkt från resultatet är slutsatsen att det är av betydelse att tydliggöra yrkesroller och främja positivt arbetsklimat. Kommunikation behöver synliggöras och vidareutvecklas för ett väl fungerande teamarbete.

Personalomsättning kan vara kostsamt för organisationer och därför är det önskvärt att behålla den kompetenta personalen. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer har visats ha betydelse för medarbetares intention att stanna i organisationen men det finns begränsad forskning om det varierar beroende på ålder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer för intentionen att stanna bland olika åldersgrupper. Enkätdata från 242 tjänstemän delades upp i tre åldersgrupper och analyserades med tre hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultatet visade att socialt stöd från chef bland medelålders hängde samman med högre intention att stanna och att konflikter bland medelålders och otydliga mål bland äldre hängde samman med lägre intention att stanna. Genom att ta hänsyn till att olika arbetsmiljöfaktorer kan ha olikartad betydelse för olika åldersgrupper kan organisationer få personalen att stanna.

Syfte och frågeställning Syftet var att identifiera vilka salutogena faktorer i arbetsmiljön som ger känsla av subjektivt välbefinnande på arbetsplatsen hos sjuksköterskor. Detta genom att besvara frågeställningen: Vilka arbetsmiljöfaktorer på en arbetsplats bidrar till känsla av välbefinnande i arbetet? Metod Med kvalitativ ansats genomfördes sex djupgående intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in och transkriberades till text. Innehållsanalys med tolkning av datamaterialet genomfördes med deduktiv grund. Fynden sorterades utefter de sex kategorier som begreppet välbefinnande i denna studie definierades av: förmågan att bemästra vardagen, självacceptans, positiva relationer med andra, personlig utveckling och autonomi (Ryff’s Psychological Well-Being scales) och känsla av inflytande. Resultat Utfallet visade flertalet arbetsmiljöfaktorer bidragande till känsla av välbefinnande på arbetsplatsen. Tydligast framträdande och återkommande för samtliga välbefinnandekategorier var betydelsen av goda kollegor, en adekvat bemanning gällande kompetens och antal samt ledningens förmåga att visa intresse för sina anställda genom att lyhört lyssna till och se efter personalens behov och åsikter. Arbetsmiljöfaktorn ”Tydlig kommunikation” genomsyrade samtliga kategorier och uppgavs verka grundläggande för en välfungerande verksamhet med personal som upplever välbefinnande på arbetsplatsen. Slutsats Genom denna studie har salutogena arbetsmiljöfaktorer som genererar känsla av välbefinnande i arbetet hos yrkesverksamma sjuksköterskor identifierats. Tre tydligt framträdande faktorer lyftes som extra betydande: goda kollegerelationer, ledningens bemötande och gehör samt adekvat bemanningsantal och kompetens för rådande arbetsbelastning. Faktorn av att ha en god och ständigt öppen kommunikation lyftes som grundläggande för en välmående personalskara. Studiens omfattning kan verka begränsande för applicerbarheten på den stora massan, men ger indikation på arbetsmiljöns vikt för arbetstagarens välbefinnande och uppmuntrar till vidare forskning om salutogena arbetsmiljöfaktorer.

Syfte: Syftet med detta arbete var att analysera vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos de som arbetar inom hälsovården. Metod: Följande arbete bestod av en litteraturstudie. Analys: Flera vetenskapliga tvärsnittsartiklar från olika länder användes med målet att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer ofta förekommer och orsakar utmatning hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultat: Under arbetets gång under resultatet redogjordes det att utbrändhet orsakas av många faktorer såsom stressiga arbetsdagar, ung ålder, brist på arbetserfarenhet, familjestatus, antal barn, tätt samarbete med många patienter, liten kontakt med arbetskamrater, höga krav och otacksamhet från patienter, problem med ekonomi, brist på vila och individens hälsoproblem. Med hjälp av Maslach Burnout Inventory och Copenhagen Burnout Inventory som användes i artiklar var utmattningssyndrom tydligt definierad, och dess faktorer noggrant analyserade. Diskussion: I diskussionsdelen var två olika Burnout Inventory - enkäter beskrivna med stöd av artiklar. Dessutom diskuterades egenskaper hos en enkät vilket stöddes av Bryman (2008), och förutom det genomfördes genomgång av artiklar, använda i analysdelen, för att säkerställa deras trovärdighet.
Purpose: The purpose of this work was to analyze the factors that contribute to burnout in those who works in health care. Method: The following work consists of literature study. Analysis: Several scientific cross-sectional articles from different countries were used with the aim of investigating which work environment factors often occur and cause the burnout among physicians, nurses and assisted nurses. Result: During the result, it was reported the burnout is caused by many factors such as stressful working days, young age, lack of work experience, family status, number of children, close cooperation with many patients, little contact med colleagues, high demands and ingratitude from the patients, problems with finances, lack of rest and individual´s health problems. Using the Maslach Burnout Inventory and Copenhagen Burnout Inventory used in articles, fatigue syndrome was clearly defined, and its factors carefully analyzed. Discussion: In the discussion two different Burnout Inventory – surveys were described with the support of articles. In addition, the characteristics of a survey were discussed, with was supported by Bryman (2008); and articles, used in the analysis, were presented to ensure their credibility.

Socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien är att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det är som gör att socialsekreterare stannar på sin arbetsplats. Detta då den senaste forskningen såväl internationellt och nationellt har fokuserat på faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar på sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbättringsarbete. Ett förbättringsarbete som stärker positiva arbetsfaktorer i syfte att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare. De teorier som vi i uppsatsen relaterar till resultatet är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och Robert Karaseks och Thöres Theorells krav- och kontrollmodell. Gräsrotsbyråkratin redogör för hur tjänstemän som arbetar i offentlig sektor ställs inför en tudelad arbetsroll medan krav- och kontrollmodellen belyser olika dimensioner som påverkar arbetet så som stress, aktivitet och socialt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer som har genomförts med sex erfarna socialsekreterare. I resultatavsnittet framkommer bland annat att socialsekreterare trots höga krav i arbetet upplever ett väldefinierat ansvar och en god kontroll över arbetet i den mån den inte inskränks av akuta situationer och hög personalomsättning. Resultaten visar vidare att de intervjuade socialsekreterarna i början av sin karriär upplevde att det tog flera år att komma över en tröskel i arbetet som föregicks av en otydlig arbetsroll och bristande kontroll. I relation till detta tyder resultaten på att socialsekreterare har stannat på sin arbetsplats till följd av erfarenhetens påverkan i arbetet. Erfarenhet har möjliggjort en utveckling och tillvaratagande av positiva aspekter med arbetet. Studien påvisar vikten av att nyanställda slussas in i arbetet snabbare för att ta del av samma positiva faktorer som de mer erfarna kollegorna (intervjupersonerna i denna studie) uttryckt som avgörande för en god arbetsmiljö. Nyckelord: socialsekreterare, arbetsmiljö, arbetsmiljöfaktorer, krav, kontroll, gräsrotsbyråkrati

För att få personalen på en arbetsplats att trivas och må bra bör en mängd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga är rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan ansträngning och belöning. Då syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hälsan hos personal inom vård och omsorg användes en enkät som mätte alla ovanstående områden. Denna enkät kompletterades med frågor gällande kontakten med vårdtagarna. Enkätundersökningen (n = 80) följdes även upp av kvalitativa intervjuer (n = 4). Resultatet visade att de faktorer som starkast korrelerade med hälsa var hög upplevd kontroll, bra socialt stöd och bra kontakt med vårdtagarna.

Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den.   Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation).   Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn.   Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet.   Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.

Sammanfattning   Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den.   Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation).   Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn.   Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet.   Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.

Denna studie handlade om arbetsmiljöfaktorer utifrån variablerna socialt stöd, krav, kontroll och rollförväntningar för lärare. Huvudsyftet var att undersöka om det fanns några skillnader mellan variablerna beroende på vart skolan är lokaliserad (förort, närförort, centrala Stockholm) eller typ av skola (friskolor och kommunala). Datainsamlingen skedde via webbenkäter. Urvalet bestod av 116 lärare (32 män och 84 kvinnor, åldersspann 25-65). Det fanns signifikanta skillnader gällande socialt stöd; lärare som arbetade i friskolor hade mer socialt stöd än lärare vid kommunala skolor. Lärare som arbetade i friskolor hade mer stöd från chef och familj. Lärare som arbetade i grundskola hade mer stöd från arbetskamrater samt mer beslutskontroll än de lärare som arbetade i gymnasieskolor. Kommunala skolor hade mer rollkonflikter, positiva utmaningar samt mer inlärningskrav än lärare vid friskolor. Det fanns inga signifikanta skillnader på arbetsmiljöfaktorer beroende på skolans lokalisering.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs påverka den psykiska hälsan positivt hos anställda inom vård och hälsa samt jämföra om dessa faktorer är olika beroende på arbetsplats och arbetssätt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjälp av enkätundersökning. Totalt 90 enkäter delades ut till personalen på tre arbetsplatser med en inriktning på vård och hälsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, äldreboende samt friskvårdsanläggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74). Resultat: De arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka den psykiska hälsan positivt var bland annat stöd från kollegor, varierande och intressanta arbetsuppgifter samt möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Undersökningen visade även på att anställda vid friskvårdsanläggningar har en mer positiv inställning till arbete och arbetsmiljön och kan därför hitta fler arbetsmiljöfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan positivt än resterande respondenter. Detta kan bero på att de arbetar hälsofrämjande och är mer medvetna om vad som kan påverka hälsan.

Problematik: Precis som många andra turismföretag så präglas dykföretag av säsongsarbete. Under lågsäsongen arbetar året runt personalen med få turister och kollegor och under högsäsongen arbetar de intensivt tillsammans med säsongsarbetare i ett halvårs tid i en destination full av turister. När lågsäsongen närmar sig minskar turistmängden och säsongsarbetarna. Det är en livsstil för båda grupperna, men också en tillfällig period för säsongsarbetarna och en vardag för året runt personalen. Personalen har således olika förutsättningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende på om de är åretruntarbetare eller säsongarbetare. Som arbetsgivare är det viktigt att ha förståelse för dessa skillnader för att kunna motivera personalen på bästa möjliga sätt, både under de stillsamma och de hektiska perioderna.

Syfte: Syftet är att klargöra vilka motivations- och välmåendefaktorer som driver de åretruntanställda och säsongsanställda på Kon-Tiki att arbeta i en verksamhet med sådana speciella arbetsförhållanden, vad som motiverar dem att prestera sitt yttersta både för sin egen och företagets skull. Detta bidrar till en ökad förståelse för hur man som chef ska kunna leda och arbeta med motivation och välmående av anställda inom ett dykföretag i turismbranschen. Syftet är även att se på om det finns skillnader och likheter mellan grupperna angående deras syn på motivations- och välmåendefaktorer.

Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att få en djupare förståelse för vår problematik och vårt syfte. Arbetet innehåller litteratur om psykosocial arbetsmiljö, motivation, välmående och tourism employee management. Teorierna baseras främst på Herzbergs två-faktor teori, Hackman och Oldhams arbetskaraktäristiska modell för arbetsmotivation samt Karasek och Theorells krav-kontroll modell. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer med anställda på Kon-Tiki. Intervjufrågorna är baserade på 25 faktorer vilka har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön.

Resultat: Tillsammans skapar faktorerna en helhetsbild av upplevelsen av att vara arbetstagare på Kon-Tiki och de är därför lika viktiga för personalens motivation och välmående. Åretruntarna är generellt mer nöjda på Kon-Tiki än vad säsongarna är. Detta kan bero på att åretruntarna har varit anställda länge, arbetar året runt och därmed har god insikt om verksamheten samt bättre kontakt med ledningen, vilket gör att de har ett större inflytande och ansvar. Säsongarna arbetar endast för en tillfällig period och har kanske inte samma företagstänk som de tillsvidareanställda har, vilket gör att de ser olika på saker. Trots detta, och att man mest umgås med personer inom sin egen grupp, upplevs gemenskapen vara bra. Resultatet visade att anställningsformen har stor betydelse för den anställdes upplevelser av att vara arbetstagare på Kon-Tiki. Deras förutsättningar och behov skiljer sig, vilket måste beaktas av ledningen i dennes arbete mot en mer nöjd och motiverad personal.

Problem: Diving companies are distinguished by seasonal work just as many other tourism companies. The all year around staff work with few tourists and colleagues during the low season and during the high season they work intense for six months together with seasonal workers in a destination full of tourists. When the low season approaches, both the tourists and seasonal workers decrease. It is a lifestyle for both groups, but a temporary period for the seasonal workers and an everyday life for the all year around workers. So the staff have different conditions, interests and needs and their work motivation differ depending on if they work all year around or seasonal. It is significant to have understanding for these differences as an employer to be able to motivate the employees in the best way possible, both during the tranquil and hectic work periods.

Purpose: The purpose is to clarify which motivation and well-being factors that strive the all year around workers and seasonal workers at Kon-Tiki to work in a business with such special work conditions, what motivates them to perform to their fullest both for their own and the companies sake. This contributes to a greater understanding for how managers can lead and work with motivation and the well-being of employees in a diving company and in the tourism business. The purpose is also to see if there are differences or similarities between the groups.

Methodology: We chose to do a qualitative study to be able to get a deeper understanding of our problem and purpose. It includes literature about psychosocial work environment, motivation, well-being and tourism employee management. The theories are mainly based on Herzbergs two-factor theory, Hackman and Oldham's Job Characteristics Model and Job Design as well as Karasek and Theorell's demand-control model. The empirical material was collected through interviews with employees at Kon-Tiki. The interview questions are based on 25 factors that have significance for the psychosocial work environment.

Results: Together the factors create a comprehensive view of the experience of being an employee at Kon-Tiki, why they are equally important for the employees' motivation and well-being. The all year around staff are generally more pleased at Kon-Tiki than the seasonal workers. Reasons might be the fact that the all year around staff have been employed for a long time, work all year around and therefore have a greater knowledge of the company and a better contact with the leadership, which gives them more influence and responsibility. The seasonal staff only work for shorter periods and might not have the same business think as the others, which might cause their different opinions. In spite of this, and the fact that the personnel mostly associate with people within their own groups, they believe they have a good fellowship at work. The results show that the type of employment has a big significance for the employee's experience of being an employee at Kon-Tiki. Their conditions and needs differ, which must be considered by the management in their work towards a happier and motivated personnel.

Lately, alarming reports have appeared regarding the work environment and work situation of social workers. Research focusing on the promotion of health and well-being in the workplace among other professionals show that factors such as social relationships, ability to influence their work situation and leadership are important. A quantitative study was conducted focusing on the work climate for social workers employed by some of the district administrations in the City of Malmö. A questionnaire with questions and statements on various factors in the work environment was sent to 34 social workers. They were asked how important these factors were for their well-being, as well as to what extent they felt that these factors were present at work. A total of 17 social workers filled out the questionnaire. The study results showed that communication and leadership were the two themes that had the greatest impact on the well-being at work for the social workers. The results also showed a discrepancy regarding the relationship between how the importance of the statements in the questionnaire was considered, and the degree to which they were present at work. However, the results could not demonstrate any difference between how younger and older social workers assessed the importance of the work environment factors' importance for their well-being at work. Further studies with different approaches of how communication and leadership affects social workers well-being at work could help identifying appropriate actions for improved working conditions for social workers.
Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp som det kommit negativa signaler från på senare tid vad gäller deras arbetsmiljö och arbetssituation. En stor andel sjukfrånvaro, hög personalomsättning och svårigheter till nyrekrytering kan få allvarliga konsekvenser för yrkesgruppen. Det finns en hel del forskning som visar på att arbetsmiljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Strategier för hälsoarbete i Sverige kopplat till arbetsplatsen har i allt större utsträckning antagit en hälsofrämjande utgångspunkt i stället för att enbart vara riskorienterade. Forskning med fokus på främjande av hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen visar att faktorer som sociala relationer, möjlighet att påverka sin arbetssituation och ledarskap har betydelse i många olika typer av verksamheter. Om arbetsgivaren har kännedom om vilka arbetsmiljöfaktorer som socialsekreterare bedömer som viktigast för sitt välbefinnande i arbetet, där det även tas hänsyn till om det skiljer sig något i bedömningen mellan yngre och äldre personer, skulle riktade arbetsmiljöinsatser som främjar en hälsosammare arbetssituation för socialsekreterarna kunna identifieras och initieras från arbetsgivarens sida. En kvantitativ studie genomfördes som riktade sig till socialsekreterare anställda vid några av stadsdelsförvaltningarna inom Malmö Stad. En enkät skickades ut till 34 socialsekreterare med frågor och påståenden om olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för deras välbefinnande och i vilken grad de ansåg att dessa förekom på arbetsplatsen. Enkäten besvarades av 17 personer. Resultaten från studien visade att kommunikation och ledarskap var de två teman som hade störst betydelse för socialsekreterarnas välbefinnande i arbetet. Resultaten visade också på en diskrepans avseende förhållandet mellan hur viktigt påståendena i enkäten ansågs vara och i vilken grad de förekom på arbetsplatsen vilket pekar på utvecklingsmöjligheter. Däremot kunde det inte påvisas någon skillnad mellan hur yngre och äldre bedömde vikten av de olika arbetsmiljöfaktorernas betydelse för deras välbefinnande i arbetet. Fler studier med olika infallsvinklar av hur kommunikation och ledarskap påverkar socialsekreterares välbefinnande i arbetet skulle kunna bidra till att identifiera lämpliga arbetsmiljöinsatser för en förbättrad arbetssituation för socialsekreterare.

Bakgrund: På grund av psykiatriska diagnoser ökar den arbetsrelaterade ohälsan. Genom att arbeta förebyggande och främjande på arbetsplatsen, kan den arbetsrelaterade hälsan stärkas och utvecklas. Med tanke på att ett hälsofrämjande fokus har stark koppling till arbetseffektivitet, behöver detta hälsoarbete framhävas. Av bakgrund till att flyktingströmmen 2015 resulterade i en hög arbetsbelastning för integrationsarbetare, fann denna studie ett intresse av att studera hälsofrämjande inslag på en kommunal mottagningsenhet för nyanlända. Syfte: Att studera om de anställda på en mottagningsenhet för nyanlända upplevde hälsofrämjande faktorer på sin arbetsplats. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer på nio heltidsanställda fick representera resultatet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Arbetsuppgifter, social gemenskap, möjlighet till delaktighet, kompetensutveckling, ledarskap samt dagliga hälsofrämjande aktiviteter på arbetstid visade sig vara betydande hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen. Konklusion: Faktorerna genomsyrade en hälsofrämjande karaktär eftersom de kunde kopplas till känsla av sammanhang, savoring och empowerment. Det konkluderades att upprätthållandet av faktorerna är viktigt, med tanke på att de kan påverka de anställdas hälsa positivt. Fortsättningsvis är det av stor vikt att de här faktorerna stärks och upprätthålls för att möjliggöra ett gott integrationsarbete.
Background: Work related illness is based on the growth of psychiatric diagnosis. By working preventive and promotive in the workplace, the work related health can be strengthened and developed. Given that workplace health promotion has a strong link to work effectiveness, this health work needs to be emphasized. Due to the fact that the 2015 refugee flow resulted in a high workload for integration workers, this study found an interest in studying health promotion features at a municipal receiving unit for new arrivals. Purpose: To study whether employees on a receiving unit for new arrivals experienced health promotive factors at their workplace. Method: The study was implemented by using a qualitative method. Interviews of nine fulltime employees represented the results. The interviews were transcribed and analyzed with a content analysis. Results: Work task, social community, opportunity for participation, capacity building, leadership and daily health promotion activities at work time was proven to be substantial health promoting factors at the workplace. Conclusion: Because of the linkage to sence of coherence, savoring and empowerment, the activities were related as health promotive factors. The factors are important given that they can positively improve employee health. Henceforth it is vital that these factors can be strengthened and maintained to promote integration work.

Anställda inom stöd och omsorg tillhör Sveriges största yrkesgrupp och står för största antalet sjukfall för både män och kvinnor. För att inte riskera ohälsosam arbetsbelastning behöver kraven på arbetstagarna i arbetet vara rimliga i relation till resurserna som finns tillgängliga. Studiens syfte var att undersöka och jämföra hur kommunanställda inom stöd och omsorg som arbetar med klienter i deras hem uppfattar att psykosociala och fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar deras känsla av tillfredsställelse och välbefinnande i arbetet. Data samlades in från 81 deltagare genom enkäten WEIS-3Q-S, demografiska frågor samt två öppna frågor kring förtydliganden av upplevelsen av arbetsmiljön. Statistiska jämförelser gjordes mellan kön, ålder, utbildningsnivå och anställningstid. I resultatet framkom det att deltagarna var mest nöjda med arbetsmiljöfaktorer inom den sociala miljön, arbetets värde samt arbetstid. De områden som deltagarna var mest missnöjda med handlade om den fysiska miljön och förmåner. Vissa signifikanta skillnader framkom inom de olika grupperna, såsom att männen generellt sett var mer nöjda med sin arbetsmiljö än kvinnorna. Deltagarna var till största del nöjda med aspekter inom den sociala miljön, men för att höja arbetstillfredsställelsen kan förändringar i den fysiska miljön behöva ske samt skapa en bättre balans mellan vad arbetstagarna upplever sig få tillbaka från sitt arbete i relation till vad de ger.
Personnel in health and social care are among the largest occupational groups in Sweden and account for the largest number of sick-listings for both men and women. To avoid the risk of an unhealthy workload, workers’ requirements at work should be reasonable in relation to the available resources. The purpose of the study was to investigate and compare how municipality employees who work with clients in their homes perceive that psychosocial and physical factors in the work environment affect their satisfaction and well-being at work. Statistical comparisons were made among gender, age, educational level and length of employment. Data was collected from 81 participants through the WEIS-3Q-S questionnaire, demographic questions, and two optional open questions to further explain the experience of the work environment. The results show that the participants were most satisfied with the social environment, the value of work and the work schedule. The areas that the participants were most dissatisfied with concerned the physical environment and benefits. Some significant differences were found within the different groups, such as that generally the men were more satisfied with their working environment than the women. Participants were mostly satisfied with aspects of the social environment, but in order to increase job satisfaction, changes in the physical environment may need to be made, and there should be a better balance between what the employees perceive they give at work in comparison to what they get back.

Introduktion: Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland arbetande kvinnor i Sverige är ett aktuellt folkhälsoproblem då ohälsotalet i denna grupp är högt. Den nationella arbetsrelaterade psykiska ohälsan sammanhänger i hög grad med stressrelaterade symtom som även är orsaken bakom långtidssjukskrivningar. Kvinnor sjukanmäler sig tre gånger oftare än män. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige. Metod: Metoden som använts för att besvara syftet var en induktiv tematisk innehållsanalys av 20, både kvalitativa och kvantitativa sakkunniggranskade vetenskapliga tidskriftsartiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman, arbetsmiljöfaktorer, kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer, privata faktorer och att vara kvinna. Tema arbetsmiljöfaktorer var det mest framträdande och besvarade även mest syftet. De arbetsmiljöfaktorer som enligt vår analys står mest i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är följande: ledarskap, hög arbetsbelastning, höga krav, organisatoriska faktorer, kompetensbrist, konflikter, delaktighet på arbetsplatsen, låg kontroll över sitt arbete, belastande arbetssituation och avsaknad av socialt stöd. Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljöfaktorer påverkar kvinnornas psykiska hälsa istörsta mån, däremot är fenomenet mer komplext, då det framkom ytterligare tre teman som inte bara handlade om arbetsmiljöfaktorer, utan även faktorer i privatliv, en kombination av privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt att vara kvinna. Detta resultat visar att det behövs mer forskning om upplevelsen av att vara en arbetande kvinna i sitt arbetsliv och i hennes privata liv.

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter. Syftet med denna studie var således att undersöka om krav, kontroll och socialt stöd är relaterade till utmattningssymtom hos universitetsstudenter. Studien utfördes på 100 studenter från Stockholms universitet där deltagarna fick besvara en enkät avsedd att mäta utmattningssymtom samt graden av upplevda krav, kontroll och socialt stöd. Data analyserades genom hierarkiska multipla regressionsanalyser där sambandet mellan utmattningssymtom och upplevda krav var statistiskt signifikant. Sambanden mellan utmattningssymtom och socialt stöd samt kontroll var dock ej signifikanta. Spekulationer görs kring huruvida en kombination av högt socialt stöd samt låg arbetsbelastning utöver studierna kan agera modererande för utmattningssymtom.

Personer med psykiska funktionsnedsättningar har svårare att erhålla och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Målgruppen löper större risk att drabbas av ohälsa då de ofta exkluderas från arbetsmarknaden på grund av deras svårigheter och behov av anpassningar i arbetsmiljön. Syftet är att beskriva hur personer med psykiska funktionsnedsättningar som erhållit insatser via metoden Supported Employment upplever att arbetsmiljön påverkar deras välbefinnande. Det var 17 personer med olika psykiska funktionsnedsättningar som hade erfarenhet av en arbetsmiljö som deltog i studien. Bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) användes till datainsamlingen tillsammans med tillhörande intervjuguide för att samla information kring hur deltagarna upplevde välbefinnande i sin arbetsmiljö. I resultatet framkom det att faktorer som samarbete med arbetskamrater, utformning av arbetsuppgifter, arbetets stimulans, arbetstider och arbetets värde och betydelse var de faktorer som upplevdes mest stödjande för välbefinnande i arbetsmiljön. De faktorer som upplevdes mest hindrande för välbefinnande i arbetsmiljön var arbetsuppgiftens krav, förmåner, sensoriska egenskaper, förväntningar på prestation i arbetet och arbetsredskap. Flera studier visar på att en fungerande arbetsmiljö är viktigt för att kunna utföra sitt arbete. Förslagsvis behövs fler studier som fokuserar på att utveckla arbetsmiljöinterventioner som stödjer personer med psykiska funktionsnedsättningar att trivas och behålla sitt arbete.
People with mental disabilities have difficulty obtaining and keeping a job in the regular labor market. The target group is at greater risk of developing illness, as they are often excluded from the labor market due to their difficulties and their needs for adaptations in the work environment. The purpose of this study is to describe how people with mental disabilities who have received interventions through the ‘Supported Employment’ method experience their work environment and how it affects their well-being. Seventeen people with different mental disabilities and with experience of a specific work environment participated in the study. The ‘Work Environment Impact Scale’ (WEIS) assessment was used for data collection along with the associated interview guide to gather information about how the participants perceived their work environment. In the results it emerged that factors such as cooperation with coworkers, job design, the stimulus of work, working hours, and the value and importance of work were the factors that were most supportive for well-being in the work environment. The most obstructive factors for well-being in the work environment were the work demands, benefits, sensory characteristics, expectations of performance at work, and work tools. Several studies show that a soundly functioning work environment is important in order to perform at work. More studies are needed that focus on developing work environment interventions that help people with mental disabilities to enjoy and keep their jobs.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser. Studiens resultat visade att respondenterna trivdes med sina arbetsuppgifter i högre grad än sin anställningsform som ambulerande konsulter. Resultatet visade att arbetstrivsel korrelerar negativt med personlighetsdimensionen neuroticism och positivt med extraversion vilket ligger i linje med tidigare forskning. Som unika resultat för denna studie framträder sambanden mellan arbetstrivsel och prestationskrav samt upplevelse av eget resultat. Bemanningsföretagets attraktionskraft är den faktor som framträder som unik påverkansfaktor till arbetstillfredsställelse i den undersökta gruppen.

Organisationer behöver kvalificerad personal för att fungera effektivt och därmed blir rekrytering en viktig aktivitet. Det är också angeläget att ny personal anpassar sig väl till arbetsförhållandena. Syftet med denna avhandling var att tydliggöra möjligheterna att genom urval bidra till en långsiktigt hållbar rekrytering för organisation, individ och samhälle. Avhandlingen omfattar tre delstudier och baseras på data från rekrytering av nya poliser i Sverige. En kohort har följts från urvalet av de sökande till polisutbildningen våren 2008 (N = 1 344) över tre uppföljningstillfällen (N = 717–729), nämligen vid slutet av två års polisutbildning, vid slutet av sex månaders aspirantutbildning och vid slutet av det första anställningsåret. Studie I syftade till att undersöka möjligheterna att välja ut de sökande som är mest lämpade att bli poliser genom att kombinera information från flera urvalsmetoder. Vanligtvis används intervjuer för att i slutet av urvalsprocessen välja ut de mest lämpade kandidaterna. Analyser med flera kriterier på framgångsrik rekrytering (prestation, tillfredsställelse med utbildning respektive arbete, vilja att stanna i yrket och hälsa) vid de tre uppföljningstillfällen, visade att ett alternativt förfarande – att kombinera information från urvalsmetoder som i tidigare steg använts för att sålla bort olämpliga sökande – hade högre prognosförmåga. Det handlade om information från begåvningstest, personlighetstest och konditionstest. Ett sådant förfarande kan också vara mer tillförlitligt och resurseffektivt. Vid urval av poliser bör intervjuer däremot främst ses som ett verktyg för att sålla bort olämpliga kandidater. Studie II syftade till att öka förståelsen för hur resultat från begåvningstest ska tolkas och användas vid urval. För de flesta yrken, inklusive polisyrket, har begåvningstest visats vara en av de urvalsmetoder som bäst predicerar prestation. Det har förklarats med effekter av generell begåvning. Resultaten från Studie II visade dock att utöver generell begåvning kan också en verbal och kunskapsladdad komponent antas viktig för att predicera prestation. Samtidigt gav studien stöd för att vid urval använda en samlad totalpoäng från begåvningstest. Studie III syftade till att undersöka den relativa betydelsen av urvalsfaktorer som personlighet och begåvning respektive den psykosociala arbetsmiljön för nya polisers arbetsrelaterade attityder och hälsa efter det första anställningsåret. Studien visade att arbetsmiljöfaktorer, såsom möjligheter till utveckling och återkoppling i arbetet samt rimlig arbets­belastning, var betydligt viktigare än urvalsfaktorer för nya polisers anpassning till arbetsförhållandena i yrket. Sammanfattningsvis visar föreliggande avhandling att det är meningsfullt att över tid beakta flera kriterier på framgångsrik rekrytering. Den visar också att information från flera urvalsmetoder bör kombineras för att välja ut de mest lämpade kandidaterna. Vidare visar avhandlingen på värdet av att använda verbalt laddade begåvningstest vid urval. Förmågan att predicera framgång i polisyrket med olika urvalsmetoder är dock måttlig. Avhandlingen visar däremot att arbetsförhållandena för ny personal kan ha avgörande betydelse. Det betyder att organisationer som strävar efter hållbar rekrytering bör prioritera både urval och sunda arbetsförhållanden för ny personal. Det gäller inte minst polisorganisationer där kostnaderna för rekrytering är höga.
Organizations need qualified personnel to work effectively. Accordingly recruitment is an important organizational activity. Moreover, to attain sustainability for organizations, individuals, and the society, it is assumed important that new personnel adjust well to their working conditions. The aim of this thesis was to investigate the role of selection for long-term sustainable recruitment. The thesis includes three studies based on data from the recruitment of new police officers in Sweden. A cohort of new police officers was followed from the end of the admittance process to the basic police training program in spring 2008 (N = 1,344) and then at three consecutive follow-ups (N = 717-729), 1) at the end of two years of academy training, 2) at the end of six months of field training, and 3) at the end of the first working year. Study I aimed to further the understanding of how to select suitable police applicants by using combinations of common selection methods. Analyses of several criteria (performance, satisfaction, occupational retention, and health) at the three follow-ups suggest that combining information from cognitive, personality, and physical fitness tests, that in earlier hurdles have been used to screen out unsuitable applicants, would be useful in identifying the most suitable candidates, while interviews may primarily be considered as a tool for screening out any unsuitable ones. Study II focused on how to interpret and make use of results from cognitive tests in applied settings such as selection. In most occupations, including the police, cognitive tests are among the most valid predictors of performance. This has been explained by the influence of general intelligence. However, the results from Study II showed that beyond general intelligence, a verbal and knowledge loaded component can be important in predicting performance. Also, the study supported the use of total scores in selection. Study III aimed to examine the relative importance of selection factors (e.g., personality and general intelligence) and psychosocial working conditions for new police officers’ work-related attitudes and health. The study showed that psychosocial working conditions, such as opportunities for development and feedback as well as a balanced workload, were far more important than selection factors for the new police officers’ adjustment to their occupation. Taken together, the thesis shows the value of considering several time points and several criteria of successful recruitment. Also, it demonstrates the usefulness of combining information from several selection methods to select the most suitable candidates, along with the value of using verbally loaded cognitive tests in selection. Still, the ability to predict success among police officers by using selection methods remains modest. Additionally, the thesis shows that the working conditions for new personnel can be considered crucial if recruitment is seen as a long-term process that also includes the introduction phase. Accordingly, organizations striving for sustainable recruitment need to focus on developing sound selection processes and providing sound working conditions for their new personnel. This is of particular importance for organizations such as the police, where the costs of recruitment are high.

At the time of the doctoral defense, the following papers was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.