Academic literature on the topic 'Arbetsprestation'

Denna uppsats görs en utvärdering av Agerus PrestationsIndex, ett verktyg för att mäta prestation i organisationer utifrån empowerment. PrestationsIndex är ett självskattningstest och bygger på en modell för empowerment med fem psykologiska rekvisit för självgående. Testet prövas psykometriskt för reliabilitet och validitet. Därutöver testas två hypoteser, dels om PrestationsIndex kan predicera prestation och dels om ojämnhet mellan de psykologiska rekvisiten kan påverka prestationen negativt. Resultaten visar starkt stöd för den första teorin när det gäller att predicera individuell prestation, men kan inte belägga PrestationsIndex som en prediktor för gruppresstation, när man har rensat för miljöfaktorer såsom trivsel och lust till arbetet. Den andra hypotesen får inget stöd i uppsatsen. Utöver de testade hypoteserna fann författaren intressanta relationer mellan stöd i arbetsgruppen, lojalitet med arbetsgivaren och den individuella prestationen.

The thesis examines the subject of employees' eventual underachievement in their workperformance. The interests of the employee and the employer will be set against eachother. How poor must the employee's performance be to risk a dismissal and what factorscan contribute? Before the possible dismissal, the essay will also examine whatobligations the employer has towards the employee.The used method is the legal dogmatic method consisting of preparatory work and courtdecisions when underachievement is not statutory in the Swedish legislation. Whatemerges from the legal investigation is that there is a difficulty to get a one-sided pictureof the different obligations and requirements of both parties when each case is veryindividual. In summary, the various factors for an employee to risk dismissal consist ofunwillingness or inability to follow the employer's instructions, work too slowly or poorlyand whether the poor performance is permanent or not. The employer's obligations can besummarized as be obliged to move the employee to another position, point out thecriticism through a warning, develop skills and perhaps the most important part, be ableto document and prove the claim of both parties.

Studiens syfte var att undersöka omfattning av distansarbete under Covid-19 och dess inverkan på arbetstillfredsställelse och arbetsprestation, samt om skillnad fanns i arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer med olika typ av tidigare erfarenhet av distansarbete. Urvalet var heltidsanställda inom kontorsjobb och administration. Data samlades in via en webbaserad enkät som innehöll frågor om distans samt påståenden baserade på Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ). Resultatet visade att omfattningen av distansarbete under Covid-19 predicerar arbetsprestation, men inte arbetstillfredsställelse. Därtill fanns inte någon skillnad i vare sig individuell arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer som har erfarenhet av distansarbete innan Covid-19 och de som inte har det. Däremot visade resultatet att faktorerna ålder och ansvar över andra anställda var positivt relaterade till både arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Samt att beroende till andra var negativt relaterad till arbetsprestation.

En utmaning för företag runtom hela världen är individuella arbetsprestationer, vilket har lett till omfattande forskning kring ämnet. Personlighet har visat sig vara en av de faktorer som har betydande roll för individuella arbetsprestationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan personlighet och självupplevd individuell arbetsprestation samt att undersöka vilket personlighetsdrag som kan förklara mest av variationen av den självupplevda individuella arbetsprestationen. En kvantitativ studie gjordes med en webbaserad enkät innehållandes totalt 75 frågor. Mätinstrumenten Mini-IPIP6, SD3 och IWPQ användes för att mäta personlighet och självupplevd individuell arbetsprestation utifrån självskattningsskalor. Totalt deltog 302 personer i studien (M = 44 år, SD = 13.2, range 20 - 74 år, 72% kvinnor). Det enda kravet för att få deltaga i studien var att respondenten hade någon form av yrkeslivserfarenhet på minst 50% under minst 3 månaders tid. Den genomsnittliga arbetslivserfarenheten uppgick till M = 22.4 år (SD = 13.2, range 0.7 - 51 år). Resultaten visade att narcissism hade störst betydelse för självupplevd kontextuell prestation och uppgiftsbaserad prestation medans psykopati visade sig ha störst betydelse för självupplevd kontraproduktivt arbetsbeteende. Vår slutsats är att personlighet är en prediktor för självupplevd individuell arbetsprestation.
A challenge for companies around the world is individual work performance, which has led to extensive research on the subject. Personality has proven to be one of the factors that play a significant role in individual work performance. The purpose of the present study was to investigate the relationship between personality and self-perceived individual work performance and to investigate which personality traits can explain most of the variations of the self-perceived individual work performance. A quantitative study was conducted with a web-based questionnaire containing a total of 75 questions. The measuring instruments MiniIPIP6, SD3, and IWPQ were used to measure personality and self-perceived individual work performance based on self-assessment scales. A total of 302 persons participated in the study (M = 44 years, SD = 13.2, range 20 - 74 years, 72% women). The only requirement to participate in the study was that the respondent had some form of professional experience of at least 50% for at least 3 months. The average work experience was M = 22.4 years (SD = 13.2, range 0.7 - 51 years). The results showed that narcissism had the greatest significance for selfperceived contextual performance and task performance while psychopathy proved to be most important for self-perceived counterproductive work behavior. Our conclusion is that personality is a predictor of self-perceived individual work performance.

Frågan om det finns något sätt att förutsäga hög arbetsprestation hos individer är på många sätt relevant i organisationssammanhang. Tidigare forskning har visat att personlighet och arbetsengagemang relaterar till prestation, för vad är det egentligen som bidrar till hög individuell arbetsprestation? Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning undersöka vilken roll personlighet och arbetsengagemang spelar för individuell arbetsprestation. Studiens hypoteser handlade om vilken prediktor, arbetsengagemang eller ett specifikt personlighetsdrag som kunde förklara mest av variationen i individuell arbetsprestation. En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som baserades på mätinstrument för individuell arbetsprestation (Individual Work Performance Questionnaire), arbetsengagemang (Utrecht Work Engagement Scale) samt personlighet (Mini International Personality Item Pool-6). Kriterierna för att få delta var att vara över 18 år samt besitta en arbetslivserfarenhet över 6 månader. Studiens deltagande uppgick till 162 personer (ålder: M = 35.8, SD = 14.5). Resultaten från regressionsanalysen överensstämde med studiens hypoteser där arbetsengagemang var den överlag starkaste prediktorn för att kunna förutsäga individuell arbetsprestation. Av personlighetsdragen hade conscientiousness störst samband för uppgiftsbaserad prestation samt kontextuell prestation, medan neuroticism hade störst samband för kontraproduktivt arbetsbeteende. Studiens slutsats var att det mest effektiva sättet att mäta individuell arbetsprestation på var genom mätinstrumentet Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9) som mäter arbetsengagemang.
The question of whether there is a way of forecasting high individual work performance is in many ways relevant in organizational contexts. Previous research has shown that personality and work engagement relate to work performance but what part exactly is it that contributes to high individual work performance? The purpose of this paper was to conduct a survey to investigate the relevance between personality and work engagement variables and their correlation to individual work performance. The hypotheses of the study concerned which predictor, work engagement or a specific personality trait could explain most of the variation in individual work performance. A quantitative study was conducted using a web-based survey based on measuring instruments for individual work performance (Individual Work Performance Questionnaire), work engagement (Utrecht Work Engagement Scale) and personality (Mini International Personality Item Pool-6). To participate you had to be over the age of 18 and exceeded 6 months of work experience. 162 participants were involved in this study (M = 35.8, SD = 14.5). The results show that work engagement was the strongest predictor to forecast high individual work performance. In regard to task-based and contextual performance the results show a correlation with the personality trait conscientiousness, while counterproductive work behaviour had a strong correlation with neuroticism. The study shows that the most effective way to estimate individual work performance was through Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9), which measures work engagement.

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osäkra ekonomiska situationen har lett till en mer osäker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anställningsotrygghet. I denna studie har både den kvantitativa och den kvalitativa anställningsotryggheten undersökts. Data kommer från en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppställda forskningsfrågorna beräknades med hierarkiska regressionsanalyser. Resultaten visar att ålder, kön och upplevd arbetsprestation hade signifikanta samband med kvantitativ anställningsotrygghet medan endast ålder hade ett signifikant samband med kvalitativ anställningsotrygghet. Studien belyser vikten av att ha sådana krav på arbetsplatsen som anställda upplever att de genom sin arbetsprestation kan uppnå.

Det har visat sig vara svårt att fastställa en allmänt accepterad defintion av begreppet intelligens. Kortfattat kan intelligens sägas handla om förmågan att framgångsrikt lösa nya problem. Slutsatsen idag efter över 100 års forskning om g-faktorn är rörande överens om att det är ostridigt att generell intelligens kan använas för att förutsäga en mängd olika beteenden. Syftet med denna uppsats är att beskriva huvuddragen om forskning kring intelligensen och mätningen av intelligens. Det andra syftet är att definiera validitet och reliabilitet i arbetssammanhang. Data hämtades från tre oberoende studier och resultatet visar på att intelligensmätning har hög reliabilitet, de item som ingår är prallella måt på g-faktorn (N=1000; alpha=.97) och är stabilt över tid (N=84; r=.68). Resultatet visar också på att intelligenstest har operationell validitet (N=171; =.36) gällande att förutsäga arbetsprestation.

Konflikter kan påverka individen både positivt och negativt beroende på individens beredskap att hantera konflikten. Vårdpersonal har ett fysiskt påfrestande arbete. Detta är en kvalitativ studie som handlar om hur uppgiftsrelaterade konflikter påverkar individers motivation samt arbetsprestation inom äldreomsorgen. En intervjustudie genomfördes med deltagare som arbetar inom vård och omsorg, deltagarna var undersköterskor. Samtliga undersköterskor beskrev att det förekommer mycket konflikter inom deras arbetsbransch. Undersköterskor har beskrivit upplevelser som framkommit i samband med uppgiftsrelaterade konflikter emellan kollegor. Resultat som framkom var att motivation samt arbetsprestation påverkades då uppgiftsrelaterade konflikter uppstod. Motivationen kunde påverkas eftersom att undersköterskorna kunde känna negativ stämning efter konflikter. Detta fick undersköterskorna att känna nedstämdhet. Det framkom även att ledningen har en inverkan på undersköterskornas motivation. Upplevelserna från undersköterskorna har varierat beroende på konflikt och individ.

Att prestera inom arbetslivet är viktigt i dagens samhälle för att kunna utvecklas, få erfarenhet och kunna bedömas av sin chef. Tidigare forskning visar att vår personlighet spelar en stor roll i arbetslivet. Denna studie fokuserar på tre olika former av upplevd arbetsprestation, det vill säga uppgiftsbaserad arbetsprestation (vardagliga arbetsuppgifter), kontextuell arbetsprestation (initiativtagande utöver de vardagliga arbetsuppgifterna) och kontraproduktiv arbetsbeteende (arbetar emot verksamheten). Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan aspekter av individuell arbetsprestation och personlighetsdimensioner. I studien användes test som mäter personlighet utifrån HEXACO (Mini-IPIP6) och Dark Triad (SD3), samt den individuella arbetsprestationen (IWPQ) för att undersöka samband mellan frågeformulären. I studien deltog 207 personer (M = 36.13 år, SD = 19 år; 109 män). Resultaten visade, som förväntat, att uppgiftsbaserad arbetsprestation var positivt relaterad (.35) till samvetsgrannhet och negativt (-.36) till neuroticism. Kontextuell arbetsprestation var bl.a positivt relaterad (.41) till öppenhet, vilket var den starkaste korrelationen. Kontraproduktiv arbetsbeteende visade starkast korrelation med neuroticism (.39). Studiens resultat tyder på att personlighetsdrag har betydelse för den upplevda individuella arbetsprestationen vilket kan vara behjälpligt vid personalutveckling.
Performing in working life is important today in order to develop, gain experience, and be judged by one’s manager. Previous research shows that our personality plays a big role in working life. This study focuses on three different parts of experienced work performance; that is, task work performance (everyday tasks), contextual work performance (initiative in addition to everyday tasks) and counterproductive work behavior (working against the business). The purpose of the study was to investigate the relationship between aspects of individual work performance and personality dimensions. The study made use of personality-based questionnaires, HEXACO (Mini-IPIP6) and Dark Triad (SD3), as well as a measure of individual work performance (IWPQ). The study involved 207 people (M = 36.13 years, SD = 19 years; 109 men). The results showed, as expected, that task-based work performance was positively related (.35) to conscientiousness and negative (-.36) to neuroticism. Contextual work performance was positively related (.41) to openness, which showed the strongest correlation. Counterproductive work behavior showed the strongest correlation with neuroticism (.39). This study results indicate that personality has significance for individual work performance which can be implemented in staff development.

En stor del av en individs liv består av arbete och fritid. Ett konstaterade är att arbete och lärande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgångsrikt kunna hantera och följa den växande förändringen i samhället som kan förebygga faror för ohälsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stärka individernas balans mot de situationer som kan uppstå i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om människor upplevde stress på fritiden och arbetet och i så fall om det påverkade arbetsprestationen samt om det är fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville även identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och på så sätt stärka individens arbetsprestation. Metoden är enkätstudie. Urvalet var 410 personer på offentlig förvaltning av dessa valdes 80 personer slumpmässigt ut att delta i studien. Resultatet visade att 72 procent av medarbetarna hade känt sig stressade den senaste månaden, 60 procent uppgav att den arbetsrelaterade stressen påverkade deras arbetsprestation negativt, av de som hade kontorstjänst uppgav 50 procent att den arbetsrelaterade stressen påverkade deras arbetsprestation motsvarande svar för de med praktisk tjänst var 74 procent. 50 procent av kvinnorna och 34 procent av männen upplevde att stressen på fritiden påverkade arbetsprestationen. 92 procent uppgav att de sökte efter copingstrategier då de upplevde stress.
A large part of an individual's life consists of work and leisure. One noted that work and learning is about developing copingstrategies that an individual needs to successfully manage and track the growing changes in society that can prevent hazards to health in the individual's working life and leisure environment and strengthen the individual's balance against the situations that may arise in the habitat they are in. The study's purpose was to examine whether people felt stress free time and work, and if so, whether it affects work performance and whether it is leisure or work that was perceived create stress. Wanted also to identify the copingstrategies that could optimize the balance for the individual and thus strengthen the individual work performance. The method is questionnaire survey. The sample was 410 persons on public management of these, 80 people were randomly selected to participate in the study. The results showed that 72 percent of employees had felt stressed in the past month, 60 percent reported that work-related stress affected their job performance negatively, of those who had office services said 50 percent of work-related stress affected their job performance corresponding responses for those with practical services were 74 percent. 50 percent of women and 34 percent of men felt that the stress in your spare time affect work performance. 92 percent reported that they were looking for copingstrategies when they experienced stress.