Dissertations / Theses: 'Arbetspsykologi'

1

Christensen, Dorit. "Meningsfullt arbete via "solidariska" chefer : en studie om skapande av framtida meningsfullt arbete efter ett företagsuppköp /." Göteborg : BAS, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=015678112&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Carlström, Charlotte, and Jennie Strandberg. "Vad gör en informatör? : en studie kring rollförväntningar, rollutformning och rollproblem." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1284.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Törnqvist, Linette, and Tina Büchert. "Arbetstillfredsställelse och personlighet som förklaringar till förändringsmotstånd." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2882.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka samband mellan förändringsmotstånd, personlighet och arbetstillfredsställelse, och huruvida arbetstillfredsställelse modifierar sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. 102 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 61 frågor rörande motstånd till förändring, arbetstillfredsställelse och personlighet. Resultatet visade att samband fanns mellan personlighet och förändringsmotstånd såväl som mellan personlighet och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse visade ett unikt samband med förändringsmotstånd, men påverkade inte sambandet mellan förändringsmotstånd och personlighet. Resultatet visar att neuroticism är den mest avgörande personlighetsdimensionen för huruvida en individ motsätter sig förändringar på arbetet. Studiens resultat anses viktigt för att skapa en förståelse för individers olika reaktioner i en förändringsprocess.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Squalli, Natalie. "Skilda världar? : En arbetspsykologisk studie om skillnader mellan uthyrd och ej uthyrd personal." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88552.

Full text

Abstract:

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader mellan Uthyrda på bemanningsföretag och Ej Uthyrda, gällande faktorer som skulle kunna påverka deras hälsa och motivation. Grupperna jämfördes med en enkätundersökning och resultatet visade att de som var Ej Uthyrda upplevde större grad av trivsel och autonomi. Det visade sig även finnas signifikanta samband mellan feedback och trivsel samt autonomi och trivsel för båda grupperna, vilket indikerar att feedback och autonomi är viktiga faktorer för arbetstrivsel på arbetsplatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Nyqvist, Anette, and Katja Syrjänen. "Motivation och kommunikation som determinanter för förändringsvilja." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1282.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Karlsson, Ann-Sofie, and Forsman Susanna. "Påverkar känslan av rättvisa/orättvisa resultatet på ett kognitivt test i en rekryteringssituation?" Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2531.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns någon skillnad i prestation beroende på om rekryteringstestet har en koppling mellan test och arbetsuppgifter och när denna koppling saknas. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns något samband mellan en persons prestation och dennes uppfattning om testet. För att undersöka detta gjordes en enkätstudie. En enkät konstruerades som bestod av tre delar; den första delen beskrev ett rekryteringsscenario som deltagaren ombads sätta sig in i, den andra delen bestod av ett kognitivt test och den avslutande delen bestod av frågor angående hur rättvist deltagaren uppfattade testet. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i prestation beroende på vilket scenario man tilldelats. Inte heller kunde vi finna något samband mellan testresultat och upplevelse av rättvisa. Däremot fann vi intressanta könsskillnader i hur rättvist man upplevde testet där männen ansåg att testet var mer rättvist än kvinnorna oavsett vilket scenario de tilldelats. Att vi inte fick någon signifikant skillnad mellan grupperna kan bero på att studien utfördes på studenter, resultatet hade kanske sett annorlunda ut om studien hade utförts i en autentisk rekryteringssituation.

The aim of this study was to investigate if there is a difference in test performance depending on weather there is a clear connection between recruitment test and work task and when this connection does not exist. Another purpose was to investigate if there is a correlation between a persons performance and his or her attitudes towards the test. To investigate this a questionnaires was used. The designed questionnaire consisted of three parts; the first part consisted of a description of a hypothetical scenario in which the test persons were asked to put themselves. The second part consisted of a cognitive test and the final part consisted of questions concerning the test persons perceived fairness of the cognitive test. The result showed no difference in performance depending on which scenario the test person were given. There was no correlation between test result and perceived fairness. On the other hand we found interesting gender differences where men perceived the as more fair than women independent of which scenario they were given. An explanation to why there was no significant difference between the groups could be that the participants were students. It is possible that the results would have been different if the study had been performed in an authentic recruitment situation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Kickeus, Ann, and Anna Olsson. "Omsorgsrelationen : det bästa och sämsta med äldreomsorgsarbete." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1285.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Göransson, Gibbon Ana-Luisa. "För högre arbetstillfredsställelse - jobba stationärt eller fältbaserat?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58855.

Full text

Abstract:

Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse. Signifikant skillnad uppvisades mellan fältbaserade konsulter och kontorsbaserade konsulter i tre av sex karaktäristika beträffande social tillfredsställelse, dock ingen signifikant skillnad vid en sammanslagning av dessa sex. Ingen signifikant skillnad uppvisades beträffande arbetstillfredsställelse. De fältbaserade konsulterna arbetar mer självständigt vilket kan öka arbetstillfredsställelsen, och deras sociala tillfredsställelse kan istället ha uppnåtts genom social kontakt med kunder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Salmgren, Stiina, and Miriam Johansson. "PERSONALANSVARIGA CHEFERS UPPFATTNING OM SIN ROLL I KONFLIKTHANTERING : Intervjustudie med nio chefer inom offentlig verksamhet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20183.

Full text

Abstract:

Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument. Spearmans rangkorrelationsanalys gjordes på enkätundersökningen. Resultatet visade att cheferna har en samstämmig uppfattning om vad konflikter är. De anser att de har en viktig roll när det gäller att hantera konflikter. Den vanligaste åtgärden cheferna vidtar är samtal och ofta räcker det för att lösa konflikten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Silnicki, Raphael. "Avlönat arbete i idella organisationer : perspektiv från svenska folkrörelser." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127064.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har visat att avlönat arbete inom ideella organisationer särskiljer sig genom de anställdas drivkrafter och arbetsvillkor. Svensk ideell sektor utmärker sig internationellt genom att domineras av demokratiska folkrörelser. I den här uppsatsen undersöktes upplevelser av avlönat arbete i svenska folkrörelser. Fyra chefer och fem tjänstemän från sju olika folkrörelser intervjuades och intervjuerna analyserades med tematisk analys, vilken genererade tre huvudteman: organisatoriska faktorer, individuella faktorer och ledarskap. I linje med tidigare forskning drevs intervjupersonerna av inre motivation, och hade låga löner och stor arbetsbörda. Nya fynd i denna studie var att de anställda la vikt vid att de motiverades av själva organisationen, påverkades av medlemsstyrningen, och av relationen till medlemmarna och de förtroendevalda. Framtida forskning som fokuserar på dessa aspekter kan hjälpa folkrörelseorganisationer att fungera bättre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Atterling, Maja, and Simon Nilsson. "Arbetstillfredsställelsen under covid-19-pandemins distansarbete : En explorativ och retrospektiv studie av 16 distansarbetares upplevelser före och efter pandemin." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53013.

Full text

Abstract:

Denna studie präglades av ett explorativt angreppssätt, eftersom forskningen om ett påtvingat distansarbete fortfarande var knapphändig. Syftet var att undersöka om arbetstillfredsställelsen hade påverkats hos medarbetare som arbetat hemifrån till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Studien var retrospektiv. Deltagarna ombads göra jämförelser mellan sina upplevelser av arbete före och efter pandemins utbrott. 16 distansarbetande individer (nio kvinnor och sju män), från varierande yrkesgrupper, deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer varefter data genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att ett påtvingat distansarbete medförde både positiva och negativa upplevelser. Deltagarna värdesatte olika aspekter av arbetet och påverkades också på olika sätt. Slutsatsen av studien blev att majoriteten av deltagarna önskade att ett traditionellt arbetssätt bör förändras till en kombination av distansarbete och arbete på plats. Deltagarnas upplevelser har därmed potentiell betydelse för en bättre förståelse av framtidens arbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Drost, Thomas, and Linda Akerman. "Arbetsklimat och arbetstrivsel inom olika yrkesgrupper i slutenpsykiatrin." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37024.

Full text

Abstract:

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Raymundsson, Jannica, and Mattias Hedberg. "Sambandet mellan krav, kontroll, stöd och arbetstillfredsställelse : En allmän kvantitativ tvärsnittsstudie inom privat och offentlig sektor." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26764.

Full text

Abstract:

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Tapper, Tove, and Karlsson Felicia Frank. "Upplevelser av medarbetarsamtalet : En kvalitativ intervjustudie med 10 anställda i privat- och offentlig sektor." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52503.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare upplever medarbetarsamtal inom privat och offentlig sektor. En kvalitativ intervjustudie tillämpades och genom ett kriteriestyrt urval valdes respondenter utifrån fem kriterier. Urvalsgruppen bestod av tio medarbetare, fem kvinnor och fem män, från sex svenska företag. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Studiens resultat visade att medarbetare upplevde givande medarbetarsamtal som en dialog. Förutsättningar för ett givande medarbetarsamtal härleddes till en lyhörd chef förmögen att ge konstruktiv kritik och samsyn mellan chef och medarbetare. Fokusområden i medarbetarsamtalet var utveckling och arbetssituation. Öppenheten i de förberedande dokumenten var en skillnad mellan privat och offentlig sektor och inom privat sektor var ansvaret som samtalsledare och frihet mer framträdande. Uppföljningen var viktig men upplevdes bristfällig och otydlig. Medarbetarsamtalet relaterades till lön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Pihlgren, Ida, and Frida Sahlin. "Mellanchefers förväntningar på HR-funktionen : En kvalitativ studie inom den privata sektorn." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52543.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka förväntningar mellanchefer har på HR inom den privata sektorn i Sverige. Studien har utgått från ett explorativt angreppssätt eftersom syftet inte tidigare har uppmärksammats. Urvalet för studien bestod av 11 mellanchefer i den privata sektorn från olika branscher, sex kvinnor och fem män, vilka valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, vilket sedan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade främst att mellanchefernas förväntningar på HR-funktionen grundades i vad de önskade få ut av funktionen, vilka kunskaper de ska besitta och specifika karaktärsdrag. Dessutom förväntades det att HR skulle arbeta för en förbättrad samverkan. Genomgående för samtliga respondenter var att HR skulle vara ett stöd som bidrar till trygghet för dem genom att underlätta deras arbete. Samtliga deltagare såg positivt på HR-funktionen. Denna studie belyser respondenternas behov av HR-funktionen och bidrar med en ökad förståelse inom ämnet ur den svenska kontexten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Jönsson, Sandra. "Client work, job satisfaction and work environment aspects in human service organizations /." Lund : Stockholm : Department of Psychology, Lund University ; Arbetslivsinstitutet, 2005. http://www.arbetslivsinstitutet.se/pdf/20051202_SandraJonsson.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Engberg, Fredrika. "Tillfredsställd och lönsam : En studie av synen på människors arbete, tid och liv inom arbetspsykologin." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201101.

Full text

Abstract:

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR. HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material. En avgränsning behöver göras. I denna studie har arbetspsykologin identifierats som en stor och viktig influens inom HR, som dessutom har en legitimerade funktion i sin roll som vetenskap. Med utgångspunkt i kritisk teori studeras därför läroböcker i arbetspsykologi och i arbetspsykologin grundat arbetsmiljöarbete. Studien visar att det inom arbetspsykologin finns en föreställning om arbetet som någonting rationellt och betydelsefullt för människor. Arbetets framväxt beskrivs som något utav en civiliseringsprocess. Motsättningen mellan individens och organisationens intressen är närvarande i böckerna men hanteras av författarna på delvis olika sätt. Detta pekar på en splittring inom disciplinen; ingen enhetlighet finns i hur motsättningen ska hanteras. Samtidigt är målet en vinna-vinna-situation och en verklig insikt om motsättningens problematik verkar inte finnas. Man talar ofta om att ett helhetsperspektiv på människors liv och hälsa är viktigt. Ett sådant kan sägas finnas ur arbetspsykologins eget perspektiv, där utgångspunkten är att individens och organisationens intressen sammanfaller. Helhetsperspektivet kan dock ifrågasättas om ett sådant antagande inte görs. Strävan efter människors välmående är nämligen inte förutsättningslös; förslag till förbättringar av arbetet och arbetssituationen är alltid av sådant slag att de även gynnar organisationen.
During the last decades, HR (Human Resources) has expanded its reach, taking an increasingly large responsibility for for more aspects of people's lives. One can often get the impression that there is a genuine interest in people's lives and health beyond work. However, a basic assumption within HR is that well-being for workers leads to increased productivity. Due to this assumption, the real purposes behind management activities for health and well-being are unclear. Hence, there is reason to make a closer investigation of the ideas about people's work, time and life that circulate within HR. HR, being both a field and a profession, is difficult to capture using a single set of sources. The investigation needs to be limited. For the purposes of this study, work psychology has been identified as a major and important influence on HR, an influence which furthermore grants legitimacy to HR due to its status as a scientific field. Accordingly, textbooks in work psychology and in working environment management based on work psychology are studied from the perspective of critical theory. The study finds that, within work psychology, work is imagined as rational and meaningful for people. The history of work is described as somewhat of a process of civilisation. The conflict between the interests of the individual and of the organisation is present in the textbooks but is treated partly in different ways. This indicates fragmentation within the field; there is no consensus on how to handle the conflict of interests. Simultaneously, the aim is a win-win-situation, indicating a lack of insight into the complexity of the conflict. The importance of a holistic perspective on people's lives and health is mentioned repeatedly. Such a perspective can be said to be present from the viewpoint of work psychology itself, based as it is on the assumption that the interests of the individual coincide with the interests of the organisation. However, the holistic perspective can be questioned if such an assumption is not made. Human well-being is not promoted without premisses; suggestions for improvement of work and the working conditions are always of the kind that will also favour the organisation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Jigelius, Emma, and Lovisa Forstadius. "Medarbetares upplevelser av hur mål- och resultatstyrning påverkar motivation och arbetsutförande i en bankverksamhet." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-78521.

Full text

Abstract:

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling. Fyra intervjuer med anställda och två informativa samtal med chefer genomfördes på två bankkontor. Resultatet analyserades i teman formade ur det empiriska materialet. Prestationsjakt, kundnöjdhet och tekniska problem är faktorer som påverkar motivation och arbetsutförande. Individanpassade och sporrande mål, tydliga system och återkoppling visade sig i den här studien vara förutsättningar för en väl fungerande mål- och resultatstyrning. Studiens bidrag till ett relativt outforskat område, är att synliggöra och öka förståelsen för attityder till mål- och resultatstyrning ur ett medarbetarperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Johansson, Amadeus, and Henrik Magnusson. "Hur påverkas arbetsmotivationen av åldrande? : En kvantitativ studie om skillnader i arbetsmotivation mellan åldersgrupper." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26596.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan vad som motiverar olika åldersgrupper i arbetslivet. Studiens hypoteser bygger på tidigare forskning som visade att betydelsen av interna motivationsfaktorer ökar med ålder, samt att betydelsen av externa faktorer minskar. Studien genomfördes på en multinationell logistikorganisation i mars 2015 genom en kvantitativ enkätundersökning på 119 deltagare. Reliabilitetstest för studien visade på god reliabilitet för både externa faktorer (α=0,85) och interna faktorer (α=0,79). Korrelations- och variansanalyser genomfördes för att analysera data. En signifikansnivå på p=0,05 användes och resultatet visade att betydelsen av de externa faktorerna lön, karriärmöjligheter, status, beröm och auktoritet minskade med ökad ålder, samt att betydelsen av de interna faktorerna tillhörighet, egen prestation, flexibilitet, självständighet, intresse och utmaningar ökade med ålder. Samtliga nämnda motivationsfaktorer var signifikanta och hade en signifikansnivå mellan p=0,000 och p=0,019. Denna studie kastar därmed ljus på hur individers åldrande leder till att betydelsen av externa motivationsfaktorer förskjuts till en ökad betydelse av interna motivationsfaktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Burén, Sandra. "Hur hanterar anställda förändringar i växande organisationer? : En studie av upplevd inverkan av organisationstillväxt enligt tjänstemän." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79948.

Full text

Abstract:

Vad händer med tjänstemännen i en organisation som genomgår en stor organisationstillväxt? Hinner de med sitt arbete, eller blir bördan för stor att axla när kommunikation och struktur inte hinner med organisationens förändring? Att det finns risker med organisationsförändring är känt sedan tidigare. Riskerna kan bestå av allt från hög arbetsbelastning till bristfälligt samarbete inom organisationen, och kan hanteras genom förberett planerings och åtgärdsarbete från verksamhetens ledning. Förändring inom organisationer kan även medföra arbetsrelaterad stress. Denna stress menar Karasek beror på att kraven som anställda ställs inför överstiger kontrollen de känner inför sitt arbete. Denna rapport har, med hjälp av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter, undersökt hur tjänstemän upplevt att deras arbete påverkats av att vara i en kraftigt växande organisation. Rapporten presenterar resultat i form av ökat samarbete mellan tjänstemännen, brist på tid och kompetens för utfärdande av arbetsuppgifter samt förslag rörande hur organisationen skulle kunna lösa den upplevda kompetensbristen. Till sist diskuterar rapporten de delade uppfattningarna kring huruvida arbetsbelastningen ökat eller minskat, vad detta skulle kunna bero på och hur de skulle kunna åtgärda den ojämna arbetsbelastningen.
What happens with the clerks in a fast-growing corporation? Do they have enough time for their tasks, or is the workload too much to handle when communication and structure cannot match the pace of the organizational change? The risks of organizational change are well known and can be anything from high workload to lacking cooperation between co-workers. The risks can be managed through prepared planning and action from the business management. Organizational changes can lead to work related stress which can come from the demands (workload etcetera) overpowering the control workers feel over their situation. This study has, with interviews and surveys, investigated how clerks have perceived the change in their workload and overall communication that could have come with the organization’s growth. The study shows results such as increased cooperation between coworkers and a lack of time and competence to handle their tasks. The study also provides suggestions on how the organization can resolve the perceived lack of competence. Lastly the study discusses the divided ideas on whether the workload has increased or decreased, what could be the reason for this and how they could sort the uneven workload if that is the case.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Viden, Elma, and Felicia Jansson. "Vilken påverkan har ökad tillgänglighet i samband med digitaliseringen på balansen mellan arbete och privatliv? : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52487.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken påverkan ökad tillgänglighet i samband med digitaliseringen har på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare avsåg studien att undersöka dess eventuella påverkan på stress. Studien var av en kvalitativ karaktär där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, 5 män och 5 kvinnor. Åldern varierade mellan 25 och 50. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. I analysen framkom att majoriteten av respondenterna ansåg att tillgängligheten främjade en balans, då de kunde förvalta sin tillgänglighet utifrån sin egen livssituation. Majoriteten av respondenterna ansåg även att tillgängligheten i sig inte gav upphov till stress, utan snarare berodde på arbetsbelastning. Det egna ansvaret var en återkommande faktor bland respondenternas svar gällande gränsdragning och nivån på tillgänglighet. Det egna ansvaret ansågs även bidra till en ökad kontroll i arbetet, vilket i sin tur minskade känslan av upplevd stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Pettersson, Johanna, and Jonatan Volmerdal. "Gränslöst arbete till följd av pandemin : En kvantitativ undersökning om könsskillnader." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52490.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med studien var att undersöka huruvida balansen mellan arbete och privatliv påverkades av arbetstagares preferenser om att integrera eller separera domänerna vid gränslöst arbete. Studien syftade även till att undersöka om det fanns signifikanta könsskillnader. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes som en webbaserad enkätundersökning. Urvalet för studien bestod av 87 deltagare varav 56 kvinnor och 31 män, vilka tillkom genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes Work-Family och Family-Work Conflict Scales, som utvecklades av Netemeyer et al. (1996). Båda skalorna översattes från engelska till svenska och delades ut till två deltagare som kontrollerade översättningen och uppmärksammade eventuella otydligheter i enkäten. Efter återkoppling från testpersonerna reviderades enkäten ytterligare en gång. Insamlad data analyserades med hjälp av en tvåvägs-ANOVA. Resultatet visade inte några signifikanta könsskillnader och att gränshanteringspreferens i det här fallet inte påverkade utfallet på arbetstagarnas poäng i Work-Life Balance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Karlsson, My, and Fanny Bengtsson. "Upplevelsen av att arbeta hemifrån och hur detta påverkar välbefinnandet : En kvalitativ studie av en grupp statligt anställda under Covid-19-pandemin." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53085.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur 15 statligt anställda (12 kvinnor och tre män) har upplevt sitt arbete på distans i hemmet under Covid-19 pandemin samt om detta distansarbete har påverkat deras allmänna känsla av välbefinnande. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien gjordes genom en typ av snöbollsurval. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de anställdas välbefinnande och upplevelse av att arbeta hemifrån har varit främst positivt med inslag av vissa negativa känslor och upplevelser. Det negativa har bland annat varit bristen på social kontakt och att arbetet har varit mer tillgängligt. Trots detta har fördelarna varit större, som till exempel ökad flexibilitet mellan arbete och fritid och att respondenterna har haft större möjlighet till återhämtning. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning som har rapporterat huvudsakligen negativa upplevelser av distansarbete från hemmet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Berg, Elin. "Bildandet av det psykologiska kontraktet : upplevelser hos nyanställda inom IT." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100165.

Full text

Abstract:

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien. En tematisk analys gav ett resultat med fyra teman som återger fyra källor till signaler inom det psykologiska kontraktet; företagets image, habituering, den närmaste chefen och jämförelse. Förslaget till framtida forskning är att väga in andra påverkansfaktorer än bara relationen mellan nuvarande arbetstagare och arbetsgivare; d.v.s. jämförelse med tidigare arbetsgivare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Larsson, Petronella, and Elvira Henningsson. "Attraktiv arbetsplats : En kvalitativ studie av generation X och generation Y's upplevelser." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52497.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka generation X och generation Y’s upplevelse av vad som utgör en attraktiv arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett bekvämlighetsurval valdes 12 respondenter ut (N=12), varav sex personer tillhörde generation X, och sex personer tillhörde generation Y. Insamlade datamaterial analyserades via en tematisk analys och resulterade i tre övergripande teman. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i vad generation X och generation Y upplevde utgör en attraktiv arbetsplats. Generation Y uttryckte att en attraktiv arbetsplats utgjordes av arbetstillfredsställelse, där resultat och utvecklingsmöjligheter var viktigt. Generation X ansåg att arbetsförhållandena var viktigare, där de framhöll ledarskap och relationen till kollegor som attraktiva faktorer. Gemensamt för de båda generationerna var att organisationen i sig kunde upplevas som mer eller mindre attraktiv, där bland annat organisationens värderingar ansågs avgörande. Deltagare från båda generationerna uppskattade även att organisationen var innovativ och erbjöd flexibilitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Auer, Isabel, and Sofia Zingmark. "Arbetspsykologisk testning : Vad mäter ett situationsbaserat bedömningstest?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100159.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har varit oenig gällande vad ett SJT (situational judgment test) mäter. Studiens syfte är att undersöka vad SJT mäter genom att korrelera SJT-poängen med poängen på personlighets- respektive begåvningstest. Ytterligare en frågeställning är huruvida SJT skulle kunna vara ett användbart komplement till övriga arbetspsykologiska test. Totalt genomförde 130 personer fyra olika test; ett SJT, ett personlighetstest samt två begåvningstest (ett logiskt och ett matematiskt test). Resultatet av en regressionsanalys, med poängen på conscientiousness, agreeableness och g-faktorn som prediktorer av SJT-poäng, gav R = .31 och Adj R2 = .07. I linje med ett flertal andra studier blev conscientiousness och g-faktorn signifikanta prediktorer till SJT. Ytterligare studier krävs dock för att bekräfta vilket konstrukt SJT faktiskt mäter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Kadic, Dino. "Organisationsstruktur & Rolltydlighet." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2285.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lidåker, Lovisa, and Cornelia Moberg. "Vad har ålder med organisationsengagemang att göra? : En kvantitativ studie om ålderns eventuella påverkan på organisationsengagemang hos tjänstemän." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39561.

Full text

Abstract:

Effekterna av organisationsengagemang kan vara avgörande för organisationers överlevnad i nutidens globala konkurrens. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat gällande ålders påverkan på organisationsengagemang. Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka skillnader mellan tre åldersgrupper i förhållandet till organisationsengagemang baserat på Allen och Meyers trekomponentsmodell, vilken beskriver komponenterna affektivt, normativt och fortsatt engagemang. Studiens urvalsgrupp bestod av tjänstemän från fyra olika internationella organisationer inom tillverkningsindustrin. Analysen av data från n = 90 respondenter fann inga signifikanta skillnader mellan de tre åldersgrupperna och organisationsengagemang. Resultaten kan ha berott på att andra påverkansfaktorer, såsom samhällskontext och organisationskultur, dominerat till skillnad från ålder i denna studie. En intressant aspekt som förslag på fortsatt forskning är huruvida det är den faktiska åldern som påverkar organisationsengagemang eller om det snarare är generationsskillnader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Schönström, Johannes. "Psykosocial arbetsmiljö och psykologiskt välbefinnande inom servicebranschen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21341.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens frågeställning utgår från att undersöka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt välbefinnande. Sex individer intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten indikerar varierade upplevelser gällande den psykosocial arbetsmiljö och det psykologiska välbefinnandet. Deltagarna upplever höga emotionella och kognitiva krav och relativt goda resurser. För att förbättra den psykosociala arbetsmiljön är det viktigt att skapa realistiska krav i förhållande till resurserna. Jämförelsen emellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet tyder på en positiv relation dessa emellan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Rolandsdotter, Kristina. "Att vara kvinna på en mansdominerad arbetsplats : En kvalitativ studie ur ett psykologiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79640.

Full text

Abstract:

Trots att mycket skett inom jämställdhetsarbete på dagens arbetsplatser finns ännu problematik kring hur det är att vara anställd på en arbetsplats som har en majoritet av det ena eller andra könet. Studiens syfte var att utforska hur det är att vara kvinna på en mansdominerad arbetsplats samt hur den situationen eventuellt kan förbättras. Utgångspunkten var att fokusera på informanternas psykiska mående på arbetet. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och analyserades sedan enligt Burnards flerstegsprocess. Resultaten visade på en variation i kvinnornas upplevelser där de upplevde sexuella trakasserier och en förhöjd kravbild i jämförelse med de manliga kollegorna, men också upplevda positiva erfarenheter som stödjande kollegor och raka och ärliga kommunikationsmöjligheter. Resultaten visade även på hur viktigt ett aktivt förbättringsarbete var när det gällde kvinnornas situation. Exempel på hur ett sådant förbättringsarbete kan bedrivas föreslås i studien.
What is it like, to be a woman at a male-dominated workplace? In this qualitive study, the question was asked to raise awareness around the complexities related to the subject, and how the situation for many women could be improved. The study focused on the psychological factors related to being one or one of few woman at a male-dominated workplace. The material was gathered through interviews and analyzed according to Burnard's step-process. The result showed a variation when it came to the women's experiences. Some of the women reported sexual harrassement and insuperably high requirements. Some also reported positive factors related to their situation, such as supportive male colleagues as well as honest communication styles. The result also showed on the importance of maintaining improvement work related to equality policies at every workplace. The paper offers some examples on such improvement work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Birkfeldt, Elin, and David Haglund. "Psykosocial arbetsmiljö i en svensk fordonsindustri : En kvantitativ studie av upplevelser och individuella skillnader." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39394.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att studera huruvida upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig mellan medarbetare i en svensk fordonsindustri beroende på individuella faktorer. De individuella faktorerna som studerades var kön, ålder, anställningsform och född i Sverige /inte född i Sverige. Totalt bestod studiens deltagare av 1412 medarbetare (1065 män och 347 kvinnor). Deltagarnas ålder sträckte sig från 18–65 år (M = 40.2 år, SD = 12.47). Studien var av kvantitativ art och var en tvärsnittsstudie. Ett webbaserat frågeformulär användes som forskningsinstrument, vilket konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på den korta versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010). I studien inkluderades dimensionerna krav, kontroll, socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, värderingar samt hälsa och välbefinnande. Kvantitativa data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar och one-way ANOVA med Tukey post hoc test. Resultatet visade att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljde sig bland annat i det avseendet att kvinnor upplevde sämre hälsa och välbefinnande än män, medarbetare i åldern 18–29 år upplevde lägre krav och högre socialt stöd än äldre samt att tjänstemän upplevde högre konflikt mellan arbete och privatliv än kollektivanställda. Däremot påvisades inga signifikanta skillnader mellan medarbetare födda i Sverige och medarbetare födda utomlands. Således konstaterades att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder och anställningsform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Nylén, Charlotta. "Amount of work : studies on premature death and subjective health in a work life balance perspective /." Stockholm, 2006. http://diss.kib.ki.se/2006/91-7140-939-4/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bernhard-Oettel, Claudia. "Alternative employment and well-being : Contract heterogeneity and differences among individuals." Doctoral thesis, Stockholm : Department of Psychology, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8030.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Andersson, Daniel, and Martin Österman. "Värdegrund som styrmekanism : En fallstudie om en kommunförvaltnings värdegrundsarbete." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44380.

Full text

Abstract:

En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förutsättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser. Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värdegrundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bäckström, Hannes, and Elin Lundin. ""Mer kultur till folket" : En kvalitativ studie om kulturaktiviteter i arbetslivet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85650.

Full text

Abstract:

The purpose of this qualitative master thesis is to investigate the cultural activity experiencesof employees and their meaning for well-being and work satisfaction. The method used inthis study was thematic analysis. The data collection was conducted through eightsemi-structured interviews with employees in a municipal department that participated incultural activities organized by their employer as a part of their ordinary work tasks. In theresult three main themes emerged with appurtenant sub-themes: The experience of increasedsocial interaction in the workplace (Promoting fellowship and cohesion in the workplace,New and deepened relationships with colleagues, and Conversations and discussions withcolleagues), The experience of a changed view of the workplace (Feeling appreciated by theemployer, The experience that cultural activities benefit the workplace, and The experience ofhow the cultural activities have been arranged), and The experience that cultural activitieslead to benefits for the individual (Something out of the ordinary and Enriching for theindividual). The main themes, together with their sub-themes, describe how the culturalactivities have been perceived to have affected social relations, increased well-being in theworkplace and enriched the individuals. The results are largely in line with previous researchand can be linked to established theories. All together, from what has emerged in the resultsand previous research the conclusion can be drawn that cultural activities could be used inwork-life to promote the individuals well-being and job satisfaction.
Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka anställdas upplevelser avkulturaktiviteter som arrangerats av arbetsgivaren och deras eventuella betydelse förvälbefinnande och arbetstillfredsställelse. Metoden som användes i studien var tematiskanalys. Datainsamlingen skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer med anställda vid enkommunförvaltning som haft deltagande i kulturaktiviteter organiserade av arbetsgivarensom en del av sina arbetsuppgifter. I resultatet utkristalliserades tre huvudteman medtillhörande underteman: Upplevelsen av en ökad social interaktion på arbetsplatsen(Främjande av gemenskap och sammanhållning på arbetsplatsen, Nya och fördjupaderelationer med kollegor, och Samtal och diskussion med kollegor), Upplevelsen av enförändrad syn på arbetsplatsen (Att känna sig uppskattad av arbetsgivaren, Upplevelsen avatt kulturaktiviteterna gynnar arbetsplatsen, och Upplevelsen av hur kulturaktiviteterna harorganiserats), och Upplevelsen av att kulturaktiviteterna leder till fördelar för individen(Någonting utöver det vanliga för individen, och Berikande för individen). Huvudtemanabeskriver tillsammans med sina underteman hur kulturaktiviteterna upplevs ha påverkatsociala relationer, ökat trivseln på arbetsplatsen samt varit utvecklande för medarbetarna somindivider. Resultatet går till stor del i linje med tidigare forskning och kan kopplas tilletablerade psykologiska teorier. Sammantaget dras slutsatsen utifrån vad som framkommit iresultatet och tidigare forskning att kulturaktiviteter skulle kunna användas inom arbetslivetför att främja individens välbefinnande och trivsel på arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Meisiek, Stefan. "Beyond the emotional work event : social sharing of emotion in organizations." Doctoral thesis, Stockholm : Economic Research Institute, Stockholm School of Economics [Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk.] (EFI), 2003. http://www.hhs.se/efi/summary/628.htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Salander, Maja, and Victoria Öst. "”ATT REKRYTERA ICKE DISKRIMINERANDE,DET ÄR ATT ANVÄNDA TESTER” : En kvalitativ studie om rekryterares upplevelser av att arbeta med arbetspsykologiska tester." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154558.

Full text

Abstract:

Att hitta och rekrytera rätt medarbetare är en utmanande uppgift för dagens rekryterare,därför behöver de säkerställa användningen av bra och tillförlitliga metoder.Arbetspsykologisk testning blir allt vanligare i rekryteringssammanhang. Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för arbetspsykologisk testning ur rekryterares perspektiv. Studien berör användningen av tester, dess styrkor, svagheter och framtid,samt de etiska aspekter som testning berör. Detta togs fram genom semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma rekryterare, alla med erfarenheter av arbetspsykologisk testning.Resultatet visade att arbetspsykologiska tester antingen används som ett urvalsverktyg eller som ett komplement till intervjun. Vidare ställde sig rekryterarna positiva till rekryteringsprocessens fortsatta utveckling. De lyfte arbetspsykologiska tester som en naturlig del i rekryteringsprocessen och betonade framförallt dess fördelar i form av objektivitet och träffsäkerhet. Däremot framgick utmaningen i att helt utesluta magkänslan i beslutsfattandet, samt risken att bra kandidater faller bort om för mycket tilltro läggs till testresultatet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

David, Franzén. "Personlighetstest i rekrytering: Testtagarens perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121885.

Full text

Abstract:

Personlighetstest och arbetspsykologisk testning är en växande trend inom rekryteringen av personal i Sverige och internationellt. Många studier har undersökt dessa urvalsmetoders psykometriska egenskaper, validitet och reliabilitet. Få har dock undersökt testtagarnas upplevelser av denna typ av tester. Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse för testtagares upplevelser av personlighetstest och arbetspsykologisk testning i rekrytering. Detta med utgångspunkt i validitetsteori med fokus på faking och forskning om rättvisa i urval och testning. Tematisk analys av fem semistrukturerade intervjuer resulterade i två teman Tolkning kontra sanning och Att presentera sig själv i en rekryteringskontext. Det första temat innehöll undertemana Testresultat som diskussionsunderlag och Sanningen serverad. Det andra innehöll undertemana Mjuka upp i kanterna, Man måste hålla linjen och Ingen människa är en ö. Tre av studiens mest centrala resultat var: (1) vikten av kompetens i tolkning och återkoppling; (2) betydelsen av rättvisedimensioner för testtagarnas upplevelser; (3) relationen mellan faking och den unika kontext som en rekryteringssituation utgör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Sandell, Lovisa, and Anna Vaim. "Rekryterares upplevelse av personlighetstest vid rekrytering : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43644.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur rekryterare i Jönköpings län upplevde personlighetstestens användbarhet vid rekrytering. I den vetenskapliga litteraturen framkom en oenighet mellan forskare och yrkesverksamma samt en kritik mot rekryterares bristande kunskap om personlighetstest. Därför syftade studien till att jämföra hur väl rekryterarnas upplevelse stämde överens i förhållande till de antaganden som existerade om arbetspsykologisk testning. Då rekryterares upplevelse av personlighetstest var ett relativt outforskat område, ansågs studien bidra till de kunskapsluckor som förelåg inom forskningsfältet. Genomförandet baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades där 13 rekryterare strategiskt valdes ut för att skapa överenstämmelse mellan studiens syfte och urval. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom tematisk analys för att bidra med en riklig och detaljerad information. Resultatet visade tre huvudteman, vilka definierades som motiv till användning, användbarhet och risker. Rekryterarna hade en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av personlighetstest. Samtliga rekryterare ansåg att det var en användbar urvalsmetod vid rekrytering under förutsättning att det användes korrekt. Främst betonades vikten av att använda personlighetstest som ett komplement och att det enbart bör vara en del av kandidatens helhetsbedömning. I förhållande till existerande antaganden om arbetspsykologisk testning stämde rekryterarnas upplevelse till viss del överens med den vetenskapliga litteraturen. Skillnaden var att rekryterarna hade en mer stabil syn på personlighet och högre tilltro till att personlighetstest kan predicera framtida arbetsprestation. Dessutom betraktades varken fusk eller kulturella skillnader som en betydande problematik. Att det fanns en inkongruens mellan forskning och praktisk användning förklarades genom att rekryterarna i vissa avseenden hade en bristande kunskap om personlighetstest. Detta framhävdes som en risk, då det i kombination med en vinstinriktad marknad kunde bidra till opålitliga personlighetstest samt en ovetenskapligt förankrad användning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Jersenius, Victoria, and Therese Ramevik. "Vikten av sociala relationer på arbetsplatsen under Covid-19 pandemin : En kvalitativ studie om yrkesarbetandes psykiska hälsa." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53148.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat yrkesarbetandes psykiska hälsa till följd av minskad social kontakt på arbetsplatsen. Tidigare forskning har berört ämnet globalt, denna studie avsåg därför att ta reda på hur yrkesarbetande i Sverige har påverkats. Genomförandet av studien baserades på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data och ett bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 16 individer (sju kvinnor och nio män), alla var yrkesarbetande och arbetade hemifrån fullständigt eller i viss omfattning. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna hade delade upplevelser om hemarbetet. Fördelarna ansågs vara att kunna planera sin arbetstid, slippa pendla och förbereda sig inför arbetsdagen. Distansarbetets nackdelar var att arbetslivet inkräktade på privatlivet, att det upplevdes som tråkigt samt en avsaknad av kollegor. Dock fick majoriteten av respondenterna utlopp för sitt sociala behov utanför arbetet. Några enstaka respondenter upplevde lätta psykiska besvär, men majoriteten påvisade psykiskt välbefinnande. Studiens slutsats är därför att den sociala kontakten med kollegor på arbetsplatsen inte har så stor betydelse för respondenternas psykiska hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Enbjärde, Lova, and Emma Andersson. "Generation Y och Employer Branding : En kvalitativ studie av vad unga vuxna i kommunikatörsyrket söker hos en arbetsgivare." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52458.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad som attraherar och motiverar individer från generation Y i kommunikatörsyrket att söka sig till en viss arbetsgivare. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade digitala intervjuer. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes tematisk analys som syftade till att identifiera teman i materialet. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter i studien. Könsfördelningen mellan dessa var nio kvinnor och en man, i åldrarna 24–31 år. Resultatet visade att kommunikatörer från generation Y värdesatte och motiverades av bland annat flexibilitet, utvecklingsmöjligheter och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare ville de arbeta med något betydelsefullt och värdeskapande. Respondenterna önskade också att arbetsgivare arbetar aktivt med Employer Branding i rekryteringsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Arbetspsykologi'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles