Academic literature on the topic 'Arbetsstationer'

Brodit AB is a company located in Karlsborg, which manufactures holders for technical communication devices for mounting in vehicles. The manual manufacturing, where bending and assembly takes place, lacks a method for standardisation, a base for time scheduling, a base for manpower planning and a method for continuous improvements. The aim of this bachelor thesis was to develop a base for standardised work, time scheduling and manpower planning as well as a method for continuous improvements. To reach these aims a number of sub targets needed to be reached, which were to sustain an analysis of the current situation through observations and time studies, develop standard data for work tasks, divide the tasks into value adding work, non-value adding work and necessary non-value adding work, develop a suggestion to an improved work standard and develop a method for continuous improvements. To reinforce choices of methods and conclusions, a number of engineering areas have been studied. Based on the theoretical frame of references, a number of methods for the empirical study were formed.  The study was conducted of observations according to genchi genbutsu, grouping of work tasks, time motion studies performed with a time watch and SAM analysis, calculation of standard data times, evaluation of value adding-, non-value adding- and necessary non-value adding work, SMED analysis and spaghetti diagrams. The result of the empirical study was a base for time scheduling with calculated standard times for each work task, where every work task was evaluated as value adding, non-value adding or necessary non-value adding. Based on this, a base for manpower planning can be compiled. The compilation of standard data times as well as the SAM analysis resulted in cycle times far shorter than the cycle times measured in current production. Also, the setup times appeared to be long and irregular with several unnecessary work tasks performed. The result of the spaghetti diagrams also shows unnecessary movements. The conclusion of this is that non-value adding work tasks occurs in the process, that the work is performed in different ways which causes waste in the process and that the work performance rating is below 100 %. With a standardised way of work as well as eliminated non-value adding work tasks, the production could be increased with 60 %; alternatively, the manpower could be decreased with two workers. With the compiled improvement suggestions implemented, the cycle time at the bending working stations could be decreased with at least 50 % and the total setup time could be decreased with at least 57 %. A method for continuous improvements has been developed, based on a PDCA cycle. With improved conditions on each working station and a standardised way to work, possible improvements can be achieved in reduced setup times, reduced cycle times as well as the implementation of a culture of continuous improvements.<br>Brodit AB i Karlsborg är ett företag som tillverkar hållare för teknisk kommunikationsutrustning för montage i framförallt fordon. Den manuella tillverkningen av apparatdelen där bockning och montering sker saknade standardiserat arbetssätt, tidsunderlag, bemanningsunderlag och metod för förbättringsarbete. Syftet med examensarbetet var att ta fram ett underlag för standardiserat arbetssätt, ta fram ett tids- och bemanningsunderlag samt ta fram en metod för fortsatt förbättringsarbete. För att uppnå dessa syften skulle ett antal delmål uppnås, vilka var att erhålla en nulägesanalys genom observationer och tidsstudier, erhålla standardtider för arbetsmoment, dela upp arbetsmoment i värdeskapande-, icke värdeskapande- och nödvändigt icke värdeskapande arbete, utarbeta ett förslag till en förbättrad standard samt utarbeta en metod för fortsatt förbättringsarbete. För att underbygga metodval och slutsatser har ett antal produktionstekniska områden studerats. Utifrån den teoretiska referensramen utformades ett antal metoder för den empiriska studien. Studien har bestått av observationer enligt genchi genbutsu, gruppering av arbetsmoment, tidsstudier i form av klockstudier och SAM-analys, beräkning av standardtider, uppdelning av värdeskapande-, icke värdeskapande- och nödvändigt icke värdeskapande arbete, SMED-analys och spaghettidiagram. Resultatet av den empiriska studien blev ett tidsunderlag med beräknade standardtider för respektive arbetsmoment, där varje arbetsmoment bedömdes vara värdeskapande, icke värdeskapande eller nödvändigt icke värdeskapande. Utifrån detta kan ett bemanningsunderlag sammanställas. Sammanslagna standardtider och SAM-analysen resulterade i en cykeltid som var betydligt kortare än den som uppmättes i aktuell produktion. Även omställningstiderna var långa och framförallt oregelbundna med flertalet onödiga arbetsmoment. Resultatet av spaghettidiagrammen visar också på onödiga förflyttningar. Slutsatsen av detta är att det förekommer icke värdeskapande arbetsmoment i processen, att arbetet utförs på olika sätt vilket medför slöserier i processen samt att arbetet vid inte utförs i 100 % arbetstakt. Med ett standardiserat arbetssätt och eliminerade icke värdeskapande arbetsmoment skulle produktionen vid monteringsstationerna kunna ökas med 60 %, alternativt reducera bemanningen med två årsanställda. Om de framtagna förbättringsförslagen införs kommer cykeltiden vid bockningsstationerna att kunna minskas med över 50 % och den totala omställningstiden kommer att kunna minskas med minst 57 %. En metod för fortsatt förbättringsarbete har tagits fram som bygger på en PDCA-cykel. Med förbättrade förutsättningar i produktionen och ett standardiserat arbetssätt reduceras omställningstider och cykeltider och en kultur för ständiga förbättringar möjliggörs.

Bakgrund: I rådande situation med Covid-19 har företag tvingats genomgå en digitalisering av deras verksamhet. Digitaliseringen har medfört att medarbetarnas arbetsstationer har genomgått en förändring från att tidigare jobba på kontor med sina kollegor runt sig och med sköna kontorsstolar till att numera arbeta på distans. Hur har detta påverkat medarbetarna och hur upplever de förändringen? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för hur arbetsstationer har förändrats och vilka inverkningar det har på medarbetarnas upplevelser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och använt sig av semistrukturerade intervjuer för att få fram medarbetarnas upplevelser. Tio intervjuer har genomförts med två olika företag för att skapa ett större urval i respondenter. Analys: Medarbetaren upplever att det finns en materiell saknad gentemot innan förändringen. Där det tidigare på kontoren hade tillgång till allt som var relevant och aktuellt för att utföra arbetet. Medarbetaren upplever därför en avsaknad av materiella tillgångar i hemkontoret. Medarbetaren upplever att den nya arbetssituationen kräver mer av individen, vilket har lett till att medarbetaren upplever mer engagemang till arbetet, arbetsuppgifterna upplevs som mer meningsfulla, mer ansvar har resulterat i högre tillit från företagen vilket resulterat i att medarbetaren tagit mer initiativ och upplever ett roligare arbetssätt. Medarbetaren upplever också en positivitet till det mer flexibla arbetssättet och positivitet till den minskade distansen till kontoret. Däremot upplever medarbetaren en avsaknad av den sociala kontakten som tidigare fanns på arbetskontoret. Slutsats: Slutsatsen är att den digitala förändringens påverkan på arbetsstationen och medarbetaren, haft en positiv påverkan, där individen och medarbetaren har gynnats snarare än att missgynnas av förändringen.<br>Background: In current situations with Covid-19, companies have been forced to undergo a digitization of their operations. This has meant that the employees' workstations have undergone a change from previously working in offices with their colleagues around them and with comfortable office chairs to now working remotely. How has this affected the employees and how do they experience the change? Purpose: The purpose of the study is to create a deeper understanding of how workstations have changed and what impact it has had employees' experiences.Method: The study is based on a qualitative method and used semi-structured interviews to obtain the employees' experiences. Ten interviews were conducted with two different companies to create a larger sample of respondents. Analysis: The employees feels that there is a material lack compared to before the change. Where previously in the offices had access to everything that was relevant and current to perform the work. The employees therefore experience a lack of tangible assets in the home office. The employees feel that the new work situation requires more of the individual, which has led to the employee experiencing more commitment to the work, the tasks are perceived as more meaningful, more responsibility has resulted in higher trust from companies, which has resulted in the employee taking more initiative and experiencing more fun working. The employees also experience a positivity to the more flexible way of working and positivity to the reduced distance to the office. On the other hand, the employee experiences a lack of social contact that previously existed in the employment office. Conclusion: The conclusion is that the impact of digital change on the workstation and the employee has had a positive impact, where the individual and the employee have benefited rather than been disadvantaged by the change.