Academic literature on the topic 'Arbetsvärderingar'

Det råder delade meningar när det gäller värderingsskillnader mellan generationer i arbetslivet. Diskussionen kring värderingsskillnader mellan generationer får därför ett uppsving när flera generationer samsas på arbetsplatser. Värderingsskillnaderna baseras dock ofta på stereotyper framför vetenskapligt bevisade skiljaktigheter. Studiens syfte är att identifiera olika arbetsvärderingar som existerar hos den svenska populationen samt undersöka hur dessa förhåller sig till olika generationer. Genom en faktoranalys identifieras fyra arbetsvärderingar hos den svenska populationen. Skillnaderna mellan de olika generationerna undersöks med hjälp av en Anova. Ronald Ingleharts teori Den tysta revolutionen menar att värderingar som prioriterar mer materiella ting som pengar bör successivt minska hos yngre generationer medan mer psykologiska värderingar som självförverkligande bör öka. Denna studie visar att Den tysta revolutionens predicering inte helt stämmer in på den svenska populationen. Studiens resultat visar att arbetsvärderingar är stabila över tid och att olika generationer värderar arbete på olika sätt.

I och med att Baby Boomers-generationen i allt större grad går i pension upplever företag och organisationer en ökande brist på kompetent personal. Detta har gjort att Generation Y, som ska fylla tomrummet som Baby Boomers lämnar efter sig, blir allt mer attraktiva för arbetsgivare. I media och ekonomiska tidskrifter blir vi ofta påminda om detta faktum, men frågan kvarstår, är det så att de arbetsvärderingar som Generation Y prioriterar faktiskt återspeglas på arbetsplatserna? I denna uppsats har en intervju samt en enkätundersökning genomförts på det för sin motivation prisbelönade företaget Concrete IT. Studien visar att det undersökta företaget återspeglar flertalet av de arbetsvärderingar som Generation Y värdesätter och bör anses vara attraktivt för Generation Y. Dock bör vissa korrigeringar göras för att ytterligare skapa en motiverande arbetsplats.

Den här uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvärderingar. Studien är av jämförande kvalitativ art och har genomförts utifrån ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlägga 80-talisters arbetsvärderingar. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer utifrån ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvärderingar i jämförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Fem intervjuer med personer födda på 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrån Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka är arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anställningsförhållandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden. Resultaten har visat på både likheter och skillnader mellan intervjupersonernas utsagor och mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Men jag konstaterar att mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar är mer negativa än vad mina resultat har visat. Den främsta slutsatsen som kan dras är resonemanget och resultatet kring temat som gällt arbetslojalitet. Media anser att 80-talisten är illojal på grund av att dem ser sin arbetsgivare som utbytbar, något som de intervjuade 80-talisterna inte håller med om. Att vara arbetslojal enligt intervjupersonerna är att alltid utföra ett så bra arbete som möjligt, samt att vilja företagets bästa, något som tydliggörs i resultatkategorin ’att göra ett bra arbete’.Sökord: arbetsvärderingar, rörlighet, arbetslojalitet, motivation.

Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats. Den vikt dessa har för ett idealt arbete bedömdes på en femgradig skala. Undersökningen ingick i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och datainsamlandet var redan påbörjat när arbetet med denna uppsats påbörjades. Resultatet visade att Sociala relationer på arbetet värderades högst, speciellt av kvinnor. Efter det följde Arbete och hälsa, vilket också värderades högre av kvinnor än av män. Nästan lika högt värderade män Förmåner och karriär, dock inte kvinnor som istället höll Arbetsförhållanden som det tredje viktigaste. Skillnaderna i värderingar mellan personer från olika utbildningsnivåer var inte lika tydliga som de var mellan män och kvinnor, men det syns ändå vissa tydliga tendenser, bland annat på att Förmåner och karriär värderades högre av gymnasieelever än av högskolestudenter.

I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg’s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka framträdande arbetsrelaterade värderingar hos generation Y. Urvalet bestod av tio yrkesverksamma respondenter födda mellan 1984 – 1994 utvalda via bekvämlighetsurval. En kvalitativ design tillämpades med semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades genom tematisk analys och författarna fann tre huvudteman som kan förklara värderingar hos generation Y: arbetets centralitet, sociala värderingar och kommunikation samt motivation. Framträdande arbetsvärderingar för respondenterna var balans i livet, utvecklingsmöjligheter och möjligheten att skräddarsy sitt arbete.
The purpose of this study was to investigate prominent work values of generation Y. Ten working respondents born between 1984 – 1994 participated by convenience sampling. A qualitative research design was used together with semi structured interviews. Collected data were analysed with thematic analysis and the authors found three main themes that could explain values within generation Y: work centrality, social values and communication and motivation. Prominent work values for respondents consisted of: work life balance, development opportunities, and the ability to customize their work.

I denna uppsats kartläggs svenska arbetstagares arbetsvärderingar och arbetsförhållanden samt matchningen mellan dessa två komponenter över tid vid tre mättillfällen. Detta för att se hur värderingar och de upplevda förhållandena relaterar till varandra under denna period och ifall detta har förändrats. Datamaterialet är hämtat från ISSP work orientations modul (1997,2005 och 2015). De dimensioner av arbetet som undersökts är; inkomst, karriärmöjligheter, intressant jobb samt autonomi i arbetet där de två senare är inre dimensioner av arbetet medan inkomst och karriärmöjligheter är yttre dimensioner. Vidare undersöks ifall matchningarna har någon påverkan på arbetstillfredsställelse samt organisatoriskt engagemang för att se huruvida kombinationen av att både värdera något samt få dessa värderingar uppfyllda ger någon extra effekt på dessa två arbetsattityder. För att kartlägga utvecklingen i Sverige har vi undersökt andelen som värderar samt andelen som upplever att de får värderingarna realiserade i arbetet samt kombinationen av dessa. Vidare har vi använt oss av multipel linjär regression för att undersöka matchningarnas påverkan på arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att de faktiska upplevda arbetsförhållandena har gått i en positiv riktning där fler tycks få sina värderingar uppfyllda i arbetet. Vidare visar resultaten att matchningarna tycks ha betydelse för arbetstillfredsställelse där de som både värderar en dimension högt samt får denna dimension realiserad har högre arbetstillfredsställelse än övriga matchningar med en extra hög effekt när det kommer till inre dimensioner av arbetet. Matchningarna har även betydelse för organisatoriskt engagemang där den andelen som både värderar en dimension högt samt får den realiserad har högre engagemang.

Tidigare forskning tyder på att det finns skillnader mellan generationer och att de olika generationerna förväntar sig och drivs av olika faktorer. Uppdelningar av generationer har gjorts utifrån generationsforskning i västvärlden vilket den här studien har använt sig av för att definiera generationer i Europa. Syftet med den här studien är att ta reda på om det finns likheter i hur olika generationer i Europa förhåller sig till arbete eller om likheterna mellan nationaliteter är större, oavsett generation. Detta för att kunna ta reda på om det går att generalisera generationer i Europa till hur de förhåller sig till arbete. Genom en faktoranalys har frågor gällande arbetsvärderingar jämförts för att ta reda på hur de kan mätas med Hofstedes nationella kulturdimensioner. För att definiera skillnaderna mellan hur generationerna förhåller sig till arbete har en Anova genomförts. Hofstedes menar att den nationella tillhörigheten är stark och svårföränderlig. Genom att jämföra hans dimensioner med hur generationer i olika länder förhåller sig till arbetsvärderingar visade resultatet på att de nationella likheterna var större än de likheter som finns mellan generationer över länder i Europa.

The subject of the thesis is systematic job evaluation for purposes of local wage determination for blue-collar jobs within the Swedish industry. The method is examined from a general wage-determination as well as from a gender equality perspective. The thesis is based on e.g. documents from the parties, on interviews with representatives of employers and unions at the central and local level, and on interviews with persons participating in job evaluation work in some companies. An analysis is made of one of the most common job evaluation systems, including the changes it has undergone since the 1950s. The use of a job evaluation system implies that a linkage is made between /certain/job demands and wages. It also means that this linkage is made in a systematic way. Systematics might, in its turn, imply consistency, rigidity and explicity. The thesis examines the significance of a linkage demands-wages and of consistency, rigidity and explicity for the parties' attitudes towards the method; as a purpose or as a means to achieve other goals. It demonstrates that the employers' problems to recruit labour and a desire for an increased wage differentiation has constituted a major reason for using the systems. The job evaluation system examined does not consider, or gives low weight to, certain demands which are common in female-dominated jobs. Various circumstances in the evaluation work process which provide it with scope for consideration are identified. This scope for consideration may disfavour female-dominated jobs. The thesis claims that the scope for consideration yet is less than in an unsystematic overall assessment of différencies in job demands between various jobs. A completed systematic job evaluation offers a basis for speaking of "work of equal value" in the sense of the Swedish Equal Opportunities Act, and forces the employer to explain possible différencies in the terms of employment when the points allotted are equal. It is unclear whether the court has to accept the application of the system made by the parties, or whether it could make its own evaluation with the same system. So far, no case concerning work of equal value has been settled in court.

Diss. Umeå : Univ., 1991

digitalisering@umu

Värderingar i arbetslivet har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat, det talas om värderingsstyrda arbetsplatser och att matcha individers värderingar med organisationens. Denna uppsats syftar till att bidra till kunskapen om värderingar i arbetslivet. I studien undersöks vilka arbetsvärderingar svenskarna värderar, om det finns skillnader mellan män och kvinnor i deras värderingar samt om denna eventuella skillnad även finns inom offentlig respektive privat sektor. Studien bygger på befintlig data insamlad av ISSP, analyser som genomförst är oberoende t-test och regressionsanalyser. Studiens resultat visar att svenskarna värderar flertalet värderingar högt men att anställningstrygghet och intressanta arbetsuppgifter uppfattas som särskilt betydande. Vidare visar resultaten att män och kvinnor skiljer sig åt i vissa arbetsvärderingar men inte andra. Generellt värderar kvinnor arbete där man hjälper andra eller bidrar till samhället högre än män. Resultaten visar även att kvinnor värderar anställningstrygghet högre än män men att inga skillnader finns när det kommer till hög inkomst, karriärmöjligheter och intressanta arbetsuppgifter.