Academic literature on the topic 'Arrangerat äktenskap'

This is a study about Hindu women's experiences of arranged marriages. The study is based on previous research on women’s experiences. The purpose of this paper was to analyze the underlying factors that contribute to Hindu women experiencing that their mental health is affected by arranged marriages. The purpose was also to investigate how the women felt that the new legislation regulating of the dowry system has affected them regarding their relationship with the new family. The main purpose was to identify themes in women's experiences of arranged marriages and investigate connections between these themes.   The result showed that women who live in arranged marriages are more frequently exposed to both physical and mental violence, and as a result outcome they often suffer from different kinds of mental illness. The papers result also showed that these women’s opinions about arranged marriages differ slightly depending on their life situation. For instance, whether they live in a city or on the countryside, or how conscious they are about people who have other opinions and perceptions than their own. This study also shows the importance of these women having a job outside their home, as it offers contact with people beyond their family, enables the women contribute financially to the family and in other ways affects the women’s situation positively.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade äktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, där det valts att utgå ifrån en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte är ”svenskfödda”. Respondenterna fick svara på ett antal frågor kring deras tankar om arrangerade äktenskap, där intervjumanualen har delats in i olika kategorier. Svaren som erhölls har granskats och därefter analyserats utifrån tidigare forskning som berör det aktuella ämnet. Intervjupersonerna kan beskrivas genom att de upplever arrangerade äktenskap som något naturligt, då de gärna vill att familjen kan ge råd och vägleda, dock så framgår det av samtliga tjejer att det ska ske utifrån deras samtycke. Det väsentliga för respondenterna är kärleken och en ömsesidighet mellan två individer. Dessa tjejer lever ett bra liv i Sverige, men de kan ändå se en del utmaningar då generationskonflikter kan förekomma inom familjen. Mycket väl är de medvetna om att deras föräldrar levt ett annorlunda liv med ett annat levnadssätt i ursprungslandet. Resultatet beskriver att äktenskapet och dess innebörd ses som något angeläget mellan två parter. Utifrån detta så visar det sig även att respondenterna anser att de själva kan påverka sina framtidsplaner.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att det i dagens Sverige sker så få anmälningar gällande tvångsäktenskap bland ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. I denna studie kommer det att undersökas om ungdomarna besitter kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp och stöd om de riskerar att utsättas för tvångsäktenskap och om familjestrukturen kan ha en påverkan på att det sker så få anmälningar. Då skolan är en central arena där individens rättigheter ska förmedlas har studien i syfte att dels undersöka om skolan belyst dessa frågor men också hur skolan kan användas som en plattform för att jobba med förebyggande insatser mot tvångsäktenskap. För att samla in den gedigna kunskapen inom ämnet har vi använt oss av olika litteratur så som böcker, studier samt tidigare forskningsrapporter.    Teorin om individ- och gruppcentrerad familjestruktur samt kulturteorin används för att undersöka om familjestrukturen kan ha en påverkan på individens val av att göra en anmälan. Empowerment teorin används för att förklara hur skolan kan jobba med denna problematik i förebyggande syfte. Studien bygger på litteraturstudie och en enkätundersökning. Enkätundersökningen består av 150 enkäter som har delats ut i tre gymnasieskolor i Botkyrka kommun. Resultatet av enkätundersökningen visar dels att det hos ungdomarna brister i kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp men också att skolans arbete med att belysa denna problematik samt informera eleverna om de egna rättigheterna inte är tillräcklig.  Litteraturstudiens resultat visar att det finns en distinktion mellan den individcentrerade familjestrukturen som råder i Sverige och den gruppcentrerade familjestrukturen. Att tvingas in i ett äktenskap innebär att man tillhör en gruppcentrerad familjestruktur där individen har uppfostrats in i att vara en odelbar del i gruppen. Detta och bristen på information kring ämnet kan ha en inverkan på individens val av att göra en anmälan. Resultatet av litteraturstudien visar även hur skolan genom att använda empowerment kan utför ett kontinuerligt arbete i förebyggande syfte mot tvångsäktenskap.

Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som leverunder patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville tareda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kulturpåverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är:- Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkalafamiljer?- Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig?- Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation?Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och leveräven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. Delever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer föreindividen. Manligt har företräde framför kvinnligt och likaså ålder medför respekt.Om en gruppmedlem bryter mot reglerna skadas kollektivets heder. Då kansläkten straffa vederbörande för att återupprätta hedern. Anledningen till att tjejerär utsatta, är att familjens heder på många sätt är avhängig flickans sexualitet,sexuella beteende och hennes kyskhet. Hedersförtryck har sin grund i kultur ochkan förstärkas av faktorer såsom segregation och religion. För att hjälpa flickorsom befinner sig i en problematisk situation, bör det satsas på strukturellaåtgärder. Från samhällets sida bör man arbeta förebyggande med attitydförändringoch utbildning. Diskussion kring jämställdhet, demokrati och mänskligarättigheter är insatser som vi efterlyser. Det är viktigt med samverkan mellan olikamyndigheter för att kunna hjälpa flickor som lever under hedersförtryck.
An honourable man and awoman of honour - About the life in honour focused families

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys studeraoch koda regeringens proposition om hedersrelaterat våld och förtryck (2020) där utgångspunkten är att lyfta fram hur regeringen definierar vad det innebär att vara en pojke och flicka i en hederskontext, samt vilka erfarenheter och roller som kan skilja dem emellan. Resultatet av studien visar att flickor är offer för hedersrelaterat våld och förtryck, resultatet visade att även om pojkar kan bli offer för hedersrelaterat våld så uppfattas de också som förövare. Studien visar att pojkar kan ha dubbla roller som både offer och förövare. Studien visar att både flickor och pojkar är utsatta för hedersbrottslighet men procentuellt skiljer resultatet åt då flickorna är utsatta i större grand än pojkarna. Slutsatsen är att införandet av barnäktenskapsbrott som ger upp till fyra år fängelse, straffskärpningsgrund mot brott med hedersmotiv och utreseförbud för att skydda barn från att tvångs gifta sig eller könsstympas utomlands ses som något ljust i Sveriges internationella åtagande om mänskliga rättigheter, då hedersrelaterade brottsligheten innebär kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det ses mest ljust mot barnets rättigheter.

I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade äktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. Några familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstånd från den. Men oavsett hur familjen förhåller sig till traditionen har den en påverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens målgrupp är flickor som växer upp i sådana familjer. Undersökningens syfte är att belysa dessa flickors syn på arrangerade äktenskap och möjligen få några förklaringar till varför vissa familjer fortsätter att leva enligt detta traditionella kulturmönster även efter exilen i Sverige. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer och utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på äktenskap? Varför tror ungdomarna att vissa föräldrar vill välja äktenskapspartner åt sina barn? Anser ungdomarna att det finns några fördelar respektive nackdelar med arrangerade äktenskap? De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är familjesystemteori, individualistiska respektive kollektivistiska familjesyn och identitet.

Resultaten visar att synen på arrangerade äktenskap är ingenting svart eller vitt utan snarare mer komplext. Flickorna som lever i två kulturer finner det omodernt och ingenting önskvärt men på samma gång kan de tänka sig att ge det en chans med förutsättning att de själva har beslutfattanderätten. Studien visar också att utbildning, boende, integration och heder kan påverka föräldrarnas inställning till och praktiserande av denna tradition.

The study’s purpose was to gain comprehension and knowledge about immigrate women’s vision on benefits respective disadvantages with arranged marriages.

The study’s question at issues was:

(1) How do the women consider that the ideal marriage is suppose to be?

(2) How do the women experience that their vision on marriage has changed in a new culture?

(3) How do the women consider that parents reasons, around the choice of a partner at arranged marriages?

To be able to answer these questions at issues we used a qualitative method where interviews carried out with four immigrated women from four different countries where Islam is widespread religion. Common for these women is that they all are Muslims and that they come from countries where arranged marriages are practiced. They also have concrete experience of arranged marriages, either through themselves or someone they know.

Material from interviews was analysed with a help of patriarchal theory and social constructivism. We have also analysed the material with a theory about culture and a theory about groups. The results of the study showed that the women are mostly positive into arranged marriages. They argue their standpoint with that marriage is an eternal institution that is built on respect and common values. The women see disadvantages in marriages that are built on love because it often leads to divorces when the love is gone.

Uppsatsen handlar om arrangerade äktenskap och kärleksäktenskap i storstadsmiljö i dagens Turkiet. Den belyser främst hur ett äktenskapsarrangemang går till och huruvida inflyttningen från landsbygd till städer har påverkat dem. Jag använder mig av ett inifrånperspektiv genom att intervjua turkiska kvinnor men gör även kopplingar till artiklar som belyser just moderniseringens effekter på äktenskapsformer.

This essay is about marriages in an urban setting in contemporary Turkey. It exemplifies how a marriage arrangement is done and whether the migration into cities from the country has influenced them. I will mainly give an insider perspective by interviewing Turkish women but the essay also relates to articles about modernization’s effects on marriage forms.

Denna uppsats handlar om arrangerade äktenskap. Syftet är att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö där arrangerade äktenskap är vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och värderar denna form av äktenskap och dels hur dessa påverkas av andra samhällens syn på det arrangerade äktenskapet. En annan infallsvinkel är hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang där arrangerade äktenskap är vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och värderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat äktenskap, eller befinner sig i en miljö där denna form av äktenskap är vanligt förekommande. Intervjuer har även utförts med en kurator, en lärare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter på något sätt kommer i kontakt med det arrangerade äktenskapet. För att kunna bearbeta detta material har begrepp som retribalisering och postmodernism använts. Resultatet visar att majoriteten av de palestinska kvinnorna ställer sig negativa till det arrangerade äktenskapet på individuell basis, samtidigt som de försvarar det som en kulturell angelägenhet som är viktig att bevara. Detta framgår tydligast när de jämför sin egen kultur gentemot västvärlden. Resultatet visar även på att arrangerade äktenskap är relativt vanligt förekommande i Sverige och att det finns vissa oklarheter i hur de professionella bör förhålla sig till det. Kritik har framförts huruvida det svenska samhället väljer eller snarare inte väljer att agera. Strukturella problem såsom segregation och utanförskap är högst aktuella för varför det arrangerade äktenskapet fortlever i Sverige. En fråga som uppkommer i samband med detta är om det svenska samhället kan vara en erbjuda trygghet för den individ som i samband med ett arrangerat äktenskap tvingats bryta med sin familj.